DET ANDRA STEGET 2.1 Geometrisk och arkaisk tid. Den klassiska tidens början f.kr. den geometriska arkaiska (gamla) perioden f.kr.

Transkript

1 DET ANDRA STEGET 2.1 Geometrisk och arkaisk tid. Den klassiska tidens början Vasdekorationerna domineras av geometriska mönster under perioden f.kr. Denna tidsperiod kallas därför den geometriska. De geometriska mönstren består oftast av lineära meandrar, hakkors, trianglar samt schackbrädes- och sicksackmönster. Stiliserade djur förekommer och mot periodens slut framställs hela figurscener. Keramikerna tillämpar den för alla primitiva ytbilder gällande konventionen att varje del av kroppen tecknas från den sida som tydligast visar dess största utbredning: huvudet syns i profil, medan överkroppen är tagen framifrån med båda armarna synliga, benen är helt skilda åt. Efter omkring år 800 når den geometriska stilen sin fulla utveckling. De största och mest representativa vaserna härstammar från Atens begravningsplats vid Dipylon. Iliaden och Odysséen får under 700-talet sin slutliga språkliga form genom Homeros. De allgrekiska olympiska spelen tar sin början enligt traditionen år 776 f.kr. Den s.k. arkaiska (gamla) perioden motsvaras i stort av tiden f.kr. Under dessa år vidtar en grekisk kolonisation i främst de västra delarna av Medelhavet och många städer grundas nu av greker, t.ex. Syrakusa, Messina, Neapel, Taranto (Tarentum), Marseille (Massilia) och Nice (Nikaia). Konsten kännetecknas av orientaliskt inflytande och på keramiken finns en myckenhet av växter och djur från Orienten. Vidare är 500-talet en tid av ekonomisk uppgång. Den klassiska tiden kan sägas börja år 480 f.kr. Framgångarna i perserkrigen, särskilt sjöslaget vid Salamis 480 f.kr., gav atenarna högt anseende i den grekiska världen. Mannen bakom framgången vid Salamis var Temistokles. Inför hotet om nya persiska anfall slöt Aten år 477 f.kr. ett förbund med grekiska stater på öarna och på Mindre Asiens västkust, det s.k. attiska sjöförbundet. Medlemsstaterna bidrog med skepp och trupper eller med ett årligt penningbelopp. I ett följande avsnitt (2.6) redovisas viktigare händelser under den klassiska tiden. 41

2 2.2 Presens och dess infinitiv i mediumpassivum Medium har i grekiskan nästan alltid samma former som passivum. Vad passivum är vet du redan, jfr s. 8. Vad innebär då medium? Medium uttrycker i första hand en reflexiv handling (t.ex. jag tvättar mig ), vidare en reciprok handling (t.ex. vi slåss, vi slår varandra ). Mig och varandra är således här innebörden av medium. Slutligen kan medium betona att verbhandlingen utförs av subjektet personligen. I några fall existerar ett grekiskt verb bara i medium men med aktiv betydelse, ungefär som svenskans deponens av typ andas, hoppas. Medium (jfr lat. medium det som är mittemellan ) kan sägas vara ett mellanting mellan aktivum och passivum. I högerspalten nedan kan du se personändelsernas beståndsdelar: dels en temavokal (bindevokal) eller, dels de olika personsuffixen. Du bör omgående lära in de tre mest frekventa personändelserna (fetstil i tablån nedan) för presens medium-passivum, nämligen 1:a pers. sing. ( jag ), 3:e pers. sing. ( han, hon, den, det ) och plur. ( de ) De tre övriga personändelserna ska du lära in i samband med futurum medium-passivum (s. 94). Stam tvätta Temavokal + personsuffix jag tvättar (mig)/jag tvättas jag du tvättar (dig)/du tvättas han etc. tvättar (sig)/ tvättas han etc. vi tvättar (oss)/vi tvättas vi ni tvättar (er)/ni tvättas ni de tvättar (sig)/de tvättas de du faller bort.ochjämte kontraheras med resultatet(obs iota sub-scriptum) Presens infinitiv medium-passivum heter (att) tvätta sig, tvättas, jfr presens infinitiv aktivum (att) tvätta. Medium-passivum finner du redovisat i grammatiken: S 58 och 63 eller BJ

3 Akropolis från sydväst. Till vänster ingångsporten Propyléerna jämte Niketemplet, i mitten Erekteion och till höger Partenon. Nedanför syns rester av romerska och hellenistiska byggnadsverk. Foto Lars Karlsson På Akropolis sydsluttning ligger Dionysosteatern inom det gamla Dionysostemplets område. Teatern var från början en cirkelrund dansplats, där körsånger till Dionysos ära (dityramber) och tragedier uppfördes inom kulten av Dionysos. 43

4 Herodes Atticus Odeion (byggnad för musikaliska framföranden) uppfördes i Aten under 160-talet e.kr. (den äldsta kända ska ha uppförts i Aten under 400-talet f. Kr., med Perikles som byggherre). Denne Herodes hoppades att göra sitt namn odödligt genom donationer till staden. Hans Odeion hade 33 sittplatsrader och rymde ungefär personer. I Aten lät Herodes också bygga om dess Stadion i marmor. Partenon sett från det nya Akropolismuseet i Aten. 44

5 Plan över Akropolis med bl.a. 1 Propyléerna, 2 Niketemplet, 4 Atenastaty, 5 Partenon och 7 Erekteion. Uppgift 1 Läs den grekiska texten högt och översätt sedan! jag sätter migprep. med dat. i, vid skugga bok jag älskarprep. med gen av - är agentens prep. barn ett ont, olycka - medium jag följer, med dat.: något följer på något (uttryck från komediförfattaren Menandros) jfr svenska uttrycket: En olycka kommer inte ensam jag räddarbroder fiendejag förföljer jag skadarsjukdom jag visar mig, synes, jfr fenomen 45

6 2.3 Imperfekt i aktivum och mediumpassivum Efter vår behandling av presens kommer turen till imperfekt. Imperfekt är ett historiskt tempus och det används för att skildra något som skedde i det förflutna, då man avser att beteckna att förloppet inte kommit till någon avslutning. Imperfekt har särskilda personsuffix i aktivum, det är Temavokalerna (bindevokalerna) och förekommer för alla personer på samma sätt som i presens indikativ. Men för att bilda imperfekt är det inte nog med temavokaler och personsuffix för imperfekt. Ett särskilt element kommer till, typiskt för indikativ av alla historiska tempus: augment (av lat. augmentum utökning ). Om verbstammen börjar på konsonant, består augmentet av vokalen, som placeras framför verbstammen: jag löste (av jag löser ). Om verbstammen börjar på vokal så förlängs helt enkelt denna vokal: blir blir blir t.ex. jag sjöng (av jag sjunger ). Imperfekt aktivum av verb som börjar på konsonant böjs så: Temavokal + personsuffix Augment + stam lösa + personändelser Jämför presens: jag jag löste du du löste han etc. han/hon/den/det löste vi vi löste ni ni löste de de löste Imperfekt av lyder Om ett verb är sammansatt med en preposition, t.ex. och se på, sätts augmentet mellan prepositionen och stammen. Vokalmöte undviks vanligen genom elision av första vokalen: 46

7 Personsuffixen för imperfekt medium-passivum är som framgår nedan - andra än för presens medium-passivum. Du bör nu lära in två vanliga personändelser för imperfekt medium-passivum, nämligen 3:e pers. sing. ( han, hon, den, det )och plur. ( de ). De övriga personändelserna ska du lära in i anslutning till ett annat historiskt tempus i medium-passivum, nämligen tematisk aorist (s. 54). I högerspalten nedan kan du se personändelserna i 3:e pers. sing. och plur. medium-passivum (temavokalen respektive och personsuffixen för historiskt tempus). Stam tvätta Temavokal + personsuffix i medium-passivum han etc. tvättade (sig)/tvättades han etc. de tvättade (sig)/tvättades de 2.4 Imperfekt jag hade Jag har heter. Verbets stam är egentligenimper- fektum borde alltså heta Nu faller mellan två vokaler och de tvåsom möts blir Imperfektbildningen blir därför: jag hade vi hade du hade ni hade han hade de hade 2.5 Imperfekt jag var Verbet vara har sin speciella böjning i imperfekt: jag var, du var, han/hon/den/det var, vi var, ni var, de var. Lär nu in de ofta förekommande formerna i 3:e person: och! 47

8 Uppgift 2 Läs den grekiska texten högt och översätt sedan! Vissa verbformer slutar av uttalsskäl med framför vokal eller i slutet av sats. i gårbudbärare -jag bär brevprep. med gen. från, av fältherre - råd(sförsamling) jag skriverprep. med gen. om, angående: den sköna segern heter eller jfr den store Karl och Karl den store, jfr S 94:1, BJ 225: 2 festtorg jag för, firar soldat - jag samlar jag tager, intager - läger jag avhåller mig, med gen. från - orätt, brott sjukdom - prep. m. ack. till - läkare - medium jag går - medium jag vill Uppgift 3 Översätt: 1 Pojkarna var vänner. 2 Pojken var hans broder. 3 En olycka följde på en olycka. 4 De skadades. 5 Fältherren räddades. 6 De satte sig. 7 Ni älskade boken. forts. STEG 2 b 48