Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP
Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över året än den använder.
Syfte och mål radikalt minska energianvändningen i nya bostadsområdet kartlägga möjligheter att producera värme och energi så att man över året producerar mer energi än vad som används, dvs hur man kan gå från passivhus till aktiva hus
Goda principer Använd så lite energi som möjligt Mindre mängd energi behöver produceras Ta tillvara erfarenheter från passivhustekniken och bygg vidare på detta Inom en stadsdel finns dessutom möjlighet att omfördela energi mellan olika typer av byggnader
Exempel på passivhus: Lindåshusen Klimatskal Ventilation Avlopp Uppmätt energianvändning under 1 år (snitt): Värme+Varmvatten+Fastighetsel = 35 kwh/m 2 år Hushållsel = 33 kwh/m 2 år
El Värme Kyla Energibalans stadsdel Möjlighet till omfördelning inom stadsdelen? El Värme (Kyla?) (Avfall?)
Minimera energibehov: Byggnadsskal Låga U-värden: Fönster Väggar, tak, grund (inkl köldbryggor) Lufttäthet Formfaktorer Studera i energibalansberäkningar!
Minimera energibehov: Övertemperaturer och kylbehov Solavskärmning Fönster med variabelt solinsläpp (elektrokroma & termokroma) Vädringsmöjligheter
Minimera energibehov: Andra tankar avseende utformning Exempel: Solhusen i Gårdsten Växthus i anslutning till byggnader Vindfång vid entréer Funktionella fasader (tex avseende solenergi)
Återvinning av energi inom byggnader Möjligheter: Frånluft (FTX eller frånluftsvärmepump) Avluft från kök (Värmepump) Avlopp vätska/ vatten värmepump
Från tidigt 70-tal till passivhus
Minimera tappvarmvattenbehov Exempel: Beteende - skiljer en faktor 3 Individuell mätning kan ge en besparing på 15 30 %. Minimera hushållsel Information - beteende Vitvaror Apparater Minimera fastighetsel Tvättstugor Belysning Hissar
Produktion av energi: Solenergi Solfångare Solceller Fördelning över året
Produktion av energi: Vindkraft Storskalig Småskalig Fördelning av produktion över året Tekniskt genomförbart inom Kongahälla?
Värmepumpar ev kombinerat med solceller Luft Berg Älv Frånluft Kondensorvärme från kylmaskiner Avlopp Kombination med markvärmelager
Utmaningar och barriärer Ojämn fördelning av energiproduktion och energibehov över året Legala hinder Oklarheter kring ekonomi / affärsmodeller Ytterligare frågor att diskutera inom projektet Ägandeformer för energiproduktionsanläggningar och nät Drift inom stadsdelen Acceptans för LCC Den bästa lösningen på systemnivå är kanske inte alltid den bästa lösningen för den enskilda ägaren.
Kongahälla Framtidens stadsdel! Förstudien pågår tom april eva.sikander@sp.se monica.axell@sp.se
Energi i avfall Avfallsmängder i Sverige från hushåll 2006, per person och år Materialåtervinning och biologisk behandling: 230 kg Avfallsförbränning med energiutvinning: 238 kg Deponering: 21 Energiinnehåll i matavfall: ca 2,8 kwh/kg (jämför pellet 4,7 kwh/kg) Vid noggrann sortering producerar varje svensk 100 kg matavfall/år 2800 kwh
Uppvärmning och varmvatten tekniska lösningar Biobränsle Kriterier: förnybar energikälla hög verkningsgrad minimala utsläpp till luft anpassad till bebyggelse som kräver minimal uppvärmning möjlig samverkan med andra energislag, exempelvis solvärme, värmepumpar eller restvärme från butiker Lösningar (Lågenergihus varmvatten och extra värmetillskott via luft): Anslutning till befintligt fjärrvärmenät (med hög grad förnyelsebart bränsle) och god rökgasrening Nybyggd närvärmepanna med ackumulator och modern rökgasrening. Samverkan med andra energislag m.h.a. ackumulatorn. För att minimera transporter kan bränsle köpas lokalt eller pellets användas som har låga transportförluster. Ev spetsteknik: Närvärmepanna med elproduktion