Södergård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt. Här finns ingen motsättning. Men Odling i Balans står upp för det konventionella jordbruk som använder både mineralgödsel och kemiskt växtskydd på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär för kemiskt växtskydd så lite som möjligt, men så mycket som behövs. Att tillämpa integrerat växtskydd med förebyggande åtgärder, god växtföljd, biologiska metoder när det går, planerad bekämpning för att undvika resistens etc. är centralt inom integrerat växtskydd. Detta är något som funnits länge inom Odling i Balans. Risken för att kemiska växtskyddsskyddsmedel sprids utanför åkern kan minimeras genom bra rutiner och klok hantering. Då kan punktutsläppen reduceras. Ett sådant exempel är biobäddar för påfyllning av växtskyddssprutor där Odling i Balans låg i frontlinjen och var först i Sverige med en sådan på en pilotgård. Att följa lag- och branschkrav är en självklarhet på pilotgårdarna. Odling i Balans har varit delaktig i att ta fram Miljöhusesyn som fungerar som en vägledning för Sveriges lantbrukare. Dessa lag- och branschkrav av olika växtskyddsåtgärder gäller och tillämpas för alla gårdar. säker förvaring endast godkända preparat säker påfyllning och rengöring säker körning i fält (mark- och vindanpassade skyddsavstånd) personlig skyddsutrustning funktionstestad spruta fullgod dokumentation (även vid köpt tjänst och vid legokörning) Södergård, Löderup
Södergård har drivits av Torsten Thuresson sedan 1986, det är tionde generationen på gården. Idag har en stor del av driften tagits över av sonen Johan Thuresson. Mycket samarbete kring växtodlingen sker idag med grannen Martin Andersson. Arealen omfattar 165 ha, varav ägt 89 ha. Växtodlingen bedrivs på fler än 30 skiften som begränsas av vägar, diken och insprängda fastigheter. Under 1930-talet brukades nuvarande areal som ett 25- tal olika lantbruk. Södergård är beläget vid Löderup på sydkusten ca 2 mil öster om Ystad. Nötköttsproduktion på naturbetesmark. Till gården hör betydande (70 ha) strandnära naturbetesmark - en naturresurs som utnyttjas för gårdens nötköttsproduktion med 40 dikor. Köttdjuren med 70 inköpta tjurkalvar utöver egna betyder också mycket för att förädla de biprodukter som uppkommer vid flera av förädlingsföretagen i regionen. Grisuppfödning. På gården finns dessutom en integrerad svinbesättning. Det är en serogrisbesättning (specifika åtgärder vidtas för att utestänga smitta) med 96 suggor i ett FTS-stall (FTS=födelse, tillväxt och slakt). Djuren hålls i samma grupp och box under tiden från födsel till dess att de lämnar gården. Växtodlingen är typisk för bygden, med ett stort inslag av specialodlingar, främst sockerbetor, potatis, lök och palsternacka i kombination med ängsgröe, spannmål och slåttervall. Växtföljden är anpassad till de grödor som bäst kan betala markvärdet med dess investeringar i bevattning och dikning. Valet av grödor och antal ha odlad med respektive gröda avgörs med hänsyn till möjligheten att bevara en uthållig växtföljd samt tillgången på odlingskontrakt. Avsikten är att med en lämplig växtföljd minska ogrästrycket och sjukdomsfrekvensen. En mycket viktig åtgärd är att med lämplig växtföljd begränsa vinderosionen på de mycket lätta sandjordarna. Genom gården rinner vattendrag med värdefulla naturvärden. Bevattningen görs med vatten från fyra grundvattenbrunnar med tillstånd enligt vattendom för uttag på 3600 kbm/dygn. Bevattnade grödor är sockerbetor, potatis, lök, palsternackor samt ängsgröe och maltkorn på sandjordar, och när kapacitet finns bevattnas även slåttervall och övrig spannmål. Dokumentation och uppföljning. Alla som arbetar på gården är väl medvetna om betydelsen av dokumentation för uppföljning och analys av arbetet. Ett LEAN-tänk genomsyrar hela produktionen. Maskinresurserna anpassas ständigt till den tekniska utvecklingen genom i första hand samverkan med grannar och inköp av vissa tjänster via entreprenad. Profil för gården växtodling med stort inslag av specialgrödor tillämpar en uthållig växtföljd djurhållning för hävd av naturbeten att utnyttja biprodukter till foder djuren bidrar till en jämnare arbetsbelastning betydande användning av stallgödsel skyddszon vid alla vattendrag hårdgjord yta för uppsamling av spill från spruta omfattande planteringar för att få en positiv gårdsmiljö maskinsamverkan
Målsättning beträffande förbättringar att eftersträva ett N-utnyttjande på > 70 % säkra lagringen av drivmedel genom att bygga en kassun under tak att med hjälp av tillförlitliga prognoser och teknikutveckling minska insatsen av kemiska bekämpningsmedel att tydliggöra inslaget av biologisk mångfald Bild. Gårdens dikor på bete på strandängar vid Östersjön med Bornholm i horisonten. Bild. Ingen kemisk bekämpning på gårdsplanen sker, istället används mekanisk bearbetning med borstar samt täckning med singel. INTEGRERAT VÄXTSKYDD Integrerat växtskydd handlar både om att ha framförhållning och förebygga bekämpning. Det handlar också om att bevaka och ha koll på vad som måste göras och när. De insatser som görs är behovsanpassade. Uppföljning och utvärdering av olika insatser möjliggör att bekämpningen kan optimeras. Att tillämpa integrerat växtskydd är en ledstjärna för Odling i Balans pilotgårdar. Integrerat växtskydd förebyggande åtgärder 1a. VAL AV VÄXTFÖLJD En växtföljd med tydligt inslag av avbrottsgrödor minskar risken för uppförökning av ogräs och inslag av andra växtskadegörare. På Södergård odlas många olika grödor. Men odlingen av ängsgröe är ytterligare en åtgärd som gör växtföljden varierad.
1b. ODLINGSMETOD Jordbearbetning och såtidpunkt En fungerande mark är absolut grundläggande för att bedriva en långsiktigt uthållig odling. Det ställer höga krav på både omdöme och timing hos lantbrukaren att kunna navigera fram till en god markvård där markluften kan cirkulera och markvattnet infiltrera. De kraven har ökat i takt med att axelvikterna på allt tyngre maskiner har ökat. En noggrann jordbearbetning inför sådden är avgörande för att nå en säker etablering med snabb och jämn uppkomst. 1c. SORTVAL OCH UTSÄDESKVALITÉ Sortval för bästa möjliga grödutveckling vilket i förlängningen leder till minskat behov av växtskyddsinsatser. Inom Odling i Balans så försöker man ta hänsyn till resistenta sorter så långt som det är möjligt. FRISKT UTSÄDE Ett friskt utsäde är viktigt för att undvika ökade växtskyddsinsatser. Det skall vara sortrent och friskt och fritt från ogräs. På samtliga pilotgårdar används kontrollerat utsäde. I många fall är utsädet betat eller behandlat med biologiska betningsmedel. 1d. GÖDSLING Ingen åtgärd är mer effektiv än den optimalt utvecklade grödan. En gröda med stark egen konkurrenskraft är viktig för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Rätt gödselmängd, bra teknik och spridning vid rätt tidpunkt ger grödan försprång. Detta gäller såväl mineralgödsel som organiska gödselmedel. Optimerad gödsling ger en gröda med stark egen konkurrensförmåga. Växtnäringstillförsel anpassas till grödans behov det enskilda året. Lika viktigt är det att anpassa till olika delar inom fältet. På flera av pilotgårdarna används idag N-sensor för att anpassa N-givan till olika delar av fältet. Genom att anlägga nollrutor så kan man mäta och följa markens kvävemineralisering. Något man har haft glädje av på Södergård.
1e. FÖREBYGGA OGRÄS OCH SKADEGÖRARE Spridning av ogräs in i fält & mellan fält Vi har alltid haft exempel som visar på problem med spridning av växtskadegörare. Flyghavre sprids med fåglar och från otäckta spannmålstransporter. Ett mycket allvarligt inslag utgör spridning av renkavle och losta. Aktsamhet vid kantbehandlingar är en förebyggande åtgärd för att förhindra spridning av ogräs in från kanterna. Resistensbildning till följd av ensidigt utförda växtskyddsinsatser leder till mycket svårbemästrade ogräsproblem. Dåliga dräneringsförhållanden resulterar ofta i luckiga bestånd som i förlängningen ger grogrund för uppförökning av exempelvis kvickrot. På OiB-gårdar vidtas åtgärder för att undvika ogrässpridning in i fälten. Genom att alltid undvika glyfosatspridning utanför fältkanten (vilket inte är tillåtet) undviks kolonisering av lostaarter som senare kan spridas vidare in i fältet. På många gårdar finns etablerade skyddszoner runt vattendrag och fältbrunnar. Särskild hänsyn tas så att jordbearbetningen görs på ett sätt som inte leder till att gräsogräs dras ut och in på fältet. 1f. NYTTOINSEKTER - GYNNA NYTTOINSEKTERNA Genom att gynna den biologiska mångfalden gynnas också nyttoinsekter. Många av pilotgårdarna finns i landskap där den biologiska mångfalden redan är riklig. Det gäller gårdarna i skogsbygderna där det kryllar av insprängda åkerholmar som ger variation och artrikedom mitt i produktiva åkrar. På pilotgårdarna i utpräglad slättbygd är läget annorlunda. På flera av gårdarna har man satt läplanteringar och/eller etablerat småbiotoper. Blommande växter främjas genom att så fröblandningar eller anlägga sprutfria kantzoner. På Södergård finns skyddszoner och planteringar som ökar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Det gäller att vara tydlig och dra upp rågången mellan biologisk mångfald på gården och på fältet. Odling i Balans har en mycket positiv inställning till att gynna biologisk mångfald på gårdsnivå, men inte nödvändigtvis i fält och grödor. Det betyder inte att det inte ska få finnas ett enda ogräs kvar på marken det är inte ekonomiskt optimalt. Men grundhållningen i Odling i Balans är att grödor ska skötas med de insatsmedel som finns. Syftet med odling är att producera mat eller energi. I fält ska grödorna gynnas för att få bästa möjliga chans att växa och utvecklas. Det gör man genom att bekämpa ogräs kemiskt eller mekaniskt. I synnerhet gäller det i konkurrenssvaga grödor som sockerbetor och potatis. Ett gott utnyttjande av resursen mark ger utrymme för att avsätta mark för riktade insatser för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. 2. FÖLJER RÅD Plansprutning är historia. Generellt är Sveriges lantbrukare långt fram vad gäller säkert växtskydd i Sverige. På pilotgårdarna har detta diskuterats länge. Idag finns goda möjligheter att få råd och följa prognoser och varningstjänster. Idag bekämpas skadegörare bara vid behov. Innan bekämpning har man kontrollerat fältet och värderat om bekämpningströskeln har uppnåtts. Det är också viktigt att ha kunskap om ogräsarter, hur olika angrepp ser ut och att känna till skadedjur. Inför en eventuell bekämpning så undersöks därför grödorna och bekämpningsbehovet värderas utifrån bekämpningströsklar. Genom att följa
prognoser och ta del av information och rådgivning kan sedan insatserna optimeras utifrån behov. På så sätt kan användningen av bekämpningsmedel minimeras. Detta är något som är självklart på pilotgårdarna. Speciellt viktigt är detta på gårdar med intensiv potatisodling. På alla Odling i Balans gårdar som producerar potatis, däribland Södergård, följer man råd om bekämpning för att undvika utveckling av bladmögel. 3. AKTUELLA FÖRHÅLLANDEN Idag finns lättillgänglig information om vädret. Väderdata från egen anläggning eller närliggande station är viktig information inför bekämpning. 4. ICKE KEMISKT Det är alltid viktigt att överväga möjligheten att utföra alternativ behandling som utesluter kemisk bekämpning. Här finns intressanta erfarenheter från pilotgårdarna. 5. HÄLSA Hälsa handlar också om lantbrukarens hälsa. Säkert växtskydd med tillhörande skyddsutrustning är en självklarhet på pilotgårdarna. På samma sätt är det en självklarhet att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. Åtgärder för att minska förluster till vatten minskar risken för hälsoeffekter för allmänheten. Skyddsavstånd till brunnar och vattendrag tillämpas för att säkra att inte växtskyddsmedel hamnar på fel ställe. Något som tillämpas på pilotgårdarna. Att inte bekämpa kemiskt på gårdsplan är också en åtgärd som minskar risken för förluster av växtskyddsmedel till vatten. Risken för att kemiska växtskyddsskyddsmedel sprids utanför åkern kan minimeras genom bra rutiner och klok hantering. Då kan punktutsläppen reduceras. En säker hantering vid påfyllning och tvätt av spruta tillämpas på pilotgårdarna. Antingen har man en platta med uppsamlingstank för säkert tillvaratagande av spillvatten i samband med användning av bekämpningsmedel eller så finns en biobädd. På Södergård finns en hårdjord yta där man samlar upp spillrester i den gamla svämbassängen. 6. RÄTT DOSERING Fullgod effekt med så lite insats som möjligt. Både val av teknik och att sprida vid rätt tidpunkt är viktiga faktorer här. Det finns idag tillgång till prognosverktyg så det finns möjlighet att använda sig av anpassade och låga doser, något som tillämpas på pilotgårdarna. 7. VERKNINGSMEKANISMER Att jobba med spektra för att undvika resistensbildning är centralt. Det är dessvärre inte alltid lätt eftersom det för vissa grödor bara finns tillgång till ett fåtal produkter. Inom potatisproduktion finns fortfarande flera att välja på, men inom sockerbetsodlingen finns det färre produkter och ännu
svårare har det varit för lökodlingen. Målet att nyttja sig av olika produkter för att undvika resistens är en viktig del på pilotgårdarna. 8. UPPFÖLJNING Dokumentation är en viktig åtgärd för att kunna göra uppföljning och optimera växtskyddsanvändningen. Inom OiB har en noggrann dokumentation över bekämpningarna varit ett viktigt inslag. KONTAKTUPPGIFTER Torsten Thuresson Tel. 0410-52 61 02, 070-548 02 05 E-post Torsten.thuresson@ystad.nu