Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.

Relevanta dokument
Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

1A 2,4F. Gemensam problemlösning tal. strävorna

100 tips till 100-rutan

A4-papper där det på varje papper står en siffra, på ett papper står det ett decimaltecken. Det kan också finnas papper med de olika räknesättens

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Var är den? strävorna

Magiska kvadrater. strävorna

Tiokamrater på hög. Strävorna

LÄRARHANDLEDNING. Eleverna kan två och två eller i större grupper på ett lekfullt sätt träna följande: Talinnehåll Addition Subtraktion Multiplikation

Matematik klass 1. Vår-terminen

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Potenser och logaritmer på en tallinje

Förkunskaper De blå sidorna övar hantering av talraden medan de gröna sidorna förutsätter grundläggande aritmetiskt kunnande.

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

läromedel JVM-mani mani läromedel

läromedel VM-mani mani läromedel

Tänka, resonera och räkna

Magiska kvadrater. Material Nio kapsyler Material för att göra egna spelplaner eller spelpåsar, se separata beskrivningar.

Alistair McIntosh NSMO NCM

TAL OCH RÄKNING HELTAL

Taluppfattning och problemlösning

a) A = 3 B = 4 C = 9 D = b) A = 250 B = 500 C = a) Tvåhundrasjuttiotre b) Ettusenfemhundranittio

Steg-Vis. Innehållsförteckning

34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54

Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1

Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:

Matematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

3-3 Skriftliga räknemetoder

Volym. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning Mönster i talföljder. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning. Fortsätt talföljden.

Analys. Talet 7 OOOOO = = Syntes = Räknar 5, 6, = Räknar konkreta saker Räknar på fingrarna

Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1

Taluppfattning. Talområde Systematisk genomgång tal för tal

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Tränarguide del 2. Mattelek.

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

Taluppfattning Systematisk genomgång tal för tal

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid

Förberedelser: Sätt upp konerna i stigande ordningsföljd (första inlärningen) eller i blandad ordningsföljd (för de elever som kommit längre).

5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.

Delprov G: Skriftliga räknemetoder

TRÄNING I HUVUDRÄKNING. Schema för systematik och individualisering

1 Fortsätt talmönstret. (2) 46, 47, 48, 49, 50, Fortsätt talmönstret. (2) 64, 63, 62, 61, 60, 59

Lektionsaktivitet: Tals helhet och delar

Student för elever på kurs Ma 4 och Ma 5

Tiokamrater på hög. procedurer tal

Taluppfattning 0-100

Ordlista 1B:1. modell. hel timme. halv timme. timvisare. Dessa ord ska du träna. Öva orden. När du bygger efter en ritning, får du en modell.

Manual matematiska strategier. Freja. Ettan

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4

Känguru Benjamin (6. och 7. klass) sida 1 / 5

Delprov A Muntligt delprov

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik Y

Ettor på hög. procedurer tal

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

A: 3 B: 4 C: 5 D: 6 E: 7 Ryssland

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Vad är pengarna värda?

Svar och arbeta vidare med Student 2008

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

Gemensam problemlösning procent. Avsikt och matematikinnehåll Att låta elever i grupp lösa problem som rör grundläggande procentuttryck.

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning

Algoritmer i Treviso-aritmetiken.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Taluppfattning. Talområde Systematisk genomgång tal för tal

Taluppfattning Utan tiotalsövergångar. Systematisk genomgång av talområden

Bråkcirkel och tallinje

Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1

Taluppfattning Systematisk genomgång tal för tal

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 2 EFTERTEST

Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Längd, tid och samband Kapitel : 4 Algebra och mönster

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7.

Manual. till. Cantor Madison Medri

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.

Jessica Vesterlund Ulrika Hultberg Åsa Dahbo Eva Samelius

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2009 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7

Vad jag ska kunna! Åk 2

Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:

Arbeta vidare med aritmetik 2018

UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST

Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd

Fundera tillsammans. Victor är 5 år och Åsa är 8 år. Hur gammal kommer Victor att vara när Åsa är dubbelt så gammal som hon är nu?

UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

PLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 5 Geometri Kapitel : 6 Bråk och procent. Elevens namn: Datum för prov HÄLLEBERGSSKOLAN

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2017 Cadet för elever i åk 8, 9 och för elever som läser kurs 1a, 1b eller 1c.

Extramaterial till Matematik Y

Hästhopp. Detta är en övning som tränar olika problemlösningsstrategier och statistik. Den lämpar sig för år 4 och uppåt

Matematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1

Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1

Lennart Rolandsson, Uppsala universitet, Ulrica Dahlberg och Ola Helenius, NCM

Matematik. Namn: Datum:

Minska och öka ARBETSBLAD

Gemensam problemlösning bråk och procent

Transkript:

strävorna 4A 100-rutan taluppfattning färdighetsträning mönster Avsikt och matematikinnehåll På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer. Matematikinnehållet är egenskaper, taloperationer och mönster inom talområdet 1 100. Förkunskaper Addition, subtraktion och multiplikation. Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering. Beskrivning På elevbladen finns beskrivningar på hur elever kan arbeta med hundrarutan på olika sätt. Introduktion Är eleverna läskunniga behövs ingen direkt introduktion, se ovan på beskrivning. Uppföljning Ta upp elevernas resultat till gemensam diskussion i klassen. Variation Gör istället aktiviteten 100-rutan, Tals egenskaper, som en gemensam lek. Presentera dig som en magiker som kan överföra dina tankar till andra. Säg att du tänker på ett tal och det gäller nu för eleverna att lista ut vilket det är. De ska i tur och ordning gissa och du svarar: dromba, dromba och pekar neråt med tummen om gissningen är för hög eller alliopp, alliopp och pekar uppåt med tummen om gissningen är för låg. Den som gissar rätt får vara magiker nästa gång. Erfarenheter Enligt idégivaren är detta en lek hon kom i kontakt med under sin utbildning på 80-talet. Hon har använt den främst med elever i åk 1 3, men även i förskoleklass och med mellanstadieelever. Varifrån orden kommer eller om de har en mer precis betydelse har hon ingen aning om. En del elever listar snabbt ut en strategi medan andra länge fortsätter att gissa. Ursprung Aktiviteterna är hämtade från företaget BEAM Education i England som säljer hundrarutor i kollegieblock med tillhörande instruktioner. Se www.beam.co.uk.

strävorna 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100

strävorna 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100

Tals egenskaper Ca 20 x 20 cm stor hundraruta + markörer, alternativt kopierade små hundrarutor + penna. Jobba två och två. En skriver ner ett tal mellan 1 och 100. Kompisen gissar sig fram till talet genom att ställa frågor, som bara får besvaras med ja eller nej. 100-rutan används för att hålla reda på vad som är känt om talen. Antingen läggs markörer på efterfrågade tal, eller så stryks de med penna. Byt sedan roller. Diskutera i klassen hur många frågor man behöver ställa för att vara säker på att kunna gissa rätt. Skriv ner ett nytt tal mellan 1 och 100. Skriv sedan några ledtrådar om talet med hjälp av 100- rutan. Du ska försöka låta ledtrådarna göra så att man endast kan få fram det tal som var det tänkta. Låt din kompis läsa ledtrådarna och gissa talet.

Addition och subtraktion Ca 20 x 20 cm stor hundraruta + markörer, alternativt kopierade små hundrarutor + penna. Här nedan kommer 6 olika sätt att arbeta med 100-rutan. 1. Rama in en 2 x 2-ruta någonstans på 100-rutan. Lägg ihop talparen i hörnen diagonalt mot varandra (exempelvis 34 och 45, 35 och 44). Försök göra fler 2 x 2-rutor och leta efter mönster. Vad finner du? 2. Gör samma sak fast 3 x 3-rutor. 3. Du behöver två 100-rutor. Markera två på varandra följande tal under 50 och addera dem. Markera summan på den andra 100-rutan. Upprepa ett antal gånger. Vilka nummer blir markerade och vilka blir det inte? Varför blir det så? Prata i klassen om resultatet och försök hitta förklaringar. 4. Välj två angränsande tal under 50 utan att visa dem för någon. Addera sedan talen och markera summan på 100-rutan. Utmana en kompis att komma på starttalen. 5. Välj ett av talen 1, 9, 10, 11, 19, 20, 21. Hitta två tal som vid subtraktion ger detta tal. Ringa in dem på 100-rutan, upprepa och fundera över mönstret som uppstår. Varför ser det ut som det gör? 6. Välj en kolumn (eller rad) och addera alla talen. Beskriv för en kompis hur du gjorde. Diskutera de olika sätten i klassen.

Multiplar Flera 20 x 20 cm stora hundrarutor + markörer, alternativt kopierade små hundrarutor + penna. Jobba i par. Här nedan kommer några olika sätt att arbeta med 100-rutan. 1. En ringar in multiplar av 4 på en 100-ruta. Den andra markerar multiplar av 8 på en annan 100-ruta. Jämför sedan de mönster ni får och beskriv och förklara vad ni upptäcker. 2. Ringa in multiplar av 3, 4 och 5 på tre olika 100-rutor. Diskutera vilka multiplar som ger diagonaler eller vertikala linjer och varför de gör det. Tänk sedan ut vilka multiplar som ger diagonaler på en fjärde 100-ruta. 3. Ringa in multiplarna av 9 och skriv ner dem på ett papper. Addera siffrorna i vart och ett av talen = siffersumma. Försök förklara varför det blir så. Hur skulle det bli om man fortsatte med multiplar över 100. 4. Gör samma sak fast med multiplar av 5 i stället. Vilket mönster uppstår nu? En multipel av ett tal är produkten av talet och vilket heltal som helst. Exempel: Multiplar av 3 är 6, 9, 12, 15 osv Multiplar av 5 är 5, 10, 15, 20 osv

Talmönster Miniräknare, 20 x 20 cm stor hundraruta och eventuellt markörer, alternativt kopierade små hundrarutor + penna. Ta fram en miniräknare och börja med att skriva in siffran 6 på displayen. Addera 5 ett antal gånger och markera på 100-rutan talet du får varje gång. Försök förklara det mönster du har fått. Utöka uppgiften genom att börja med talet 4 och addera först 5 och sedan 4 omväxlande ett antal gånger. Markera på 100-rutan och förklara vad du får för mönster. Skriv ner instruktioner för hur 100-rutan kan hjälpa dig att addera 9 eller 19 med något annat tal. Skriv också ner hur du adderar eller subtraherar med 11 eller 21 från ett givet utgångstal. Markera ett tal på 100-rutan som får bli ditt startnummer. Addera eller subtrahera sedan med 11 eller 9 så länge du kan och markera fortlöpande resultaten. Vilka tal får du? Vilka tal får du inte? Varför blir det dessa tal? Välj ett tvåsiffrigt tal och skriv ner det. Byt sedan plats på siffrorna i talet och skriv ner det (exempelvis 36 och 63). Räkna ut differensen mellan talen och markera det på 100-rutan. Upprepa tio gånger med olika tal. Vad upptäcker du? Diskutera i klassen vad ni upptäckt. Försök förklara.