Förtydliganden 1. Volymer och förändringar av volymer. Bild 1: Volymer och förändringar av volymer 2. Kravspecifikation: flik Etablering och Huvudtjänster PC-arbetsplats som tjänst Cell C7: här ska summan av datorpaketens styckepriser (datorpaket/anv/mån) + styckepriset för premiumtjänsten (permiumtjänst/anv/mån) anges. D.v.s. inga volymer skall räknas in i summan. Exempel: Datorpaket Bärbar Stor: A kr (SEK/anv/mån) Datorpaket Bärbar Liten: B kr (SEK/anv/mån) Datorpaket : Stationär 2 skärmar: C kr (SEK/anv/mån) Datorpaket Stationär 1 skärm: D kr (SEK/anv/mån) Datorpaket Tunn Klient: E kr (SEK/anv/mån) Premiumtjänst tillägg oavsett datorpaket: F kr (SEK/anv/mån)
Summa = A + B + C + D + E + F Cell D7: enheten ska vara summa datorpaket/användare/månad Cell F7: I kommentarsfältet ska pris för respektive datorpaket redovisas. 3. Bilaga 5, Utvärderingmodell Kapitel 5.1 Utvärdering av referenser Förtydliganden kring svarsalternativen: Tabell 3: Utvärdering av referenser Nr 1. Svarsalternativen ska vara 4 poäng = mycket hög kvalitet 3 poäng = högre kvalitet än förväntat 2 poäng = godkänd kvalitet 1 poäng = dålig kvalitet Nr 2. Svarsalternativen ska vara 4 poäng = mycket hög kvalitet 3 poäng = högre kvalitet än förväntat 2 poäng = godkänd kvalitet 1 poäng = dålig kvalitet Nr 3. Svarsalternativen ska vara 4 poäng = lägre än väntat 3 poäng = enligt förväntan 2 poäng = något högre än väntat 1 poäng = högre än väntat Nr 4. Svarsalternativen ska vara 4 poäng = mycket hög kvalitet 3 poäng = högre kvalitet än förväntat 2 poäng = godkänd kvalitet 1 poäng = dålig kvalitet Nr 5. Svarsalternativen ska vara
4 poäng = bättre än avtalat 3 poäng = på tid och budget 2 poäng = inte riktigt på tid och budget 1 poäng = dåligt Nr 6. Svarsalternativen ska vara 4 poäng = mycket bra 3 poäng = bra 2 poäng = godkänd 1 poäng = dålig Nr 7. Svarsalternativen ska vara 4 poäng = mycket bra 3 poäng = bra 2 poäng = godkänd 1 poäng = dålig Nr 8. Svarsalternativen ska vara 4 poäng = Bättre 3 poäng = lika bra 2 poäng = sämre 1 poäng = mycket sämre I det fall referenten inte kan svara på en fråga så innebär det tilldelning av 1 poäng på den frågan. I det fall en referent inte har kunnat svara på frågorna via telefon, e-post eller webbformulär så gäller lägsta nivå på svarsalternativför alla frågorna avseende den referenten (d.v.s. 8 poäng) Kapitel 6.3 Bedömningskriterier Alla punkter under respektive bedömningsobjekt (6.3.1, 6.3.2, 6.3.3) skall viktas lika. 4. Bilaga 6, Servicenivåer och viten Kapitel 5.11 Servermiljötjänster Klass K1 gäller för produktionsmiljö. Test-, utvecklings- och acceptanstestmiljöer omfattas inte av ovanstående klassificering, dessa kan betraktas som klass K3.
Rättelser 1. Fråga 2.27A. Servermiljötjänster Statens servicecenter har i samråd med de i dagläget aktuella kundmyndigheterna, fattat beslut om att logisk separering i driftsmiljön anses uppfylla säkerhetskraven och innebär en mer kostnadseffektiv lösning. D.v.s. Statens servicecenter har inte längre krav på fysisk separation av driftsmiljön från Leverantörens övriga kunder. 2. Bilaga 6 Kapitel 2.4. Tabell 4 Viteskategorier Rättelse: % avdrag av det totala månadsbelopp som leverantören vanligtvis fakturerar Statens servicecenter, exklusive projekt som avtalats separat Ska istället vara: % avdrag av det totala månadsbelopp för den berörda tjänsten som leverantören vanligtvis fakturerar Statens servicecenter, exklusive projekt som avtalats separat Detta rättelse gäller för kategorierna Låg, Medel och Hög. 3. Bilaga 2 Kapitel 2.6.1. Tabell 9 Datorpaket, rad Audio/Video Rättelse: Externa högtalare ska istället vara Extern webbkamera. Som framgår av avropet är ambitionen att videokonferens ska kunna köras på samtliga datorer; därav är webbkamera en nödvändig komponent i likhet med usb-headset. Det finns ej behov av externa högtalare. 4. Kravspecifikation: flik Volymtjänster Tillägg för ny utvecklings- och testmiljö Rättelse: Cell D5: SEK/timme ska istället vara SEK/beställning/månad 5. Kravspecifikation: flik Etablering och Huvudtjänster Utskriftstjänster Rättelse: Cell D8: SEK/mån ska istället vara SEK/skrivare/månad 6. Kravspecifikation: flik Etablering och Huvudtjänster Användarservice Rättelse: Cell D9: SEK/mån ska istället vara SEK/användare/månad 7. Kravspecifikation: flik Volymtjänster
Rättelse: Cell B5: Tillägg för ny utveckling och testmiljö ska istället vara Tillägg för ny utvecklings- eller testmiljö 8. Bilaga 6, Servicenivåer och viten, Kapitel 5.8 Nätverkstjänster, Tabell 15 Klassificering av deltjänster: Nätverkstjänster Rättelse: Drift av nätverk (LAN, WAN, WLAN, VPN) ska vara klass K2.
Frågor och Svar 0. Generella frågor a. Inga fasta volymer finns med i upphandlingen. De enda volyms siffror som finns är antalet anställda (120 140 st) och antalet printrar (9 st). Finns uppgifter om tänkt grundbestyckning avseende servertjänster mm. Statens servicecenter avser köpa en standardmiljö (funktionalitet för lagring, behörighet, e-post, utskrifter mm.) som skalbar tjänst. Avsikten är att köpa enligt underlaget anvisad funktionalitet som tjänst; Leverantören ansvarar för att nödvändig infrastruktur är korrekt bestyckad och dimensionerad för detta. Avseende volymer och förändringar av volymer, se bild 1 under Förtydliganden. b. Fast pris på tjänsterna i 5 år efterfrågas. Vi får betalt för uppgradering/uppbyggnad men kan inte höja priset om antalet ökar på printrar, interna användare, externa användare (servermiljöer), Integrationerna ökar i antal, arbetsplatser ökar i antal, fler siter, kommunikationen måste utökas, etc. Hur skall löpande volymförändringar hanteras och prissättas under avtalsperioden? Avseende volymer och förändringar av volymer, se bild 1 under Förtydliganden. c. SLA inte i proportion till tjänstens värde för t.ex PC-arbetsplats och 1 användare vilket medför vite på hela månadsbeloppet. Enligt Kammarkollegiets vitesmodell medför av utfallet för en KPI att fullt vitesbelopp utgår för den KPIn inom mätperioden. Ett förtydligande önskas vad som avses uppnås med att frångå Kammarkollegiets skrivning. Se Rättelser. För viteskategori Kritisk (Bilaga 6 Kapitel 2.4. Tabell 4 Viteskategorier) utgår fullt vite (15%) på hela månadsbeloppet med motiveringen att tjänsten berör ett stort antal användare och viktiga funktioner. d. Begreppet Hantering av förekommer på många ställen men det finns ingen förklaring vad som skall ingå i det begreppet. Förtydligande önskas på respektive tjänst. Ex. Hantering av distributionslista. Vad avses. Med hantering avses administration såsom skapa ny/ändra/ta bort.
1. Avropsförfrågan 2. Bilaga 2, Tjänstekatalog 2.1 Ansvar för nät Då detta kommer att köras på ett separat nät, vem ska ansvara för att nätet separeras ifrån de nuvarande näten? 2.2 Det finns demerger -projekt uppsatta med såväl Skatteverket som Försäkringskassan. De kommer att ansvara för att separation/nermontering sker. Leverantören ansvarar för att nytt nät kommer upp. 2.3 Ägarskap av nät Ska leverantören äga den nätverksutrustning som krävs för åtagandet? Statens servicecenter kommer endast att köpa nätverkstjänster av Leverantören. 2.4 Inköp av nätverksutrustning Kommer det att ske ett utköp av utrustning om vi ska äga och i så fall till vilket pris? Det finns för närvarande inga planer för utköp av utrustning. 2.5 Förändringar av nätverksutrustning Hur skall utbyte, utbyggnad och uppgraderingar ske om Statens servicecenter skall äga utrustningen? Leverantören ansvarar för utbyte, utbyggnad och uppgraderingar av utrustningen då Statens servicecenter inte skall äga utrustningen.
2.6 Ägarskap av servrar Gäller ovanstående alla delar såsom: Servrar för ekonomidelarna? Statens servicecenter kommer inte att äga några servrar. 2.7 Ägarskap över infrastruktur Annan behövlig Infrastruktur? Ägarskapet av infrastrukturen skall ligga hos Leverantören då Statens servicecenter inte skall äga någon utrustning enligt 2.4. 2.8 Typ av USB headset Vilken typ av USB headset skall inkluderas i datorpaketet av de två som efterfrågas? Eller skall headset alltid betraktas som tilläggsbeställning med en egen kostnad? USB headset skall ingå i datorpaketen och hålla en rimlig kvalitetsnivå och god standard för att kunna användas för videokonferenser. 2.9 Typ av extern monitor Vilken typ av extern monitor skall inkluderas i datorpaketen enligt kraven under raden övrigt för bärbara PC? Det är upp till Leverantören att bestämma modell och märke för extern monitor så länge den uppfyller angivna krav i avropet och är kompatibel med övrig utrustning. Den ska följa gängse standard avseende miljökrav och strålning. 2.10 Certifikat Kan vi anta att Statens servicecenter tillhandahåller certifikat för signering och kryptering och Leverantören managerar dessa?
Statens servicecenters IT-lösning bör hantera certifikat för signering och kryptering. Allt detta skall sättas upp och manageras av leverantören. 2.11 Arkivering Är kravet på arkivering rent ekonomiskt? Om så är fallet vinner man inget i egentlig mening i Exchange 2010 som redan är kostnadseffektiv vad gäller lagring. Leverantören skall kunna visa på en lösning för att användaren skall kunna minska sin maillagring när den nått sin kvota genom någon form av arkivering. 2.12 Windows i tunn klient Programpaket tunn klient stipulerar Windows 7 Enterprise vilket inte är möjligt i en tunn klient om man inte syftar på en central VDI lösning vilket inte är realistiskt för 10 användare, kan Statens servicecenter utveckla hur man tänker sig användandet av tunn klient och vad som skall ingå i denna? Med datorpaket Tunn klient menar Statens servicecenter i detta fall en lokal stationär dator av enklare karaktär som är så kostnadseffektiv som möjligt, dvs en lätt fet klient. 2.13 Hårddisk Tunn klient skall innehålla programvara för hårddiskkryptering, vilken hårddisk syftar det på? Enligt 2.11 skall även detta datorpaket ha en hårddisk. 2.14 Central miljö för exekvering Programpaket för tunn klient behöver en central miljö att exekvera programpaketen som Leverantören inte kan hitta någon beskrivning runt, kan vi anta att den redan finns på plats i egen regi? Enligt 2.11 behöver inte detta datorpaket en central miljö för exekvering.
2.15 Byte av datorpaket Avser detta endast när dator nått end of life eller önskar Statens servicecenter att fritt kunna byta paket när användaren själv anser sig vara i behov av ny dator? Användaren skall kunna vid behov byta till ett bättre eller enklare datorpaket. 2.16 Användarservice Är det korrekt uppfattat att Statens servicecenter själva skall leverera SPOC? Ja 2.17 Scope för Användarservice Beskrivning av incidenthanteringen tyder på att leverantören skall ansvara för aktiviteter som enligt ITIL normalt hanteras av SPOC. Gäller detta då endast tjänster från leverantören eller alla IT tjänster för Statens servicecenters användare? Leverantören skall ta ett helhetsansvar för att lösa incidenter och problem för alla IT tjänster som drabbar alla Statens servicecenters användare och/eller ärenden för de tjänster som Statens servicecenter erbjuder till Kundmyndigheter. 2.18 ITSM system Vilket ITSM system avser Statens servicecenters SPOC att använda och hur skall ärenden transfereras till andra linjens support? Vilket Service Management system som Statens servicecenters Kundtjänst skall ha är ännu inte beslutat. Utgångspunkten är att ärenden transfereras från Statens servicecenters Service management system till leverantörens ITSM-system via e-post. 2.19 PC arbetsplats som tjänst a. Installation av nytt datorpaket skall ingå i den fasta kostnaden. Detta gäller för utbyte och även för nyanställning. Svårt att prisa som fast kostnad. Hur många per Månad/år?
Datorpaket brukar normalt sett prissättas efter komplexitet. Svårt att sätta ett snittpris beroende på att vi inte vet antalet för respektive datorpaket. Statens servicecenter kan inte svara på hur många utbyten av datorpaket/datorpaket för nyanställda som kommer att ske. Statens servicecenter vill att PC-arbetsplatstjänsten är skalbar för att kunna klara normala månadsvisa förändringar. Avseende volymer och förändringar av volymer, se bild 1 under Förtydliganden. b. Byte av datorpaket. På vilka grunder kan detta ske? Antal? Förutom om datorn är trasig, så är det upp till användaren och ansvarig chef om de av någon anledning vill byta datorpaket, t.ex. från paket med stationär dator till paket med mobildator. c. PC-arbetsplats som tjänst. Var prissätts de olika alternativen enligt Bilaga 9 4.2.1 samt Bilaga 2 2.5 Programpaket. I SCC Kravspecifikation finns bara ett fält för prissättning. Se punkt 2 under Förtydliganden. d. Vad avses med SHS på PC-klienter. Hur skall prissättning göras då SHS prismodell baseras på kostnader för meddelandeöverföring. Datorerna bör vara förberedda med ev. SHS programvara för klienter. Alla kostnader kopplat till SHS är utanför detta avrop. 2.20 Hantering av mobiltelefoner Leverantören skall tillhandahålla ny mobiltelefon och ersätta trasig mobiltelefon. Skall mobiltelefoner ingå i tjänsten och i så fall vilka modeller. Avser detta bara anställda på Servicecentret? Upphandling av mobiltelefoner sker separat. Den tjänst som efterfrågas är begränsad till hantering (ta emot, skicka tillbaka, distribuera) av mobiler mellan telefonileverantören och Statens servicecenter. Avser enbart anställda på Statens servicecenter. 2.21 Utskriftstjänst a. Hur mycket estimerar de utskrifterna till per användare? Leverantören bör i sitt pris utgå från en rimlig uppskattning av utskriftsvolymer i en normal kontorsmiljö. Skrivarna kommer inte att användas för större utdatavolymer till Kundmyndigheter.
b. Flytt av skrivare skall ingå i det fasta månadspriset. Ja, flytt ska ingå i priset/skrivare/mån c. Var prissätter vi volymer? Avses med volymer mängden utskrifter så är detta ej en volymbaserad tjänst (pappersåtgång är ej del av avropet). Avses med volymer antal skrivare, så efterfrågas styckepris för utskriftstjänst (pris/skrivare/mån). Avseende volymer, se bild 1 under Förtydliganden. 2.22 Samarbetstjänster a. Vad menas med hantering av gruppbrevlådor, distributionslistor och funktionskalendrar? Ska det finnas stöd för detta rent tekniskt eller skall vi ha en funktion inom service desk som får i uppdrag att lägga upp detta åt användaren? Med hantering avses administration såsom skapa ny/ändra/ta bort. Denna hantering kan tillhandahållas antingen via Användarservice och/eller som en funktion i självbetjäningsportalen. b. Vad menas med att erbjuda en tjänst för att konfigurera den inbyggda arbetsflödeshanteringen i Sharepoint? Samma fråga gäller även projektareor. Leverantören bör via Användarservice och/ eller Självbetjäningsportalen erbjuda en tjänst för enklare förändringar av arbetsflöden/workflow i Sharepoint. Likadant gäller för att lägga upp/ändra/ta bort projektareor i SharePoint. c. Administration av videokonferenser. I vissa av deras arbetsplatser finns integrerad kamera men inte i alla. Skall vi därför tillhandahålla videokameror och TV-skärmar i konferensrum för att säkerställa tjänsten för de som inte har en inbyggd kamera? Alla datorpaket ska innehålla kamera, se punkt 2 under Rättelser. Leverantören ansvarar inte för att tillhandahålla videokameror och TV-skärmar i konferensrum, bortsett från vad som anges i svaret på fråga 2.22d. d. Vad menas med hantering av konferensutrustning? Ska vi tillhandahålla konferenstelefoner eller dylikt? Antal och placering efterfrågas. Dessutom är detta en fastpris tjänst. Hur prissätts utökningen?
Avropet har som börkrav att separat utrustning som uppfyller normala krav för videokonferens finns att låna/hyra av leverantören på respektive ort som angetts i avropet. Eventuellt pris för denna tjänst (hyra konferensutrustning) ingår inte i avropet. Konferenstelefoner ingår inte i detta avrop. 2.23 Användarservice a. Skall den efterfrågade 2:ndra linjens support ta hand om enbart Centrets anställda eller omfattas även de 20 30 000 användarna till systemen? Se svar fråga 4.1 b. Självbetjäningsportal skall finnas för alla olika typer av beställningar för användare, vilka användare avses? Se svar fråga 4.1 2.24 Nätverkstjänster a. Drift av SSC Lan på alla siter men hur många kommer initialt att sitta på varje site? Ca 80 i Gävle, 50 i Östersund och 10 i Stockholm. Dock kan volymerna inte garanteras. Tjänsten bör vara flexibel för att hantera olika många anställda på respektive ort. b. Fast pris 5 år. Vi får betalt för utbyggnad men inte för driften om storleken ökar.hur prissätts detta. Vid händelse av utökad driftstorlek för nätverkstjänster, se bild 1 under Förtydliganden. c. WAN förbindelser skall ingå. I denna skall Videokonferenser även gå. Vad är bandbreddsbehovet? Kommunikationslösningen ska vara av den standard som uppfyller kraven för Quality of Service (QoS). d. Om bandbredden måste ökas, hur prissätts den ökade kostnaden då fastpris gäller. Priset på nätverkstjänsten kan komma att förändras enligt angivelse i bild 1 under Förtydliganden.
e. WLAN. Svårt att räkna på då vi inte vet hur lokalerna fysiskt ser ut och kan därför inte garantera täckning. Hur prissätts fysiska förändringar av WLAN och hur prissätts drift och förvaltning efter förändring. Leverantören bör i sitt takpris för etableringen ta höjd för eventuella utmaningar med täckning för WLAN. Priset på nätverkstjänsten kan komma att förändras enligt angivelse i bild 1 under Förtydliganden. f. Internetkapacitet skall tillhandahållas. Men detta är en funktion av antalet användare. Vid tillväxt kan uppgradering av Internetkapacitet, FireWall, IPS, IDS, etc. behöva göras. Fastpris skall anges men hur prissätts utökningar samt löpande drift och förvaltning. Priset på nätverkstjänsten kan komma att förändras enligt angivelse i bild 1 under Förtydliganden. 2.25 Katalogtjänst Vilka användare avses? Statens servicecenters anställda. 2.26 Integrationsplattformen a. Bygger på Biztalk och SQL server. Med utökat antal externa användare måste denna del troligen uppgraderas. Var prissätter vi utökad drift och förvaltning. Avseende volymer och förändringar av volymer, se bild 1 under Förtydliganden. b. Vid tillägg av nya integrationer erhåller ersättning per timme, men var prissätts år vi drift och förvaltning av nya integrationer. Avseende volymer och förändringar av volymer, se bild 1 under Förtydliganden. c. Hur många integrationer är det initialt (exakt)?
Enligt det scenario som ska användas för att beräkna etableringskostnaden (d.v.s. fram till 1 juni 2012) efterfrågas inga integrationer. Avseende eventuella framtida volymer, se bild 1 under Förtydliganden. 2.27 Servermiljötjänster a. Vad menas med icke delad miljö? "Leverantören säkerställer även att servermiljön inte delas med Leverantörens övriga kunder." Menar SSC att det ska vara fysisk separering (egen dedikerad hårdvara för servrar) från leverantörens övriga kunder eller godtar SSC logisk separering? Med icke delad miljö avses en fysiskt separerad servermiljö som ej delas med leverantörens övriga kunder. Se Rättelser. I anbudsunderlag och i frågor och svar finns motstridiga uppgifter om logisk och fysisk separation. I svaret 2.27 angående servermiljöer så anges att miljön skall vara fysiskt separerad. I Bilaga 10 Säkerhetsbilagan anges att driftsmiljön skall vara logiskt separerad. Då fysisk separering av IT-miljöer är kostnadsdrivande önskas ett förtydligande vad som avses med servermiljö respektive driftsmiljö. Kan exempelvis SAN och backup-utrustning delas av flera kunder med logisk separering av data. IT-miljö och samtlig tillhörande utrustning (SAN, backup) ska vara fysiskt separerad. Se Rättelser. b. Uppgradering av tex SQL server ingår i det fasta priset. Normalt hanteras detta som ett projekt då mycket testning mm kan behövas. Kan detta prissättas separat som projekt? Uppgradering av SQL server betraktas som en volymtjänst. Denna prissätts enligt angivelse i Kravspecifikationen under Volymtjänster: Uppgradering av servermiljö. c. Hur skall vi ta betalt för test och utvecklingsmiljöer? Kunden ska bestämma storleken på den? Prislistan harmoniserar inte med bilaga 9. I prislistan skall pris/timme anges för test-och utvecklingsmiljö, medan bilaga 9 anger Totalt Pris/beställning/månad
Se Rättelser. Leverantören bör ange ett gemensamt månadspris som inkluderar att etablera, förvalta och underhålla en (1) utvecklingsmiljö, en (1) testmiljö samt en (1) acceptanstestmiljö enligt följande minimikrav: 4 virtuella eller fysiska servrar network load balancer tillgång till databas 2.28 Acceptanstestmiljö Hur ofta ska leverantören uppdatera acceptanstestmiljön för att den ska hållas identisk med produktionsmiljön, hur många releaser per år planeras att genomföras? Ska uppdateringarna inräknas i det fasta priset och anges i fliken Etablering och Huvudtjänster cell C11 (Servermiljötjänster SEK/mån) eller anges någon annanstans? Att hålla en (1) acceptanstestmiljö identisk med produktionsmiljön ingår i åtagandet för Servermiljötjänster. Leverantören bör därför ta hänsyn till detta i sin prissättning (Kravspecifikation, flik Etablering och Huvudtjänster, cell C11, Servermiljötjänster). Statens servicecenter kan i dagsläget inte svara på hur många releaser per år som kan komma att bli aktuella. 2.29 Smartcard (kapitel 2.6.1 Datorpaket) I tabellen anges för Datorpaketen Stationär 2 skärmar, Stationär 1 skärm och Tunn klient kravet Stöd för smartcard (identitetskort) läsare Ska smart-card läsare inkluderas i priset för datorpaket Stationär 2 skärmar, Stationär 1 skärm och Tunn klient? Ja.
3. Bilaga 3, Etablering 3.1 Inloggningskort (Kapitel 2.2.3) Vilka krav på inloggningskort har Statens servicecenter (t ex material, prägling/personalisering, magnetremsa, typ av chip, hantering av PIN/PUK kod osv)? Korten och tillhörande process ska vara i linje med Myndighets CA standard för inloggningskort (ETSI TS102 042 NCP+).Kort beställs från en befintlig myndighetsgemensam leverantör och konfigureras av Anbudsgivaren via myndighetsgemensam portal. Se www.myndighetsca.se 3.2 Inloggningskort (Kapitel 2.2.3) Ska kostnaden för korten medräknas i anbudssvaren och i sådana fall var ska detta redovisas? Ja. Kort och administration av kort ska ingå i takpriset för Etablering. Löpande förvaltning av kort ingår ej i avropet. 3.3 Etablering av nätverkstjänster LAN brukar i många upphandlingar tillhandahållas som en del av fastigheten men om vi uppfattat kraven rätt ska installation av fastighetsnät ingå i anbudet. Då det inte framgår av anbudsunderlaget hur fastigheterna ser ut eller var de ligger är det svårt att uppskatta konfiguration och kostnad för att installera ett fastighetsnät. Prissättningen skulle underlättas om fastighetsnätet tillhandahålls av fastighetsägaren och ITleverantören prissätter: LAN - pris per switch LAN -pris per uttag WLAN - pris per accesspunkt Är det möjligt att erhålla en sån komplettering för att underlätta anbudsutvärderingen, eller är det möjligt att motivera prissättningen genom att koppla prissättningen till ett antagande av volymer för att göra anbuden jämförbara?
Basera prissättningen för etablering av nätverk på följande attribut för fastigheterna: Stockholm Gävle Östersund Befintligt Ja Ja Ja nätverk Yta (kvm) 100 1900 1100 Våningar 1 2 2 Befintligt 25 150 90 antal uttag Önskat antal uttag 25 150 90
4. Bilaga 4, Nuläge och målbild 4.1 Dimensionering av tjänster Antalet anställda 2012-06-01 120-140 st Geografiska platser Östersund, Gävle, Stockholm, 1 lokal/ort Antal användare under 2012 20 000-30 000 Begreppen Antal anställda och Antal användare finns med i upphandlingsunderlaget. För de tjänster som upphandlingen omfattar, hur många personer ska tjänsterna dimensioneras för gällande t.ex. kundwebb, 2:a linjens support, självbetjäningsportal? Kundwebb ska vara dimensionerad för Antal användare inom Kundmyndigheter (20.000 30.000 st) 2:a linjens support bör vara dimensionerad för att kunna hantera incidenter och problem enligt det som angivits i svar 2.16 och 2.17 Självbetjäningsportalen ska vara dimensionerad mot Statens servicecenterets egna anställda (120-140 st) 4.2 Drift av produktionssystem Kundmyndighet skall kunna utföra självbetjäningstjänster via Kundwebben. T.ex tid- och utläggsredovisning, se lönespecifikation. Är detta ett befintligt system som outsourcingleverantören ska drifta eller ska det etableras och leveras som tjänst? Det är i dagsläget inget befintligt system som leverantören ska drifta avseende denna typ av tjänster. Självbetjäningstjänster via Kundwebben ska i framtiden etableras och levereras, men omfattas inte av denna avropsförfrågan. 4.3 Tillhandahållande av licenser Kan Leverantören anta att Statens servicecenter tillhandahåller licenser för SCCM inkl CAL som är fallet för övriga Microsoft applikationer genom t.ex. ett Core eller Enterprise CAL avtal? Licensavtalet är ännu inte klart, men Statens servicecenter avser att ha ett Enterprise Desktop-avtal och licens för SCCM.
4.4 Premiumtjänst Kan Statens servicecenter uppskatta antal klienter som kommer att avropa Premiumtjänst och kommer dessa att finnas på alla 3 orter? Leverantören skall kunna hantera ett scenario där alla anställda (oavsett ort) använder Premiumtjänster (140 st) och leverantören kommer att bedömas efter detta antal. 4.5 Behörighet a) Kan Leverantören förutsätta att alla användare har användarkort från myndighetsca:n? Statens servicecenters anställda ska nyttja kort från Myndighets CA. Inga kort finns tillgängliga idag. b) Vill SSC att Swedish Government User CA v1 ska vara betrott som inloggningscertifikat i myndighetens AD? Ja. Se www.myndighetsca.se c) Om svaret är Ja på fråga a), vilka certifikat ställer myndighetsca:n ut till ett smart kort? Se www.myndighetsca.se d) Om svaret är Ja på fråga a), har myndighets CA:n en publik CRL för Swedish Government User CA v1? Ja. Se www.myndighetsca.se e) Om svaret är Ja på fråga a), har myndighets CA:n en publik OCSP för Swedish Government User CA v1? Ja. Se www.myndighetsca.se
5. Bilaga 5, Utvärderingsmodell 5.1 Referenser för helhetsdrift Referenser avser kunder till Anbudsgivaren där Anbudsgivaren har ett helhetsåtagande att förse kunden med outsourcingtjänster. Hur definierar ni ett helhetsåtagande? Är det en fullständig outsourcing inom Infrastruktur? Eller ett helhetsåtagande inom en del av infrastrukturen/applikationsfloran? Ett exempel; vi har kunder där vi har ett helhetsåtagande för deras Application Management, dock har vi inte deras Infrastrukturdrift, samt vice versa. I båda fall rör det sig om outsourcing. Kan en sådan kund användas som referens? Alla tre (3) referensuppdrag skall innehålla helhetsåtagande kring infrastrukturdrift, var av minst ett (1) skall avse offentlig sektor.
6. Bilaga 6, Servicenivåer och viten 6.1 SLA nivå Vilken SLA nivå gäller för klass K1? Är det 99,8% enligt tabell1 eller 99,7% enligt exemplet på beräkning? För klass K1 gäller SLA nivå 99,8% enligt tabellen. 6.2 Rapportering av tjänst Punkt 1.4 sista stycket: Om Leverantören inte på ett korrekt sätt rapporterar vilken servicenivå som har levererats för en viss tjänst ska Leverantören för den period då rapportering saknas anses ha brustit fullständigt i sin leverans av den aktuella tjänsten. Det är oklart vad detta innebär. Inträder vitesskyldighet, ansvar för avtalsbrott inkl skadeståndsansvar? Ett förtydligande önskas. Vitesskyldighet för den aktuella tjänsten inträder då rapportering saknas. Vad avser vitesskyldighet/avtalsbrott/skadeståndsansvar så gäller KVM 2010. 6.3 Redovisning Punkt 2.6: Leverantörens uteblivna redovisning av utfallet medför att fullt vitesbelopp utgår för mätperioden Det är något oklart vad detta innebär. Är det t ex så att om redovisning av utfallet för en viss isolerad del av leveransen uteblir så faller fullt vitesbelopp för hela leveransen ut? Enligt Kammarkollegiets vitesmodell medför "utebliven redovisning av utfallet för en KPI att fullt vitesbelopp utgår för den KPIn inom mätperioden. Ett förtydligande önskas vad som avses uppnås med att frångå Kammarkollegiets skrivning. Med utebliven redovisning avses att rapportering saknas varför maximalt vite enligt KVM 2010 gäller. 6.4 Nätverkstjänster Är det rätt uppfattat att Statens servicecenter önskar ha klass K1 (servicetid 00:00-24:00 årets alla dagar) på all nätverksutrustning för LAN och WLAN, även den som står lokalt ute på kontoren i Östersund, Gävle och Stockholm?
Se Rättelser. 6.5 Servermiljötjänster Är det rätt uppfattat att Statens servicecenter önskar ha klass K1 (servicetid 00:00-24:00 årets alla dagar) på alla servermiljöer, även test-, utvecklings- och acceptanstestmiljöer? Se Förtydliganden. 6.6 SLA nivå SLA-nivåer inom vissa områden är högt ställda både för inställelsetid och åtgärder. Exempel är SLA-nivå K1 för alla tjänster inom området nätverk och SLA-nivå K2 för pc och återställning enstaka fil. Det innebär att SLA-kraven för nätverk i lokal fastighet kräver tillgång till personal på plats för åtgärder dygnet runt. Detta krav är mycket kostnadsdrivande. Skulle det vara möjligt att få ett förtydligande avseende SLA-nivåer utifrån hur verksamhetskritisk den aktuella tjänsten är? Se Rättelser och Förtydliganden.
7. Bilaga 7, Samverkan och rapportering 7.1 Adress för samverkan Möten och annan samverkan sker alltid i Statens servicecenters lokaler, om inte annat överenskommes. Vilken adress avses? Det är inte bestämt på vilka adresser eller vilka av orterna angivna i avropet som dessa möten skall ske. Detta är en del av den samverkansmodell som kommer att upprättas i etableringsfasen.
8. Bilaga 8, Behandling av personuppgifter 8.1 Ersättningsskyldighet Ska skrivningen i avsnitt 1.8 tolkas som att Anbudsgivaren förbinder sig att ersätta Statens servicecenter enligt styckets sista mening, endast i de fall skadeståndsskyldigheten uppstått som en följd av att Anbudsgivaren behandlat personuppgifter i strid med avtalet eller i strid med myndighetens instruktioner som meddelats enligt avtalet. Ja. Bilaga 8 bygger på personuppgiftslagen.
9. Bilaga 9, Prisspecifikation och betalningsvillkor 9.1 Benchmarking Punkt 2.1.1: Statens Servicecenter skall ha rätt till benchmarking. Korrigering skall ske om priserna "avviker mer än 10% mot resultatet av marknadsjämförelsen". Det är något oklart vad som avses med "resultatet av marknadsjämförelsen", är det genomsnittspriset el medianpriset för liknande tjänster, el något annat? Förtydligande önskas. Avvikelsen bör jämföras med genomsnittspriset för motsvarande tjänst.
10. Bilaga 10, Säkerhet och miljö 10.1 Certifikathantering Avses det att i SSC:s nya miljö finns behov av egen certifikathantering enligt texten i kapitlet eller är det Försäkringskassan som tillhandahåller funktionerna och dessa nyttjas av SSC:s PC:s (fysiska eller virtuella)? Avseende miljön på kort sikt (se bilaga 4) mot Försäkringskassan och Skatteverket ska leverantören inte hantera certifikat för VPN. I övrigt ska all certifikathantering skötas av leverantören, se fråga 2.9. 10.2 Särskilda säkerhetskrav Anses kravet Hela leveransen (inklusive tjänster, personal och all data) ska ske inom Sveriges Rikes gränser vara uppfyllt om tjänster utförs utanför Sveriges rikes gränser men endast omfattar sådana tjänster som inte medger åtkomst till Statens servicecenters data (exemplvis övervakning med larmhantering men utan åtkomst till servrar och data)? Nej. 10.3 Särskilda säkerhetskrav Kopplat till kravet Säkerhetsloggar och andra säkerhetsrelaterade händelser ska sparas i två år, samt dagligen ska sista dygnets loggar sparas krypterat och göras tillgängligt för behörig personal på Statens servicecenter enligt uppsatta rutiner. så krävs det ett verktyg för logganalys. Ska leverantören i sitt erbjudande medräkna kostnader för verktyg? Ja. 10.4 Särskilda säkerhetskrav Anses kravet Det ska finnas en webbproxy-funktion som gör det möjligt att blockera vissa webbsidor för interna användare. Detta ska kunna konfigureras av Statens servicecenter administratörer vara uppfyllt om detta bestäms och beställs av Statens servicecenter administratörer men implementeras av leverantören? Ja.
10.5 Särskilda säkerhetskrav Vi uppfattar det som att det finns två motstridiga krav: i SSC Bilaga 2, Tjänstekatalog kapitel 7.1 finns kravet Det är ett krav på statliga myndigheter att ta emot all inkommande e-post, varför inget e- post meddelande kan avvisas medan det i SSC Bilaga 10, Säkerhet och miljö, kapitel 1.5.6 finns krav En spamfilter ska implementeras för att förhindra oönskade inkommande skräppost, kan SSC vara vänlig och förtydliga vad som avses? Meningen i kapitel 7.1 bör ses i sitt sammanhang: Storleken regleras enligt nedanstående brevlådestorlek (eng. quota). Det är ett krav på statliga myndigheter att ta emot all inkommande e-post, varför inget e-post meddelande kan avvisas Vad som avses är att inget e-post meddelande får hindras från att komma fram p.g.a. att användarens quota är full. I övrigt gäller att spamfilter ska implementeras.