Att välja utbildning. betydelse för individ och samhälle

Att välja utbildning betydelse för individ och samhälle STUDIEVÄGLEDNING GYMNASIEVAL VUXENUTBILDNING Anders Stenberg (Institutet för Social Forskning, SOFI, Stockholms Universitet) Vägledarkonferens 23 februari 2017

Övergripande Samhällets kompetensförsörjning - fungerande arbetsmarknad Kan utbildningspolitik förbättra länken mellan individers utbildningsbeslut och samhällets behov?

Vad kan politik göra? Underlätta matchning [Studievägledning] - tillhandahålla information - motarbeta begränsningar i val Styra utbildningsinnehåll - attraktivt - underlätta inlärning [Gymnasieval] Skapa flexibilitet [Vuxenutbildning]

Varför dessa tre teman? Egna arbeten Underutvecklade forskningsområden Aktiva områden Politiskt aktuella

Studie- och yrkesvägledning [ = SYV ] Presentationen 1. Problemet/uppdraget 2. Forskningsläget 3. Nationalekonomisk forskning - info/samtal 4. Motarbeta normer knuff 5. SYV:s organisation 6. Läget i skolorna 7. Framtiden 8. Summering

Vad är problemet? Konsekvenser av olika utbildningsval? - Lön? Typ av jobb och karriär? - Vilka yrken finns? [vaga uppfattningar ] - Föräldrar, andra närstående, viktiga men kan också förstärka sociala snedrekrytering - SYV särskilt viktigt om individen har lite info hemifrån - begåvningsreserv

SYV:s uppdrag SYV:s uppdrag: matcha individer och arbetsmarknad - högre produktivitet, arbetsglädje Två [olika] huvuduppgifter - förmedla information - motarbeta begränsningar pga kön/familjebakgrund SYV illa organiserad lågt prioriterad

Forskningen om SYV Svår att överblicka, flera discipliner, stort antal studier Ofta små urval, SYV inte slumpmässig minskar risken för avhopp ökar övergången mellan utbildningsnivåer förbättrar arbetsmarknadsutfall Viktigt tolka korrelationer försiktigt Min tolkning: effekter inte väl belagda.

Forskning om SYV Positiva effekter av SYV kan finnas, men inte väl belagda. - Saknas studier med långa uppföljningsperioder - Vi vet lite (inget) om SYV:s effekt för arbetsmarknadsutfall Idealfall [ur forskningssynpunkt!]: två slumpvis utvalda grupper. Nationalekonomi - explosion de senaste åren - större urval, noggrant om kausalitet (A påverkar B) - politikers öra

Info om inkomst/sysselsättning Finland Slumpvisa gymnasieskolor SYV lektionstimme - Oförändrad sannolikhet att ansöka till högskola. - Ingen effekt i genomsnitt på val av inriktning. De med mest felaktiga förväntningar (ca 15 %) - val av inriktning påverkades

Info om inkomst/sysselsättning - Chile Enkät inför högre studier Slumpmässiga grupper Info om genomsnittsinkomst för olika utbildningsalternativ oförändrad sannolikhet att gå vidare t högskola För studenter från fattiga miljöer - överlag mer felaktiga förväntningar - utbildningsinriktningar med lägre inkomster - om extra info utbildningsinriktningar med högre inkomster

Samtal med SYV Danmark Regionala vägledningscenter. Inga effekter i genomsnitt Elever med utrikes födda föräldrar ca 5% högre sannolikhet att gå vidare till gymnasieutbildningar

Samtal med SYV Holland Holland, slumpmässighet i SYV samtal (15 år). - uppföljning 6-7 år [12-18 månader efter examen] - om du fick välja igen, skulle du valt samma utbildningsväg? De som träffat SYV mer nöjda i genomsnitt - starkast om föräldrar icke-akademiska / utrikes födda - inga effekter för flickor [Färre alternativ? Bättre informerade? Normer olika starka?] Innehåll i samtal? Enkäter med SYV - Inget samband med förväntad arbetslöshet/inkomst [ medvetenhet om motivation & kompetenser ]

Motarbeta begränsande normer Att avvika från sin grupps beteende sociala kostnader - grupp kan vara kön, etnicitet, social klass, flitig/oseriös i skolan, intresserad av dataspel, idrott, djur etc. Potentiellt allvarligt av åtminstone två skäl: 1) Utbildningens roll för att utjämna livschanser. 2) Begränsande normer kan förekomma i alla samhällsgrupper och i alla delar av betygsfördelningen.

Könsfördelningen på gymnasiet

Könsfördelningen ett problem? Könsfördelningen inte ett problem om val görs utan restriktioner. - vi är nu intresserade av ineffektiva val 1. Sociala kostnader, normer [svåra att dokumentera] sämre match mellan personliga egenskaper och yrkesval 2. Könssegregerade yrken kan göra valet mindre attraktivt samhällsekonomiskt värde att undvika segregering. 3. Osäkerhet kring att vara minoritetskön man undviker valet. - Låta intresserade få vistas i sådana miljöer, minska osäkerhet.

Beteendeekonomer Individer tenderar att - lita på rutinmässigt tänkande (»jag gör som alla andra«) - överdriva negativa självbilder (»jag klarar inte utbildningen«) [kan t ex hänga ihop med social bakgrund] - övervärdera kortsiktiga aspekter [kostnaden att separeras från vänner överdrivs] [ansträngning att söka info, konkurrerande aktiviteter] Obligatoriskt möte med SYV kan skapa mer informerade val [nudge = knuff ]

Knuff för akademisk identitet Små insatser kan ev påtagligt förändra beteenden 1. Högstadieelever i New York. Åtta lektionstimmar. - Intelligens är inte medfödd, kan påverkas avsevärt bättre studieresultat 1 år senare. 2. College första år. Uppgift: sammanställa enkätresultat om utanförskap för nya vid college [temporärt problem som löste sig]. Afroamerikaner avsevärt bättre studieresultat under fyra år vid college, utan ytterligare intervention

Svenska utredningar Allmän tro att normer/identitet är substantiellt problem. Betonar SYV:s roll för att motarbeta begränsande normer Orimligt stor uppgift för en enskild SYV. Förutsätter övergripande ansvar på skolan

Övergripande ansvar för SYV? Skolinspektionen (2013). Undersökte 34 grundskolor. - 0 (noll) skolor hade explicit strategi mot stereotypa val - Ansvarsfördelningen otydlig, vanligast: ensamma SYV Arbete att förtydliga organisationen kring SYV stort förändringsarbete Hur borde det se ut? Hur ser skolmiljöer ut idag?

Läget i skolorna kön och etnicitet Yrkesprogramsutredningen SOU 2015:97, sid 47 Samtal med elever bland minoritetskön - Slutsats;»påtagliga hinder mot att välja otraditionellt«. Forum för levande historia: gymnasieelever [stor enkät] Högskoleförberedande: tolerans mot etniciteter större i åk3 än i åk1. Yrkesförberedande : tolerans störst i åk1 och minst i åk3.

Läget i skolorna avhoppare Varför avhopp? [379 ind.] Temagruppen Unga i arbetslivet (2013) 1) mobbning (över hälften) [kritik mot att personal inte ingripit trots att de sett] 2) otillräckligt stöd från lärare [ oro, stress, svagare självförtroende] Flera studier: elever ser inte poäng med att fullfölja utbildning Mentorskap? - Dyrt, men mycket positiva resultat från studier (Kanada, Danmark) Antimobbningsprogram?

Antimobbningsprogram Finland 2009; antimobbningsprogram, KiVa. - åskådarna avgörande i mobbningsprocessen. KiVa infördes slumpmässigt i 78 skolor trovärdiga utvärderingar. Mobbning reducerades (kraftigt) Samhällsekonomiskt: allmänt mindre hämmande skolmiljö social kompetens, (arbets)livet offer och utövare

Hur organisera SYV? Förbättra skolornas organisation [Skolverket] - Arbetslivskunskap som nytt ämne - Ändrade kursplaner. (shk) [Norge och Finland]. SYVs uppdrag utvidgas till att också förmedla skolans värdegrund. Respekt för andra, demokratiska värden, påverkar samhället i stort. - Kan vara mkt kostsamt att inte agera Framskymtar omvälvande potential om sociala och psykologiska barriärer för utbildningsval kan reduceras. - OBS potential, ingen entydig forskning om detta.

Summering: förmedla info Små informationsinsatser kan göra relativt stor nytta Enkelt Individer med lite info hemifrån - Cirka 15 % [Kerr mfl 2015] - Kan minska social snedrekrytering Vi vet inte någonting SYVs kausala effekter på arbetsmarknadsutfall. - studie inom 10-20 år. politiker skäl att satsa större resurser på SYV.

Summering: motarbeta normer Sexism, invandrarfientlighet och mobbning utbrett i skolmiljöer. för stor uppgift för en ensam SYV Prioritera arbete med SYVs organisation Svårt Utvidga SYVs uppdrag med värdegrundsfrågor Antimobbningsprogrammet KiVa

Gymnasieval Humankapital (HK) med olika egenskaper Specifikt HK (yrkes) övergång skola/arbetsliv Generellt HK (sv/ma) förmåga ta till sig ny teknologi Skiljer sig avkastningen på kort och på lång sikt? - Hur ska de kombineras?

Vad vet vi? Internationell forskning endast en handfull studier Nya empiriska resultat med svenska registerdata. - Arbetsinkomster - På kort respektive lång sikt

Utbildningsinnehållets betydelse? - 2-åriga program 1971-1991 (ca 950 000 ind). - Yrkesinriktade prog (14) jämförs med generella (So, Ek, Te) - Fördelar: - låga andelar i vidare studier - långa uppföljningsperioder

Jämförelse Bröder/systrar [Social bakgrund] Medelbetyg i årskurs 9 [förmåga] Resultat illustreras med skillnader i årsarbetsinkomster Noll inga inkomstskillnader > 0 högre ink för deltagare i yrkesprogram

Deltagare i 2-åriga yrkesinriktade och 2-åriga generella program

Tolkning Generella inslaget var för litet på yrkesutb (2-4 tim/vecka) Visst stöd för gymnasiereformen på 1990-talet. - Om det blev rätt nivå vet vi inte

Utbildning för vuxna OECD och EU: stimulera vuxenutbildning För enskilda regeringar - kostsamma program - osäker avkastning

Utvärderingar - deltagare i Komvux - vuxna deltagare i högskolan [arbetslösa i yrkesinriktad / generell utbildning]

Urval minoritet arbetslösa 1. Högst 2-årigt gymnasium - Komvux, 1994-1995 (ca. 35 000 ind). 2. 3-årigt gymnasium - Högskola, 1992-1993 (ca. 5 000 ind).

Årsarbetsinkomster OBS! Matchade urval (ca 100 variabler) Intuition fiktiva tvillingar - ingen vuxenutbildning 1977- - bott i Sverige sedan 7 års ålder

Högst 2-årigt gymnasium (KOMVUX = svart)

Registrerade på högskola 1992-1993 (= svart)

Kostnader och vinster? Totalt, komvux och högskola : inkomstökningar > samhällets kostnader OBS! Sidoeffekter icke räknade [demokrati, ek tillväxt, hälsa, social utjämning, kriminalitet, social sammanhållning ]

Stimulerar vuxenutbildning kompetensförsörjningen? - Kort svar: JA - dyrt - endast lönsamt på lång sikt http://su.avedas.com/converis/person/2750 Googla Anders Stenberg SOFI