Arbetsbok För ökat jämställdhets perspektiv vid företagarrådgivning 1
Tillväxtverket har finansierat detta projekt och målet är att rådgivarorganisationerna inom det offentliga främjandesystem et skall ha ett jämställd - hetsintegrerat arbetssätt. Detta metodmaterial är framtaget i projektet Jämställdhetsintegrering i rådgivarorganisationer. FINANSIÄR: TILLVÄXTVERKET PROJEKTTID: 2011-01-17 2012-09-30. PROJEKTÄGARE: Winnet Västra Götaland, www.vastragotaland.winnet.se, Regionalt ResursCentra för jämställd tillväxt och utveckling PROJEKTLEDARE: Louise Heime FÖRFATTARE: Louise Heime/Carina Larusson/Jan Cedmark TRYCK: Arkitektkopia, Göteborg, 2012 GRAFISK FORM: Träd Reklam 2
Innehåll Introduktion och bakgrund...4 Checklista...8 Attityder, normer och värderingar.... 10 Förslag på avslutande frågor till kunden och frågor för egenreflektion...20 Jämställdhetsintegrering i organisationen...22 3
4 Introduktion och bakgrund
Förord Tillväxtverket har finansierat detta projekt och målet är att rådgivarorganisationerna inom det offentliga främjandesystemet skall ha ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt. Vad är gjort tidigare Många projekt har genomförts där man kartlagt hur det ser ut och däesultatet varit förslag på åtgärder för att åstadkomma jämställdhetsintegrering. I detta projekt har vi tagit fram verktyg som är tänkta att underlätta att gå från ord till handling. Varför detta projekt De flesta rådgivare vill möta kvinnor och män utifrån ett jämställt perspektiv men känner att de ibland kommer till korta. Många har saknat kunskaper och verktyg som kan hjälpa dem att integrera jämställdhetsperspektivet i rådgivningen. Vilka verktyg Vi har utarbetat två pedagogiska verktyg föådgivning med ett jämställdhetsperspektiv. Metodmaterialet Arbetsbok för ökat jämställdhetsperspektiv vid företagarrådgivning samt ett webbaserat verktyg www.jamstalldhetsbarometern.se. Båda materialen är framtagna efter ingående samtal med personer som arbetar som rådgivare i det offentliga främjandesystemet. När kan metodmaterialet användas Metodmaterialet kan användas såväl i den kontinuerliga kompetensutvecklingen av medarbetare/uppdragstagare som när nya personer skall börja arbeta som rådgivare. Hur kan metodmaterialet användas Metodmaterialet fungerar som självständigt utbildningsmaterial men kan också användas som ett arbetsmaterial tillsammans med en tidigare produktion Idéboken som belyser viktiga områden för jämställd rådgivning. 5 Introduktion och bakgrund
Arbetsboken innehåller både checklistor och processfrågor som bearbetar normer och värderingar. Den kan därför användas enskilt och i grupp. Många av frågorna tjänar på en gemensam bearbetning så att frågorna blir synliggjorda utifrån olika synsätt. Det är en fördel om man tar upp delar av detta till diskussion och tanke utbyte med sina kolleger med jämna mellanrum för att reflektera kring hur egna normer/värderingar påverkaådgivningen i mötet med kvinnor och män. Genom att diskutera och reflektera med kolleger kommer man successivt att utveckla sin kompetens och förbättra förmågan att möta kunder med olika typer av företagsidéer. Inledning Regeringen satsar på olika sätt medel för att öka andelen kvinnor som är företagare. Det är en angelägenhet ur flera olika aspekter. Framförallt för att drygt 70 % av alla företagare är män och knappt 30 % är kvinnor. I ett långsiktigt hållbart samhälle behöver detta utjämnas så att allas kompetens ges utrymme. Affärsrådgivare som möter morgondagens företagare är viktiga aktörer för att realisera politikernas mål att öka andelen kvinnor som startar företag. Dagens och morgondagens företagare är kvinnor och män som ofta har nyskapande affärsidéer och verkar i såväl traditionella som i nya framväxande branscher. Med mer kunskap och medvetenhet om dina egna och andras föreställningar kring företagande kan du förstå och på bästa sätt möta dina kunder oavsett om det är en kvinna eller man. På motsvarande sätt kan vi reflektera kring vad vi har för föreställningar när det gäller unga och äldre personer, personer med utländsk bakgrund eller med svensk bakgrund osv. Detta metodmaterial är tänkt att få igång en tankeprocess hos dig att vända på perspektiven. Avsikten är att väcka nya tankar och hjälpa dig att ställa nya frågor. 6
Vänd på perspektiven. Ställ nya frågor. Reflektera över ditt tankemönster. 7 Introduktion och bakgrund
8 Checklista
Man kan börja med en grundläggande checklista för att se om man har ett integrerat jämställdhetsperspektiv i organisationen. Ja Nej Jämställdhetsintegrering Finns det formulerade mål när det gäller jämställdhet i era verksamhetsdokument? Innehåller handlingsplanen åtgärder som leder till målet? Finns det uppföljning internt i organisationen för att säkerställa måluppfyllnad? Finns det extern uppföljning av verksamheten från finansiärer? Mäter er organisation om ni har lyckats uppnå era jämställdhetsmål? Följer ni upp antal besökare kvinnor/män, antal som startar företag kvinnor/män, antal som driver företag efter två år kvinnor/män. Även branschvisa uppställningar är intressanta att följa. Får ni den fortbildning ni behöver för att kunna ge rådgivning till kvinnor och män på lika villkor? Kunder * Har ni satt upp mål för antalet kunder per år, uppdelat på kvinnor och män? Har ni en strategi för att öka andelen kvinnor eller män om det är obalans i antal bland dem som söker era tjänster? Marknadsföring och kommunikation* Har ni marknadsföringsmaterial som attraherar både kvinnor och män? Arrangerar ni marknadsföringsaktiviteter för att nå ut till fler kvinnor med företag/företagsidéer med era tjänster? Synliggör ni kvinnors företagande i era kontakter med media? Service och rådgivning* Erbjuder ni skräddarsydda tjänster, som passar både kvinnor och män, för att möta den enskilde kundens behov? Erbjuder ni kunderna ett brett utbud av tjänster och personlig service, som passar både kvinnor och män med företag/ företagsidéer? Söker ni aktivt efter samarbetspartners som kan bredda ert tjänsteutbud, så att ni attraherar både kvinnor och män med era tjänster? (*Ur Kunden i fokus, Tillväxtverket 2010) 9 Checklista
Attityder, normer och värderingar 10
1. Vad anses vara typiskt för kvinnor respektive män? Vi lever i en tillvaro som skapar normer och vi har själva värderingar som vi inte alltid är medvetna om. Det kan röra sig om vad som skapar identitet hos kvinnor och män lika väl som vilka egenskaper kvinnor och män har. Detta kan i sin tur leda fram till föreställningar om vilka yrken och arbetsuppgifter som är lämpliga för kvinnor respektive män. Vi talar ofta om manligt och kvinnligt som om det är en uppsättning egenskaper som kännetecknar könstillhörighet snarare än individer. Dessa föreställningar kan leda till att vi bemöter kvinnor och män olika utifrån kön, när vi tror att vi bemöter alla utifrån individens egna förutsättningar. Olika ord är i vår kultur manligt respektive kvinnligt kodade. För att inleda en process hos dig själv som rådgivare kan du fundera över vilka egenskaper du förknippar med kvinnoespektive män. Markera de ord som du förknippar med kvinnor. Ja Nej oberoende feg impulsiv målmedveten uthållig modig rationell beslutsam mångsidig viljestark djärv stark osäker kreativ simultankapacitet känslosam empatisk vetgirig Ser du någon röd tråd i hur du har markerat kvinnors egenskaper? 11 Attityder, normer och värderingar
2. Vad anses vara typiskt för kvinnors respektive mäns företagande? För att fördjupa insikten om våra föreställningar om kvinnors och mäns företagande kan du markera fem ord som du tror förknippas med kvinnors företag och fem ord som du tror förknippas med mäns företag. tjänsteföretag levebrödsföretag pengar konsult it-kunskap microlån försiktig språkkunskap hälsocoach näringsverksamhet strukturerat nätverk deltid/kombinatör vård och omsorg ung och oerfaren affärsmässig tillverkningsföretag tillväxtföretag passion hantverkare språkkunskap 10-miljonerslån framåt it-kunskap app- konstruktör hobbyverksamhet löst nätverk 24 timmar/dygn tekniska innovationer ung och lovande förverkliga drömmar Ja Nej Ser du någon röd tråd i skillnader mellan kvinnors och mäns företagande? Överensstämmer detta med din egen uppfattning? Om inte, vad är skillnaderna? Är någon av bilderna mer positiv än den andra? Vilken? 12
3. Hög status och låg status? Du kan med hjälp av nedanstående ord reflektera över vilka termer som förknippas med hög status respektive låg status. Markera dem som du anser ha hög status. ekonomisk förening, handelsbolag, aktiebolag, enskild firma, kommanditbolag tillväxtföretag, levebrödsföretag, innovationsföretag, forskningsbaserat företagande export/import, detaljhandel, grossist, lokal marknad, tjänsteföretag, produktionsbolag hotell och restaurang, industri, handel, bygg, sjöfart, jord och skogsbruk fotterapeut, frisör, hushållsnära tjänster, säljare, it-tjänster, webbutik, snickare, elektriker, skådespelare, bilmekaniker, kontor, ekonom, läkare, jurist, affärsbiträde, hälsocoach Tänk gärna vidare utifrån dina egna erfarenheter och lista andra yrken och branscher som anses ha hög status respektive låg status. Ja Nej När du har markerat de olika termerna som förknippas med hög status kan du analysera dem. Finns det någon koppling till kvinnor eller män i de ord du har markerat? Kan detta i så fall påverka din rådgivning? Kan det finnas ett samband mellan kön, status och möjligheter till finansiering? 13 Attityder, normer och värderingar
4. Den könssegregerade arbetsmarknaden. Sverige har en av Europas mest könssegregerade arbetsmarknader. Endast 14 % av alla yrken är könsintegrerade, dvs utövas av lika många kvinnor som män. Här ser du branscher som domineras av kvinnoespektive män enligt den officiella statistiken. Markera vilka yrken/branscher du anser vara framtidsbranscher? Exempel på yrken/ branscher med en majoritet män verksamma: grävmaskinist, VVS-ingenjör, sjökapten, spelprogrammerare, fysiker, lastbilschaufför, fastighetsskötare, målare, lantbrukare, riskkapitalist, snickare, byggnadsarbetare, kirurg. Exempel på yrken/branscher med en majoritet kvinnor verksamma: sjuksköterska, skolkökspersonal, hemtjänstpersonal, massör, förskolelärare, barnmorska, kurator, barnläkare, butiksbiträde, sjukgymnast, veterinär, fotvårdsterapeut, översättare och tolk. Exempel på jämställda branscher, dvs lika många kvinnor som män verksamma: högskole- och universitetslärare, kulturarbetare, arkitekt, skådespelare, läkare, journalist, kemist, revisor. Ja Nej Ser du en trend att kvinnoespektive män gör könsöverskridande val av yrken och branscher? Ser du något mönster att framtidsbranscher är mansdominerade, kvinnodominerade eller könsintegrerade? Endast 14 % av alla yrken är könsintegrerade, dvs utövas av lika många kvinnor som män. 14
3. Vilka föreställningar finns om företagande? Vi vet att det finns föreställningar och normer inom alla områden i samhället och vi omfattas av dem utan att alltid vara medvetna om det. Ibland kan det vara bra att synliggöra dem. Här följer några frågor som du kan besvara med ja eller nej. Ja Nej Man kan med framgång driva företag på deltid, dvs vara kombinatör? För att lyckas som företagare måste man vara beredd att jobba jämt. Det är lättare för män att få banklån än för kvinnor. Det är ovanligt med innovationer i tjänsteföretag. Det är vanligt att kvinnors företag växer organiskt. Det är fler män än kvinnor som satsar på tillväxtföretag redan från start. Män anses mindre kapabla än kvinnor att starta en förskola. Kvinnor anses mindre kapabla än män att starta en bilverkstad. Män anses ha bättre ekonomiska förutsättningar att starta företag än kvinnor. Kvinnor anses ha sämre tidsmässiga förutsättningar att starta företag än män. En kvinna med småbarn har svårare att starta företag än en man med småbarn. Det är svårare för en kvinna att få tillträde till inkubatorprogram. En man kan riskera att få sämre rådgivning för att man som rådgivare upplever honom som mer självsäker och därför tror att han redan kan. Det finns en risk att man som rådgivare bländas av en mans attityd och därmed inte ställer nödvändiga frågor. 15 Attityder, normer och värderingar
4. Genom att besvara följande frågor får du möjlighet att fundera över dina erfarenheter som rådgivare och hur du själv resonerar. Vad har du själv för uppfattning om hur man skapar ett framgångsrikt företag? Vilka egenskaper anser du vara extra viktiga hos en blivande företagare? Vilken kunskap är viktigast tycker du för att lyckas som företagare? Vad förknippar du främst med män som företagare? 16
Vilka är branscherna där män driver företag enligt dina erfarenheter? Vilka är branscherna där kvinnor driver företag enligt dina erfarenheter? Hueagerar du när en man vill starta företag i en typisk kvinnlig bransch? Hueagerar du när en kvinna vill starta företag i en typisk manlig bransch? Hur gör du själv för att få mer omvärldskunskap och därmed vidga dina egna perspektiv? 17 Attityder, normer och värderingar
5. Reflektera över, enligt dina erfarenheter, om du tycker att det generellt finns en skillnad mellan män och kvinnor i följande avseenden: Hur förberedda de är inföådgivningen? Hur de presenterar sin affärsidé? Vilka förväntningar de har på sitt företagande? Skälet till att de vill starta företag? Vilken hjälp/stöttning de skulle vilja ha innan de startar sitt företag? Vilka frågor kunden ställer? Hur du gör för att uppmuntra kunden att gå vidare? Vilken företagsform du som rådgivare rekommenderar? 18
Ja Nej Bemöter du kunderna olika beroende på om de är kvinnor eller män? Skulle du kunna agera annorlunda för att ännu bättre möta kundens behov. Exemplifiera med situationer som du kommer att tänka på. _ Skulle du kunna agera annorlunda för att ännu bättre möta kundens behov? 19 Attityder, normer och värderingar
Förslag på avslutande frågor till kunden och frågor för egenreflektion 20
Avslutande frågor till kunden För att försäkra dig om att alla oavsett kön får den hjälp de önskar kan varje rådgivningssamtal avslutas med följande fem frågor till kunden. Haesonemanget med mig stärkt dig i din affärsidé och stärkt dig i att komma dit du vill med ditt företagande? Kan du se framför dig vad som kommer krävas av dig för att komma vidare med dina planer? Har du fått bättre kunskap när det gälleegelverket och det administrativa runt företagande efter samtalet med mig? Vad ser du framför dig när det gäller ditt företagande? Om 1 år? Om 5 år? Synpunkter på vårt samtal har du känt dig bekväm och fått sagt vad du vill säga? Frågor för egenreflektion Du kan efter varje rådgivningssamtal själv reflektera kring ett par frågor för att på så sätt få in ett genus- och jämställdhetsperspektiv i ditt arbetssätt. Ja Nej Om du träffade en man, tror du att du hade gjort en annan bedömning om det i stället varit en kvinna? Om du träffade en kvinna, tror du att du hade gjort en annan bedömning om det varit en man? Tycker du att du hade tillräcklig kunskap om branschen för att kunna ge bra hjälp? Kunde kunden få hjälp av dina nätverk? Upplevde du att kunden blev medveten om vad som krävs för att lyckas i sin roll som företagare? Upplevde du att kunden kom till sin rätt och fick svar på sina frågor? Kunde du hjälpa kunden att få nya perspektiv? 21 Avslutande frågor till kunden och frågor för egenreflektion
Jämställdhetsintegrering i organisationen Ett verkligt förändringsarbete förutsätter en vilja till förändring hos ledningen... 22
Jämställdhetsintegrering ett ledningsverktyg Ett verkligt förändringsarbete som möjliggör att jämställdhet integreras i verksamheten på alla nivåer förutsätter en vilja till förändring hos ledningen. Utan formella beslut i ledningen om att organisationen skall integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten är det svårt för enskilda rådgivare att förändra. Det krävs att organisationen har en värdegrund som främjar jämställdhet. Alla formella beslut som kommuniceras via organisationens styrdokument får genomslagskraft. Genom dessa säkerställs att rådgivarna får legitimitet att arbeta jämställdhetsintegrerat. Man säkerställer också att de får kontinuerlig fortbildning i ämnet så att kompetensen finns hos alla rådgivare. Följ upp resultaten Genomför åtgärderna Formulera mål och åtgärder Grundläggande förståelse Undersök förutsättningarna Kartlägg och analysera Planera och organisera Inventera verksamheten 23 Jämställdhetsintegrering i organisationen
Utan ett vitalt näringsliv faller välfärden. Sverige behöver fler före tag are som kan bidra till innovationer och nya företag. Hur kan företagarrådgivningen bidra till en sådan utveckling? Genom att företagarrådgivarna vidgar sina vyer och ser morgondagens behov som grund för framtidens företagare, säger Louise Heime, Projektledare för Jämställdhetsintegrering i rådgivarorganisationer. För många rådgivare innebär det också att man öppnar sig för att den traditionella bilden av att företagaren är en medelålders svensk man nyanseras. De ser att det lika gärna kan vara en kvinna och att kvinnors företagsidéer kan skilja sig från den traditionella. Det kanske inte är lika många produktionsföretag utan snarare fler tjänste företag som startas av kvinnor. Och kvinnor kanske inte startar i så stor skala som män utan växer långsammare eller nöjer sig med att vara soloföretagare. Det ställer krav på rådgivarna att kunna möta alla kunder med öppna ögon och ge stöd åt alla utifrån var och ens behov och förutsättningar. Genom projektet har Louise haft möjlighet att möta många rådgivare och tagit del av tankar kring huådgivarna kan bli ännu bättre på att möta morgondagens företagare. Det haesulterat i två nya metodmaterial för utbildning och jämställdhetsintegrering. Det ena är detta arbetshäfte och det andra är ett webbverktyg www.jamstalldhetsbarometern.se. Arbetshäftet kompletterar den tidigare framtagna Idébok erfarenheter och tips för att främja jämställd företagarrådgivning. Båda utbildningsmaterialen har arbetats fram efter ingående samtal med personer som arbetar som företagarråd givare i det offentligfinansierade främjandesystemet. Projektet har fått ekonomiskt stöd från Tillväxtverket. 24