Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Relevanta dokument
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Kvävestrategier i höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Sakredovisning för år

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Radhackning i robusta odlingssystem

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Tillskottsbevattning till höstvete

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Framgångsrik precisionssådd

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Varmt väder ger snabb utveckling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Organiska gödselmedel till höstvete

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Markens mineralisering medel jämfört med

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering

Radmyllning och kombisådd av flytande gödselmedel i ekologisk spannmålsodling

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Ekologisk produktion lantbruk

Oväntat högt kväveupptag

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Lägesrapport 2007

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Blindharvning effekt på olika ogräsarter i ärter och vårsäd

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk

Delredovisning 2009 av projektet Utvärdering av tistelskärare, finansierat av SLU EkoForsk

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

INTENSIVT JORDBRUK ÄVEN UTAN BEKÄMPNINGSMEDEL

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategier till höstraps

Transkript:

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet från pelleterad gödsel förbättras genom bättre placering i marken och intill såraden? Påverkas även ogräset? Vilket djup och vilket avstånd från såraden ger bäst effekt på skörd? Har nederbörden betydelse för om nedmyllningen har någon effekt? I denna lägesrapport redovisats vad som gjorts under projektets andra år (215) inklusive de preliminära resultat som finns tillgängliga i skrivande stund. För resultat från det första året (214) hänvisas till förra årets lägesrapport samt den poster som presenterades vid Ramiran 16th International Conference i Hamburg i september 215. Material och metod 1. Havreförsök i mikroplottar Under våren 215 såddes två havreförsök med mikroplottar (små försöksrutor) i Skaratrakten. Det ena placerades på lerjord (Lanna) och det andra på lättare jord (Götala), på samma sätt som 214. Den enda justeringen i försöksplanen som gjordes jämfört med 214, var att den djupaste myllningen på lättjorden skedde till 6 cm istället för till 8 cm. I försöken jämfördes olika myllningsdjup och placering av pelleterad gödsel från såraden med bredspridning (tabell 1). Det fanns även med ett ogödslat kontrolled, ett led med mineralgödsel, ett med tätare radavstånd och två led med bevattning (tabell 1). I försöket på Lanna slopades led 3 5 med myllning till 6 cm djup, då jorden även i år var för hård för myllning djupare än 4 5 cm. Sådd och gödsling skedde för hand. Mikroplottarna var 1 cm x 7 cm med en nettoyta på 5 cm x 5 cm. Två 7 cm långa järn slogs ner med slägghammare till önskat djup i varje sårad. Järnen drogs isär och frön och/eller gödsel ströddes ut jämnt i såraden innan järnen försiktigt lyftes upp och jorden trycktes tillbaka. I bredspridda led efterliknades harvning med en lätt massage av den gödslade jorden för hand. Vattningen i led 14 15 skedde omedelbart efter sådd, med ca 5 liter vatten per ruta, d.v.s. ca 7 mm. För att vara säker på att få ett konkurrenstryck från ogräs såddes vitsenap in i mikroplottarna på Lanna. Den såddes med 1 frön i vardera 12 hål diagonalt över rutan. På Götala fanns en naturlig ogräsflora, så där ansågs extra insådd obefogad. 1

Tabell 1. Led i havreförsök utförda i mikroplottar 215. Led Radavstånd Nedbrukning Avstånd från rad 1 25 cm (inget N) 2 25 cm (Mineral N) 4 cm 3 25 cm 6 cm cm 4 25 cm 6 cm 4 cm 5 25 cm 6 cm 12,5 cm 6 25 cm 4 cm cm 7 25 cm 4 cm 4 cm 8 25 cm 4 cm 12,5 cm 9 25 cm 1 cm cm 1 25 cm 1 cm 4 cm 11 25 cm 1 cm 12,5 cm 12 25 cm Nedharvning Bredspridning 13 12,5 cm Nedharvning Bredspridning 14 25 cm Nedharvning Bredspridning Vattning 15 25 cm 4 cm 4 cm Vattning Vid två tillfällen (den 4 och 24 25 juni) räknades antalet ogräs (vitsenap och övriga ogräsplantor) i de båda försöken. Vid det senare tillfället skördades även allt ogräs, torkades och vägdes och skickades på ledvis analys för kväveinnehåll. 2. Fältförsök i vårvete Under 215 utfördes ett fältförsök i vårvete med större rutor. Försöket såddes och gödslades med en 8 m bred Cameleon på en gård i Brålanda. Radavståndet var 25 cm. Försöket hade fyra led (tabell 2) och tre upprepningar och jämförde gödselplacering på olika avstånd från såraden. Gödsling skedde omedelbart inför sådd och positionering skedde med RTK GPS. Tabell 2. Led i fältförsöket i vårvete i Brålanda. Led Radavstånd Nedbrukning, djup Avstånd från rad 1 25 cm (inget N) 2 25 cm 5 cm 4 cm 3 25 cm 5 cm 12,5 cm 4 25 cm 4 cm bredspritt 3. Rapsförsök i mikroplottar Ett försök i höstraps i mikroplottar såddes in i augusti 214 (tabell 3) på Elversgården utanför Vara. I det jämfördes bredspridning med olika placering intill såraden vid höstgödsling (led 6 8) samt med olika myllningsdjup vid gödsling på våren (led 3 5). Ytterligare ett försök med samma plan såddes in på Lanna i augusti 215. Någon vecka efter uppkomst räknas antalet plantor i raderna. Antalet plantor i raderna justerades genom att dra bort plantor i rader med fler än 9 plantor och flytta dit 2

plantor i rader med färre än 5 plantor så att alla rader hade 5 9 plantor. I försöket förekom rikliga mängder vitgröe. I samband med vårgödslingen gjordes en mekanisk ogräsbekämpning genom att skrapa loss ogräset mellan raderna med ca 1 dm breda verktyg. Senare under säsongen återkom vitgröen och även en del baldersbrå som skördades den 16 17/6 och vägdes. Tabell 3. Led i höstrapsförsöket med mikroplottar på Elversgården 214 215. Led Radavstånd Nedbrukning Avstånd från rad Gödslingstidpunkt 1 25 cm (inget N) 2 25 cm (Mineral N) 12,5 cm Vår 3 25 cm cm Broadcast Vår 4 25 cm 2 cm 12,5 cm Vår 5 25 cm 5 cm 12,5 cm Vår 6 25 cm 5 cm cm Vid sådd 7 25 cm 5 cm 12,5 cm Vid sådd 8 25 cm 1 cm Broadcast Vid sådd 4. Höstveteförsök i mikroplottar Ett försök i höstvete i mikroplottar såddes in i september 214 (tabell 3) på Lanna. I det jämförs bredspridning med olika myllningsdjup mitt emellan raderna samt med ett led där 25 % av gödseln placeras under raden vid sådd. Sådden skedde den 11 september med sorten Stava. Kvävemängden var 8 kg N per ha. Gödslingen på vårvintern skedde den 19 mars och vårgödslingen den 9 april. Ogräset räknades och skördades i nettoytan den 15/6. Ytterligare ett försök med samma plan anlades på Lanna hösten 215. Tabell 4. Led i höstveteförsöket med mikroplottar på Lanna 214 215. Led Radavstånd Nedbrukning Avstånd från rad Gödslingstidpunkt 1 25 cm (Inget N) 2 25 cm (Mineral N) 12.5 cm Vår 3 25 cm 3 cm (radhack) Bredspridning Vår 4 25 cm 1 cm 12.5 cm Vår 5 25 cm 3 cm 12.5 cm Vår 6 25 cm 5 cm 12.5 cm Vår 7 25 cm 3 cm (radhack) Bredspridning Vårvinter 8 25 cm 1 cm 12.5 cm Vårvinter 9 25 cm 3 cm 12.5 cm Vårvinter 1 25 cm 5 cm 12.5 cm Vårvinter 11 25 cm 5 cm cm Vid sådd (25%, 75% som led 5) 3

Preliminära resultat 215 1. Havreförsök i mikroplottar Skörderesultaten från havreförsöket på Götala (figur 1) har både likheter och skillnader jämfört med försöket 214. Under 214 var merskörden större ju närmare såraden man gödslat med alla myllningsdjup utom vid placering av gödsel tillsammans med utsädet på 4 cm djup. Under 215 däremot verkar placering 4 cm från såraden vara optimalt oavsett myllningsdjupet. Detta år var det mycket stora blockskillnader p.g.a. en kraftig flammighet i fältet efter vårens fuktiga förhållanden i fältet. Som tur var så var det ganska jämnt inom varje block. Skördeökning jämfört med bredspritt, kg per ha 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 1 cm myllat 4 cm myllat 6 cm myllat 5 1 15 Avstånd från rad, cm Figur 1. Ökning av ovanjordiskt kväve i grödan (kg/ha) av placering av gödsel med olika myllningsdjup och avstånd från såraden jämfört med bredspridning i havreförsöket på Götala 215. Skörderesultaten från havreförsöket på Lanna (figur 2) visar delvis på liknande tendens som ifjol, att myllning till 4 cm gav högre skörd än myllning till 1 cm. Placering närmare såraden gav däremot bara högre skörd än placering mittemellan såraderna vid det grunda myllningsdjupet. 4

8 Skördeökning jämfört med bredspritt, kg per ha 6 4 2-2 -4-6 -8 5 1 15 1 cm myllat 4 cm myllat Avstånd från rad, cm Figur 2. Skördeökning (kg/ha) av placering av gödsel med olika myllningsdjup och avstånd från såraden jämfört med bredspridning i havreförsöket på Lanna 215. 2. Fältförsök i vårvete I försöksfältet med vårvete blev det väldigt gulflammigt efter den blöta våren. Variationen inom rutorna var väldigt stor, vilket avspeglade sig i stora skillnader mellan skördedragen i varje ruta. Försöksresultaten är därför inte särskilt användbara. 3. Höstraps i mikroplottar Höstrapsprover samlades in från försöket hösten 215 men har i skrivande stund inte tröskats och vägts ännu. Däremot är ogräsproverna vägda. Tendensen är att grund myllning på våren gynnat ogräset jämfört med djupare myllning eller spridning på hösten (figur 3). 5

3 Ogräsmängd, kg per ha 25 2 15 1 5 Figur 3. Mängd ogräs (kg/ha)den 16 17 juni i olika led i höstrapsförsöket på Elversgården 214 215. 4. Höstvete i mikroplottar Höstveteprover samlades in från försöket hösten 215 men har inte tröskats ännu, men ogräset har vägts. Tendensen är att ogräsmängden var lägst vid tidig gödsling i kombination med myllning till 3 5 cm (figur 4). 12 1 8 6 4 2 Figur 4. Mängd ogräs (kg/ha)den 15 juni i olika led i höstveteförsöket på Lanna 214 215. 6