Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.



Relevanta dokument
Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Central handlingsplan till miljöprogram

Miljörapport. - en förkortad version

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Handlingsplan Miljöstrategi

Utdrag ur AFFÄRSPLAN 2016 Doknr: LOC rev Sida 1 (6) Kvalitetsmål 2016

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001: % av verksamheterna

Miljöledning i staten 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Handlingsplan Miljöstrategi landstingsnivå

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets ledningskontor

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

MILJÖPOLITISKT PROGRAM FÖR VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING (ny version)

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Miljöhandlingsplan 2012

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Ledningens miljögenomgång Primärvården

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

4.2.2 Handlingsplan för Habiliteringen Södra Älvsborg

Ledningens miljögenomgång Kultur i länet

Miljöpolicy och miljöprogram för Region Halland

Mål och handlingsplan för miljöarbete

På väg mot en hållbar framtid

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Miljö- och energiplan. för Landstinget Västernorrland Antagen av Landstingsstyrelsen

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Ledningens miljögenomgång , Habilitering och hjälpmedel

Miljöpolitiskt program

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Miljöprogram

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Goda exempel på miljöledning

Byråns interna miljöarbete

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

Närvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm

PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Miljöprogram Policy och program

6.2 Miljömål och aktiviteter för att nå målen

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Miljöredovisning Landstinget Sörmland

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

Ledningens miljögenomgång. DAT-divisionen 9 april 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Hållbarhetsprogram MILJÖ

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Tillägg till kulturnämndens miljöpolicy

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Redovisning av måluppfyllelse avseende miljömålen 2011

Miljöhandlingsplan 2016

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning

Miljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete

Miljömål för Luleå tekniska universitet

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Regenber g & Hansson

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

Östra Göteborg. Östra Göteborg. för klimat och miljö.

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

Miljöprogram Capio S:t Görans Sjukhus

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

01 Allmän lagstiftning

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Dokumenttillhörighet: MLS HiG Enhet: Diarienr: Sida: 1(5) Dokumentnamn: ENHETERNAS DETALJERADE MÅL och HANDLINGSPLAN för miljö för år

Transkript:

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211

Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1. Elanvändningen i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 17 procent till år 214 till 18 kwh/m 2 (22 procent år 22 till 1 kwh/m 2 ) Minskning 11,6 % 2. Energi till uppvärmning i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 12 procent till år 214 till 113 kwh/m 2 (17 procent till år 22 till 15 Minskning 5,6 % kwh/m 2 ) 3. Den totala energianvändningen av el och uppvärmning i landstingets fastigheter har minskat med 9 procent till år 214 (15 procent år 22) Minskning 2,8 % 4. Andelen förnybar el i landstingets fastigheter är 75 procent år 214 25 % 5. Vid samtliga ny och ombyggnationer tillämpas projekteringsanvisningarnas miljökrav år 214 Påbörjat 6. Koldioxidutsläppen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 9 procent till år 214 (18 procent år 22) Ökning 4 % 7. Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor med bil har minskat med 25 procent till år 214 (4 procent år 22) Ökning 17 % 8. Koldioxidutsläppen från den kollektivtrafik som landstinget beställer med Länstrafiken har minskat med 2 procent till år 214 (3 procent år 22) Ökning 3 % 9. Energiförbrukningen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 1 procent år 214 (19 procent år 22) Ökning 2 % 1. Andelen miljöfordon bland landstingets tjänstebilar och inhyrda fordon är 1 procent år 214 (1 procent år 22) 67 % 11. Minst 1 procent av tjänsteresorna mellan Umeå och Stockholm sker med tåg år 214 (minst 25 procent år 22) 1,5 % 12. Utsläpp och kassation av läkemedel har minskat enligt handlingsplan år 214 Påbörjat 13. Minst 75 procent av förskrivarna har fått utbildning i att minska utsläpp och kassation av läkemedel år 214 NEJ 14. Utsläpp av lustgas har minskat med 3 procent år 214 Minskning 16 % 15. Andelen ekologiska livsmedel utgör minst 25 procent av den totala inköpskostnaden livsmedel år 214 3,98 % 16. Andelen socialt och etiskt märkt livsmedel utgör 25 procent per utvald produkt av den totala inköpskostnaden per produkt år 214 Kaffe 52,7 % The används ej Banan används ej 17. Alla kemikalier som används inom landstinget är registrerade på ett samordnat sätt enligt lagstiftningens krav år 212 63 % använder KLARA 18. 5 procent av kemikalier som har allvarliga hälso- och miljöeffekter har fastats ut år 214 Påbörjat 19. Andelen ersättningsprodukter för produkter med PVC, silver och utfasningsämnen, som uppfyller kvalitetskrav och inte är mer än tio procent Påbörjat dyrare, är 1 procent år 214 2. Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid alla upphandlingar av berörda produktkategorier Påbörjat 21. Den totala mängden avfall har minskat med 5 procent/vårdtillfälle år 214 Oförändrat 22. Mängden farligt avfall har minskat med 6 procent per viktade vårdtjänster år 214 Minskning 43 % 23. Andelen konventionellt avfall som sorteras till återvinning är minst 25 procent år 214 18 % återvinns 24. Miljöledningssystem är implementerat i landstingets samtliga verksamheter år 214 NEJ 25. Samtliga verksamhetschefer har genomgått miljöutbildning år 214 NEJ Målet bedöms kunna nås inom tidsramen Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in

1. Inledning 1.1 Det miljöpolitiska programmet innehåller fyra delar Miljöpolicy Övergripande mål för landstingets miljöarbete fram till år 22. Detaljerade mål 211-214 Handlingsplan med aktiviteter 211 214 för genomförande av det miljöpolitiska programmet. 1.2 Miljöpolicy I huvuddrag innebär miljöpolicyn att landstingets verksamhet ska, med utgångspunkt i lagar och föreskrifter, bidra till uppfyllandet av de nationella miljömålen som har koppling till verksamhetens betydande miljöpåverkan och verka för hög trafiksäkerhet i den trafik som landstinget genererar. Landstinget ska också bidra till utveckling för hela Västerbotten en god hälsa och en bra livsmiljö. 1.3 Övergripande mål för miljöarbetet fram till år 22 Anger inriktningen för landstingets miljöarbete och fokuserar på områden där landstingets verksamhet har mest påverkan på miljön. Dessa områden är: Fastigheter och energianvändning Trafik Läkemedel och lustgas Produkter och kemikalier Avfall Organisation och utbildning 1.4 Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter Anger hur landstingets miljöpolicy och övergripande mål för miljöarbete ska omsättas i praktiken under åren 211 214. Landstingsstyrelsen fastställde detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214 den 27 september 211. En del aktiviteter har börjat genomföras och läget vid årsskiftet 211-12-31 redovisas. 1.5 Uppföljning och redovisning I miljöredovisningen presenteras hur arbetet med att nå de detaljerade målen går. Uppföljningen sker årligen. I miljöredovisningen används symbolerna med glada och ledsna ansikten för att illustrera om målet har nåtts eller inte. Symbolerna är densamma som används för att de nationella miljömålen (illustratör Tobias Flygar). Målet bedöms kunna nås inom tidsramen Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in 1

2. Uppföljning av detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214 I miljöredovisningen redovisas måluppfyllelse och genomförda aktiviteter 211 för respektive fokusområde. 2.1 Fastigheter och energianvändning 1. Elanvändningen i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 17 procent till år 214 till 18 kwh/m 2 (22 procent år 22 till 1 kwh/m 2 ) Elanvändningen uppgick 211 till 114 kwh/m 2 vilket motsvarar en minskning med 11,6 procent mot jämförelseåret 29. Minskningen kan främst härledas till avveckling av centralånga vid Skellefteå lasarett samt genomförda åtgärder i EPC Fas 2. Målet bedöms möjligt att nå. kwh/m 2 år 14, 12, 1, 8, 6, EL 4, 2,, 29 21 211 VLL totalt 2. Energi till uppvärmning i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 12 procent till år 214 till 113 kwh/m 2 (17 procent till år 22 till 15 kwh/m 2 ) Värmeanvändningen uppgick 211 till 117 kwh/m 2 vilket motsvarar en minskning med 5,6 procent mot jämförelseåret 29. Värmeanvändningen minskar totalt i landstingets fastigheter men i några fastigheter ökade dock värmeanvändningen under 21 och 211. Några åtgärder i EPC Fas 2 slutfördes under slutet av 211 och effekten från dessa har ännu inte fullständigt fallit ut. Målet bedöms möjligt att nå. kwh/m 2 år 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, VÄRME 29 21 211 VLL totalt 2

3. Den totala energianvändningen av el och uppvärmning i landstingets fastigheter har minskat med 9 procent till år 214 (15 procent år 22) Den totala energianvändningen (el och värme) uppgick 211 till 125 GWh vilket motsvarar en minskning med 2,8 procent mot jämförelseåret 29. Den totala användningen har minskat trots en ökning av ytan i landstingets fastighetsbestånd under perioden 29-211. Målet bedöms möjligt att nå. kwh/år 14 12 1 8 6 TOTAL ENERGI 4 2 29 21 211 VLL totalt 4. Andelen förnybar el i landstingets fastigheter är 75 procent år 214 Andelen förnybar el bedöms uppgå till 25 %. I nuläget har Landstinget inget avtal om förnybar el. Andelen är beräknad utifrån Energimarknadsinspektionens rekommendendation att andelen förnybar el bedöms enligt en så kallad residualmix. Målet är svårt att nå. 5. Vid samtliga ny och ombyggnationer tillämpas projekteringsanvisningarnas miljökrav år 214 Projekteringsanvisningarna har kompletterats med energikrav. Arbete pågår med att inarbeta även miljökrav i projekteringsanvisningen. Målet är möjligt att nå. 3

Handlingsplan med aktiviteter 27-21 för området Fastigheter och energianvändning Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Fastigheter och energianvändning: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 211-12-31 Beslutade åtgärder enligt EPC Fas 2 211-9-2 Klart slutförs Beslutad uppföljning enligt EPC Fas 3 216-9-2 Pågår genomförs Beslutad konvertering ånga NUS 212-12-31 Påbörjat Aktiviteter som syftar till energismart 214-6-3 Påbörjat beteende i landstingets verksamheter tillämpas Energieffektiva upphandlingar av verk- 214-6-3 Påbörjat samhetsutrustningar t ex med hjälp av LCC-kalkyl Strategi för Grön IT tillämpas 211-12-31 Påbörjat Upphandling av förnybar el 212-6-3 Ej påbörjat Projekteringsanvisningar för nybygg- 214-6-3 Pågår nation, ombyggnation och rivningsarbete kompletteras med miljökrav 4

2.2 Trafik 6. Koldioxidutsläppen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 9 procent till år 214 (18 procent år 22) Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor har ökat med 5 procent jämfört med basåret 29. För samtliga tjänsteresor har statistik för 29 tagits från rapporten klimatsmarta tjänsteresor i Västerbottens läns landsting. Målet är möjligt att nå. Ton 35 3 25 2 15 1 5 Koldioxidutsläpp från landstingets tjänsteresor 29 21 211 212 213 214 Flyg Tåg Buss Taxi Privatbilar Hyrbilar Tjänstebilar, verksamhetsbilar + bilpool Mål 214 7. Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor med bil har minskat med 25 procent till år 214 (4 procent år 22) Koldioxid från tjänsteresor med bil har ökat med 17 % jämfört med basåret 29. Målet är möjligt att nå. 14 12 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil Ton koldioxid 1 8 6 4 Privatbilar Hyrbilar Tjänstebilar, verksamhetsbilar + bilpool Mål 214 2 29 21 211 212 213 214 8. Koldioxidutsläppen från den kollektivtrafik som landstinget beställer med Länstrafiken har minskat med 2 procent till år 214 (3 procent år 22) Det totala koldioxidutsläppet från kollektivtrafiken har ökat med 3 % sedan 21. Ökningen beror på att trafiken har ökat. Bussarna håller på att bytas ut och de nya bussarna är effektivare än de gamla. Målet är möjligt att nå. 5

9. Energiförbrukningen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 1 procent år 214 (19 procent år 22) Energiförbrukningen från landstingets tjänsteresor har ökat med 2 % jämfört med basåret 29. Målet är möjligt att nå. 12 1 Energiförbrukning från landstingets tjänsteresor Flyg Tåg 8 Buss Taxi GWh 6 4 Tjänstebilar, verksamhetsbilar + bilpool Privatbilar 2 Hyrbilar Mål 214 29 21 211 212 213 214 1. Andelen miljöfordon bland landstingets tjänstebilar och inhyrda fordon är 1 procent år 214 (1 procent år 22) Av landstingets totalt 328 tjänstebilar är 219 miljöfordon vilket är 67 procent. Det totala antalet tjänstebilar har minskat något de två senaste åren. 12 Andel miljöfordon Andel miljöfordon Måltal 214 1 En trend som observerats är att allt fler verksamheter vill ha fyrhjulsdrivna fordon som tjänstebilar och de finns inte som miljöfordon. Procent 8 6 43,8 59 67 4 2 29 21 211 212 213 214 11. Minst 1 procent av tjänsteresorna mellan Umeå och Stockholm sker med tåg år 214 (minst 25 procent år 22) Andelen resor på sträckan Umeå-Stockholm som sker med tåg är 1,5 procent. 6

Handlingsplan med aktiviteter 211-214 för området Trafik Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Trafik: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 211-12-31 Regler för tjänsteresor revideras 211-9-3 Ej påbörjat, påbörjas våren 212 enligt klimatsmarta tjänsteresor Aktiviteter i enlighet med klimatsmarta 214-6-3 Ej påbörjat tjänsteresor i landstingets genomförs med fokus på: video- och webbkonferens, tåg långa sträckor, buss korta sträckor, effektiv fordonshantering och bilpool, samåkning, sparsamt körsätt, tjänstecyklar Översyn av trafikbeställningar till Läns- 211-12-31 Påbörjat trafiken Årliga trafikbeställningar och samråd 213-12-31 Påbörjat med länets kommuner Upphandling av miljöfordon med fokus 211-12-31 Ej påbörjat, avtalet förlängt till 212-12-31 på förnybara bränslen och möjlighet att avropa/uppgradera till bättre miljöfordon under avtalsperioden Modell för klimatkompensation av 211-12-31 Ej påbörjat, påbörjas våren 212 tjänsteresor tas fram 7

2.3 Läkemedel och lustgas 12. Utsläpp och kassation av läkemedel har minskat enligt handlingsplan år 214 Arbetet med att revidera handlingsplan för att minska utsläpp och kassation av läkemedel 212-214 har påbörjats. Aktiviteter för att kontrollera kassation av läkemedel planeras som stickprov vid apoteken i länet. Aktiviteter i handlingsplanen riktas särskilt på att minska utsläpp av läkemedel. Några läkemedel kommer att följas särskilt. 13. Minst 75 procent av förskrivarna har fått utbildning i att minska utsläpp och kassation av läkemedel år 214 Utbildning ges fortlöpande till förskrivare vid informationsträffar. 14. Utsläpp av lustgas har minskat med 3 procent år 214 Arbetet med att revidera handlingsplan för att minska utsläpp av lustgas 212-214 har påbörjats. Under 21 och 211 har en fördjupad undersökning av ledningsnätet av lustgas genomförts och identifierade läckage har åtgärdats. Lustgasutsläppen har minskat med 16 % jämfört med basåret 25. Kg 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Lustgasförbrukning NUS Skellefteå lasarett Lycksele lasarett Måltal 211 212 213 214 8

Handlingsplan med aktiviteter 211-214 för området Läkemedel och lustgas Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Läkemedel och lustgas: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 211-12-31 Handlingsplan för att minska utsläpp 211-12-31 Påbörjat och kassation av läkemedel 211-214 tas fram Användning av utvalda läkemedel följs 214-12-31 Pågår upp årligen enligt handlingsplan Kassation av läkemedel följs upp 214-12-31 Pågår enligt handlingsplan Handlingsplan för att minska utsläpp 211-12-31 Påbörjat av lustgas 211-214 tas fram Utsläpp av lustgas följs upp årligen 214-12-31 Pågår enligt handlingsplan Investering i destruktionsanläggning 212-12-31 Investeringsäskande inlämnat till för lustgas, inklusive installation 214-6-31 investeringsrådet. 9

2.4 Produkter och kemikalier 15. Andelen ekologiska livsmedel utgör minst 25 procent av den totala inköpskostnaden livsmedel år 214 Andelen ekologiska produkter inom sjukhusen som serveras till patienter och personal utgör 3,98 procent. Det är stora skillnader mellan sjukhusen där Skellefteå lasarett har 1,9 procent, Lycksele lasarett 3,6 procent och NUS 1,7 procent. Ekologiska livsmedel som används är kaffe, mjölk och fisk. Procent Andel ekologiska livsmedel 3 25 2 15 1 5 211 212 213 214 NUS 1,7 Skellefteå lasarett 1,9 Lycksele lasarett 3,6 VL totalt 3,98 Måltal 214 25 25 25 25 16. Andelen socialt och etiskt märkt livsmedel utgör 25 procent per utvald produkt av den totala inköpskostnaden per produkt år 214 Av de utvalda livsmedlen; kaffe, the och banan som ska vara socialt och etiskt märkt konsumeras 52 procent rättvisemärkt kaffe och målet har nåtts för den produkten. 6 5 52,7 Andel rättvisemärkta produkter per produkt The och banan har inte börjat användas ännu. Procent 4 3 2 Kaffe The Banan Måltal 214 1 211 212 213 214 1

17. Alla kemikalier som används inom landstinget är registrerade på ett samordnat sätt enligt lagstiftningens krav år 212 Samtliga verksamheter i landstinget har erbjudits utbildning i det databaserade kemikaliesystemet KLARA. 63 procent av basenheterna använder KLARA medan 27 procent inte har börjat använda KLARA. Verksamheter registrerar kemikalier i kemikaliesystemet KLARA 211 27% Använder KLARA Använder KLARA delvis Använder inte KLARA 1% 63% 18. 5 procent av kemikalier som har allvarliga hälso- och miljöeffekter har fastats ut år 214 Arbetet med att fasa ut hälso- och miljöskadliga kemikalier har påbörjats i de verksamheter som använder kemikaliesystemet KLARA. 19. Andelen ersättningsprodukter för produkter med PVC, silver och utfasningsämnen, som uppfyller kvalitetskrav och inte är mer än tio procent dyrare, är 1 procent år 214 Arbetet är påbörjat och genomförs fortlöpande. 2. Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid alla upphandlingar av berörda produktkategorier Sociala krav enligt uppförandekoden har ställts vid upphandling av textilier under 211. 11

Handlingsplan med aktiviteter 211-214 för området Produkter och kemikalier Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Produkter och kemikalier: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 211-12-31 Utbildning av berörd personal om 213-12-31 Ej påbörjat anskaffning till och användning av ekologiska livsmedel i landstingets verksamheter Upphandling av ekologisk mjölk och 213-12-31 Ej påbörjat övriga livsmedel Upphandling av socialt och etiskt 213-12-31 Ej påbörjat märkta livsmedel Utbildning och stöd för användare 211-12-31 Pågår av kemikaliesystemet KLARA inom landstingets verksamheter Identifiering av kemikalier och produkter 212-12-31 Påbörjat som används i verksamheterna och som kan ha allvarliga hälso- och miljöeffekter Utbyte av kemikalier som innehåller 214-6-3 Påbörjat hälso- och miljöfarliga ämnen sker enligt landstingets miljöledningssystem Uppförandekoden följs vid upphandling 214-12-31 Påbörjat av berörda produktkategorier 12

2.6 Avfall 21. Den totala mängden avfall har minskat med 5 procent/vårdtillfälle år 214 Den totala mängden avfall på 41,3 kg per vårdtillfälle är oförändrad sedan basåret 29. Total mängd avfall (kg) per vårdtillfälle Tot mängd/vårdtillfälle Måltal 45 4 35 3 25 2 15 1 5 29 21 211 212 213 214 22. Mängden farligt avfall har minskat med 6 procent per viktade vårdtjänster år 214 Mängden farligt avfall har minskat med 43 procent jämfört med basåret och ligger på ca 1,2 kg per viktade vårdtjänster. Det är dock en ökning jämfört med 21 som fram för allt beror på att en del av det smittförande avfallet inte har kunnat autoklaveras och hanteras som vanligt brännbart avfall. Orsaker till det är bl.a. att autoklaven har varit ur funktion en tid och att kapaciteten inte räcker till periodvis. Målet är möjligt att nå. 1,4 1,2 1,8,6,4,2 Mängd farligt avfall (kg) per viktade vårdtjänster Övrigt Batterier Kemiskt avfall Cytostatika avfall Smittförande avfall Elektrisk o elektroniskt avfall Måltal 211 212 213 214 23. Andelen konventionellt avfall som sorteras till återvinning är minst 25 procent år 214 Andelen som sorteras till återvinning är 18 procent för sjukhusen. Det är dock en stor variation mellan sjukhusen. Målet är möjligt att nå. procent Andel källsorterat material per sjukhus 3 2 1 211 212 213 214 NUS 15 Skellefteå lasarett 25 Lycksele lasarett 25 VL totalt 18 13

Handlingsplan med aktiviteter 211-214 för området Avfall Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Avfall: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 211-12-31 Logistikplan tas fram för förbättrad och 212-12-31 Ej påbörjat förenklad avfallshantering inklusive källsortering vid sjukhusen Inventering av behov och anskaffning 212-12-31 Ej påbörjat Av utrustning för källsortering på avdelningsnivå (inklusive investeringar) Inventering av behov och anskaffning 212-12-31 Ej påbörjat av utrustning för avfallshantering i återvinningsrum/avfallsterminal (inklusive investeringar) Hantering av organiskt avfall vid sjuk- 212-12-31 Påbörjat husen sker i samarbete med respektive kommun med fokus på återvinning av matavfall från personalmatsalar och produktionskök 14

2.6 Organisation och utbildning 24. Miljöledningssystem är implementerat i landstingets samtliga verksamheter år 214 Under 211 har ett gemensamt miljöledningssystem för Västerbottens läns landsting tagits fram. Miljöledningssystemet finns publicerat på linda och www.vll.se/miljo. Arbetet med att implementera miljöledningssystemet har inte påbörjats. 25. Samtliga verksamhetschefer har genomgått miljöutbildning år 214 Arbetet har ej påbörjats. 15

Handlingsplan med aktiviteter 211-214 för området Organisation och utbildning Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Organisation och utbildning: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 211-12-31 Landstingets miljöledningssystem 214-6-31 Pågår revideras kontinuerligt Miljöledningssystemet integreras i 212-12-31 Pågår landstingets ledningssystem Plan för implementering och certifiering 212-12-31 Ej påbörjat av miljöledningssystem enligt ISO 141 tas fram Kommunikationsplan för miljöprogram 211-12-31 Ej påbörjat internt och externt tas fram Utbildningsplan för perioden tas fram 211-12-31 Ej påbörjat och genomförs 16

3. Övrigt om landstingets miljöarbete 3.1 Landstingets miljöorganisation Landstingets miljöorganisation finns inom Miljö- och säkerhetsavdelningen, basenheten Logistik och består av en miljösamordnare och en miljöhandläggare. Från 1 oktober 21 finns ytterligare en miljöhandläggare på halvtid som arbetar med kemikaliefrågor. Deras huvuduppgift är att som stödfunktion tillse att den miljölagstiftning som landstingets verksamheter omfattas av kan uppfyllas. Ansvaret för miljöfrågorna följer linjeansvaret vilket innebär att landstingsdirektören och verksamhetscheferna har det formella ansvaret. 3.2 Myndighetskrav Sjukhusen har sedan mitten av 199-talet tillstånd enligt Miljöbalken att bedriva miljöfarlig verksamhet. Sjukhusverksamhet är inte längre tillståndspliktig utan klassas nu som anmälningspliktig verksamhet enligt miljölagstiftningen. Landstinget har valt att behålla befintliga miljötillstånd för samtliga sjukhus tillsvidare. Varje år lämnas miljörapport för sjukhusen till respektive kommun. Landstinget har ett separat tillstånd enligt Miljöbalken för helikopterverksamheten vid Norrlands universitetssjukhus. Landstinget har överklagat villkor 6 i länsstyrelsens tillståndsbeslut. Mark- och miljödomstolen har bifallit landstingets talan och höjt de bullerbegränsande åtgärderna från 5 till 55 dba max. Enligt Mark- och miljödomstolens dom ska landstinget genomföra bullerbegränsande åtgärder i befintliga bostadshus som ligger inom inflygningsvägarna så att den beräknade ljudnivån inomhus i sovrum inte överstiger 55 dba max. Domen meddelades i december 211 och åtgärdsarbetet är inte påbörjat. 3.3 Energieffektiviseringsbidrag Landstinget har sökt och fått energieffektiviseringsbidrag från Energimyndigheten. Bidraget gäller för perioden 21-214 och omfattar energieffektivisering inom fastigheter och transporter. Bidraget för 21 har använts för att kartlägga landstingets tjänsteresor och utgör underlag för detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter för perioden 211-214. 17