Lärarhandledning Bildmanus BILDMANUS ATT ARBETA MED BILDMANUS FÖR FILM Att arbeta med bildmanus för film LÄRARHANDLEDNING Får fritt användas och kopieras inom Stockholms län vid angivande av källan. Film Stockholm, Stockholms läns landsting Box 38204, 100 64 Stockholm Tel: +46 8 690 51 00 www.filmstockholm.se
INTRODUKTION TILL BILDMANUS Att arbeta med bildmanus kan vara ett lätt och roligt sätt att introducera några av den rörliga bildens grundstenar för eleverna. Lärarhandledningen går enkelt och systematiskt igenom bilduppbyggnad, dramaturgi och karaktärsuppbyggnad. Till varje avsnitt finns exempel på övningar som du kan genomföra med dina elever. Inledningsvis har vi också några lätta teckningsövningar som hjälper till att få liv i stela streckgubbar. För dig som vill begränsa arbetet med att göra bildmanus går det bra att plocka ut de övningar som passar just dig och dina elever. Bildmanuskursen kan lätt integreras med ämnen som till exempel svenska, psykologi, bild och drama. Förhoppningsvis väljer ni att göra film av ert manus. Om ni inte har tillgång till teknik och/eller mediepedagog så titta gärna på Film Stockholms hemsida där det finns några tips om vart man kan vända sig i Stockholms län. Med hjälp av en enkel digital videokamera och en dator kan eleverna på ett lätt sätt göra film utan att tekniken behöver utgöra ett hinder. Det finns även flera lärarhandledningar i att göra film på Film Stockholms hemsida. Klicka på Film i skolan. www.filmstockholm.se Serieskolan håller flera olika kurser för lärare och även specialkurs i bildmanus/ storyboard. http://www.serieskolan.com, http://www.storyboardschool.com Vi önskar dig lycka till med dina filmpedagogiska projekt! Kristina Solberg Esbjörn Jorsäter Film Stockholm Serieskolan 08 690 51 11 08 643 81 10 kristina@filmstockholm.se esbjorn.jorsater@dicomics.com http://www.filmstockholm.se http://www.serieskolan.com Illustrationer Viktor Matiesen 08 591 432 25 070-277 67 42 crazyluck375@hotmail.com Bildmanus - Lärarhandledning 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Teckningsövningar 4 Att teckna streckgubbar 4 Övning 1 5 Att teckna ansikten 6 Övning 2 7 Att berätta en historia 8 En klassisk dramaturgisk berättarmodell 8 Att berätta med bilder 9 Olika bildutsnitt 9 Rörelseriktning 10 Ögonlinjen 11 Övning 3 12 Olika bildperspektiv 13 Övning 4 14 Övning 5 15 Karaktärer 16 Att bygga en karaktär 16 Övning 6 18 Rörelseschema 20 Övning 7 20 Relationer mellan karaktärer 21 Övning 8 22 Serietecknarens kreativa process 23 Drömmaren, realisten, kritikern 23 Övning 9 24 Övning 10 26 Bildmanusmall 27 Bildmanus, mindre rutor 27 Bildmanus, större rutor 28 Film i Skolan 29 Film och medier - de nya skolämnena 29 Håll kontakten med oss! 30 Bildmanus - Lärarhandledning 3
TECKNINGSÖVNINGAR Att teckna streckgubbar Det är bra att starta upp kursen med några roliga uppvärmningsövningar. Tanken är att eleverna ska få öva upp en enkel teknik som ger lite liv och karaktär åt vanliga streckgubbar. Först får de lära sig hur man bygger upp en karaktär i helbild. 1. 2. 3. 4. Bildmanus - Lärarhandledning 4
Övning 1 Ta upp någon person ur klassen som får agera modell inför dem som tecknar. Placera modellen så att alla kan se modellens hela kropp. Är klassrummet trångt kan du placera modellen på en stol eller ett bord. Du visar upp hur streckgubbe-modellen fungerar och när de har övat ett tag kan de fortsätta med att teckna av varandra två och två. Börja med att öva sportställningar, till exempel en hockeyspelare eller en tennisspelare. Gå sedan över till att försöka gestalta känslouttryck i kroppsspråk, t.ex. ledsen, glad, rädd, blyg, nykär eller makt. Ledsen Glad Arg Blyg Bildmanus - Lärarhandledning 5
Att teckna ansikten Nu är det dags att visa olika känslouttryck i ansiktet. Att karaktärerna tydligt kan visa sina känslor är viktigt för att läsarna/åskådarna skall kunna identifiera sig med karaktärerna. Det är först i identifikationsögonblicket som åskådarna börjar känna med karaktärerna och bry sig om vad som händer dem och hur det går för dem. Det är också bra för den skådespelare som skall gestalta rollen att de ser hur karaktären känner sig i de olika situationerna som finns i bildmanuset. Här nedan ser du några exempel på hur det kan se ut. Observera tecknen runt figurerna. Arg Smala ögon Sneda ögonbryn Nedåtböjd mun Förvånad Stora ögon Höga ögonbryn Öppen mun Rädd Svettdroppar Vidöppna ögon Gapande mun Glad Stängda ögon höjer effekten Uppåtböjd mun Trött Påsar under ögonen Kolsyrebubblor Gäspmun Nyfiken Kikar åt höger Höjt ögonbryn Sned mun Bildmanus - Lärarhandledning 6
Övning 2 Prova att fylla i känslouttrycksrutorna. Arg Argare Argast Glad Rädd Förvånad Kär Blyg Trött Sur Nyfiken Busig Bildmanus - Lärarhandledning 7
ATT BERÄTTA EN HISTORIA För att en berättelse ska bli intressant eller spännande krävs det att det finns någonting i berättelsen som griper tag i publiken. Det kan vara en spännande miljö eller en intressant karaktär, men oftast krävs det också någonting som skapar en rejäl konflikt i historien. Konflikten är det som hindrar huvudpersonen i filmen från att nå sitt mål. Exempel på det kan vara den onde trollkarlen Sauron som försöker hindra Frodo från att förstöra ringen i Sagan om ringen. Det kan också vara föräldrarnas fiendskap i berättelsen om Romeo och Julia. I Rödluvan är det vargen som vill äta upp Rödluvan som står för konflikten i berättelsen. En klassisk dramaturgisk berättarmodell En klassisk berättelse är ofta uppbyggd efter ett speciellt mönster. Dessa berättelser består ofta av en inledning, en presentation av konflikten, ett klimax och en upplösning. Inledning Här presenter man platsen som berättelsen utspelas på samt de viktigaste personerna som är med i berättelsen. Ett bra sätt att presentera en ny karaktär på är att låta den personen säga eller göra något som är typiskt för henne/honom. I inledningen skall även historiens huvudsakliga handling presenteras, till exempel att Rödluvan skall gå ensam genom skogen till mormor. Presentation av konflikt Konflikten är det som skapar spänning och dramatik i en berättelse. Det är viktigt att vara tydlig med att tala om för tittarna eller läsarna varför just den här konflikten kan vara farlig. I Rödluvan kan är det viktigt att vi som tittar förstår att vargen är farlig men att Rödluvan inte förstår det. På så blir det mer spännande för oss. Klimax Här kommer den mest spännande delen av berättelsen. Det är nu som jakten på skurken är som mest intensiv eller som kärleksparet tvingas att skiljas åt. Det är här som Rödluvan möter vargen som har förklätt sig till mormor och det är här som rödluvan blir uppäten av vargen. Upplösning Slutet är en av de viktigaste sakerna med historien. Det är för att se hur det ska gå i slutet av historien som de flesta har suttit igenom hela filmen. Här gäller det att belöna tittarna genom att ge dem ett bra slut. Det är i upplösningen som jägaren hittar vargen och befriar Rödluvan och mormor så att alla kan leva lyckliga i alla sina dagar. Bildmanus - Lärarhandledning 8
ATT BERÄTTA I BILDER Olika bildutsnitt Att göra en film är att berätta i bilder. Försök att översätta er idé och ert budskap i bilder. Här är några exempel på vad man kan berätta med olika utsnitt och vinklar. Etableringsbild Visar åskådaren var filmen utspelar sig. Används ofta i början av filmer. Då är det vanligt att man lägger förtexter och musik över etableringsbilden. Etableringsbilden brukar komma tillbaka varje gång som filmen byter scen. Helbild Ger ett helhetsintryck av objektet. Kan t.ex. visa karaktärens klädstil och hållning. Om det är fler än en karaktär kan man visa hur deras kroppar förhåller sig gentemot varandra. Om de tar avstånd från varandra eller om de vill vara nära. Halvbild Visar en mer personlig bild av objektet. Lämplig vid en intervju eller när två personer pratar med varandra. Här ser man både känslouttryck och hur en persons kroppsspråk ser ut. Närbild Används mest för att visa hur en person känner sig. Förutom ansiktsuttryck kan andra detaljer berätta mycket om personen. Nervösa händer, oroliga fötter, en detalj på ett klädesplagg eller en felknäppt skjorta är sådana exempel. Bildmanus - Lärarhandledning 9
Rörelseriktning I vår västerländska kultur läser vi, oftast omedvetet, bilder åt samma håll som läsriktningen, alltså från vänster till höger. I de delar av världen där läsriktning är en annan, exempelvis arabiska, kinesiska, vietnamesiska eller japanska, är ordningen tvärtom. 1. Vanligen så kommer huvudpersonen, som vi identifierar oss med in i bilden från vänster, och strävar mot höger, ut mot det okända, äventyret. 2. Hotet mot huvudpersonen kommer ofta från höger mot vänster, och ställer sig i vägen. 3. När hotet dyker upp är det tryggare för huvudpersonen att dra sig hemåt, mot vänster. Bildmanus - Lärarhandledning 10
Ögonlinjen När man träffar på en annan människa, i verkligheten så väl som på en bild, så är det alltid den andra människans ögon man ser först. Ögonen brukar beskrivas som själens spegel och en bra skådespelare kan säga mycket till sin publik bara genom att titta på den. När man ritar eller filmar två personer som pratar med varandra är det bra att tänka på att de har ögonen ungefär på samma ställe på filmrutan. Man kan också tänka på att man låter dem vända sig mot varandra, även om de befinner sig i olika bildrutor eller olika kameratagningar. Det här blir enkelt om man ser till att låta deras ögon mötas i en tänkt linje mellan de olika bildrutorna. Det underlättar för den som läser manuset, eller ser den färdiga filmen, att följa med i handlingen. Rätt Fel Bildmanus - Lärarhandledning 11
Övning 3 Nu är det dags att göra ditt första egna bildmanus. Välj ett av nedanstående exempel eller hitta på en egen händelse. Påminn dig själv om det som vi har gått igenom: Känsla, bildutsnitt, rörelseriktning. Du utgår ifrån följande förutsättningar: Du får använda fyra bildrutor Du skall teckna streckgubbar Du skall använda minst en etableringsbild, en halvbild, en närbild Du får inte använda någon text eller dialog EXEMPEL 1 Boll genom ett fönster Några barn leker med en boll. Plötsligt råkar bollen träffa ett fönster. Fönstret går sönder, och där inne bor en väldigt grinig och arg person. Vad som händer sedan får du själv tänka ut. EXEMPEL 2 Ljud i källaren En eller två personer hör ett konstigt ljud från källaren. De går försiktigt ner för att se efter vad det är. Vad som händer sedan får du själv tänka ut. EXEMPEL 3 Bjuda upp till dans En person vill bjuda upp en annan person till dans på en fest. Efter mycket vånda tar personen mod till sig och går fram. Vad som händer sedan får du själv tänka ut. 1 2 3 4 Bildmanus - Lärarhandledning 12
Olika bildperspektiv Ofta när man börjar teckna bildmanus känns det mest naturligt att tänka sig att man ser sitt motiv rakt framifrån, från sin egen ögonhöjd. I många filmer använder filmarna även ganska extrema bildperspektiv, till exempel Grodperspektiv och Fågelperspektiv. Dessa används ofta för att beskriva maktförhållanden mellan den som filmas och den som tittar på det som filmas. I Grodperspektivet tänker man sig att man filmar scenen underifrån, ungefär som om det var en groda som satt på marken och såg vad som utspelade sig framför kameran. Känslan som det bildperspektivet brukar ge är att den som tittar på filmen känner sig ganska liten och maktlös i jämförelse mot den eller det som filmas. I Fågelperspektivet tänker man sig istället att man filmar scenen ovanifrån, som om man var en fågel som flög högt uppe i himlen och betraktade scenen där uppifrån. Känslan som det bildperspektivet brukar ge är en känsla av makt hos betraktaren eftersom den man filmar blir väldigt liten och betydelselös. Fågelperspektiv Grodperspektiv Bildmanus - Lärarhandledning 13
Övning 4 Välj ut en av bildrutorna som du tecknade i övning 3. Tänk dig att du placerar kameran någon annanstans i bilden. På det sättet kan du se samma scen från ett annat håll. Hur kommer bilden att se ut då? Försök att teckna den nya bilden här. Bildmanus - Lärarhandledning 14
Övning 5 Utgå från bilden som du ritade i övning 4 men tänk dig nu att du höjer eller sänker kameran två meter. Nu kommer bilden att bli lite annorlunda. Prova att rita den nya bilden. Det kan vara svårt att teckna någonting underifrån eller ovanifrån, men det är en jättebra träning. Bildmanus - Lärarhandledning 15
KARAKTÄRER Att bygga en karaktär För att en karaktär ska kännas trovärdig och för att man ska kunna identifiera sig med karaktären måste den vara ordentligt utvecklad. Du ska veta hur din karaktär reagerar på olika saker som händer i hans/hennes närhet så att karaktärens handlingar känns konsekventa. Den viktigaste personen i din berättelse kallas huvudkaraktär. För att hjälpa sig själv att lära känna sin huvudkaraktär väl kan man ställa lite frågor till henne/ honom. Det man får fram då kan man kalla för ett karaktärsschema. Ett karaktärsschema för Pippi Långstrump skulle till exempel kunna se ut så här: Karaktärens namn: Pippi Långstrump Kön: Flicka Ålder: 12 år Längd: 160 cm Vikt: 50 kg Bor: Villa Villekulla Familj: Mamma är en ängel i himlen, pappa är kung i Söderhavet Arbete: Går i skolan Positiva egenskaper: Positiv, generös, rättvis Negativa egenskaper: Lite slarvig Akilleshäl, svaghet: Saknar sina föräldrar Bildmanus - Lärarhandledning 16
Hälsa: God Ansikte i profil Vanor: Bakar kakor på golvet Blyg/utåtriktad: Väldigt utåtriktad Sråkstil: Många egna uttryck; spunk mm Typiska uttryck: Fy fabian, Jag ljuger så öronen trillar av Hobby: Rida, klättra i träd, Leka Inte nudda golv Ansikte framifrån Åsikter: Starka åsikter om mycket Gillar: Alla som gör som de själva vill Ogillar: Folk som vill bestämma över henne Vilka av dessa behov är starkast hos karaktären Pippi Långstrump? X X Makt Romantik Sex Skönhet Familj Socialt umgänge Figurens viktigaste attribut/sak X X X Revansch Mat Lugn Spara Status i samhället Oberoende Visa sig duglig Idealist (engagerar sig i samhällsfrågor) Nyfikenhet Heder Ordning Fysisk aktivitet Illustration: Mio Karlsson Bildmanus - Lärarhandledning 17
Övning 6 Gör en intervju med din huvudkaraktär från övning 3. Använd frågeformuläret här nedanför som mall för att lära känna honom/henne. Om du får tid över kan du fortsätta med en eller flera av de andra karaktärerna. Karaktärens namn:... Helkroppsfigur Kön:... Ålder:... Längd:...Vikt:... Bor:... Familj:...... Arbete:... Positiva egenskaper:...... Negitiva egenskaper:...... Akilleshäl, svaghet:...... Hälsa:... Vanor:...... Blyg/utåtriktad:...... Bildmanus - Lärarhandledning 18
Språkstil:... Ansikte i profil Typiska uttryck:...... Hobby:...... Åsikter:...... Ansikte framifrån Gillar:...... Ogillar:...... Vilka av dessa behov är starkast hos din karaktär? Karaktärens viktigaste attribut/sak Makt Romantik Sex Skönhet Familj Socialt umgänge Revansch Mat Lugn Spara Status i samhället Oberoende Visa sig duglig Idealism (engagerar sig i samhällsfrågor) Nyfikenhet Heder Ordning Fysisk aktivitet Bildmanus - Lärarhandledning 19
Rörelseschema Att fundera över hur en karaktär rör sig är viktigt när man jobbar med rörliga bilder. Hur ser karaktärens kroppshållning ut. Släpar hon/han fötterna efter sig eller är det mer som om karaktären dansar fram? Rör hon mycket på händerna när hon pratar eller är det så att hon hela tiden slänger med håret? Är det en karaktär som ofta ler eller är karaktären mer butter? När John Travolta fördjupade sig i sin rollfigur i ett manus gjorde han det bland annat genom att börja gå som sin rollfigur. En människas sätt att röra kroppen när man går är väldigt individuellt och om man tittar på Travoltas olika rollkaraktärer kan man se att de alla har olika sätt att gå. Övning 7 Välj ut två av dina egna karaktärer. Börja med att prova ut olika sätt som karaktärerna går på. Gå runt några varv i rummet. Först som den ena och sedan som den andra. Använd hela kroppsspråket när du går runt. Hälsa gärna på andra karaktärer som du möter i rummet. Bildmanus - Lärarhandledning 20
Relationer mellan karaktärer Ofta har man fler än en karaktär med i en berättelse. Det gäller att skapa karaktärer som kompletterar varandra på ett bra sätt och som hjälper till att höja dramatiken i berättelsen. Det finns flera sätt att göra det på. I ett exempel kan huvudpersonen vara ganska vanlig och normal, så att man som tittare lätt kan identifiera sig med honom/henne. Däremot är bifigurerna mer annorlunda. I ett annat exempel kan huvudpersonen vara mer annorlunda, medan bifigurerna är mer normala. Vilken relation de olika karaktärerna har till varandra är viktigt i film, precis som i verkliga livet. I vissa berättelser är relationerna grunden till hur man väljer att bygga upp intrigen och handlingen. Ett bra exempel på det är många av de tv-serier som visas, till exempel Vänner eller Simpsons. I andra tv-serier och filmer som styr vilka karaktärer som man behöver ha med, t ex en tjuv och en polis. Här nedan visas ett relationsschema för Stålmannen i ett skede innan Stålmannen gifte sig med Lois Lane. Realtionsschema Pilarnas betydelse Stålmannen Lana Lang Kontaktriktning Ömsesidig relation Vag kontakt... Stark kontakt Kärleksrelation Lois Lane Clark Kent Aggression Annan kontakt Bildmanus - Lärarhandledning 21
Övning 8 Gör en enkel beskrivning av de viktigaste bikaraktärerna i din berättelse från övning 3. Fyll i deras namn och gör en kort beskrivning av deras relation till huvudkaraktären. Rita sedan ett relationsschema mellan din huvudkaraktär och dessa karaktärer. Sätt ut pilar som beskriver hur relationerna se ut. Hitta gärna på egna pilar om våra exempel inte räcker till. Namn och relation......... Namn och relation......... Namn och relation......... Karaktärernas relationer Bildmanus - Lärarhandledning 22
SERIETECKNARENS KREATIVA PROCESS Eleverna ska få pröva en metod som Esbjörn Jorsäter kallar för Drömmare/Realist/ Kritiker-metoden. Walt Disney ska ha använt den för att öka kreativiteten i arbetet. Esbjörn har själv använt sig av den och märkt att man kan öka sin kreativitet 5-10 gånger om man använder den konsekvent. Walt Disney använde sig av tre olika rum: Drömmarrummet - I det första rummet, här kallat Drömmarrummet, tänkte de ut idéer. Det användes endast till det. Här var det förbjudet att säga att någon idé inte var tillräckligt bra eller att den inte fungerar. Alla idéer som man kom på skrevs upp. En idé gav ofta upphov till en ny idé. Realistiska rummet - När idéarbetet var färdigt gjorde en person ett tydligt bildmanus i det Realistiska rummet. Inte heller här tänkte man inte så kritiskt. Däremot försökte man renodla idéen för att göra den klar och tydlig. Kritiska rummet - Slutligen gick man in i det Kritiska rummet. Där hade man ett antal kritiska frågor som man använde för att se hur man skulle jobba vidare med bildmanuset för att få det genomförbart. När man lämnade det Kritiska rummet hade man ett nytt och fungerande bildmanus. Drömmare Realist Kritiker Illustration: Mio Karlsson Bildmanus - Lärarhandledning 23
Övning 9 Välj ett av exemplen från övning 3. Ca 90 minuter. 1. Drömmaren 15 minuter Gå runt i rummet under fem minuter och försök att rensa hjärnan helt från idéer. Sätt dig sedan ner och kludda ner de bilder som du får på en tom bildmanusmall under fem minuter. Slå dig sedan ihop med en kamrat så att ni kan hjälpa varandra att tänka ut fler idéer kring varandras manus under cirka fem minuter. 2. Realisten 10 minuter Teckna ner ett första bildmanus på en av dina idéer. Det behöver inte bli ett komplett bildmanus. Det räcker med cirka fem rutor. 3. Paus 15 minuter för att andas frisk luft, röra på kroppen eller dricka vatten. 4. Kritikern 15 minuter Du byter manus med din kamrat. Försök att komma med konstruktiva synpunkter på den andres manus. Utgå gärna ifrån frågorna som finns här nedanför. 5. Presentation 2x10 minuter Presentera det ni kommit fram till för varandra i 10 minuter. 6. Skapa ett slutgiltigt bildmanus 30 minuter Skapa ett nytt bildmanus genom att klippa isär ditt gamla bildmanus för att lätt kunna ta bort och lägga till nya rutor. KRITIKERN 1. Är det något i bildmanuset som är så oklart att det är svårt att uppfatta handlingen? Hur kan man göra handlingen tydligare?...... 2. Speglas figurernas karaktär i bildberättandet? Hur kan man tydligare visa karaktärerna?...... Bildmanus - Lärarhandledning 24
3. Hur är den dramatiska kurvan för scenen? Behöver man höja dramatiken i någon bildsekvens?...... 4. Kan man tydliggöra känslostämningen i scenen? Fungerar känslouttrycket?...... 5. Är de enskilda nyckelbilderna väl komponerade? Hur används ögonlinjen?...... 6. Är bildutsnitten de bästa? Gå runt i bilden för att försök att hitta en ny vinkel....... 7. Vad händer om du tar bort en ruta, lägger till en annan ruta eller gör om en av de rutor som redan finns? Är det någon scen som behöver fler bilder?...... Bildmanus - Lärarhandledning 25
Övning 10 - Manus med ett magiskt moment En manusövning där eleverna jobbar ihop två eller tre i varje grupp. De får hitta på en historia som ska ta sin början på en plats där alla i gruppen har varit, gärna en vardaglig plats. I historien skall två objekt ingå, till exempel en kam och en nyckel. Historien avslutas på något sätt med ett magiskt moment. Vilka personer som ingår bestämmer de själva. De får först arbeta 10-15 minuter i drömmarrummet för att fritt leka fram idéer till historien. Sedan får de gå in i det realistiska rummet för att sätta ihop idéerna till en fungerande historia. De ska ej fortsätta in i det kritiska rummet, utan nöja sig med att skriva ned historien som ett enkelt synopsis. Slutligen redovisar de sin historia som en enkel, anspråkslös teater. En läser upp synopsis och de andra agerar. Om man vill kan man låta bli att tala om för eleverna innan de skriver att de skall få agera ut sin historia. Nervositeten inför agerandet kan påverka det kreativa arbetet med historien på ett negativt sätt för vissa elever. För andra elever kan det tvärtom verka som en sporre på berättandet. Bildmanus - Lärarhandledning 26
BILDMANUSMALL, mindre rutor Bildmanus - Lärarhandledning 27
BILDMANUSMALL, större rutor Textförklaringar Textförklaringar.......................................... Textförklaringar..................... Bildmanus - Lärarhandledning 28
FILM I SKOLAN Film och medier - de nya skolämnena Att i en tidig ålder få en begriplig introduktion till film och andra medier är ovärderligt i det massmediesamhälle som vi dag lever i. Det är viktigt för att unga människor skall få en ökad förståelse för hur medierna fungerar, hur de påverkar vårt sätt att tänka och vårt sätt att reagera. Att bli en aktiv, kritiskt tänkande mediekonsument är något man måste lära sig. Ett steg på vägen till detta är att eleverna redan tidigt får chansen att göra egna filmer. De flesta människor upplever arbetet med att göra sin första film som väldigt lustfyllt. Det ger dem ett uttrycksmedel som de har saknat tidigare. Speciellt betydelsefullt brukar detta kännas för de elever som har svårt att uttrycka sig på andra sätt. De kanske har svårt för att skriva, inte gärna talar högt inför en grupp, inte tycker om att teckna eller göra egen musik. För dessa elever kan mötet med det filmiska uttrycksmedlet bli extra viktigt. Resultatet av filmarbetet är oftast oerhört positivt. Eleverna får möjlighet att utrycka sig kreativt och samtidigt lära sig att ta ansvar för sin grupps arbete och för värdefull teknik. Detta innebär att många elever har vuxit som individer samtidigt som gruppkänslan i klassrummet har stärkts. Många lärare har också upplevt att de har kommit närmare sina elever och lärt känna dem på ett annat sätt. I och med att arbetet med film och medier på ett tydligare sätt lyfts fram i de nya kursplanerna för grundskolan under 2000, har mandatet och ansvaret att arbeta med rörlig bild i skolan ökat. Det är vår förhoppning att det leder till att många fler lärare och elever får möjligheten att utforska sig själva och filmens fantastiska värld. Bildmanus - Lärarhandledning 29
HÅLL KONTAKTEN MED OSS Besök gärna vår webbplats, www.filmstockholm.se. Här har vi byggt en särskild sida för information om verksamheter och projekt inom utbildning och pedagogik. Passa även på att anmäla dig för att få vårt nyhetsbrev! Vi önskar dig lycka till med dina filmpedagogiska projekt framöver, Film Stockholm www.filmstockholm.se Film Stockholm är ett regionalt resurscenter för rörlig bild i Stockholms län. Verksamheten drivs av Stockholms läns landstings kulturförvaltning med stöd av Svenska Filminstitutet. Film Stockholm verkar för att utveckla filmkulturen i länet med fokus på barn och unga. Bildmanus - Lärarhandledning 30