Jämställdhet i Östergötlands stiftelser en undersökning av representativitet och utdelning av medel JÄMSTÄLLDHET I ÖSTERGÖTLANDS STIFTELSER 1
2 JÄMSTÄLLDHET I ÖSTERGÖTLANDS STIFTELSER
Jämställdhet i Östergötlands stiftelser Karin Söderberg, utbildad samhälls- och kulturanalytiker vid Campus Norrköping, Linköpings universitet, har som praktikant vid Länsstyrelsen Östergötlands rättsenhet undersökt jämställdheten i Östergötlands stiftelser. Detta är en förkortad version av hennes undersökning. Den fullständiga rapporten, Jämställdheten i Östergötlands stiftelser siffror, attityder och framtid (2005), finns på Länsstyrelsen Östergötlands hemsida: www.e.lst.se. Sverige världens mest jämställda land? Sverige refereras ofta till som ett av världens mest jämställda länder. Formellt har Sverige många och bra lagar som bevakar kvinnors och mäns lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. En av anledningarna till utnämningen världens mest jämställda land kan vara detta faktum, samt att det förs en offentlig debatt om jämställdhetsfrågan. På de flesta områden i samhället finns det dock mycket kvar att göra innan det blir jämställt. I representationen på maktpositioner, i tillgången till resurser som ekonomi, arbete, tid och utrymme, i de normer och värderingar som påverkar både lagar och offentlighet samt i attityder hos gemene man, märks att vi har långt kvar innan vi kan känna oss jämställda och nöjda. Ett land med otillfredsställande jämställdhet har ett samhällsproblem, och tillika ett rättviseproblem. Därmed blir jämställdhetsproblematiken en politisk fråga och ett politiskt ansvar. Regeringens jämställdhetspolitik Nationella mål för jämställdheten Regeringens övergripande nationella mål för jämställdheten innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män inom livets alla områden. Dessa övergripande mål har brutits ner till sex delmål; Kvinnor och män ska dela makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha lika möjligheter till egen försörjning, och därigenom ekonomiskt oberoende. Kvinnor och män ska ha lika villkor och förutsättningar i fråga om arbete och utvecklingsmöjligheter i arbetet. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger. Kvinnor och män ska ha samma ansvar för arbetet med hem och barn. Kvinnor och män, flickor och pojkar, får inte utsättas för könsrelaterat våld. Regeringen ser på manligt och kvinnligt som socialt konstruerat, att kvinnliga och manliga könsmönster skapas och lärs in i ett socialt sammanhang, och alltså inte är biologiskt medfödda. Regeringen vill bryta den ojämställdhet som råder i samhället och menar därför att det är nödvändigt att jämställdhet integreras i alla politikområden. Under den rådande mandatperioden (2002 2006) menar regeringen att några utvalda områden ska fokuseras närmare. Fördelningen av makt och inflytande, representativiteten, är ett sådant område. Könsmaktsordningen Könsmaktsordningen kan beskrivas som ett sätt att förklara varför ett samhälle är ojämställt och varför ojämställdheten består trots att åtgärder vidtas. Könsmaktsordningen innebär till exempel att samhället karaktäriseras av följande principer: Könen hålls isär. Män är överordnade och kvinnor är underordnade. Mannen är norm. JÄMSTÄLLDHET I ÖSTERGÖTLANDS STIFTELSER 3
Principen om isärhållandet kan illustreras av könsuppdelningen på arbetsmarknaden och den ojämna uppdelningen av det obetalda arbetet i familjen. Principen om den manliga överordningen yttrar sig till exempel i mäns våld mot kvinnor, i att män tjänar mer, har mer makt över sina liv och mer inflytande i samhället. Principen om mannen som norm kan illustreras med att ny medicin (även för kvinnor) ofta testas enbart på män. För att uppnå målet om ett jämställt samhälle måste den rådande könsmaktsordningen brytas. Könsmaktsordningen handlar om de strukturella skillnaderna i samhället och används inte för att förklara skillnader mellan enskilda individer. Jämställdhetsintegrering Regeringen har fastställt att en strategi som kallas jämställdhetsintegrering ska genomsyra all verksamhet i samhället. Jämställdhetsintegrering handlar om att integrera jämställdhet i alla sakfrågor, på alla nivåer i besluts- och förslagsprocesser, såväl som i de praktiska verksamheterna. Om jämställdhet ska integreras i en organisations verksamhet måste strävan vara att jämställdhetsfrågorna införlivas i den ordinarie verksamheten, annars finns det stora risker för en sidoordning och en nedprioritering av jämställdhetsfrågorna. Det handlar inte om att anpassa kvinnor till en rådande manlig norm, eller att tillföra verksamheters huvudfåra ett kvinnligt perspektiv. Det handlar om att både öka kvinnors makt och inflytande och att förändra det rådande systemet. Länsstyrelsens ansvar Regeringens beslut att jämställdhet ska integreras inom alla politikområden innebär att förslag och beslut ska analyseras ur jämställdhetsperspektiv i alla regeringens kommittéer och myndigheter. Myndigheterna får sina direktiv i regleringsbreven, där regeringen uttrycker vad myndigheten ska uppnå under det kommande året, även i jämställdhetsfrågan. Landets länsstyrelser jobbar på uppdrag av regeringen med jämställdhet och ansvarar för att den nationella politiken får genomslag regionalt i länet. På länsstyrelsens rättsenhet har diskuterats hur jämställdhetsperspektivet skulle kunna integreras i de verksamheter man arbetar med. Ett sätt bedömdes vara att göra en undersökning av jämställdheten på något av de områden länsstyrelsen har ett verksamhetsansvar för. Denna rapport är resultatet av en sådan undersökning av stiftelseområdet. 4 JÄMSTÄLLDHET I ÖSTERGÖTLANDS STIFTELSER
Jämställdhet I Östergötlands stiftelser Vi ville få en bild av hur jämställdheten ser ut i stiftelserna och i stiftelsernas arbete. Men lika viktigt var att väcka tankar kring kön, makt och jämställdhet hos stiftelsens ledamöter. Enkäten Undersökningen har genomförts i form av utskick av en enkät till stiftelser med egen förvaltning 1 som är registrerade hos länsstyrelsen i Östergötland. 276 enkäter skickades ut per post. 180 svar, (65 %), med ifyllda enkäter inkom. 16 st svarade utan att fylla i enkäten och 80 st svarade inte alls. Bortfallet blev alltså 35 %, vilket bedömdes som godtagbart i detta fall då det inte finns någon tydlig gemensam nämnare för de som svarat respektive inte svarat. Urvalet kan därför betraktas som relativt slumpmässigt. Enkäten innehöll till största delen frågor kring kvantitativa uppgifter, men även en del attitydfrågor. Efterfrågade kommentarer, såväl frivilliga som spontana, har analyserats kvalitativt och sedan sammanfattats. 1 Dvs. stiftelser som förvaltas av en styrelse. Stiftelser och jämställdhet resultat Styrelsernas representativitet i ett jämställdhetsperspektiv Enkäten inleddes med frågor kring könens representativitet i styrelsen, både vad gäller ledamöter, suppleanter och ordföranden. Som en jämn könsfördelning räknas om ena könet inte överstiger 60 % och det andra följaktligen inte understiger 40 %. kvinnor. Över hälften av dem är enkönade och därmed inte jämställda i sin representation. Som visas ovan har 19 % av styrelserna en jämn könsfördelning bland sina styrelseledamöter. I 72 % av fallen har styrelsen en majoritet av män och i 9 % en majoritet av kvinnor. 24 % av styrelserna består endast av tre ledamöter, vilket med omöjlighet kan ge upphov till en jämn könsfördelning med 60 40 % definitionen. Av dessa består 43 % av både män och Män är ordförande i 82 % av styrelserna och kvinnor i 18 %. Också bland ledamöterna är män i majoritet. De utgör 73 % av ledamöterna medan kvinnorna innehar 27 % av ledamotsstolarna. Bland styrelserna är det 45 % som inte använder sig av suppleanter. Av de suppleanter som förekommer är 66 % män och 34 % kvinnor. Siffrorna visar att ju högre poster det gäller desto lägre är andelen kvinnor. Ovanstående siffror kan jämföras med könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsnoterade företag 2004, där män utgör 85 % och kvinnor 15 %. Fördelningen i stiftelserna i Östergötland följer i stort denna fördelning. JÄMSTÄLLDHET I ÖSTERGÖTLANDS STIFTELSER 5
Könsfördelning vid nytillsättningar Med anledning av den sneda könsfördelningen i stiftelserna uppkommer frågan huruvida stiftelserna har försökt förändra detta. Har tanken på en jämn könsfördelning varit en del i utnämningsprocessen? Styrelserna kunde välja att svara ja eller nej på denna fråga. anledning att efterstäva en jämnare könsfördelning framöver. I enkäten uppmanades de informanter som inte ansåg att ett förändringsbehov fanns att också ge någon kommentar till detta. Två fasta alternativ, samt ett där de kunde ge egna kommentarer, gick att välja mellan. Svaren presenteras nedan. Anledningen till att summan inte blir hundra procent beror på att några stiftelser inte kryssat för något alternativ. Vid val av ordföranden har inte, i någon nämnvärd grad, en jämställdhetsaspekt funnits med vid utnämnandet. Endast 6 % av styrelserna har funderat över detta. Kanske beror det till viss del på att ordförandeposten i många fall består av ett fast mandat, samt på att ordföranden kan utses av andra organ än stiftelsen själv. När det gäller val av styrelseledamot har tanken på en jämn könsfördelning varit förekommande i endast 23 % av styrelserna. Det är dock en högre procentsats jämfört med de 15 % som beaktar en jämn representation vid val av nya suppleanter. För att andelen kvinnor i stiftelsernas styrelser ska öka krävs att ett aktivt arbete förs. Män har en tendens att rekrytera personer som har liknande erfarenheter som de själva, d.v.s. andra män. Detta, att män väljer män, brukar kallas homosocialitet. Attityder kring en förändring av könsfördelningen Hur ser då stiftelserna själva på behovet av en förändring av könsbalansen i styrelserna? Efter den statistiska bearbetningen av svaren framgick att hela 70 % inte ansåg att det förelåg någon % 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Anledning till att inte sträva efter en jämnare könsfördelning i stiftelsestyrelser. Styrelsen har redan en jämn könsrepresentation. Vi anser inte att det behövs en jämn könsrepresentation. Annan anledning. Styrelserna anser alltså i 38 % av fallen att de redan är jämställda, d.v.s. har en jämn könsrepresentation. Diskrepansen mellan hur jämställda stiftelserna själva anser sig vara och vad statistiken över könsfördelningen i stiftelserna visar kan förklaras med att jämställdhet här tycks behandlas och uppfattas som en relativ, och inte en absolut, faktor. Motiveringar som förekommer är att styrelsen är representativ för stiftelsens egna medlemmar, att styrelsen uppfattas som jämställd och att suppleanterna, som oftare är kvinnor, alltid deltar på möten, vilket gör att könsfördelningen i praktiken anses vara jämnare. Det andra alternativet kryssade de 21 % av styrelserna för som inte anser att de behöver en jämn könsfördelning. Orsak till detta ställningstagande har inte efterfrågats. De 40 % av informanterna som kryssat för annan anledning ombads också, som nämnts, lämna kommentarer kring svaret. De vanligast förekommande motiveringarna till varför man inte aktivt arbetar för en jämnare könsfördelning i stiftelsestyrelserna kan delas in i två huvudkategorier: ansvar och kompetens och intresse. 6 JÄMSTÄLLDHET I ÖSTERGÖTLANDS STIFTELSER
I den första kategorin av motiveringar framhålls stadgar, förordningar och testamenten samt andra organs inblandning som skäl för att styrelsen har begränsat inflytande över utnämningar, och därmed har svårt att påverka könsfördelningen. Den andra typen av motiveringar innebär att kvinnor har samma möjligheter som män att bli ledamöter. Det som krävs är att man har kompetens och intresse. Anledningen till den låga andelen kvinnor anses därmed vara att de inte besitter rätt kompetens och/eller inte är intresserade av att vara ledamöter, de antas prioritera andra saker som till exempel tid med familjen. Denna senare typ av argumentation bygger på att man ser kompetens som en objektiv kunskap, ett synsätt som kan ifrågasättas utifrån teorier om tolkningsföreträde och definitionsprivilegium. Män beskrivs i vårt samhällssystem som den allmängiltiga och neutrala mänskligheten. Dessa begrepp innebär att det är män som tolkar och bestämmer vilken kunskap som är viktig och relevant. Av denna manliga norm följer att det är sannolikt att kvinnors kunskap och erfarenheter avvisas som mindre relevanta och mindre värda. JÄMSTÄLLDHET I ÖSTERGÖTLANDS STIFTELSER 7
Påverkar en ojämn könsfördelning en verksamhet? Ytterligare frågor ställdes i enkäten för att fånga upp attityder och upplevelser i stiftelserna när det gäller jämställdhet. En sådan är huruvida stiftelserna upplever att den nuvarande könsfördelningen i respektive styrelse påverkar deras arbete. % Upplever styrelsen att den nuvarande könsfördelningen får konsekvenser för stiftelsens arbete eller för främjandet av dess ändamål? 100 80 60 40 20 0 ja Av informanterna uppger 8 % att de upplever att den nuvarande könsfördelningen i styrelsen får konsekvenser för den verksamhet som bedrivs. Följaktligen säger 92 % att de inte upplever det så. Informanterna har ombetts att lämna kommentarer kring sina svar. Både vid ett ja och vid ett nej har de fått uppge på vilket sätt könsfördelningen påverkar verksamheten och ändamålet. Följande motiveringar förekom: Inga konsekvenser: Könstillhörighet har ingen betydelse för styrelsearbetet. (Inga ytterligare kommentarer.) Könen som komplementära: Kvinnor och män är olika och de manliga respektive kvinnliga egenskaperna, oavsett biologiskt eller socialt konstruerade, kompletterar varandra. Dessa olika infallsvinklar behövs. En kvinnlig representant väger tungt: De kvinnliga ledamöter som finns tar, eller uppfattas ta, stort utrymme. Neutralitet och allmänmänsklighet: Styrelserna arbetar i neutral anda med allmänmänskliga frågor, där kön inte spelar någon roll. nej Positivt med en jämn representation: Det är en rättvisefråga att båda könen finns representerade. Jämnare könsfördelning kan ge förändringar i bidragsbedömningen. Till största delen anser stiftelsestyrelserna således att det inte påverkar verksamheten om det är flest män eller flest kvinnor i styrelsen. Att många styrelser anser sig arbeta med allmänmänskliga frågor, och att könsfördelning därför inte spelar någon roll, bygger på den manliga normens definitionsprivilegium av vad som är allmänmänskligt. Tanken om att det allmänmänskliga tar hänsyn till båda könen är missvisande. Utdelningen av bidrag, stipendier och förmåner I den del av enkäten som nu ska redovisas har endast ett fåtal av undersökningens stiftelser lämnat uppgifter. Frågan har handlat om antalet bidragsoch stipendiemottagare, och om hur stora bidragen, förmånerna och stipendierna varit under de senaste två åren. När uppgifter inte har lämnats har det ofta rört sig om stiftelser som inte delar ut stipendier till enskilda personer, utan till organisationer, föreningar eller liknande. Återstår gör då de 38 % av stiftelserna som har gett uppgifter om hur deras bidrag och stipendier fördelat sig mellan män och kvinnor, under de senaste två åren. Utdelade stipendier/bidrag uppdelat på kön Utdelade stipendier/bidrag uppdelat på kön 100 80 60 40 20 0 % män kvinnor 8 JÄMSTÄLLDHET I ÖSTERGÖTLANDS STIFTELSER
Totalt utdelades 2 387 stycken stipendier, bidrag el ler förmåner till enskilda personer. Av dessa gick 51 % till män och 49 % gick till kvinnor. Detta är en mycket jämn fördelning av resurser mellan könen. Men tittar vi däremot på hur stora de bidrag som utdelats har varit, syns en anmärkningsvärd skillnad. Utdelade stipendier storleksmässigt uppdelat på kön lägsta en man fick var på 142 kronor och det lägsta bidrag en kvinna fick var på 83 kronor. Så trots att kvinnor och män fått ungefär lika många bidrag har de storleksmässigt varit en betydande skillnad dem emellan. Uppgifterna om utdelning av bidrag m.m. vilar på ett väldigt litet material, varför inga mer generella slutsatser kan dras av resultatet. Det är helt enkelt endast giltigt på de stiftelser som haft uppgifter att lämna. Det bör också påpekas att val av stipendiater inte enbart beror på styrelsens ledamöter, utan också på hur urkund, testamente och förordningar är utformade. Vissa stiftelseurkunder förordnar bidrag endast till ena könet, vilket kan få utslag i statistiken. Hur stort utrymme det finns för tolkningar av dessa urkunder framgår inte av en denna undersökning. Män fick 86 % av det totala summan bidrag, räknat i svenska kronor, medan kvinnor fick nöja sig med 14 % av stipendieresurserna. I figuren nedan redovisas hur de utdelade resurserna fördelat sig i genomsnitt mellan könen, både procentuellt sett, samt i kronor. Det visas också hur de högsta respektive lägsta bidragen sett ut till de båda könen. män kvinnor Genomsnitt % 86 14 Genomsnitt kr 60 183 9 620 Högsta bidrag 2 000 000 86 200 Lägsta bidrag 142 83 Genomsnittet per bidrag för män låg på 60 183 kronor, och för kvinnor låg det på 9 620 kronor. Det högsta bidraget i hela materialet gick till en man, och var på 2 miljoner kronor. Det högsta bidraget en kvinna erhöll var på 86 200 kronor. Även när det gäller de lägsta bidragen skiljde sig könen åt, då det JÄMSTÄLLDHET I ÖSTERGÖTLANDS STIFTELSER 9
Mål för jämställdhet och stiftelseuppdraget Regeringens övergripande nationella mål för jämställdheten innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män inom livets alla områden. Det innebär bland annat att kvinnor och män ska dela på all makt och inflytande samt att kvinnor och män ska ha lika tillgång till utbildning och utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger. Ett stiftelseuppdrag är ett sätt att utöva makt och inflytande, inte minst genom att ekonomiska, och andra, resurser fördelas. Det är också en möjlighet att ta till vara personliga ambitioner, intressen och talanger. Som vi har konstaterat i denna granskning är förhållandena inte sådana att dessa möjligheter är lika för män och kvinnor inom Östergötlands stiftelser. Hur åtgärda ojämställdheten? När man konstaterar att ojämställdhet råder någonstans, genom en undersökning eller jämställdhetsanalys, är det inte tid att slå sig till ro med detta. Då bör istället ett arbete påbörjas för att ändra förhållandet. Metoder bör framarbetas och integreras i det vardagliga arbetet. För stiftelserna i vår undersökning kan dessa metoder exempelvis inarbetas i processen för utnämning av nya styrelseledamöter och ordföranden. Även om inte stiftelserna själva har det fulla ansvaret, kan de be de ansvariga att betänka möjligheten att utse representanter av underrepresenterat kön. Informanterna har också uppgett att de har problem med att hitta intresserade ledamöter. Här kan de fundera över om de skulle kunna föra ut information om stiftelsens existens och behov på nya arenor, där de inte brukar synas. Kan informationen föras ut på ett nytt och annorlunda sätt, så att den attraherar fler människor än idag? När det gäller de hinder stiftelseurkunder och testamenten utgör, kan man reflektera över vad skrifterna egentligen förordnar. Hur står sig dessa förordningar mot det nutida samhället? Stämmer de väl överens, eller skär de sig med vår tids sätt att mäta människovärde? Det kanske finns anledning att tycka att urkunden ger en orättvis och sned fördelning av resurserna, att den bygger på förhållanden som känns orättvisa eller föråldrade. Om så är fallet kan det undersökas om det finns ett tolkningsutrymme i urkunden, som kan användas för att åstadkomma ett mer rättvist och demokratiskt resultat av stiftelsearbetet. Det kanske till och med finns anledning att gå vidare med någon form av förändring, som i sista hand innebär en ansökan om permutation. Två av de stiftelser som svarat på enkäten har enligt egen uppgift använt sig av permutation för detta ändamål. Har projektets syfte uppnåtts? Rapportens övergripande syfte bestod av två delar. Den första var att få en bild av jämställdheten i Östergötlands stiftelser. Bilden som tecknats visar att stiftelserna har långt kvar innan de når de nationella målen för jämställdheten. Den andra var att lyfta frågan om jämställdhet, och genom detta förhoppningsvis väcka tankar kring problemet, hos stiftelserna. Detta har gjorts, och genom de kommentarer och svar som inkommit märks också att många tankar har väckts. Detta innebär att syftet med granskningen är uppnått. Efter genomgången kan konstateras att det inom länets stiftelsestyrelser i stort saknas både intresse och kunskap om jämställdhetsproblemet. Anledningen är bland annat att det saknas en insikt i frågans betydelse för samhällsutvecklingen, såväl som dess betydelse för individer. Trots att en och annan stiftelse har ett könsperspektiv och ett intresse kring frågan, är jämställdhetsproblematiken långt ifrån den viktigaste frågan på stiftelsernas dagordning. Det är som vi ser inte ett problem som löses av sig själv. Attityder måste förändras, bakgrund och mål för arbetet måste bearbetas och lyftas fram. Förhoppningen är att denna rapport kan fungera som ett led i arbetet för en mer jämställd framtid, även inom länets stiftelser. 10 JÄMSTÄLLDHET I ÖSTERGÖTLANDS STIFTELSER
JÄMSTÄLLDHET I ÖSTERGÖTLANDS STIFTELSER 11
12 JÄMSTÄLLDHET I ÖSTERGÖTLANDS STIFTELSER För ytterligare information, kontakta gärna: Rättsenheten, Länsstyrelsen Östergötland rattsenheten@e.lst.se