STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS FÅR OCH LAMM EFTER ELEKTRISK BEDÖVNING

Relevanta dokument
STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS GRIS EFTER BEDÖVNING MED KOLDIOXIDGAS

STANDARDRUTINER. Ansvar: Djurskyddsansvarig och personal vid bedövning, länkning och avblodning.

Bedömning av bedövningskvaliteten, fjäderfä

STANDARDRUTINER BEDÖMNING AV MEDVETSLÖSHET HOS FJÄDERFÄ EFTER BEDÖVNING I ELEKTRISKT VATTENBAD

Checklista. Personer som hanterar djur i samband med slakt eller annan avlivning och därmed sammanhängande verksamhet har relevant kompetensbevis.

DJURSKYDDSANSVARIGA I EUROPEISKA UNIONEN. Hälso- och konsumentfrågor

STANDARDRUTINER BEDÖMNING AV FUNKTIONEN HOS ELEKTRISKA VATTENBAD FÖR BEDÖVNING AV FJÄDERFÄ

DISA Djurvälfärd i samband med slakt och avlivning

10.1 Slakteriets ansvar

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt och avlivning. Viktigt med rätt kunskaper. Bultpistol eller annat skjutvapen

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Regelförslag Bilaga 1

Minneslista vid godkännande: slakteristall Styrande instruktion för Livsmedelsverket

Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18 Med kommentarer av Sofia Wiberg, Vet med lic. 10 Slakt. Definitioner

24 Svar på skrivelse från Gabriel Kroon (SD) om halal- och kosherslakt i hälso- och sjukvården HSN

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från Bakom denna flik finns information om och plats för:

Ärende DJURSKYDDSKRAVEN VID AVLIVNING AV ANIMALIEPRODUKTIONSDJUR SOM HÖR TILL DÄGGDJUREN ELLER FÅGLARNA

Journalföring för får och getter

Regeltext kapitel 10 Slakt, avsnitt 5.11 och avsnitt 2.18

(EUT L 303, , s. 1) nr sida datum Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/723 av den 16 maj 2018

Riskbedömning av djurvälfärd inom småskalig fårslakt

Mattias Gårdlund Djurskyddsinspektör Specialist inom djurtransport & slakt

Sveriges nationella kontaktpunkt enligt artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning

RÅDETS FÖRORDNING (EG)

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Synpunkter på Kommissionens förslag till Rådets förordning om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning, Dnr /08

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hanteringen av vissa djurarter vid slakt eller annan avlivning;

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Djurskydd vid slakt. - ett kontrollprojekt LIVSMEDELS VERKET. Rapport av Charlotte Berg och Torbjörn Axelsson

Epizootihandboken Del I 15 Avlivning_130913

Anvisningar Social dokumentation

Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av hägnat vilt

Regeringsuppdrag om religiös slakt

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Landskapsförordning (1998:98) om slakt och avlivning av djur 1 kap. Inledande bestämmelser kap. Behandling av djur i slakterier 3. 4.

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Snabbguide om slakt- och förmedlingsanmälan för får och getter. Eviras anvisning

GynObstetrik. Eklampsi. the33. Health Department

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Egenkontroll vid livsmedelshantering!

FÖRSTA HJÄLP VID ETT EPILEPSIANFALL. Alla kan hjälpa när någon får ett epilepsianfall

Statens jordbruksverks författningssamling

Svetsade stålkonstruktioner till broar VV Publ 1999:25 1

LF (1998:99) om skydd för djur

Gemensam säkerhetsmetod för övervakning, EU 1078/2012. Claes Elgemyr, för GNS järnväg

Svar på remiss om ny EUförordning

1. Inspektionen för vård och omsorg 2. Polismyndigheten 3. Rättsmedicinalverket 4. Skatteverket

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

ANVISNING OM EGENKONTROLL TILL AKTÖRER INOM SEKTORN FÖR GÖDSELFABRIKAT

Tillvägagångssätt. RUTIN Dokumentnamn Rutin för inhämtande av samtycke i sammanhållen journalföring samt användning av NPÖ RIKTLINJE

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

TÖS rutin avvikelser SoL 2014 Barbro Nilsson-Holmesten

Gotlands Slagteris nya slaktanmälan

Svetsade stålkonstruktioner till broar

Trygg om natten En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Livsmedelsverkets författningssamling

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Egenkontroll. Ett stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram. Lokalens namn: Telefon/Fax: Adress: Kontaktperson: Telefon/Mobil:

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Lagstiftningen som berör griskastrering

Yttrande till inspektionen för vård och omsorg angående begäran om uppgifter avseende verksamhetssystemet Siebel

Gällande regelverk rörande kastrering av smågrisar

Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag

Projekt 2009 Kontroll av HACCP-arbetet i detaljhandelsledet. Miljö- och hälsoskydd

Nya föreskrifter - Kanin Uppfödning för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar samt avel

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

UTKAST Jord- och skogsbruksministeriets förordning. om bekämpning av TSE hos får och getter

Utkom från trycket den 29 juni beslutade den 13 juni 2007.

RÅDETS DIREKTIV 93/119/EG av den 22 december 1993 om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning. (EGT L 340, , s.

Sanering av skadedjur inom livsmedelsverksamheter

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

För- och nackdelar med elektrisk- respektive koldioxidbedövning vid slakt av grisar effekter på köttkvalitet och djurvälfärd Jessika Berglund

Bedövningsmetoder vid slakt av svin: en jämförelse ur djurvälfärdsperspektiv

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

Bedömning av bedövningskvalitet i samband med slakt av laxfiskar

DJUROMSORG I GODA HÄNDER HELA VÄGEN

Intern kontroll och Riskhantering

Hantering vid avlivning av får

Rekonditionering. Emfit epilepsilarm. Art.nr Rev A SE

B A Skilj laddaren från nätet. B Rulla upp nätkabeln på kabelhållaren.

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet

SV Europeiska unionens officiella tidning L 303/1

Taligenkänning. - Anteckna direkt in i journalen med rösten. Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter


EGENTILLSYNSPROGRAM. Mål för egentillsynsprogrammet

Transkript:

STANDARDRUTINER ÖVERVAKNING AV BEDÖVNINGSEFFEKT HOS FÅR OCH LAMM EFTER ELEKTRISK BEDÖVNING Mål: Att övervaka bedövningseffekten genom bedömning av indikatorer för medvetande tills djuret dött. Ansvar: Djurskyddsansvarig och personal vid bedövning, länkning och avblodning. Process Den personal som arbetar med bedövning, länkning och avblodning bedömer tecken på medvetande hos samtliga djur (100 %), direkt efter bedövning, före länkning samt före och under avblodning. Den djurskyddsansvariga ska säkerställa att minst 5 % av djurgenomflödet kontrolleras regelbundet varje dag. Kontrollen ska då omfatta minst 10 djur (fler än 50 djur per dag behöver inte kontrolleras, oavsett storlek på slakteriet), stickprovet ska omfatta varje djurstorlek, och utföras på ett sådant sätt att varje personal blir regelbundet kontrollerad. Antalet djur som kontrolleras av djurskyddsansvarig kan behöva ökas baserat på riskvärderingen (t.ex. vid byte av personal, djurslag eller utrustning). Denna bedömning ska pågå från det att bedövningen görs tills djuret är dött genom avblodning. Kontrollpunkter och kontrollmetoder Personalen 1. Direkt efter bedövningen: - Toniska kramper (djuret blir stelt) - Djuret förblir stående eller ställer sig upp på nytt (bräkanden) 2. Direkt före och under länkning: - Tonisk-kloniska kramper (djuret är först stelt och vevar sedan med benen) (bräkanden) 3. Direkt före och under avblodning 1

(bräkanden) Djurskyddsansvariga (eller den person, med kompetensbevis, som utsetts av djurskyddsansvarig och som har dokumenterad kunskap om bedömning av medvetslöshet) Bedömning av följande processer: a) Tecken på medvetande från genomförande av bedövningen tills döden inträtt, med hjälp av följande indikatorer: - Tonisk-kloniska kramper (djuret är först stelt och vevar sedan med benen) - Djuret förblir stående eller ställer sig upp på nytt (bräkanden) b) Hur standardrutinerna följs av, och förmågan och genomförandet hos den personal som kontrollerar bedövningskvaliteten att bedöma medvetande hos djuren. c) De journaler som förts över bristande bedövningseffekt och ombedövningar. Korrigerande åtgärder Personal Varje djur som visar något av ovan nämnda tecken på medvetande: - Djuret ska omedelbart bedövas om. Detta kan göras med reservutrustningen, innan bedövningskvaliteten åter bedöms och djurets släpps ut från bedövningsboxen, länkas eller avblodas. - Den eltång som resulterade i bristande bedövningseffekt (samt inställningarna för strömstyrkan) bör kontrolleras för att klargöra om den är i behov av skötsel och underhåll innan den används igen. Djurskyddsansvariga Om ett eller flera tecken på medvetande ses s, och detta inte har upptäckts av, eller om trots att detta upptäckts inga korrigerande åtgärder har vidtagits: - Be att bedöva och avbloda det aktuella djuret (omedelbart), enligt beskrivningen ovan. - Bedöm rutinerna vid bedövning. - Gå igenom. - Genomför internrevision (på lång. 2

Journalföring (en skriftlig journal bör föras över bedövningsresultaten): Bristande bedövning bör journalföras. Personalen: - Djur som visar tecken på medvetande. - Vidtagna åtgärder. - Journal över regelbundet underhåll av eltången. - Djurskyddsansvariga: Följande journalanteckningar bör föras för de djur som bedöms dagligen: - Antal kontrollerade djur. - Antal otillräckligt bedövade djur. - Antal otillräckligt bedövade djur som inte upptäcks av. 3

BESLUTSMALL FÖR PERSONAL SOM KONTROLLERAR BEDÖVNING OCH AVBLODNING Direkt efter bedövning: - Tonisk (stel) kramp - Djuret förblir stående eller ställer sig upp på nytt Notera ombedövning En eller flera indikatorer kan ses, Gå igenom utrustning och bedövningsrutiner Före länkning: - Tonisk (stel) klonisk (sparkande) kramp Notera ombedövning Gå igenom utrustning Före avblodning: Notera ombedövning Gå igenom utrustning och bedövningsrutiner AVBLODNING 4

Under avblodning Omstickning Notera ombedövning Gå igenom utrustning och bedövningsrutiner En eller flera indikatorer kan ses, 5

BESLUTSMALL FÖR DJURSKYDDSANSVARIGA Direkt efter bedövning: - Tonisk (stel) kramp - Djuret förblir stående eller ställer sig upp på nytt Be bedöva om utrustning (kort -Internrevision (lång Före länkning: - Tonisk (stel) klonisk (sparkande) kramp Any indicator is present Be bedöva om utrustning (kort -Internrevision (lång medvetandekan ses Före avblodning: - Tonisk (stel) klonisk (sparkande) kramp Be bedöva om utrustning och bedövningsrutiner (kort -Internrevision (lång En eller flera indikatorer saknas, 6 AVBLODNING

AVBLODNING Under avblodning Be bedöva om och sticka om utrustning (kort -Internrevision (lång En eller flera indikatorer kan ses, 7