Folkhögskolornas ekonomi 2012
Innehåll Sammanfattning 4 Undersökningens upplägg 5 Bakgrund och syfte 5 Undersökningens uppbyggnad 5 Bearbetning 8 2012 års verksamhet 10 Totala verksamheten 10 Folkhögskoleverksamhet 10 Arbetsmarknadsprojekt - SMF 10 Uppdrags- och projektverksamhet 11 Konferens- och övrig verksamhet 11 Några nyckeltal 11 Jämförelse 2010 2012 i fasta priser 11 Undersökningens resultat med kommentarer till tabellerna 13 Antal skolor med över- eller underskott Tabell 1 13 Spridning av resultat i total verksamhet och folkhögskoleverksamhet Tabell 2 14 Totala intäkter och kostnader efter verksamhetsindelning Tabell 3 15 Folkhögskoleverksamheten Tabell 4 17 Uppdrags- och projektverksamheten Tabell 5 21 Konferens- och övrig verksamhet Tabell 6 24 Arbetsmarknadsprojekt, SMF Tabell 7 27 Intäkts- och kostnadsslag Tabell 8 30 Total kostnad per redovisad deltagarvecka och kostnad för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka Tabell 9 34 Kostnader för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka Tabell 10 34 Kostnader per heltidstjänst i den totala verksamheten Tabell 11 36 Vid alla jämförelser i rapporten är 2010 och 2011 års priser omräknade till 2012 års priser med hjälp av Konsumentprisindex - 1,035 respektive 1,009. Miljoner kronor förkortas till mkr, tusen kronor till tkr. Kronor förkortas genomgående kr. Antalet folkhögskolor var148 år 2009 och 150 från år 2010. Folkhögskolornas ekonomi 2012 3
Sammanfattning Folkhögskolornas intäkter uppgick 2012 till totalt 3,8 miljarder kr - varav för folkhögskoleverksamheten 3 miljarder kr eller 77 procent av omsättningen. Intäkterna var högre i jämförelse med både 2011 och 2010. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 25,5 mkr i intäkter. Variationen mellan skolorna är stor - från 9 mkr till 110 mkr. Resultatet visar ett överskott på 372 tkr i snitt per folkhögskola 61 tkr för en landstingsfolkhögskola och 497 tkr för en rörelsefolkhögskola. Jämfört med 2011 är det en förbättring av resultatet för rörelse- folkhögskolorna främst beroende på ökat överskott av arbetsmarknadsprojekt, uppdragsverksamhet samt konferens och övrig verksamhet. För landstingsfolkhögskolorna är det en försämring av resultatet främst beroende på folkhögskoleverksamhetens ökade underskott samt minskade intäkter för konferensverksamhet. Variationen av resultaten mellan skolorna är stor från ett underskott med 4,1 mkr till ett överskott med 5,8 mkr. 113 skolor visade ett överskott av den totala verk- samheten 32 landstings- och 81 rörelsefolkhög- skolor. 37 folkhögskolor visade ett underskott 11 landstings- och 26 rörelsefolkhögskolor. Antal skolor med överskott har ökat med tolv från föregående år. Folkhögskoleverksamheten visar alla tre åren ett underskott och är större än föregående år för både rörelsefolkhögskolorna och landstingsfolkhögskolorna. Kostnaderna för undervisningen har blivit något lägre för både rörelsefolkhögskolorna och landstingsfolkhögskolorna. Personalkostnaderna utgör ca 64 procent av kostnaderna. Nyckeltal i fasta priser (mkr) 2010 2011 2012 Totala intäkter 3 794 3 763 3 830 varav folkhögskoleverksamhet 2 983 2 961 2 958 Totala kostnader 3769 3731 3774 varav folkhögskoleverksamhet 3043 3021 3027 Totalt resultat 25 33 56 Antal skolor med överskott 110 101 113 Antal skolor med underskott 40 49 37 Medelvärden per folkhögskola (tkr) 2010 2011 2012 Resultat totala verksamheten 167 218 372 Landstingsskolor 158 137 61 Rörelseskolor 170 250 497 Resultat folkhögskoleverksamhet -400-399 -457 Landstingsskolor -146-319 -444 Rörelseskolor -502-431 -463 Folkhögskolornas ekonomi 2012 4
Undersökningens upplägg Bakgrund och syfte Sedan mitten av 1970-talet har folkhögskolornas ekonomi undersökts vid ett tiotal tillfällen. Först genom den dåvarande Skolöverstyrelsen därefter av Folkbildningsrådet. Också Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, och Landstingsförbundet (nuvarande SKL, Sveriges Kommuner och Landsting) har svarat för undersökningar i samarbete med statliga utredningar av folkbildningen. I syfte att begränsa antalet insamlingstillfällen samordnade SCB och Folkbildningsrådet från 2005 insamlingar av ekonomiska uppgifter. Samtidigt genomförde Folkbildningsrådet och SCB i samarbete med företrädare för folkhögskolorna en genomgripande bearbetning av enkätformuläret. Undersökningarnas primära syften för Folkbildningsrådet är att: - följa upp att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor, - följa den ekonomiska utvecklingen vid folkhögskolorna, - ge underlag för återrapportering till regering och riksdag, - ge uppgifter för budgetunderlag till regeringen - ge folkhögskolorna underlag för ekonomiska jämförelser samt - bidra till en ökad kvalitet i ekonomisk rapportering av folkhögskolornas verksamhet Rapporten visar folkhögskolornas ekonomi verksamhetsåren 2010 2012. Underlag för sammanställningen är de ekonomiska uppgifter som folkhögskolorna lämnar till SCB via ett webbformulär. De insamlade uppgifterna har bearbetats av Folkbildningsrådet och redovisas i rapporten i form av tabeller med kommentarer. För 2010 och 2011 presenteras uppgifterna omräknade till 2012 års priser. I tabellmaterialet har skolorna indelats i landstings- och rörelsefolkhögskolor. Inga detaljuppgifterna om enskilda folkhögskolor redovisas och kan heller inte utläsas i tabellerna. Antalet folkhögskolor var 148 år 2009. År 2010 tillkom två nya folkhögskolor. Sedan dess omfattar uppföljningen 150 skolor - 107 rörelse- och 43 landstingsfolkhögskolor. Undersökningens uppbyggnad Uppgiftsskyldighet Undersökningen är en totalundersökning, d.v.s. samtliga folkhögskolor besvarar enkäten. Folkhögskolorna är enligt statsbidragsvillkoren skyldiga att lämna de uppgifter som Folkbildningsrådet begär för att kunna fullgöra sina myndighetsuppgifter. Verksamhetsområden Förutom en redovisning av resultatet för folkhögskolornas totala verksamhet ger uppföljningen möjlighet till en redovisning av intäkter, kostnader och resultat uppdelat på fyra verksamhetsområden. - Folkhögskoleverksamheten, d.v.s. det egentliga folkbildningsarbetet med statligt stöd (främst långa och korta folkhögskolekurser). - Uppdrags- och projektverksamhet. Folkhögskolornas ekonomi 2012 5
- Konferensverksamhet och övrig verksamhet. - Arbetsmarknadsprojekt med medel fördelade via Folkbildningsrådet. Uppdelningen i dessa områden har flera syften. Det första området är en uppföljning av hur det statliga stödet används. Det statliga stödet får inte användas för andra ändamål än folkhögskoleverksamhet enligt de riktlinjer som Folkbildningsrådet beslutat. Uppdrags-, konferensverksamhet etc. är områden som måste bära sina egna kostnader. Det är angeläget att också påvisa i vilken utsträckning folkhögskolor är beroende av intäkter från dessa verksamhetsområden för att kunna bedriva folkbildningens folkhögskolekurser med fortsatt god kvalitet. Intäktsslag Vid folkhögskolor förekommer olika intäktsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att intäkter som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar intäkterna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av intäkterna möjligheter till en analys av de olika intäktsslagens utveckling. 1. Statsbidrag för folkbildningsverksamhet Avser statsbidrag för folkbildningsverksamheten som är relaterat till folkhögskolans verksamhet inom det allmänna folkbildningsanslaget, d.v.s. bas-, volym-, kvalitets- utvecklings- och profileringsbidrag, projektmedel samt förstärkningsbidrag (extra förstärkningsbidrag och bidrag för grundschablon) samt projektmedel (EUinformation, jämställdhetsinsatser och flexibelt lärande). Utbetalning av dessa bidrag sker från Folkbildningsrådet. Folkhögskoleverksamheten kan även finansieras genom bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, samt Tolk- och Översättarinstitutet, TÖI. 2. Statsbidrag för annan verksamhet Här avses bidrag för annan verksamhet som inte rapporterats inom folkbildningsuppdraget och som kommer från andra statliga myndigheter (exempelvis Sida) och EU. Här avses även bidrag för Arbetsmarknadsprojekt SMF (studiemotiverande folkhögskolekurs) då medlen kommer från Arbetsförmedlingen men utbetalas via Folkbildningsrådet. Förutom lönebidrag avses också andra typer av statliga bidrag i samband med anställning av personal (t.ex. särskilt anställningsstöd). Utbetalningarna kan i vissa fall ske över skattekontot, vilket redovisas av skattemyndigheten som en minuspost på skattekontot. 3. Övriga bidrag Avser huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar, rörelsefolkhögskolornas bidrag från eget landsting och kommunbidrag. Landstingsfolkhögskolorna redovisar under huvudmannabidrag både beloppet för landstingets budgetram och det faktiska utfallet för verksamhetsåret, vilket kan var större än budgetbeloppet om ytterligare medel tillförts för att täcka underskott. 4. Övriga intäkter Här avses försäljning i olika former och finansiella intäkter. Alla övriga intäkter fördelas inom fyra områden. - Intäkter från uppdragsutbildning. Folkhögskolornas ekonomi 2012 6
- Intäkter från konferensverksamhet och från övrig verksamhet. Konferensverksamheten kännetecknas av att folkhögskolan i huvudsak inte genomför utbildning med egen undervisande personal. I övrig verksamhet ingår uthyrning av lokaler, utrustning, fordon, bostäder till personal samt serverings- och kioskverksamhet, vandrarhem liksom försäljning av t.ex. mat, personalkost, tjänster och utrustning. Även gåvor tas upp här. - Deltagaravgifter för folkbildningsverksamheten och SMF. Här avses de avgifter deltagarna erlägger till skolan för litteratur/material, kopiering, internat och måltider. - Finansiella intäkter i form av intäktsräntor, utdelningar och realisationsvinster. Kostnadsslag Vid en folkhögskola förekommer olika kostnadsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att kostnader som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar kostnaderna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av kostnaderna möjligheter till en analys av de olika kostnadsslagens utveckling. 1. Undervisning Personal Samtliga personalkostnader * för all pedagogisk personal. Med pedagogiska personal avses lärare, skolledare, assistent, vård/kurator samt personal som underhåller och installerar IT-system och telefoni. Övrigt Kostnader för undervisningsmaterial, läromedel, litteratur, kopiering, licensavgifter, datorprogram, abonnemangs- och trafikavgifter (telefon, internet och motsvarande), utrustning inklusive avskrivningskostnader. Hit hör även kostnader för studieresor samt studerandeförsäkringar. 2. Administration och marknadsföring Personal Samtliga personalkostnader * för all administrativ personal och personal för marknadsföring. Hit hör också kostnader för personal som administrerar korta kurser, uppdrags- och konferensverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial och utrustning inklusive avskrivningskostnader. Kostnader för annonser, produktion av hemsida och trycksaker, deltagande i mässor samt andra marknadsföringsinsatser. 3. Kök och hushåll Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom köks-, hushålls- och internatverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial, livsmedel och utrustning inklusive avskrivningskostnader. Med personalkostnader avses all lön (ordinarie, övertid, sjuk, semester), arbetsgivaravgift, löneskatt, pensionspremie, personförsäkringspremie och avgift till arbetsgivarorganisation. Vidare ingår kostnader för personalens fortbildning och kompetensutveckling, personalresor samt förmåner och gåvor. Även kostnader för inhyrd personal (främmande tjänster) och kostnader för konsulttjänster inkluderas i personalkostnader. Folkhögskolornas ekonomi 2012 7
4. Fastigheter och lokaler Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom vaktmästeri, fastighetsunderhåll och städning. Övrigt Kostnader för drift och underhåll samt avskrivningar avseende lokaler och fastigheter. För landstingsfolkhögskolor anges landstingets internhyra för alla lokaler och fastigheter som används för den verksamheten. l 5. Finansiella kostnader Alla finansiella kostnader i form av räntor m.m. Bearbetning Undersökningen innehåller en stor mängd information. Med hänsyn till undersökningens syfte görs en bearbetning som ska ge en - helhetsbild av folkhögskolornas ekonomi uppdelad på landstings- och rörelsefolkhögskolor samt - en bild av kostnader och intäkter inom olika verksamhetsområden. För vissa intäkter i folkhögskoleverksamheten huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar samt deltagaravgifter - anges medelvärdet per deltagarvecka uppdelat efter skolstorlek. Också för kostnaden personal för undervisning samt total kostnad har medelvärdet per deltagarvecka för folkhögskoleverksamheten angivits efter skolstorlek. Uppgifterna ska överensstämma med den av skolans revisorer granskade årsredovisningen. I det fall folkhögskolan utgör en resultatenhet i en juridisk persons årsredovisning är det resultatenhetens uppgifter som redovisas. Har verksamheten bedrivits under ett brutet räkenskapsår ligger senaste årsredovisning till grund för lämnade uppgifter. Fastprisberäkning sker med hjälp av Konsumentprisindex (KPI). I rapporten har 2012 använts som basår vilket innebär att omräkningskoefficienterna är 1,035 för 2010 och 1,009 för 2011. Strukturella skillnader mellan folkhögskolor Folkhögskolorna är med hänsyn till en rad olika faktorer en heterogen skolform, vilket i hög grad påverkar deras ekonomi och därmed också möjligheterna till jämförelser dem emellan. Några faktorer som belyser detta: - olika storlek, från knappt femtio helårsstuderande upp till flera hundra, - externat internat, omkring en fjärdedel av skolorna drivs som renodlade externat, - många skolor bedriver i varierande omfattning uppdrags- och konferensverksamhet, - 30 procent av skolorna drivs av landsting och 70 procent av olika rörelser, - huvudmännens varierande ekonomiska förutsättningar, - skillnader i kursinriktning och arbetsformer samt - olika målgrupper av deltagare Kvalitetssäkring Uppgifter har lämnats från samtliga folkhögskolor, d.v.s. inget bortfall. När SCB avslutat insamlingen gör Folkbildningsrådet en rimlighetsbedömning av de uppgifter folkhögskolorna redovisat. En avstämning sker mot inlämnade årsredovisningar. Vidare kontrolleras att en rimlig fördelning av gemensamma intäkter och kostnader gjorts på de fyra verksamhetsområdena. Folkhögskolornas ekonomi 2012 8
Varje folkhögskola får därför i en remissomgång granska Folkbildningsrådets bearbetning. Skolan ska särskilt kontrollera att fördelning av intäkter och kostnader på verksamhetsområden är rimlig. Därefter gör Folkbildningsrådet en slutlig sammanställning och resultatanalys. Folkbildningsrådets och folkhögskolornas kontroll bedöms säkra en hög kvalitet i redovisade uppgifter och sammanställningar. Folkhögskolornas ekonomi 2012 9
2012 års verksamhet Totala verksamheten Folkhögskolornas totala intäkter uppgick till 3,8 miljarder kr - varav för folkhögskoleverksamheten 3 miljarder kr. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 25,5 mkr i totala intäkter. Variationen är stor från 9 mkr till 110 mkr i intäkter. Folkhögskolornas totala kostnader uppgick till 3,8 miljarder kr varav för folkhögskoleverksamheten 3,0 miljarder kr. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 25,2 mkr i kostnader. 113 skolor visar ett överskott 32 landstings- och 81 rörelsefolkhögskolor. 37 folkhögskolor visar ett underskott som resultat av den totala verksamheten 11 landstings- och 26 rörelsefolkhögskolor. Medelvärdet av resultatet för folkhögskolorna visade överskott på 372 tkr per folkhögskola eller 61 tkr för en landstingsfolkhögskola och 497 tkr för en rörelsefolkhögskola. Variationen är stor från ett underskott med 4,2 mkr till ett överskott med 5,8 mkr. Folkhögskoleverksamhet Med folkhögskoleverksamhet avses främst de statsbidragsberättigade långa och korta kurserna. Verksamheten omsätter cirka 2,96 miljarder kr eller 77 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolorna 89 procent respektive 72 procent. Bidragsdelen för folkhögskoleverksamheten utgör 2,5 miljarder kr eller 84 procent av omsättningen varav statsbidraget utgör 1,8 miljarder kr. 1,6 miljarder kr av dessa fördelas via Folkbildningsrådet. Deltagarintäkternas del av omsättning i folkhögskoleverksamheten är 15 procent. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett underskott per skola med 457 tkr eller 463 tkr för rörelse- och 444 tkr för landstingsfolkhögskolorna. Totalt 96 folkhögskolor visar ett underskott (29 landstings- och 67 rörelsefolkhögskolor) och 54 ett överskott (14 landstings- och 40 rörelsefolkhögskolor) i folkhögskoleverksamheten. Arbetsmarknadsprojekt - SMF Arbetsmarknadsinsatser med särskilda medel som administreras genom Folkbildningsrådet utgjorde 2 procent av den totala verksamheten. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola med 129 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 152 tkr medan det för landstingsfolkhögskolorna är 85 tkr. 107 skolor hade intäkter av denna verksamhet 70 rörelse- och 37 landstingsfolkhögskolor. Folkhögskolornas ekonomi 2012 10
Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar för 408 mkr eller 11 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna 13 respektive 4 procent. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola på 233 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 259 tkr medan det för landstingsfolkhögskolorna är 170 tkr. 118 skolor genomförde denna verksamhet 84 rörelse- och 34 landstingsfolkhögskolor. Konferens- och övrig verksamhet Konferens- och övrig verksamhet svarar för totalt 381 mkr eller 10 procent av folkhögskolornas omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolor (12 respektive 5 procent). I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola med 665 tkr. Överskottet är betydligt högre för rörelsefolkhögskolorna än för landstingsfolkhögskolorna, 799 tkr respektive 345 tkr. 125 skolor genomförde konferens- och övrig verksamhet 88 rörelse- och 37 landstingsfolkhögskolor. Några nyckeltal För att få fler möjligheter till jämförelser mellan folkhögskolor redovisas även nyckeltal i form av uppgifter om medelvärden per deltagarvecka. Uppgifterna avser folkhögskoleverksamheten och redovisas både totalt och efter skolstorlek med landstings- och rörelsefolkhögskolor åtskilda. Den totala kostnaden för folkhögskoleverksamheten per deltagarvecka är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, 4 003 kr respektive 2 833 kr per deltagarvecka. Även kostnaden för undervisningspersonal var igenomsnitt högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, 1 679 kr respektive 1 318 kr per deltagarvecka. Jämförelse 2010 2012 i fasta priser Totala verksamheten Medelvärdet av resultatet per skola i den totala verksamheten visade 2010 ett överskott med 167 tkr. År 2011 steg överskottet till 218 tkr och steg ytterligare år 2012 till 372 tkr. För rörelsefolkhögskolorna visade 2010 ett överskott med 170 tkr. År 2011 steg överskottet till 250 tkr, och steg ytterligare år 2012 till 497 tkr. Förbättringen av resultatet beror på ökat överskott av arbetsmarknadsprojekt, men framförallt på överskott i uppdragsverksamhet samt konferens och övrig verksamhet. För landstingsskolorna visade 2010 ett överskott med 158 tkr. År 2011 sjönk överskottet till 137 tkr och 2012 till 61 tkr. Försämringen av resultatet beror främst på folkhögskoleverksamhetens och uppdragsverksamhetens underskott. Antal skolor med överskott ökade från 110 år 2010 till 113 år 2012 och antalet skolor med underskott minskade från 40 till 37. Folkhögskoleverksamhet Folkhögskoleverksamheten svarar för 77 procent av skolornas intäkter. Andelen är något lägre 2012 jämfört med 2010 och 2011. Alla tre åren är det i medeltal ett underskott av verksamheten - 2010 med 400 tkr, 2011 med 399 tkr och 2012 med 457 tkr. Folkhögskolornas ekonomi 2012 11
För rörelsefolkhögskolorna är det alla tre åren i medeltal ett underskott av verksamheten - 2010 med 502 tkr, 2011 med 431 tkr och 2012 med 463 tkr. Det försämrade resultatet beror främst på lägre deltagarintäkter och högre kök- och hushållskostnader samt kostnader för undervisningspersonal. Även för landstingsfolkhögskolorna är det alla tre åren i medeltal ett underskott av verksamheten 2010 med 146 tkr, 2011 med 319 tkr och 2012 med 444 tkr. Det försämrade resultatet beror främst på högre kostnader för kök och hushåll samt administration och fastigheter. Antal skolor med underskott ökade under treårsperioden med 15 till 96. Arbetsmarknadsprojekt År 2010 hade 94 skolor arbetsmarknadsprojekt, men antalet minskade till 85 år 2011. År 2012 ökade antalet igen med 22 skolor till 107 skolor. De samlade intäkterna var 46 mkr 2011 och 83 mkr 2012. I genomsnitt redovisades ett överskott 2012 med 74 tkr, en ökning med 55 tkr från 2011. Ökningen är för rörelsefolkhögskolorna 64 tkr och för landstingsfolkhögskolorna 36 tkr. Det förbättrade resultatet beror främst på att intäkterna ökade med 81 procent, medan kostnaderna ökade enbart med 75 procent. Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar 2012 för 11 procent av skolornas intäkter. Andelen är något högre jämfört med 2010 och 2011. Antalet skolor var 118 år 2012 jämfört med 128 år 2010 och 123 år 2011. Det genomsnittliga resultatet de senaste tre åren har varit positivt med överskott på 164 tkr 2010, 127 tkr 2011 och 233 tkr 2012. Landstingsfolkhögskolorna redovisade underskott i verksamheten 2010 med 51 tkr och 2011 och 2012 ett överskott med 96 respektive 170 tkr. Även om intäkterna för verksamhetstypen minskat (13 procent) har de inte minskat i samma utsträckning som kostnaderna (18 procent) vilket genererar ett förbättrat resultat. Framförallt är det kostnaderna för fastighet och lokaler som har minskat (49 procent). Rörelsefolkhögskolorna uppvisar ett positivt resultat för alla tre åren, 259 tkr 2010, 140 tkr 2011 och 259 tkr 2012. Överskottet beror på att intäkterna ökat i högre takt (8 procent) än vad kostnaderna gjort (5 procent). Framförallt är det kommunala bidrag och EU-medel som ökat. Konferens- och övrig verksamhet Konferens och övrig verksamhet svarar alla tre åren för cirka 10 procent av skolornas intäkter. Antalet skolor med denna verksamhet är mellan 125 och 129 skolor. Verksamhetsresultatet redovisar överskott samtliga tre år för både landstings- och rörelsefolkhögskolor. Överskottet 2012 är 665 tkr eller 109 tkr högre än 2011. För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 176 tkr högre och för landstingsfolkhögskolorna 49 tkr lägre. Rörelsefolkhögskolorna har lyckats höja sina intäkter (5 procent), medan landstingsfolkhögskolornas intäkter för verksamheten sjunkit något (4 procent). Kommentar Endast de totala intäkterna, kostnaderna och resultaten för skolorna är helt jämförbara. Skolor som inte i sina redovisningssystem belastat de fyra verksamhetsområdena (kostnadsställen) med kostnader och intäkter har i stället gjort en schablonmässig fördelning vid fördelning vid redovisningen till SCB. Trots instruktioner från SCB hur fördelningen ska ske så kan denna variera både mellan skolorna och över åren. Folkhögskolornas ekonomi 2012 12
Undersökningens resultat med kommentarer till tabellerna Antal skolor med över- eller underskott Tabell 1 113 folkhögskolor (75 procent) redovisar överskott i den totala verksamheten 2012, en ökning med tolv skolor jämfört med 2011. Ökningen har enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2010 är det en ökning med tre skolor. Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors överskott var 920 tkr 2012 (935 tkr för 2011) och för landstingsfolkhögskolor 205 tkr (366 tkr för 2011). Storleken på överskottet för skolor med överskott har minskat. 37 folkhögskolor (25 procent) redovisar underskott i den totala verksamheten 2012, en minskning med tolv skolor jämfört med 2011. Minskningen har enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2010 är det en minskning med tre skolor. Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors underskott var 821 tkr 2012 (1 000 tkr för 2011) och för landstingsfolkhögskolor 358 tkr (535 tkr för 2011). Storleken på underskottet för både rörelsefolkhögskolorna och landstingsfolkhögskolorna har minskat per skola. Fler rörelsefolkhögskolor går med överskott 2012 jämfört med 2011 men överskottet per skola är marginellt lägre. Den har sjunkit med 2 procent. Färre går med underskott samtidigt som underskottet per rörelsefolkhögskola har fortsatt minska och är 18 procent lägre än 2011. Antalet landstingsfolkhögskolor som redovisar överskott är oförändrat. Men överskottet per skola har sjunkit och är 44 procent lägre än 2011. Antalet skolor som redovisar underskott är också oförändrat, men underskottet per skola är 33 procent lägre än 2012. Sammantaget: fler skolor med överskott och färre skolor med underskott, men förändringen är enbart hos rörelsefolkhögskolor. Medelvärdet av både överskott och underskott per folkhögskola har minskat för både landstings- och rörelsefolkhögskolor. 1. Antal folkhögskolor med över- resp underskott 2010-2012 Landsting Rörelse Underskott Överskott Underskott Överskott Underskott Överskott Summa Antal fhsk 11 32 26 81 37 113 150 2012 Medelvärde tkr -358 205-821 920 Antal fhsk 11 32 38 69 49 101 150 2011 Medelvärde tkr -535 366-1 000 935 Antal fhsk 9 34 31 76 40 110 150 2010 Medelvärde tkr -423 305-1 347 781 Kommentar: Skolor med nollresultat förs till gruppen överskott. 10 landstingsfolkhögskolor 2012 (10 år 2011 och 7 år 2010) och ingen rörelsefolkhögskola 2012 och 2011 (1 år 2010). Samtliga Folkhögskolornas ekonomi 2012 13
Spridning av resultatet i totala verksamheten och folkhögskoleverksamheten Tabell 2 54 skolor (36 procent) redovisar överskott i folkhögskoleverksamheten 2012 jämfört med 56 skolor 2011 och 65 skolor 2010. 96 skolor (64 procent) redovisar underskott i folkhögskoleverksamheten 2012 jämfört med 94 skolor 2011 och 85 skolor 2010. Förändringarna är störst bland landstingsfolkhögskolor. 2. Resultatspridning 2010-2012 Landstingsfolkhögskolor Rörelsefolkhögskolor Folkhögskoleverksamhet (antal) verksamhet (antal) Total Under/överskottsintervall (tkr) 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Underskott 26 26 29 9 11 11 < 100 5 2 3 3 5 3 > 100 < 200 4 4 1 1 0 2 > 200 < 500 5 6 8 1 1 4 > 500 < 1 000 8 8 10 3 2 0 > 1 000 < 5 000 4 6 7 1 3 2 > 5 000 0 0 0 0 0 0 Överskott 17 17 14 34 32 32 < 100 7 7 7 21 17 10 > 100 < 200 2 0 2 2 5 5 > 200 < 500 3 4 1 5 2 5 > 500 < 1 000 2 2 3 2 4 7 > 1 000 < 5 000 3 4 1 4 4 5 > 5 000 0 0 0 0 0 0 Summa 43 43 43 43 43 43 Underskott 59 68 67 31 38 26 < 100 3 4 6 4 6 6 > 100 < 200 3 4 4 6 2 0 > 200 < 500 13 20 18 5 10 8 > 500 < 1 000 13 14 15 7 8 6 > 1 000 < 5 000 24 24 23 6 11 6 > 5 000 3 2 1 3 1 0 Överskott 48 39 40 76 69 81 < 100 9 5 4 12 11 13 > 100 < 200 5 9 8 4 7 5 > 200 < 500 16 12 8 24 12 17 > 500 < 1 000 10 6 12 17 21 24 > 1 000 < 5 000 8 7 8 18 16 20 > 5 000 0 0 0 1 2 2 Summa 107 107 107 107 107 107 Folkhögskolornas ekonomi 2012 14
Totala intäkter och kostnader efter verksamhetsindelning Tabell 3 Folkhögskolornas totala omsättning uppgick till 3,8 miljarder kr 2012, vilket innebär i genomsnitt 25,5 mkr i intäkter per folkhögskola. Resultatet av folkhögskolornas totala verksamhet har ökat med över 70 procent jämfört med 2011 - från ett överskott på 33 mkr till ett överskott på 56 mkr. Rörelsefolkhögskolorna har förbättrat sitt resultat från 27 mkr till 53 mkr medan landstingsfolkhögskolorna försämrat sitt resultat från 6 mkr till 3 mkr. Folkhögskoleverksamheten utgör med 77 procent den största delen av omsättningen. Andelen är högre för landstings- (89 procent) än för rörelsefolkhögskolorna (72 procent) och är 2 procent lägre jämfört med 2011. Omsättningen för uppdrags- och projektverksamhet utgör 11 procent av verksamheten. Den är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna, 13 respektive 4 procent. För konferens- och övrig verksamhet är också skillnaden betydande - 12 procent av intäkterna för rörelse- och 5 procent för landstingsfolkhögskolor, vilket sammantaget blir 10 procent. Omsättningen för arbetsmarknadsprojekt (SMF-verksamhet) utgör 2 procent av omsättningen - lika för rörelseoch landstingsfolkhögskolor. I genomsnitt redovisade folkhögskolorna 2012 ett resultat som innebar ett överskott med 372 tkr, d.v.s. en ökning med 71 procent jämfört med 2011 då det genomsnittliga överskottet var 218 tkr. 2010 var det totala resultatet ett överskott på 167 tkr per skola. För rörelsefolkhögskolorna var det 2012 genomsnittliga överskottet 497 tkr per skola. Jämfört med överskottet 250 tkr 2011 och 170 tkr 2010 är det en stor förbättring. Resultatförbättringen beror på ett förbättrat resultat av uppdrags- och projektverksamhet, arbetsmarknadsprojekt samt konferensverksamhet. För landstingsfolkhögskolorna låg överskottet 2012 på 61 tkr jämfört med 137 tkr för 2011. År 2010 var överskottet 158 tkr. Resultatförsämringen beror främst på ett högre underskott i folkhögskoleverksamheten och försämrat resultat för konferensverksamhet. 3. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2010-2012 i 2012 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 2010 150 fhsk 2011 2012 150 fhsk 150 fhsk Intäkter 3 794 221 100% 3 763 500 100% 3 830 053 100% Folkhögskoleverksamhet 2 982 598 79% 2 961 253 79% 2 958 268 77% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 36 982 1% 45 743 1% 83 001 2% Uppdrag och projekt 391 081 10% 389 278 10% 407 786 11% Konferens och övr verksamhet 383 559 10% 367 226 10% 380 998 10% Kostnader 3 769 192 100% 3 730 816 100% 3 774 296 100% Folkhögskoleverksamhet 3 042 606 81% 3 021 117 81% 3 026 877 80% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 35 061 1% 39 446 1% 69 226 2% Uppdrag och projekt 370 056 10% 373 661 10% 380 299 10% Konferens och övr verksamhet 321 469 9% 296 592 8% 297 893 8% Resultat 25 029 32 684 55 757 Medelvärde Intäkter 25 295 25 090 25 534 Kostnader 25 128 24 872 25 162 Resultat 167 218 372 Antal Underskott -40-49 -37 Överskott 110 101 113 Folkhögskolornas ekonomi 2012 15
3.1 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2010-2012 i 2012 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 2010 43 fhsk Intäkter 1 175 007 100% 1 164 492 100% 1 178 216 100% Folkhögskoleverksamhet 1 033 148 88% 1 033 560 89% 1 046 841 89% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 9 341 1% 13 814 1% 24 410 2% Uppdrag och projekt 74 968 6% 60 176 5% 52 378 4% Konferens och övr verksamhet 57 550 5% 56 942 5% 54 587 5% Kostnader 1 168 207 100% 1 158 611 100% 1 175 597 100% Folkhögskoleverksamhet 1 039 439 89% 1 047 290 90% 1 065 912 91% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 8 426 1% 12 336 1% 21 247 2% Uppdrag och projekt 76 973 7% 56 607 5% 46 611 4% Konferens och övr verksamhet 43 369 4% 42 377 4% 41 828 4% 2012 Resultat 6 800 5 881 2 618 Medelvärde Intäkter 27 326 27 081 27 400 Kostnader 27 168 26 944 27 339 Resultat 158 137 61 Antal Underskott -9-11 -11 Överskott 34 32 32 3.2 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2010-2012 i 2012 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) 2010 107 fhsk 2011 43 fhsk 43 fhsk 2011 2012 107 fhsk 107 fhsk Intäkter 2 619 214 100% 2 599 008 100% 2 651 837 100% Folkhögskoleverksamhet 1 949 450 74% 1 927 693 74% 1 911 428 72% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 27 641 1% 31 929 1% 58 591 2% Uppdrag och projekt 316 113 12% 329 102 13% 355 408 13% Konferens och övr verksamhet 326 009 12% 310 284 12% 326 410 12% Kostnader 2 600 985 100% 2 572 205 100% 2 598 699 100% Folkhögskoleverksamhet 2 003 167 77% 1 973 826 77% 1 960 965 75% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 26 635 1% 27 110 1% 47 980 2% Uppdrag och projekt 293 083 11% 317 054 12% 333 688 13% Konferens och övr verksamhet 278 100 11% 254 215 10% 256 066 10% Resultat 18 229 26 803 53 139 Medelvärde Intäkter 24 479 24 290 24 784 Kostnader 24 308 24 039 24 287 Resultat 170 250 497 Antal Underskott -31-38 -26 Överskott 76 69 81 Folkhögskolornas ekonomi 2012 16
Folkhögskoleverksamheten Tabell 4 Folkhögskoleverksamheten har gått med underskott samtliga tre år - 2010 och 2011 med 60 mkr, 2012 med 69 mkr. Överskott från uppdrag/projekt (27 mkr) och konferens- och övrig verksamhet (83 mkr) används för att täcka underskotten. Rörelsefolkhögskolorna är i betydligt större utsträckning än landstingsfolkhögskolorna beroende av intäkter från annan verksamhet. I tabellerna redovisas intäkts- och kostnadsstrukturen i folkhögskoleverksamheten både totalt och separat för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Intäkterna är uppdelade på statsbidrag, övriga bidrag, deltagaravgifter, övriga intäkter och finansintäkter. Kostnaderna är uppdelade på undervisning, administration/marknadsföring, kök/hushåll, fastigheter/ lokaler och finanskostnad. På intäktssidan är skillnaden störst mellan rörelse- och landstingsfolkhögskolor vad avser statsbidragens och huvudmännens andel. För 2012 utgörs 48 procent av omsättningen för landstingsfolkhögskolorna av statsbidrag (oförändrat jämfört med 2011). Motsvarande andel för rörelsefolkhögskolorna är 70 procent (ökning med 1 procent jämfört med 2011). Totalt utgör statsbidragets andel 62 procent. Omvänt gäller landstingsfolkhögskolornas huvudmannainsats, som är betydande. Landstingen svarade 2012 för 37 procent av intäkterna (oförändrat jämfört med 2011). Rörelsefolkhögskolornas huvudmän bidrar med 1 procent av intäkterna. Däremot uppvisar landstings- och rörelsefolkhögskolorna på kostnadssidan något större likheter. Största skillnaden finns inom undervisningen där rörelsefolkhögskolornas kostnader utgör 56 procent och landstingsfolkhögskolorna 51 procent av totalkostnaden. För fastigheter och lokaler är förhållandet det omvända, 25 procent för landstingsfolkhögskolorna jämfört med 20 procent för rörelsefolkhögskolorna av totalkostnaden. Även kostnaderna för kök och hushåll är något högre för landstingsfolkhögskolorna (12 procent jämfört med 10 procent). Det kan dels bero på att nästan samtliga landstingsfolkhögskolor är internatskolor, dels på att landstingens interndebitering av hyror är högre än motsvarande kostnader för rörelsefolkhögskolor. Landstingens interndebitering av lokaler men också av andra tjänster kan förklara landstingens stora huvudmannainsatser. För samtliga kostnadsslag är de relativa andelarna för både landstings- och rörelsefolkhögskolor närmast konstant mellan 2010 och 2012. Resultatet av folkhögskoleverksamheten 2012 var ett underskott med i genomsnitt 444 tkr för landstings- och 463 tkr för rörelsefolkhögskolorna. För 2011 var genomsnittligt underskott på landstingsfolkhögskolor 319 tkr och 431 tkr för rörelsefolkhögskolorna. En försämring för både rörelsefolkhögskolorna och landstingsfolkhögskolorna. Det försämrade resultatet för landstingsfolkhögskolorna 2012 beror framförallt på ökade kostnader och för rörelsefolkhögskolorna främst på minskade intäkter. Folkhögskoleverksamheten har sedan 2005 visat underskott varje år utom 2007 då folkbildningsanslaget förstärktes med totalt ca 350 mkr. I not under tabellerna redovisas folkbildningsanslaget del av statsbidraget för folkhögskoleverksamhet. Andelen ligger kring 54 procent. Folkhögskolornas ekonomi 2012 17
4. Folkhögskoleverksamhet 2010-2012 i 2012 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 2010 150 fhsk 2011 2012 150 fhsk 150 fhsk Intäkter 2 982 598 100% 2 961 253 100% 2 958 268 100% Statsbidrag (1) 1 875 734 63% 1 833 239 62% 1 843 821 62% FBR, allmänt 1 460 955 1 429 595 1 434 846 FBR, särskilt 0 0 0 FBR, förstärkning 166 207 166 345 162 656 FBR, övriga 6 080 5 228 2 367 SPSM, assistans 105 036 102 520 113 419 SPSM, tillägg 33 617 31 562 27 794 TÖI 42 530 41 281 40 932 EU-medel 8 623 6 194 6 971 Lönebidrag 41 795 44 840 49 132 Övriga ex SIDA 10 891 5 675 5 704 Övriga bidrag 635 871 21% 637 520 22% 635 599 21% Huvudman 397 404 13% 400 720 14% 409 174 14% Interkommunala 229 734 8% 225 186 8% 217 194 7% Kommun 8 733 0% 11 615 0% 9 231 0% Deltagaravgifter 415 174 14% 438 886 15% 429 631 15% Övriga intäkter 40 113 1% 42 217 1% 36 258 1% Finansintäkt 15 705 1% 9 391 0% 12 959 0% Kostnader 3 042 606 100% 3 021 117 100% 3 026 877 100% Undervisning 1 664 037 55% 1 647 099 55% 1 643 673 54% Personal 1 355 213 1 333 057 1 349 373 Övrigt 308 824 314 042 294 300 Administration o Marknadsföring 381 512 13% 372 757 12% 373 768 12% Personal 253 350 256 110 255 691 Övrigt 128 162 116 647 118 077 Kök o Hushåll 311 308 10% 306 727 10% 321 191 11% Personal 186 244 183 976 191 681 Övrigt 125 063 122 751 129 510 Fastighet o Lokal 661 127 22% 671 573 22% 667 202 22% Personal 159 314 160 373 164 869 Övrigt 501 813 511 199 502 333 Finanskostnad 24 622 1% 22 961 1% 21 042 1% Resultat -60 008-59 864-68 609 Medelvärde Intäkter 19 884 19 742 19 722 Kostnader 20 284 20 141 20 179 Resultat -400-399 -457 Deltagarveckor, redovisade (dv) 980 758 100% 955 638 100% 951 328 100% Helårsdeltagare (dv/35=helår) 28 022 27 304 27 181 Kostnad per dv 3 102 kr 3 161 kr 3 182 kr dv, netto (2) 2 679 kr 2 702 kr 2 730 kr helår 108 581 kr 110 648 kr 111 361 kr helår, netto (2) 93 764 kr 94 574 kr 95 554 kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 1 633 242 55% 1 601 168 54% 1 599 869 54% (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi 2012 18
4.1 Folkhögskoleverksamhet 2010-2012 i 2012 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 2010 43 fhsk 2011 2012 43 fhsk 43 fhsk Intäkter 1 033 148 100% 1 033 560 100% 1 046 841 100% Statsbidrag (1) 505 025 49% 497 037 48% 506 562 48% FBR, allmänt 407 668 398 387 400 886 FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning 43 917 45 618 45 174 FBR, övriga 1 944 1 238 542 SPSM, assistans 19 004 19 855 25 766 SPSM, tillägg 6 337 4 895 1 647 TÖI 14 071 13 402 13 458 EU-medel 1 652 2 202 5 443 Lönebidrag 9 847 10 814 12 948 Övriga ex SIDA 585 625 698 Övriga bidrag 388 625 38% 395 545 38% 399 253 38% Huvudman 376 468 36% 382 309 37% 387 174 37% Interkommunala 11 693 1% 12 947 1% 11 971 1% Kommun 464 0% 288 0% 108 0% Deltagaravgifter 131 984 13% 136 292 13% 136 060 13% Övriga intäkter 6 006 1% 4 230 0% 4 459 0% Finansintäkt 1 508 0% 456 0% 507 0% Kostnader 1 039 439 100% 1 047 290 100% 1 065 912 100% Undervisning 533 592 51% 548 264 52% 547 988 51% Personal 435 018 443 460 445 936 Övrigt 98 574 104 804 102 052 Administration o Marknadsföring 117 038 11% 113 926 11% 119 126 11% Personal 83 110 79 296 82 207 Övrigt 33 927 34 630 36 918 Kök o Hushåll 126 490 12% 118 313 11% 127 288 12% Personal 80 584 74 025 77 951 Övrigt 45 906 44 288 49 336 Fastighet o Lokal 260 596 25% 264 786 25% 268 891 25% Personal 53 998 54 177 59 899 Övrigt 206 598 210 608 208 992 Finanskostnad 1 723 0% 2 002 0% 2 620 0% Resultat -6 291-13 730-19 071 Medelvärde Intäkter 24 027 24 036 24 345 Kostnader 24 173 24 356 24 789 Resultat -146-319 -444 Deltagarveckor, redovisade (dv) 274 700 28% 265 267 28% 265 651 28% Helårsdeltagare (dv/35=helår) 7 849 7 579 7 590 Kostnad per dv 3 784 kr 3 948 kr 4 012 kr dv, netto (2) 3 303 kr 3 434 kr 3 500 kr helår 132 437 kr 138 182 kr 140 436 kr helår, netto (2) 115 620 kr 120 199 kr 122 510 kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 453 529 44% 445 244 43% 446 602 43% (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi 2012 19
4.2 Folkhögskoleverksamhet 2010-2012 i 2012 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) 2010 107 fhsk 2011 107 fhsk 2012 107 fhsk Intäkter 1 949 450 100% 1 927 693 100% 1 911 428 100% Statsbidrag (1) 1 370 709 70% 1 336 202 69% 1 337 259 70% FBR, allmänt 1 053 287 1 031 207 1 033 960 FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning 122 290 120 727 117 482 FBR, övriga 4 136 3 990 1 825 SPSM, assistans 86 032 82 664 87 654 SPSM, tillägg 27 279 26 667 26 147 TÖI 28 459 27 878 27 474 EU-medel 6 972 3 992 1 528 Lönebidrag 31 948 34 026 36 184 Övriga ex SIDA 10 306 5 050 5 006 Övriga bidrag 247 246 13% 241 975 13% 236 347 12% Huvudman 20 935 1% 18 410 1% 22 000 1% Interkommunala 218 041 11% 212 238 11% 205 223 11% Kommun 8 270 0% 11 327 1% 9 123 0% Deltagaravgifter 283 190 15% 302 593 16% 293 571 15% Övriga intäkter 34 108 2% 37 987 2% 31 799 2% Finansintäkt 14 197 1% 8 934 0% 12 452 1% Kostnader 2 003 167 100% 1 973 826 100% 1 960 965 100% Undervisning 1 130 445 56% 1 098 835 56% 1 095 686 56% Personal 920 195 889 598 903 438 Övrigt 210 251 209 238 192 248 Administration o Marknadsföring 264 475 13% 258 831 13% 254 642 13% Personal 170 240 176 814 173 484 Övrigt 94 235 82 018 81 159 Kök o Hushåll 184 818 9% 188 414 10% 193 903 10% Personal 105 660 109 952 113 730 Övrigt 79 157 78 463 80 174 Fastighet o Lokal 400 530 20% 406 787 21% 398 312 20% Personal 105 316 106 196 104 970 Övrigt 295 215 300 591 293 342 Finanskostnad 22 899 1% 20 958 1% 18 422 1% Resultat -53 717-46 133-49 538 Medelvärde Intäkter 18 219 18 016 17 864 Kostnader 18 721 18 447 18 327 Resultat -502-431 -463 Deltagarveckor, redovisade (dv) 706 058 72% 690 371 72% 685 677 72% Helårsdeltagare (dv/35=helår) 20 173 19 725 19 591 Kostnad per dv 2 837 kr 2 859 kr 2 860 kr dv, netto (2) 2 436 kr 2 421 kr 2 432 kr helår 99 299 kr 100 068 kr 100 096 kr helår, netto (2) 85 261 kr 84 727 kr 85 111 kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 1 179 713 61% 1 155 924 60% 1 153 267 60% (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi 2012 20
Uppdrags- och projektverksamheten Tabell 5 Uppdrags- och projektverksamhet har genomförts av 118 folkhögskolor 34 landstings- och 84 rörelsefolkhögskolor. Det är en minskning med 10 skolor sedan 2010. Omsättningen av denna verksamhet är större hos rörelsefolkhögskolorna än hos landstingsfolkhögskolorna. Medelvärdet av intäkter 2012 var 4,2 mkr för en rörelse- och 1,5 mkr för en landstingsfolkhögskola. Resultatet i medeltal per skola visar ett överskott för landstingsfolkhögskolorna med 170 tkr och för rörelsefolkhögskolorna med 259 tkr. För landstingsskolorna betyder det en förbättring av resultatet med 221 tkr jämfört med ett underskott på 51 tkr år 2010. För rörelsefolkhögskolorna är resultatet oförändrat jämfört med 2010, men en förbättring med 119 tkr jämfört med 2011. 5. Uppdrags- och projektverksamhet 2010-2012 i 2012 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 2010 128 fhsk 2011 2012 123 fhsk 118 fhsk Intäkter 391 081 100% 389 278 100% 407 786 100% Uppdrag 245 383 63% 244 674 63% 252 171 62% Statsbidrag 94 017 24% 103 357 27% 111 576 27% KY-utbildning 33 028 29 141 28 002 EU-medel 45 682 48 995 54 113 Lönebidrag 9 053 9 690 13 249 Övriga ex SIDA 6 254 15 531 16 212 Övriga bidrag 22 833 6% 23 936 6% 33 163 8% Huvudman 20 534 5% 17 230 4% 18 559 5% Kommun 2 299 1% 6 706 2% 14 604 4% Övriga intäkter 26 998 7% 15 855 4% 9 105 2% Finansintäkt 1 850 0% 1 455 0% 1 770 0% Kostnader 370 056 100% 373 661 100% 380 299 100% Undervisning 233 774 63% 237 241 63% 241 359 63% Personal 188 201 187 598 192 650 Övrigt 45 573 49 643 48 709 Administration o Marknadsföring 57 623 16% 50 592 14% 50 859 13% Personal 41 736 36 400 35 626 Övrigt 15 886 14 192 15 232 Kök o Hushåll 19 508 5% 23 793 6% 27 671 7% Personal 11 567 16 276 19 632 Övrigt 7 941 7 518 8 039 Fastighet o Lokal 56 611 15% 59 522 16% 58 109 15% Personal 14 275 12 696 15 601 Övrigt 42 337 46 826 42 508 Finanskostnad 2 540 1% 2 513 1% 2 301 1% Resultat 21 026 15 617 27 486 Medelvärde Intäkter 3 055 3 165 3 456 Kostnader 2 891 3 038 3 223 Resultat 164 127 233 Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi 2012 21
5.1 Uppdrags- och projektverksamhet 2010-2012 i 2012 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 2010 39 fhsk 2011 2012 37 fhsk 34 fhsk Intäkter 74 968 100% 60 176 100% 52 378 100% Uppdrag 35 835 48% 27 388 46% 21 656 41% Statsbidrag 21 286 28% 19 641 33% 19 000 36% KY-utbildning 11 571 9 945 8 577 EU-medel 8 412 8 092 5 716 Lönebidrag 692 1 102 2 220 Övriga ex SIDA 611 502 2 486 Övriga bidrag 11 387 15% 7 972 13% 7 449 14% Huvudman 11 378 15% 7 700 13% 6 987 13% Kommun 9 0% 272 0% 462 1% Övriga intäkter 6 013 8% 5 151 9% 4 255 8% Finansintäkt 448 1% 23 0% 18 0% Kostnader 76 973 100% 56 607 100% 46 611 100% Undervisning 44 878 58% 34 721 61% 33 399 72% Personal 33 698 24 816 21 162 Övrigt 11 180 9 905 12 236 Administration o Marknadsföring 10 527 14% 6 609 12% 5 193 11% Personal 7 440 5 070 4 145 Övrigt 3 087 1 538 1 048 Kök o Hushåll 5 123 7% 3 438 6% 2 065 4% Personal 3 170 2 273 1 298 Övrigt 1 953 1 164 767 Fastighet o Lokal 16 248 21% 11 468 20% 5 819 12% Personal 4 072 2 481 1 847 Övrigt 12 175 8 987 3 971 Finanskostnad 197 0% 372 1% 136 0% Resultat -2 004 3 569 5 766 Medelvärde Intäkter 1 922 1 626 1 541 Kostnader 1 974 1 530 1 371 Resultat -51 96 170 Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi 2012 22
5.2 Uppdrags- och projektverksamhet 2010-2012 i 2012 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) 2010 89 fhsk 2011 2012 86 fhsk 84 fhsk Intäkter 316 113 100% 329 102 100% 355 408 100% Uppdrag 209 548 66% 217 286 66% 230 515 65% Statsbidrag 72 731 23% 83 716 25% 92 576 26% KY-utbildning 21 457 19 196 19 425 EU-medel 37 271 40 903 48 397 Lönebidrag 8 361 8 587 11 029 Övriga ex SIDA 5 643 15 029 13 725 Övriga bidrag 11 446 4% 15 964 5% 25 714 7% Huvudman 9 155 3% 9 531 3% 11 572 3% Kommun 2 291 1% 6 433 2% 14 142 4% Övriga intäkter 20 986 7% 10 704 3% 4 851 1% Finansintäkt 1 402 0% 1 431 0% 1 752 0% Kostnader 293 083 100% 317 054 100% 333 688 100% Undervisning 188 896 64% 202 520 64% 207 960 62% Personal 154 503 162 783 171 488 Övrigt 34 393 39 737 36 472 Administration o Marknadsföring 47 095 16% 43 983 14% 45 666 14% Personal 34 296 31 329 31 481 Övrigt 12 799 12 653 14 184 Kök o Hushåll 14 385 5% 20 356 6% 25 606 8% Personal 8 397 14 003 18 334 Övrigt 5 988 6 353 7 272 Fastighet o Lokal 40 364 14% 48 054 15% 52 291 16% Personal 10 202 10 214 13 754 Övrigt 30 161 37 840 38 537 Finanskostnad 2 344 1% 2 141 1% 2 165 1% Resultat 23 030 12 048 21 720 Medelvärde Intäkter 3 552 3 827 4 231 Kostnader 3 293 3 687 3 972 Resultat 259 140 259 Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi 2012 23
Konferens- och övrig verksamhet Tabell 6 125 skolor genomförde 2012 konferens- och övrig verksamhet - 37 landstings- och 88 rörelsefolkhögskolor. Antalet skolor har minskat med fyra under en period på tre år. Denna verksamhet är betydligt större på rörelsefolkhögskolorna än på landstingsfolkhögskolorna. 2012 var genomsnittsintäkten 3,7 mkr för rörelsefolkhögskolorna och 1,5 mkr för landstingsfolkhögskolorna. Verksamheten redovisar varje år sedan 2005 överskott - för 2012 med i genomsnitt 345 tkr per landstings- och 799 tkr per rörelsefolkhögskola. Jämfört med föregående år har det genomsnittliga resultatet per landstingsfolkhögskola minskat med 49 tkr och ökat med 176 tkr för rörelsefolkhögskolor. 6. Konferens- och övrig verksamhet 2010-2012 i 2012 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 2010 2011 2012 129 fhsk 127 fhsk 125 fhsk Intäkter 383 559 100% 367 226 100% 380 998 100% Försäljning 351 431 92% 333 286 91% 343 470 90% Övriga bidrag 30 217 8% 32 772 9% 35 858 9% Huvudman 18 311 21 194 17 918 Kommun 49 137 2 577 Lönebidrag 10 079 9 647 8 561 Övriga 1 777 1 794 6 802 Finansintäkt 1 912 0% 1 168 0% 1 670 0% Kostnader 321 469 100% 296 592 100% 297 893 100% Undervisning 12 960 4% 14 004 5% 17 612 6% Övrigt 12 960 14 004 17 612 Administration o Marknadsföring 64 147 20% 52 127 18% 59 018 20% Personal 39 792 34 448 40 805 Övrigt 24 355 17 678 18 213 Kök o Hushåll 106 391 33% 99 955 34% 94 695 32% Personal 60 625 58 457 56 998 Övrigt 45 766 41 498 37 697 Fastighet o Lokal 134 391 42% 127 402 43% 123 464 41% Personal 37 687 31 736 32 567 Övrigt 96 703 95 666 90 897 Finanskostnad 3 579 1% 3 105 1% 3 104 1% Resultat 62 090 70 634 83 104 Medelvärde Intäkter 2 973 2 892 3 048 Kostnader 2 492 2 335 2 383 Resultat 481 556 665 Kommentarer: Kostnadsslaget undervisning består endast av kostnadsposten övrigt då arrangören ansvarar ev undervisningspersonal inom detta verksamhetsområde. Folkhögskolornas ekonomi 2012 24
6.1 Konferens- och övrig verksamhet 2010-2012 i 2012 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 2010 2011 2012 38 fhsk 37 fhsk 37 fhsk Intäkter 57 550 100% 56 942 100% 54 587 100% Försäljning 38 592 67% 34 672 61% 36 030 66% Övriga bidrag 18 944 33% 22 256 39% 18 529 34% Huvudman 17 358 19 951 16 599 Kommun 21 106 0 Lönebidrag 1 106 1 146 981 Övriga 459 1 054 948 Finansintäkt 14 0% 14 0% 29 0% Kostnader 43 369 100% 42 377 100% 41 828 100% Undervisning 2 326 5% 3 790 9% 2 041 5% Övrigt 2 326 3 790 2 041 Administration o Marknadsföring 8 581 20% 7 354 17% 9 747 23% Personal 5 788 5 358 5 767 Övrigt 2 792 1 996 3 980 Kök o Hushåll 12 237 28% 13 574 32% 13 621 33% Personal 7 472 9 094 9 012 Övrigt 4 766 4 480 4 609 Fastighet o Lokal 20 144 46% 17 575 41% 16 308 39% Personal 4 674 3 969 4 521 Övrigt 15 470 13 606 11 787 Finanskostnad 81 0% 84 0% 111 0% Resultat 14 181 14 565 12 760 Medelvärde Intäkter 1 514 1 539 1 475 Kostnader 1 141 1 145 1 130 Resultat 373 394 345 Kommentarer: Kostnadsslaget undervisning består endast av kostnadsposten övrigt då arrangören ansvarar ev undervisningspersonal inom detta verksamhetsområde. Folkhögskolornas ekonomi 2012 25