Lärarhandledning AVSKED av Gunhild Aubert Opdal, teaterpedagog på Unga Klara

Relevanta dokument
Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas

Läsnyckel. Tusen gånger om. Författare: Cecilia Sundh. Innan du läser. Medan du läser

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Diskussionsfrågor till filmen

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

Jobbigt läge VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Lärarhandledning Allt du önskar av Gunhild Aubert Opdal, teaterpedagog på Unga Klara

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Lärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG

HEJ! FÖRSLAG PÅ LEKTIONSUPPLÄGG

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

SORG Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Catrin Ankh

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Lärarmaterial. Resan hem av Bodil Malmberg. VästmanlandsTeater

HANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN

SPRÅKSTÖD FÖR HÖGSTADIET

Mer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

Farlig midsommar uppgifter och diskussionsfrågor

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Alla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra.

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

LÄRARHANDLEDNING Fatimas resa

HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA KÄRLEK. Foto: Micke Sandström

Rymdresan. Äventyret börjar.

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed

Tills någon annan öppnar dörren.

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

KLÄ PÅ KLÄ AV (2-4 år)

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (heldagsupplägg) p.1(10)

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Sida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida Leka med andra

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN FLADDRET

Erik på fest Lärarmaterial

Projektet Eddies hemliga vän

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, Stockholm info@mittiprickteatern.se

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

F Ö R L ÄR AR E O C H A N D RA VUXNA. Foto: Micke Sandström F N I SS V Ä R L D E N S T RÅKIGASTE PJÄS UP PSALA>>> > ST ADSTEATE R

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Illustration: Louise Winblad/Hej hej vardag. vänliga veckan. lärarhandledning årskurs 1 6

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

DET RÖDA TRÄDET. Samtalshandledning

LÄRARHANDLEDNING FÖR FÖRESTÄLLNINGEN ZIGGY OCH ISPRINSESSAN

Lådan - fundera, diskutera och skriv

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken & Kay Fraser

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

mysteriet Torsten Bengtsson

Lärarhandledning. funkar. KoreografI Robin Dingemans. Björn Johansson Boklund och Gabrielle Cook Foto: Lina Alriksson

ROMEO OCH J THIS IS VÄSTERNORRLAND. Lärarhandledning. En munter skröna om vårt län

Välkommen till Angereds Teater! angeredsteater.se. angeredsteater.se

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Joel är död Lärarmaterial

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN TROLLKARLEN FRÅN OZ

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET:

Sune slutar första klass

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Lärarmaterial. Himladrumlar. en roadmovie ovan molnen

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

HANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA BRÖDERNA LEJONHJÄRTA. Foto: Micke Sandström

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Tankefrågor för att förbereda eleverna på pjäsens tema: Vad är lycka? Vad är att lyckas? Vad krävs för att lyckas i livet? Vad vill du med ditt liv?

Post-apokalyptisk film Första utkast. Gabriel de Bourg. Baserad på en idé av Niklas Aldén

Kurt qvo vadis? Av Ellenor Lindgren

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

LÄSGUIDE till Boken Liten

Hej alla föräldrar och barn!

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5

Elevernas egen tolkning av Åk 6 9

Övning: Föräldrapanelen

Transkript:

Lärarhandledning

Lärarhandledning AVSKED av Gunhild Aubert Opdal, teaterpedagog på Unga Klara Lärarhandledningen riktar sig till lärare och elever som har tittat på föreställningen Avsked på Unga Klara. Övningarna kan användas för att arbeta vidare med föreställningens tematik i klassrummet. Vi hoppas att lärarhandledningen kan ge inspiration till både lärare och elever och vi uppmuntrar lärare att anpassa övningarna till klasserna och eleverna, då det är ni som känner eleverna och vet på vilket sätt övningarna kan fungera. Lärarhandledningens innehåll: Texter av regissör Elin Skärstrand och dramatiker Kristian Hallberg Uppvärmningsövning Samtalsövning Skrivövning Läsövning Bild- och gestaltövning Mötesplatser Om Unga Klara Respekt och trygghet Att arbeta med tematiken Avsked kan vara en känslig uppgift. Det är viktigt att skapa ett tryggt och respektfullt förhållningssätt till varandra det finns inga berättelser som är fel eller tråkiga. Eftersträva ett välkomnande, tillåtande och lyssnande rum där elevernas egna reflektioner får ta plats. Om det finns elever som inte vill delta är det förstås också okej.

Jag säger hej då till mina barn. Vi kommer inte ses på en vecka. Jag viskar i min sexårings öra att livet är som enhörningstofflor, det är det sista jag säger till henne innan vi skiljs åt. Kvinnan utanför Hemköp vinkar åt mig. Hon säger, på ett språk jag inte förstår, att hon åker till Rumänien på fredag och att hon kommer hem i mars. Jag svarar, på ett språk hon inte förstår, att jag ska tänka på henne och att jag ser fram emot när hon kommer tillbaka. Vi säger adjö till varandra utan något språk. Jag vet inte ens vad hon heter. Jag pratar med min flickvän i telefon, hennes telefon dör mitt i samtalet. Jag ringer upp men telefonen är fortfarande avstängd, jag ringer upp trots att jag kanske inte vill något annat än säga hej då. Säger jag inte hej då så hänger samtalet i limbo, då pratar vi fortfarande med varandra i parallella universum, vi pratar med varandra men jag hör inte vad som sägs. Min pappa opererar sin prostata och jag besöker honom på sjukhuset. Jag säger att jag måste gå klockan 17, klockan blir 17 och han säger "Nu måste du gå" och jag säger "Ja" men jag sitter kvar. Kanske har jag redan gått därifrån. Mamma ringer och säger att ibland är det roligare att prata i telefon än att skriva sms. "Ja", säger jag. Sen sitter vi tysta, i varsin telefonlur. Och det jag inte säger till henne, och det jag inte kommer på att säga till någon, det är att varje möte är ett avsked, varje hej är ett hej då. Hemma hos min mamma är det fortfarande en spricka i hennes garderob. Jag sparkade sönder den en sen kväll när jag inte fick se handbollsfinalen. Jag sprang därifrån, utan några skor. Att bli vuxen är också att börja springa. Springa ifrån och springa till. Jag är så rädd för att dö. Jag är rädd för att dö ifrån alla samtal, jag måste hinna säga allting till alla jag älskar. Ibland tänker jag på det så mycket att jag inte får fram några ord. Du behöver inte fundera på det, men om du vill: Vad var det senaste du sade till den du älskade? Var det något snällt, var det något elakt? Sade du "Hej då" innan du lämnade hemmet idag? Smällde du i dörren, var en dörrsmäll det sista du gjorde innan du skiljdes från den du älskade? Sparkade du sönder garderoben, sprang du därifrån? Vart sprang du? Hur många gånger har du sagt "Hej då" idag? Kristian Hallberg

Mina avsked har varit allt annat än smärtfria, men jag har fått ta dem. Tills jag inte fick det. Tills jag står på tunnelbaneperrongen och svarar i telefonen när ett okänt nummer ringer och en röst säger att vi känner inte varandra men vi har träffats, jag känner honom som du också känner, och rösten säger att han, som jag känner, som vi båda känner, har valt att inte ta avsked. Han finns inte längre, jag kan inte säga hejdå. Mina fantasier om hur det hade kunnat vara på ett annat sätt är gränslösa, jag kan inte sluta tänka på det, jag kan inte men jag kommer ingenstans. Jag kollar när han senast var aktiv på facebook, som om det skulle göra någon skillnad. Som att jag måste räkna ut exakt vilken tidpunkt det hade varit möjligt för mig att lyfta luren och säga hejdå. Efter en timme kollar jag igen, och inser att min facebook följer samma tidsrytm som jag, och det enda som har hänt är att jag är ytterligare en timme längre bort från det avsked jag aldrig fick ta. Timmarna blir bara fler och fler, inget jag gör kan ändra på det, men dem blir kortare. Jag svarar inte längre när ett okänt nummer ringer, jag har blivit rädd för att inte få säga hejdå. Varje dag möter vi människor som vi inte har en aning om var i livet de befinner sig, vad de går igenom just nu och vad de kommer från. Om vi kunde blicka in i varandras liv, om så bara för en kort stund, kanske vår syn på varandra skulle förändras och en förståelse växa fram. Avskeden är en del av allas liv, hur vi än försöker kan vi aldrig värja oss mot det. De vardagliga, de stundande, de avgörande. AVSKED är en föreställning som kommer få er att gråta, ni kommer få ont i hjärtat. Men ni kommer också skratta, gråtskratta och förundras. Och ni kommer sjunga, om ni vill. Tillsammans tar vi oss förbi det som gör ont, omfamnar det och kommer ut på andra sidan. Kanske med en klarare blick. hejdå. Elin Skärstrand

Uppvärmningsövning Alla som har.byter plats! Med frågor som också berör tematiken Tid: 15 minuter Syfte: Att värma upp klassen inför arbetet är alltid bra, då vi löser upp fasta mönster och vi sänker prestationskraven genom att lekfullt ta oss an en tematik, trots allvaret i tematiken. Be eleverna sätta sig på sina stolar i en cirkel, läraren står i mitten. Nu ska du som pedagog komma med olika påståenden eller meningar och alla som kan respondera på det du säger, byter plats. Tex: Alla som har ätit frukost i dag, byter plats. Alla som har ett svart plagg på sig, byter plats. Alla som har ett irriterande syskon, byter plats. Alla som tycker chips är godis, byter plats. Alla som har ljugit om att vara sjuka för att slippa gå till skolan, byter plats (hehehe.) Låt det vara lekfullt! Det ska inte redovisas, inte heller vara något eleverna presterar. Vi ska få syn på att vi är ganska så lika och att vi tänker ganska så likt, trots alla våra olika sidor. Gå sedan över till lite mera allvarliga meningar: Tex: Alla som har ångrat ett avsked, byter plats. Alla som har flytt från ett avsked, byter plats. Alla som upplevt att skiljas från någon byter plats. Alla som inte tagit avsked med något ni borde eller skulle vilja ta avsked med, byter plats. Alla som grät under föreställningen, byter plats. Du som pedagog och lärare känner din klass och vet var gränsen går, du vet hur du kan hålla en god stämning och på vilket sätt du kan få eleverna att närma sig tematiken. Huvudsaken är att på ett lekfullt sätt få klassen att öppna sig inför ett allvarligt tema.

Samtalsövning Vad har vi varit med om på Unga Klara? Tid: 15-20 minuter Syfte: Vi tar reda på vad vi sett, vad föreställningen handlar om och olika tankar och tolkningar kring föreställningen Avsked. Detta är ett tacksamt sätt att närma sig en pjäs, då det i bland kan vara svårt att redovisa eller prata om en föreställning. Vi försöker undvika tyckande som handlar om bra/ dåligt, då det kan hindra samtalet att flyta på. Prata med eleverna om föreställningen utifrån de yttre faktorer och prata sedan om tolkningar. Teater är en gemensam upplevelse, fast alla har sina unika tolkningar. Ingenting är fel när det kommer till vad var och en har upplevt, sett och tolkat. Prata om de olika perspektiven som kan komma från en och samma föreställning. Börja med att var och en får tänka och fundera lite för sig själv. Att få eleverna att stanna upp en liten stund i den egna upplevelsen och samtidigt ge dem några krokar att hänga tankarna på, som en bra ingång till ett samtal. Ställ frågor som: Vad har du sett? Vad handlar föreställningen om för dig? Vad känner/tänker du? Vilka funderingar/frågor har väckts? Var det något du blev berörd av? Var det något du kände dig igen i? Var det en något som fastnade, en scen som stannar kvar i dig? Många elever är trygga på att prata, beskriva och sätta ord på känslor. Många elever är vana vid teater och kan snabbt säga något om både innehåll, tematik, budskap och dramaturgi. Men i och med att publiken i salongen sitter med många olika erfarenheter och förutsättningar är det viktigt att alla känner att de har en chans att hänga med från början. Ta tag i det konkreta och gå steg för steg från det trygga. Exempel på frågor: Vem var med i pjäsen? Vilka karaktärer såg vi? Vad hände? Var någonstans var vi? Vem var huvudpersonerna i scenerna? Var det flera huvudpersoner? Hur var relationerna i pjäsen? Kan vi säga något om genre i de olika scenerna?

Skrivövning MAMMAN Har du sagt adjö till din lillebror? SONEN Nej, det har jag inte. MAMMAN Så du ska bara försvinna från honom? SONEN Jag ska skriva en lapp. Alla upplever avsked någon gång under livet, det är oundvikligt och en del av det att vara människa. Berättelserna i föreställningen tangerar tiden innan och tiden efter avskedet, men aldrig själva momentet, själva ögonblicket. Skriv en text om ett avsked, där fokus ligger på tiden innan eller efter. Texten kan vara i novellform, ett brev, en dikt. Ge eleverna tips om att hitta ett ställe (t ex köket, skolan, tunnelbanan) och karaktärer som kan vara utgångspunkt för att skriva berättelserna. Tid: 60 minuter Syfte: Att skriva och reflektera kring avsked som är en del av allas liv. Sätt eleverna i grupper om fyra och låt dem läsa sina texter för varandra. Diskutera sedan i helklass. Förslag på diskussionsfrågor: - Vad kan avsked göra med en människa? - Hur kan en lära sig att hantera avsked i livet? Kan en det? - En universell del av livet som avsked är, på vilket sätt kan vi lära oss att leva med avsked? - Hur var det att hitta berättelsen och skriva den? - Vilka berättelser skiljer sig åt? Varför? På vilket sätt?

Läsövning MANNEN Now that I lost everything to you You say you wanna start something new And it s breaking my heart you re leaving Baby I m grieving But if you wanna leave, take good care I hope you have a lot of nice things to wear But then a lot of nice things turn bad out there Många böcker, filmer, dramatik, musik handlar om avsked och att skiljas från den eller de som betyder något. Be eleverna ta med sig en avskedstext som betyder något för dem. Presentera och prata om texterna i klassen, med fokus på innehållet. Tid: Säg till en tid innan, så eleverna får tid att hitta texterna. Sedan 60 minuter i klassrummet. Syfte: Textanalys, prata om en text där innehållet är i fokus. Låt varje elev presentera den texten som hen tagit med sig till klassen. Diskutera i helklass: - Kan vi kategorisera texterna? Genre, innehåll, man/ kvinna, vit/ rasifierad, fångad/fri osv - Vad vill författaren, dramatikern eller musikerna säga? Skiljer de sig åt? - Hur är texterna uppbyggda? Vilka texter handlar om tiden, före, tiden efter och själva ögonblicken för avskedet? Varför tror ni det ser ut på det sättet?

Bild- och gestaltövning Jag ser honom på tunnelbanan. Han sitter med sin lur. Han skypar med sin fru, det är dålig mottagning och ibland försvinner hon från skärmen, ibland försvinner hennes röst. Det skrapar och slår i luren, han viftar lite i luften med den för att få rätt gps-signal. Som om det skulle göra någon skillnad att ha luren en halv meter ovanför huvudet, som om GPS-signalen i tunnelbanan skulle vara starkare ju närmare taket man kom. Det skrapar och han tittar på sin lur och ibland för han handen mot kinden. När för man handen mot kinden? När kinden behöver stöd, när ansiktet behöver stöd, när huvudet är för tungt, kanske när tårarna har tyngt ner ansiktet så mycket att det inte orkar hålla sig upprätt. Hitta bilder i konstvärlden som illustrerar avsked. Hur har konsten ändrat sig genom århundranden när det gäller motivet för avsked? Religion? Man/kvinna? Barn/ föräldrar? Sjukdom? Tid: 60 minuter Syfte: Hitta bilder och situationer som visar avsked. Hur vi tolkar det vi ser. Dela klassen i in i grupper på 5. Varje grupp får välja sitt konstverk som de ska tolka. Skapa kopior i 3D av avsked med era kroppar Gör en fryst bild/ ett fotografi på konstverket. Är bilden den samma i dag som då? Hur kan ni ändra konstverket genom att göra det mer till samtiden? Gör om bilden med era kroppar, så den passar in i er tolkning av idag. Prata och reflektera: - Vilka mönster sätter sig i kroppen när vi upplever Avsked? - Hur ser det ut? - Hur läser vi av situationer med Avsked, uppbrott, att skiljas åt? - Finns det en universell bild på Avsked? - Vilka kroppsdelar är överrepresenterade i bilder på Avsked? (ögon, händer, mun?)

Mötesplatser STORASYSTERN Minns du när vi var små? När vi var här, hos pappa, om helgerna. Och vi gick rundan, samma runda varje gång. Vid dammen och matade fåglarna. Vid lekplatsen med fortet. Och till fotbollsplanen. Förbi moskén. Det var det enda vi gjorde. Sen gick vi hem till honom och han lagade mat. Vad gjorde vi medan han lagade mat? Han hade ju inga leksaker. Karaokebaren där ensamma män möts för att sjunga, bussen där vi åker samma väg varje dag kanske utan att träffas, torgen vi samlas på, parkbänken vi delar. Vi är omgivna av platser som mer eller mindre bjuder in till att mötas. Tid: 90 minuter Syfte: Lokalisera och samtala om mötesplatser som bygger relationer och som kan vara med på att lyfta en skola, en vardag, en lokalmiljö. Be eleverna dela med sig av olika mötesplatser där människor mötes, träffas, utvecklar olika relationer. Skriv upp på tavlan och låt det vara högt i tak. Det digitala möter det fysiska, det stängda möter det öppna. Titta på alla mötesplatserna som är skrivna på tavlan. Kategorisera dem efter egna utvalda kategorier. Primära? Sekundära? Lokala? Globala? Små? Stora? Inkluderande? Exkluderade? Diskutera om det har ändrat sig genom tiden och på vilket sätt vi kan bejaka mötesplatser som inkluderar olika människor.

Om Unga Klara Unga Klara har sedan starten 1975 varit en teater i barns och ungas tjänst, där livets svåra och komplexa frågor lyfts fram genom konsten. Unga Klara arbetar utforskande och i process och alltid nära våra målgrupper, antingen det är 6 månader gamla barn eller tonåringar - eller 80-plussare för den delen. Vi vill spela teater om det viktigaste, för de allra viktigaste och då är livet själv vårt rättesnöre. Suzanne Osten grundade Unga Klara och drev teatern fram till 2014 då Farnaz Arbabi och Gustav Deinoff övertog som konstnärliga ledare. Vid frågor/ information om lärarhandledningen: Gunhild Aubert Opdal 08 506 20 173 gunhild@ungaklara.se