Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år
Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det skrivna Den judisk-kristna traditionen Moraliskt undervisande Saga och historia var samma Guds vilja Ofta maktlegitimerande
Cyklisk determinism Aristokrati Tyranni Oligarki Monarki Demokrati Historisk determinism = den historiska utvecklingen är förutbestämd
Cyklisk determinism Aristokrati Tyranni Oligarki Monarki Anarki Demokrati Historisk determinism = den historiska utvecklingen är förutbestämd
Medeltiden Berättande propaganda Ofta kungens egen historia Gustav Vasa är ett typexempel Domineras av judisk-kristen tradition
1600-talet Newton inspirerade Förnuft och rationalitet Kausalitet infördes i historieskrivningen (Kausalitet = orsak och verkan) Något mer källkritik än under Medeltiden
1700-talet Historieskrivningen inspireras och influeras av: Framstegsoptimism Rationalitet & förnuft (historiska händelseförlopp går att räkna ut matematiskt) Moraliska pekpinnar Universalism
1800-talet Historieskrivningen blir professionell, dvs. specialiserade professorer i historia är de som sysslar med historieforskning. Uppdelning i flera betydelsefulla huvudinriktningar. Gemensamt för alla dessa är ett högre krav på källkritik
Historiska riktningar under 1800-talet Leopold von Ranke Wilhelm Friedrich Hegel Positivismen Hermeneutiken Historiematerialismen (marxism)
Leopold von Ranke Den moderna historievetenskapens fader Förde in empirismen i historieforskningen Wie es eigentlich gewesen En historiker ska absolut inte moralisera eller bedöma vad som varit rätt eller fel i historien, utan redogöra för kända fakta, hämtade från trovärdiga källor Einmaligkeit drack en kopp vatten och kastade ur sig en ocean
Friedrich Hegel Den historiska utvecklingen styrs av en högre vilja, och kommer till slut att nå världsförnuftets fullbordan Statsnationalismens företrädare i historieskrivningen Den idealistiska skolan
Hermeneutik Det finns ingen lagbundenhet i historien Idiografisk En historiker ska försöka förstå enskilda skeenden och enskilda individer, genom att sätta sig in i deras situation Det uddas historia Även kallad historism Har återkommit med postmodernismen
Positivism En mer naturvetenskaplig syn än hermeneutiken Att studera historia går ut på att hitta de stora sammanhangen, lagbundenheterna. Nomotetisk Empiriska fakta tolkas och analyseras av historikern, som sedan kommer fram till en slutsats.
Historiematerialism (Marxism) Materiella omständigheter styr den historiska utvecklingen Historien är en berättelse om samhällsklassernas kamp om vilka produktionsförhållanden som ska gälla. Särskilt intressant att undersöka är: Vem producerar? Vem får vinsten (mervärdet)? Allting i ett samhälle kommer från hur produktionsförhållandena ser ut (Överbyggnaden kommer från Basen) En slags cyklisk determinism
Annaleskolan Marc Bloch (1886 1944) Lucien Febvre (1878 1956) Helhetssyn på historien, totalhistoria, och inte kungar & krig. La longue durée är det intressanta. Tvärvetenskaplig, t.ex ekonomi och sociologi Först ska forskaren ställa upp ett problem, sedan gå igenom sitt material i syfte att lösa problemet. Både förståelse och förklaring (både Hermeneutik och Positivism) Modernt exempel: Emmanuel Le Roy Ladurie
Svensk historia 1900-1960 Källkritiska skolan Hjärneskolan Radikal källkritik Idealistisk Realism istället för idealism (T ex politiska beslut grundar sig på ekonomiska överväganden, istället för moraliska och religiösa) Statsnationalistisk
Svensk historieforskning 1960 1980 Bröt med den politiska historien. Istället vanligt folks historia. Historia underifrån istället för ovanifrån Den marxistiska historiesynen fick sitt stora genombrott Lokalhistoria blir allt vanligare. Genusforskningen utvecklades
Genushistoria Genus (en. Gender) = socialt kön, könsroll Könsroller i olika tider och olika samhällen står i centrum. Framför allt kvinnors livssituation. Främst marxistisk historiesyn, men kön istället för samhällsklasser.
Historikerns val Idealistisk Materialistisk Nedifrån Ovanifrån Hermeneutik Positivism
Inriktningar idag Politisk historia Lokalhistoria Släktforskning Genus- eller kvinnohistoria Mentalitetshistoria Ekonomisk historia Krigshistoria Teknikhistoria Miljöhistoria och...
Historiedidaktiken handlar om hur vi förhåller oss till historia och det förflutna I vid mening kan man säga att historiedidaktiken handlar om hur vi förhåller oss till historia. Kunskaper och föreställningar om det förflutna sprids i en kommunikationsprocess där historien tolkas, väljs ut, distribueras och konsumeras. Historiedidaktiken intresserar sig för hur historisk kunskap skapas, används, förmedlas och uppfattas. Bruk av historia.
Historiedidaktiken En dubbelriktad historisk tankeoperation «Det finns i grunden två sätt att betrakta historia. Det ena är framåtsyftande och visar att vi, vårt nuvarande samhälle och dess problem, är resultatet av historiska utvecklingar, att vi är och har historia. Det andra sättet är bakåtsyftande eller verkningshistoriskt och handlar om att vi för att orientera oss och skapa mening i våra liv vänder oss tillbaka och tar historien i bruk, att vi gör historia. I praktiken måste dessa båda historiska dimensioner ses i ett sammanhang, eftersom de ömsesidigt påverkar varandra.» Klas-Göran Karlsson?
En svensk kanon Hur påverkas innehållet i en svensk kanon av den historieuppfattning man har idag? Är en svensk kanon önskvärd?
Ditt val
Ditt val Svensk? Europeisk? Världshistoria?
Ditt val Svensk? Europeisk? Världshistoria? Politisk historia? Ekonomisk historia? Kulturhistoria?
Ditt val Svensk? Europeisk? Världshistoria? Politisk historia? Ekonomisk historia? Kulturhistoria? Händelser eller processer?
Ditt val Svensk? Europeisk? Världshistoria? Politisk historia? Ekonomisk historia? Kulturhistoria? Händelser eller processer? Vad ska hamna i gymnasiet och vad i grundskolan?
Ditt val Svensk? Europeisk? Världshistoria? Politisk historia? Ekonomisk historia? Kulturhistoria? Händelser eller processer? Vad ska hamna i gymnasiet och vad i grundskolan? Facts eller skills? Tänka eller kunna?
Ditt val Svensk? Europeisk? Världshistoria? Politisk historia? Ekonomisk historia? Kulturhistoria? Händelser eller processer? Vad ska hamna i gymnasiet och vad i grundskolan? Facts eller skills? Tänka eller kunna? Äldre eller modernare historia?
Ditt val Svensk? Europeisk? Världshistoria? Politisk historia? Ekonomisk historia? Kulturhistoria? Händelser eller processer? Vad ska hamna i gymnasiet och vad i grundskolan? Facts eller skills? Tänka eller kunna? Äldre eller modernare historia? Ovanifrån eller underifrån? = Din svenska kanon
SLUT