Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. Historiebruk. med Malmö som utgångspunkt Teori

Transkript

1 Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Historiebruk med Malmö som utgångspunkt Teori Historia 1 a1, Historia 1 b Material: Eva Henriksson Garatea och Lo Söllgård.

2 2

3 Innehåll 1. Läroplan, centralt innehåll och kurskriterier Hi1a1 och Hi1b Historical Thinking Historiebruk vad är det? Förhållandet mellan olika tidsdimensioner i bruket Symbolvärde - vad är det? Plats, berättelse och identitet Den historiska platsen historiska vandringar som metod Berättelsen representation och luckor Historia och identitet Avslutande diskussion Litteratur- och källförteckning

4 4

5 Teori 1. Läroplan, centralt innehåll och kurskriterier Hi1a1 och Hi1b Historiebruk eller historieanvändning infördes som förmåga och kunskapskrav i Gy11 och uppfattas av många historielärare som krångligt och besvärligt. I Gy11 tas förmågan upp så här: Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang under olika tidsperioder. 2. Historical Thinking. Historical Thinking utarbetades som koncept i ett projekt i Kanada mellan åren 2006 och Det ledde fram till ett nytt tillvägagångssätt för historisk bildning. Utgångspunkten var att koppla hur lärare undervisar och elever lär sig, till den senaste internationella forskningen kring historiedidaktik. Man försöker i historieundervisningen att återskapa den kreativa process som historiker genomgår när de ska tolka dåtiden. Historical Thinking består av sex koncept som Peter Seixas och Tom Morton tar upp i sin bok The Big Six 1. Dessa koncept består av de delar som behövs för att kunna konstruera en historisk händelse eller ett historiskt skeende. De sex koncepten är: Historisk signifikans Källor Orsak och verkan Förändring och kontinuitet Historiska perspektiv och tolkningar Den etiska dimensionen Dessa sex koncept måste sedan kopplas till ett historiskt innehåll. Historical Thinking finns implicit med i både syfte och kunskapskrav för Hi1a1 och Hi1b och bör utgöra en grund för varje historielärares undervisning. Inom Historical Thinking finns också tanken på att eleverna ska arbeta och tänka som historiker och på så sätt präglar detta även arbetet med att förstå historiebruk. 1 Se Seixas och Morton (2013), The Big Six, Toronto: Nelson Education Ltd 5

6 3. Historiebruk vad är det? För att förstå vad historiebruk är måste vi koppla samman detta med två andra för området viktiga begrepp, nämligen historiemedvetande och historiekultur. Det är hur dessa begrepp förhåller sig till varandra som ger oss en fingervisning om vad historiebruk egentligen är. Historiemedvetande är ett abstrakt och svårfångat begrepp som lite förenklat innebär en tolkning av det förflutna kopplat till en förståelse av nutid, med blickar mot en framtid. Det handlar alltså om sambandet mellan då, nu och framtid, samt hur man tolkar händelser i dessa tidsdimensioner. Tolkningen blir här ett nyckelbegrepp som kan variera i tid och rum, beroende av vilken historiekultur som råder. Historiemedvetandet aktiveras och kan också ses i historiekulturen, och det är också här i historiekulturen som vi värderar och bestämmer vilken historia som är värd att lyftas fram och vilken historia som inte alls ska få något utrymme. Genom historiebruk aktiveras vårt historiemedvetande som i sin tur är beroende av den historiekultur som råder vid historiebruket 2. Följande modell kan användas för att förstå hur begreppen historiemedvetande, historiekultur och historiebruk förhåller sig till varandra: 3 2 För mer information se - Klas- Göran Karlsson (2014), Historia är närvarande, Lund: Studentlitteratur 3 Modell utarbetad av Eva Henriksson Garatea 6

7 3.1 Förhållandet mellan olika tidsdimensioner i bruket. För att förstå hur en händelse från dåtiden brukas i en nutid och/eller samtid, krävs en förståelse av olika tidsdimensioner och deras betydelse för bruket. Modellen 4 visar hur en händelse i dåtid brukas och tolkas i en samtid. Samtidens tolkning av den historiska händelsen påverkar hur händelsen från dåtid uppfattas. Händelsen väljs utifrån det symbolvärde som historiekulturen i samtiden har gett händelsen. I sin tur kommer bruket och framför allt tolkningen av den historiska händelsen i samtiden påverka hur den uppfattas i framtiden. 3.2 Symbolvärde - vad är det? Historiebruk kan ske både medvetet och då med ett speciellt syfte, och omedvetet. Det omedvetna brukandet av historia sker dagligen och utan att vi egentligen tänker på det. Det kan ske genom att vi använder historiska händelser när vi t.ex. vill visa på exempel. Det medvetna brukandet av historia har alltid ett syfte och ett mål. För att uppnå ett visst syfte eller mål måste den händelse som brukas vara känd av mottagarna, annars blir bruket meningslöst. Därför måste den händelse som brukas i samtiden och/eller nutiden alltid ha ett symbolvärde. Det måste vara känt för mottagarna, men också väcka känslor och tankar hos dem. När detta händer talar vi om att den brukade händelsen har ett symbolvärde. När lärare arbetar med historiebruk på lektionerna är det avgörande att eleverna förstår symbolvärdet - annars kan de aldrig förstå själva bruket. Symbolvärdet är sedan i sin tur direkt kopplat till den historiekultur som råder vid bruket. Därför är det enkelt att använda t.ex. Boston Tea party i USA, eftersom den händelsen har ett så högt 4 Modellen togs fram av Lo Söllgård och Joakim Altervall i samarbete med historielärare på S:t Petri skola. 7

8 symbolvärde där. Samma händelse har inte samma symbolvärde i ett annat land med en annan historiekultur. Vi måste därför tänka på att inte använda exempel som är helt okända för eleverna eller som absolut inte har något direkt symbolvärde för dem. Därför kräver arbete med historiebruk alltid en hel del referenskunskap kring både den historiska händelse som brukas, men också framför allt referenskunskap kring samtiden. Då handlar det om vilka frågor och problem som finns i samtiden och som brukaren av en historisk händelse vill aktivera. 4. Plats, berättelse och identitet 4.1 Den historiska platsen historiska vandringar som metod Det har forskats en hel del kring att använda fysiska platser i undervisning 5. För historieämnet ter det sig ganska naturligt att i mån av tid och möjlighet besöka historiska platser som ett led i undervisningen. Detta kräver dock tid men också att läraren har en egen relation till närmiljön. Det finns idag forskning som visar att våra elevers mentala landskap har blivit mycket mer begränsat. Detta har att mycket att göra med hur vår läroplan ser ut, med många specifika krav och mål, vilket gör att många lärare kämpar med tidsbrist. Det beror också på att eleverna ägnar allt mer tid åt dataspel och andra liknande aktiviteter. Samtidigt finns det en direkt koppling mellan upplevelser, den fysiska miljön och inlärning. 6 Historiska platser ger eleverna en möjlighet att möta historien både som historiebruk och som historisk källa. I läroplanen för historia finns följande syfte: Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden. Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning Berättelsen representation och luckor Historia är berättelser om dåtid som vi bygger utifrån historiska källor. Den historia som skrivs utanför akademin, och till viss del även den akademiskt skrivna historien, styrs inte bara av den fakta och de källor som används utan hur de tolkas beroende på den position, erfarenhet, sammanhang och syfte som tolkaren har. När historieskrivningen sker inom akademin kan vi tala om ett vetenskapligt historiebruk som inte enbart styrs av historikerns person och diskursen utan också av vetenskapens 5 Anders Szczepanski, Platsens betydelse för lärande och undervisning- ett utomhuspedagogiskt perspektiv 6 Ibid 7 Se Skolverket- Historia 8

9 metodik. Vilken historia vi berättar om dåtid är alltid beroende av samtiden. De berättelser som finns om en historisk händelse benämns ibland som olika narrativ. Vår berättelse om dåtid styrs såklart av de historiska källorna som vi har tillgång till. Frågan om vilka grupper och individer som är synliga i dessa källor, representation, är centralt i källkritiken och uppmärksammas ofta inom historieforskningen idag. Forskningsprojektet Den dolda kvinnomakten handlar om kvinnornas roll på Skarhults slott i Skåne. Projektet har tydliggjort att slottsfruarna, trots en aktiv roll, sällan syns i juridiska dokument och affärsavtal på dessa. På grund av den patriarkala samhällsordningen undertecknade slottsfruarna inte sällan juridiska dokument med makens eller sonens namn. Detta har resulterat i att berättelsen om makten på Skarhults slott, fram till nu, har handlat om männens makt 8. Andra exempel som tydligt visar på vikten av att ta hänsyn till representation i analys av historiska källor är det faktum att de skriftliga källorna såsom dagböcker och brev, som bevarats till eftervärlden, oftast kommer från personer ur det övre samhällsskiktet, då skriftspråket var deras. En historieskrivning som enbart bygger på dessa källor, utan hänsyn till representation, skulle ge oss en berättelse utifrån samhällets övre skikts perspektiv. I det här materialet uppmuntras diskussion kring representation gällande de historiska platserna. Det är en diskussion som kan kopplas till reflektioner kring identitet samt individer och gruppers sociala position i samhället. Dåtiden är mer än vad som blir direkt synligt när vi studerar källorna. Frågan om vad som inte synliggörs och varför, är minst lika intressant. 4.3 Historia och identitet Historiebruk och historiemedvetande hänger, som ovan beskrivits, ihop med identitetsbyggande. Historiemedvetande ger oss ett sammanhang i tid som sträcker sig över individens begränsade livslängd. Därmed hjälper det oss att skapa sammanhang och mening i tillvaron 9. I boken Historien är närvarande beskrivs historiemedvetande som reflexivt, det vill säga hjälper dess innehavare att reflektera över den egna historiska identiteten i ljuset av andra historiska förändringsprocesser. 10 Idag utgår vi från att kategorier såsom kön, etnicitet och sexualitet är avgörande faktorer för identitetsskapande och social maktpositionering. Vilket kan kopplas till begreppet intersektionalitet. Ett samhällsvetenskapligt begrepp som syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på ras, kön och klass. 11 När Helena Tolhed talar om det intersektionella perspektivet i ett historiskt sammanhang pekar hon på hur de olika kategorierna samspelar och kan transformeras av och genom varandra. Till exempel kan manlighet formas och förändras av etnicitet eller klass och så vidare. Således är dessa kategorier inte givna sociala fakta. Enligt Helena Tolvhed är de snarare konstruktioner som forskaren kan använda för att undersöka hur människor positioneras i förhållande till varandra och till samhällets institutioner, och hur detta 8 Alexandra von Schwerin (red.), Den dolda kvinnomakten år på Skarhults slott, Klas-Göran Karlsson, Ulf Zander (red.), Historien är närvarande, s Klas-Göran Karlsson, Ulf Zander (red.), Historien är närvarande, s Intersektionalitet, Paulina de los Reyes 9

10 positionerande är knutet till ekonomiska och politiska resurser. 12 Genom historiska studier kan vi påvisa såväl förändringar som kontinuitet kring föreställningar och bestämningar av maktdimensioner och stereotyper och därmed också ifrågasätta samtida föreställningen om dessa. 13 Återigen får vi knyta an till läroplanen i historia, där ämnets syfte delvis sägs handlar om att utveckla en förståelse för hur historia påverkar identitetsskapandet och uppfattning om identitet: Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden. Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. Intersektionalitet kan vara en givande analysmodell för arbete med historiebruk. Identiteten av grupptillhörighet eller klasstillhörighet handlar både om den identitet som individen själv upplever och den individen tillskrivs. I det senare fallet är det relevant att fundera över vem som tillskriver en individ en viss socialgruppstillhörighet och varför. Identitetsskapande kategorier som aktualiseras behöver inte begränsas till övergripande indelningsgrupper som till exempel kön och etnicitet. Klass och utbildning är andra faktorer som kan tänkas mötas i en skärningspunkt för identitetsskapande. Alla dessa faktorer kan beaktas utifrån såväl individ som grupp som samhälle. Hur kategoriseringen ser ut styrs också av den tid som råder. Den samtida kategoriseringen behöver inte överensstämma med en dåtida. 14 Vad innebär det att vara pojke, tonåring, medelklass, skolelev idag, för femtio år sedan eller för hundra år sedan? Vilka faktorer påverkar identitetsskapandet? Hur har skolpojkens sociala position i samhället förändrats över tid? Aktualiseras olika identiteter hos individen i olika situationer och sammanhang eller samexisterar individens samtliga identiteter i en specifik kombination? Kön och etnicitet betraktas generellt inte som sociala grupper i dagens moderna samhällen. Juridiska rättigheter och skyldigheter gäller alla. Faktorer som kön och etnicitet har dock stor informell betydelse för individens sociala position på grund av fördomar, rasism och sexism. 15 Den identitet olika sociala grupper upplever eller tillskrivs kan vi få syn på när vi studerar historiebruk. Här kan ambitioner och positioner i förhållande till andra sociala grupper och samhället i stort bli synliga. Vad är det till exempel som vi får syn på när vi möter bilden av Rosie the Riveter, beslöjad 12 Helena Tolvhed, Intersektionalitet och historievetenskap i tidskriften Scandia (2010:1), s Helena Tolvhed, Intersektionalitet och historievetenskap i tidskriften Scandia (2010:1), s Lars Kvarnström, Sociala grupper, ur Perspektiv på historien. En introduktion till historia. Studentlitteratur, Henrik Ågren (red.), Lund, 2015 s Lars Kvarnström, Sociala grupper, ur Perspektiv på historien. En introduktion till historia. Studentlitteratur, Henrik Ågren (red.), Lund, 2015 s.79 10

11 i kampanjen för saudiska kvinnors rätt att köra bil? Och vad händer när Common, en av vår tids stora rappartister samplar Martin Luther Kings berömda tal i sin låt A dream? 5. Avslutande diskussion Historiemedvetande kan, såsom ämnets syfte beskrivs i läroplanen, verkligen bli ett verktyg för meningsskapande i tillvaron genom reflektion över den egna historiska identiteten, i förhållande till historiska förändringsprocesser. Ett exempel på detta är hur olika socialgruppers position har kommit att ändras över tid. Detta blir synligt bland annat i övningen kring Mazettihuset. När vi pratar om historiebruk aktualiseras frågan om vems historia som brukas? Genom den frågan kan vi synliggöra maktordning i såväl dåtid som samtid och vidare ställa frågan om vem som, med ett samtids- och framtidsperspektiv, inkluderas och vem som exkluderas i detta bruk. Talar bruket till oss alla eller bara till en del av oss? Det handlar om vems historia som förs fram. Det kan handla om kvinnor i historien, utbud på museum eller fokus på olika historiska epoker, geografiska områden i populärkultur. Som konstaterades inledningsvis är tolkningen beroende av historiekulturen och är därmed något som kan variera i tid och rum. Historiekulturen styr vilka och vilkas berättelser som anses värd att lyftas fram och hur de ska berättas. 16 Om eleverna uppmuntras att analysera och granska de historiska berättelser de möter i stadsrummet kan de få syn på konstruktionen av sin och andras identitet och koppla dessa konstruktioner till historiska sammanhang såväl som nutida. I förlängningen kan detta också ge eleverna möjlighet att förstå människor i förhållande till den tid de levt och verkat i historisk empati. 16 För mer information se Klas- Göran Karlsson (2014), Historia är närvarande, Lund: Studentlitteratur 11

12 Litteratur- och källförteckning Aronsson, Peter, Historiebruk: att använda det förflutna, Studentlitteratur, Lund, 2004 Karlsson, Klas-Göran och Zander, Ulf (red.), Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning, Studentlitteratur, Lund, 2014 Seixas, Peter och Morton, Tom, The Big Six, Nelson Education Ltd, Toronto, 2013 von Schwerin, Alexandra (red.), Den dolda kvinnomakten år på Skarhults slott, Atlantis, Stockholm, 2014 Ågren, Henrik (red.), Perspektiv på historia. En introduktion till historiestudier. Studentlitteratur, Lund, 2015 Szczepanski, Anders, Platsens betydelse för lärande och undervisning ett utomhuspedagogiskt perspektiv, Linköpings universitet, 2013 Tolvhed, Helena Intersektionalitet och historievetenskap, tidskriften Scandia (2010:1) 12