Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia årskurserna 7-9 vid Sandåkerskolan i Landskrona kommun

Transkript

1 en Bilaga 1 Verksam hetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia årskurserna 7-9 vid Sandåkerskolan i Landskrona kommun

2 1(12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Sandåkerskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning genomför en kvalitetsgranskning av undervisningen i historia under våren och Granskningen vid Sandåkerskolan i Landskrona kommun ingår i detta projekt. Sandåkerskolan besöktes den februari Ansvariga inspektörer har utredarna Lotta Nyren och Rut Hård af Segerstad varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av undervisningen i historia genomförs i totalt 21 kommunala skolor och 7 fristående skolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrundsuppgifter om Sandåkerskolan Sandåkerskolan ligger i samhället Häljarp i Landskrona kommun och omfattar två skolenheter, Sandåkerskolan 1 och Sandåkerskolan 2, med verksamhet för årskurs 4-9. Skolan har totalt 362 elever. Föreliggande granskning avser Sandåkerskolan 2 årskurs 7-9 och omfattar 176 elever. Lärarna är organiserade i arbetslag med ämnesansvarig i historia. Historieundervisningen planeras och utvecklas i samverkan med ämneslärare vid andra grundskolor, i så kallade ämnesnätverk. Skolan har ingen tillsatt förstelärare i historia. Historieundervisningen sker blockvis.

3 2(12) Läsåret 2014 nådde, enligt nationell statistik, 93 procent av eleverna i årskurs nio minst betyget E i historia. Resultat I vilken utsträckning får eleverna skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom att använda en historisk referensram? Här bedöms om undervisningen innehåller historiska kunskaper som anspelar på uppfattningar om dåtiden uppfattningar som delas av många och som man i olika sammanhang förväntas känna till. Vidare bedöms om undervisningen innehåller kunskaper om historiska sammanhang som har lett fram till nuet. Kunskaper om historiska sammanhang kan öka elevernas förståelse för att samhället förändras av en mängd olika orsaker och att det påverkar förutsättningarna för eleverna själva och för deras omgivning. Erfarenheter från hela världen måste ingå i den historiska referensramen. Här bedöms även om undervisningen ger en kronologisk överblick. En grundläggande förståelse för kronologin i olika skeenden är en förutsättning för att kunna resonera om orsaker till, och konsekvenser av, förändringar i samhället. Vidare bedöms om eleverna får använda adekvata begrepp kring en historisk referensram. Slutligen bedöms också vilket stöd eleverna får i form av tydliga beskrivningar och förklaringar samt om eleverna får diskutera och reflektera kring en historisk referensram. Kunskaper om historia Av lektionsobservationer, lärarintervju och elevintervjuer framkommer ganska många exempel på att undervisningen i historia innehåller kunskaper om tidsperioder, händelser och personer i det förflutna. De observerade lektionerna varierar dock i just detta avseende, något som i viss mån kan förklaras av att lärarna har valt olika typer av lektionsupplägg. Undervisning där eleverna förväntas arbeta mer självständigt innehåller inte lika många exempel på processer bakom samhällsförändring, som den mer lärarledda observerade undervisningen gör. Den undervisning som bedrivs på skolan när är på besök knyter innehållsmässigt an till andra världskriget, romarriket samt stenåldern. Lektionerna som behandlar andra världskriget syftar, enligt läraren, främst till att eleverna ska reflektera kring sitt möte med en kvinna som överlevt förintelsen och skapa en större förståelse för kriget och dess sammanhang. De lektioner som tar avstamp i romarriket syftar till att bedöma elevernas kunskaper kopplat till en historisk referensram. Eleverna får under dessa lektioner i uppgift att

4 3(12) formulera frågor utifrån kunskapskraven i historia. Deras frågor ska sedan utgöra underlag för ett quiz - där elevernas kunskaper om romarriket och förmåga att ställa frågor ska bedömas, enligt vad läraren uppger i intervju. I de exempel på prov som skolan lämnat till inför granskningen finns sammanlagt 43 frågor fördelade på sex skriftliga prov. Av dessa 43 frågor är det tre stycken som knyter an till vår samtid, resterande berör kunskaper om tidsperioder, händelser och personer i det förflutna. Historiska sammanhang Intervjuade lärare lyfter fram vikten av att eleverna får en undervisning där de kan se historiska samband och sammanhang. En av de intervjuade lärarna liknar historieämnet vid ett dominospel, man kan inte rycka ut en bit, då ramlar det. I lärarintervjun framkommer vidare att fokus i undervisningen läggs på handling och konsekvenser, orsak och verkan. Som exempel nämns vikten av att ge eleverna en bakgrund till första världskriget och att tydliggöra tidslinjen. I elevintervjuerna framkommer några få exempel på hur de genom undervisningen har lärt sig hur händelser kan hänga samman, som exempel nänms Japans attack av Pearl Harbor- och hur denna, enligt eleverna, ledde till andra världskrigets slut, åtminstone i Stilla havet. Exempel på liknade elevutsagor finns också i den enkät eleverna uppmanades fylla i före s besök. I elevenkäten återfinns även flera utsagor där eleverna uppger att lärarna förklarat att syftet med historieämnet är att förstå hur historien påverkar nuet. Kronologisk överblick Intervjuade lärare uppger hur eleverna fått möjlighet att skapa samband mellan olika tidsperioder när det gäller exempelvis folkmord. Eleverna får upp ögonen för att förintelsen inte var någon engångsföreteelse bland annat genom att det i undervisingen dras paralleller till folkmord i exempelvis Armenien, Rwanda och Kambodja, uppger lärare i intervju. Genom att sätta historiska händelser i ett större sanunanhang menar intervjuade lärare att eleverna får syn på att det som hände i dåtid, händer i nutid och kan hända i framtid. Under de observerade lektionerna framkommer exempel kring hur jämställdhet och kvinnors ställning sett ut över tid. Vidare finns exempel där eleverna får reflektera kring hur länderna runt Tyskland kunde ha agerat för att stoppa förintelsen, eleverna får således resonera utifrån en punkt i det förflutna och ge en alternativ historieskrivning. I lärarintervjun framkommer att undervisningen ger eleverna möjlighet att få en kronologisk överblick genom att resonera kring exempelvis moderniseringen av jordbruket. Här dras paralleller till romarriket vars modernisering helt avstannade under en period.

5 Verksam hetsrapport 4(12) Under elevintervjun framkommer att eleverna har haft en uppgift eller ett prov om hur det skulle kunna vara om 50 år. I den observerade undervisningen finns ett exempel där eleverna får möjlighet få föra resonemang om framtiden med underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Detta exempel handlar om hur människor i framtiden ska kunna få en upplevelse av hur förhållandena var under förintelsen, när ingen längre kan berätta om dem. Användning av historiska begrepp kopplat till historisk referensram Vissa av de observerande lektionerna genomsyras i hög grad av en konsekvent användning av adekvata tidsrelaterade begrepp till det undervisningen berör medan vissa lektioner präglas av en lägre grad av begreppsanvändning. Vid lärarintervjun framkommer att lärarna också försöker ha fokus på mer analytiska begrepp som handling och konsekvens, orsak och verkan. Exempel tas också upp på hur eleverna fått öva på begrepp genom att para samman ett visst begrepp (händelse/plats/fenomen) med en beskrivning. Aktivt lärarstöd i form av tydliga beskrivningar och förklaringar kopplat till historisk referensram På flertalet av de observerade lektionerna ställer lärarna frågor för att driva en tänkt tråd i undervisningen vidare. Av observerade lektioner framkommer att lärarna i ganska hög grad ger tydliga beskrivningar och förklaringar på hur vad som ska hända och i vilket sammanhang lektionen kommer in i. Dock används inga andra stöd, i form av exempelvis kartor, mind maps eller bilder för att komplettera de muntliga förklaringarna/beskrivningarna. Diskussion och reflektion kopplat till historisk referensram Vissa av de observerade lektionerna präglas av en hög grad av diskussion och reflektion kopplat till en historisk referensram, dessa lektioner bygger på att eleverna inledningsvis ska reflektera individuellt för att sedan diskutera i mindre grupp och avslutningsvis i helklass. Läraren stöttar då diskussionen med en relevant begreppsapparat. Under andra observerade lektioner där eleverna arbetar mer självständigt får eleverna inte samma möjlighet att diskutera och reflektera i relation till en adekvat historisk referensram med tillhörande begreppsapparat. Utifrån elevintervjuer framkommer att undervisningen ofta ger dem möjlighet att diskutera. Eleverna uppger också att diskussionerna ofta präglas av att läraren ställer frågor och eleverna räcker upp handen och svarar. Lektionsobservationerna visar att huvuddelen av samtalen mellan elever och lärare sker i form av korta kontrollfrågor eller fråga-svarmönster. Det finns ett fåtal exempel från lektionsobservationerna där elevernas egna erfarenheter och bakgrund lyfts in och används som utgångspunkt i samtalen/diskussionerna.

6 5(12) Sammanfattningsvis bedömer att eleverna i ganska hög grad får skapa samband mellan olika tidsdimensioner när undervisningen behandlar en historisk referensram. I vilken utsträckning får eleverna skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap? Här bedöms om undervisningen ger en orientering i källkritiska metoder och att eleverna får öva på att ställa frågor till och värdera historiska källor. Den övergripande frågan är hur vi kan veta något om det förflutna. Kursplanen pekar ut såväl skriftliga källor som arkeologiskt material, platser och levande människors berättelser som källor till historisk kunskap. Genom att eleverna får komma i kontakt med historiskt källmaterial kan ämnet bli levande för dem. När de tolkar och värderar källorna arbetar de dessutom som historiker och är med och skriver historia. Elevernas historiemedvetande utvecklas när de lär sig något om det födlutna, samtidigt som de får en insikt i vetenskapliga metoder och kan reflektera över hur deras tolkningar färgas av egna erfarenheter och värderingar. Här bedöms också om undervisningen ger eleverna möjlighet att genom källorna leva sig in i förhållanden och värderingar som rådde förr, det vill säga utveckla historisk empati och föra etiska resonemang om och Ifrågasätta handlingar och värderingar under tidigare perioder i historien. Vidare bedöms om eleverna får använda adekvata begrepp för att kritiskt granska, tolka och värdera källor. Slutligen bedöms också vilket stöd eleverna får i form av tydliga beskrivningar och förklaringar samt om eleverna får diskutera och reflektera kring hur de utifrån en kritisk granskning, tolkning och värdering av källor kan skapa historisk kunskap. Orientering i källkritiska metoder Av lektionsobservationerna samt av intervjuer med lärare och elever framgår att undervisningen lyfter fram vikten av att ha ett källkritiskt förhållningssätt. Ett par av de lektioner tar del av under sitt besök syftar, enligt intervjuade lärare, till att ge eleverna möjlighet att kritisk granska och tolka källor. Som utgångspunkt i lektionerna används då ett material från Skolverkets hemsida. Eleverna får i textform får möta en skulptör och arkeolog som utifrån ett arkeologiskt fynd rekonstruerar en stenåldersmänniska, den så kallade Birkaflickan. Av observationerna framgår att eleverna ges möjlighet att tillägna sig kunskaper om hur historiker och arkeologer arbetar. I den observerade undervisningen finns exempel på när eleverna själva får möjlighet att fundera kring valet av relevanta källor i förhållande till ett specifikt syfte/frågeställning.

7 Verksam hetsrapport 6(12) Exempelvis diskuteras vilka källor som kan vara relevanta att begrunda för att få kunskap om Egyptens pyramider. Eleverna ges i detta sammanhang viss orientering i källkritisk metod då diskussioner förs kring olika typer av källor såsom text, bild, arkeologiska fynd, diskussionen saknar dock fördjupande resonemang och följdfrågor kring olika källors användbarhet. I den observerade undervisningen finns också exempel på hur eleverna ges möjlighet att fundera kring hur de hade valt att rekonstruera Gustav Vasa eller en person från franska revolutionen. Vidare finns i den observerade undervisningen exempel där källkritiska resonemang förs i relation till den lärobok som eleverna använder i ämnet historia, kan denna betraktas som trovärdig? I detta sammanhang uppmärksammas eleverna på att läromedel i historia fått kritik i massmedia på grund av de kvinnliga gestalterna är så pass underrepresenterade i relation till de manliga, här lyfter undervisningen fram att det är "männen som skrivit historien". I den undervisning som tar del av framkommer exempel på hur elever får reflektera kring källors tillkomst i ett historiskt sammanhang. Bland annat får eleverna bläddra i skriften "Om detta må ni berätta", en produkt av en utbildningsinsats i slutet av 1990-talet. Undervisningen lyfter här fram hur Göran Persson mot bakgrund av det politiska läget i Sverige vid denna tidpunkt initierade utbildningsinsatsen. Eleverna får föra resonemang om huruvida skriften tjänade sitt syfte, dess användbarhet samt sätta den i relation till de främlingsfientliga strömningar som finns idag. Använda och tolka källor för att utveckla historisk empati Av lektionsobservationer samt intervjuer med lärare och elever framgår att eleverna i hög grad får möjlighet att föra etiska resonemang om och ifrågasätta handlingar och värderingar under tidigare perioder i historien. Några av de klasser som möter under sitt besök har ett par dagar tidigare fått träffa en judinna som överlevde förintelsen. Hennes berättelse används som utgångspunkt i undervisningen framför allt, enligt intervjuad lärare, för att eleverna ska få en egen upplevelse som komplement till den tidigare undervisning eleverna mött under årskurs 9. I den observerade undervisningen diskuteras frågor som handlar om hur eleverna tänker och känner kring det den 90-åriga kvinnan berättar. Paralleller dras till elevernas egna bakgrunder och erfarenheter vilka sätts i relation till värderingar och förhållanden som rådde då. Eleverna ges på detta sätt goda möjligheter att föra etiska resonemang om och ifrågasätta handlingar under tidigare perioder i historien.

8 7 (12) Som ytterligare exempel på hur undervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla historisk empati uppger lärare i intervju att Hitlers joumalfihner, med karikatyrer av människor med judiskt ursprung, använts i undervisningen. Eleverna har i provsituationer fått reflektera över exempelvis hur Hitler kan ha använt filmerna i ett specifikt syfte och under en specifik tid. Vidare har undervisingen lyft fram hur olika framställningar kan användas i propagandasyfte och i syfte att stärka en gemenskap eller identitet. Användning av historiska begrepp kopplat till att kritiskt granska, tolka och värdera källor I lärarintervjun uppges att skolan använder en och samma modell för hur de behandlar källkritik i samtliga ämnen, denna är hämtad ur skolans läromedel för svenskämnet. Fokus ligger främst på att avgöra om en källa kan betraktas som tillförlitlig, vem har skrivit den, i vilket syfte och i vilket sammanhang. Av lektionsobservationer samt intervjuer med elever och lärare framkommer inga exempel på att eleverna får föra källkritisk argumentation kring hur lång tid som gått mellan en händelse och att källan som berättar om den skapades, samt om uppgifterna i en viss källa bygger på något annat källmaterial. Aktivt lärarstöd i form av tydliga beskrivningar och förklaringar samt diskussion och reflektion kopplat till att kritiskt granska, tolka och värdera källor I observationerna framkommer vikten av att som elev vara kritisk flera gånger, dock ej på vilket sätt och i relation till vad. Eleverna ger under observerade lektioner uttryck för att ett kritiskt förhållningssätt innebär att "man ska inte tro på allt". Särskilt kritisk bör eleverna, utifrån lektionsobservationerna, vara till källor på internet. Här saknas ett tydligt lärarstöd och förklaringar som beskriver hur historiska källor kan förstås och värderas samt vad som skiljer historieämnets källkritik från andra ämnens. Till exempel framkommer inga exempel på hur undervisningen klargör att uppenbart osanna källor kan ha en hög användbarhet. Eleverna får i anslutning till en diskussion om arkeologiska fynd frågan "hur mycket vet ni och hur mycket är teorier?" Kunskap ställs således mot teorier istället för att eleverna får möjlighet att ställa frågor om exempelvis källans tillkomst, syfte och beroende av andra källor. I observationerna framkommer vidare att eleverna uppmanas kunna skilja på fakta och tolkning, snarare än att ge eleverna möjlighet att öva på att se hur deras tolkningar av historiska källor färgas av egna erfarenheter och värderingar. Sammanfattningsvis bedömer att eleverna i ganska hög grad får skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap och i hög grad använda och tolka källor för att utveckla historisk empati.

9 Verksam hetsrapport 8(12) Vidare bedömer att eleverna i ganska låg grad får skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom ett aktivt lärarstöd i form av tydliga beskrivningar och förklaringar. I vilken utsträckning får eleverna skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv? Här bedöms om undervisningen ger eleverna möjligheter att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Vidare granskas om undervisningen innehåller moment kring hur historia kan användas för olika syften och förståelse för hur historiska berättelser används i samhället och i vardagslivet. Historieskrivningen är inte neutral utan görs utifrån något syfte eller i ett specifikt sammanhang. Historia kan vara ett verktyg både för enskilda individer och för grupper att formulera hur de vill uppfattas och vad de vill göra genom att berätta om det förflutna. Historia kan också användas för att skapa familjesammanhållning eller etablera identiteter baserade på till exempel klass, genus, etnicitet, generation eller nationell tillhörighet. Med kunskaper om detta får eleverna möjlighet att upptäcka och förstå när och hur historia används för att påverka människor i olika sammanhang. Vidare bedöms om eleverna får använda adekvata begrepp för att reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Slutligen bedöms också vilket stöd eleverna får i form av tydliga beskrivningar och förklaringar samt om eleverna får diskutera och reflektera kring hur de och andra använder historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Hur spår av historien kan tolkas Vid de observerade lektionerna förekommer ett exempel på hur spår av historien kan tolkas, nämligen hur den romerska kalendern satt spår i dagens Sverige. Eleverna får i detta sarnmahang kunskaper om varför man "majar" en midsommarstång samt varför årets tolv månader bär de namn de gör. Något exempel på hur spår av historien kan tolkas framkommer också i intervjuerna med lärare. Här beskrivs hur undervisningen tar upp varför det finns svenska gatunamn i Finland. I en elevintervju framkommer utsagan "de är katoliker på Filippinerna, för att spanjorerna kom dit", vilken också antyder att undervisningen berör området ovan. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper och nationella identiteter Vid de lektioner observerat finns exempel på att eleverna uppmärksammas på att historia konstrueras i ett sammanhang. 1 undervisning-

10 9(12) en diskuteras exempelvis att llistorien/förställningen om den danske kungen Kristian II ser olika ut beroende på vem som får möjlighet att berätta den, då han i svenska läromedel beskrivs som Kristian Tyrann medan i danska läromedel som Kristian den gode. Hur historia använts och används i samhället och i vardagslivet Av lektionsobservationer, lärarintervju och elevintervju framkommer konkreta exempel på att eleverna behandlar hur historia använts och används i samhället och vardagslivet. I lärarintervjun framkommer bland annat hur undervisningen berört hur nazisterna lät gräva ner föremål med nazistiska symboler för att sedan gräva upp dem och på så sätt förvanska historien. Under några av de lektioner observerar lyfter undervisningen exempelvis fram att det finns "historierevisionister", det vill säga en grupp människor som förnekar att förintelsen ägt rum. På detta sätt får eleverna möjlighet att se att historieskrivning inte är neutral utan att den berättas utifrån ett visst syfte och sammanhang. Eleverna ges också tillfälle att själva diskutera vilken typ av källor som skulle vara möjliga att konstruera/bevara för att kommande generationer ska få samma upplevelse som eleverna fått av överlevaren de just mött, vilket berör hur historia kan skapas i ett visst syfte. Användning av historiska begrepp kopplat till användning av historia Under lärar- och elevintervjuerna och på de observerade lektionerna förekommer begrepp som propaganda, identitet och ideologi kopplade till hur historia kan användas. I elevintervjuer framkommer att vissa begrepp och ord ofta upprepas i undervisningen, som exempel på ord nämner eleverna "propaganda". Aktivt lärarstöd i form av tydliga beskrivningar och förklaringar samt diskussion och reflektion kopplat till användning av historia Av lektionsobservationer, lärar- och elevintervjuer framkommer ett fåtal exempel på när eleverna i undervisningen får diskutera eller reflektera specifikt kring sin egen och andras användning av historia. Som tidigare nämnts uppmanas exempelvis eleverna reflektera kring hur kommande generationer ska få samma upplevelse av det som hänt under förintelsen som de, genom sitt möte med en överlevare, fått. Sammanfattningsvis bedömer att eleverna i viss grad får skapa samband mellan tidsdimensioner när det gäller hur spår av historia kan tolkas samt hur historia kan användas för olika syften.

11 10 (12) Allmändidaktik En framgångsrik undervisning som leder till att eleverna når goda studieresultat kan inte beskrivas i endimensionella termer. Det är kvaliteten i lärarens kombinerade kunskaper, förmågor och handlingar i varje unik undervisningssituation som skapar förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Utifrån forskningsöversikten Utmärkt undervisning] går det dock att peka ut några specifika kompetenser hos läraren som visat sig ha stor betydelse. Lektionsobservationer samt intervjuer med elever och lärare visar att elevernas utbildning i historia i ganska hög grad präglas av en trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö. har observerat någon lektion där såväl lärare som elever gav uttryck för att studieron inte var tillfredsställande. Lektionsobservationerna visar vidare att undervisningen i viss mån präglas av individanpassning, variation och utmaningar. I ganska stor utsträckning används så kallade kontrollfrågor i undervisningen snarare än frågor som ger eleverna möjligheter att reflektera och problematisera kring lektionsinnehållet. Elevers frågor och svar används inte i tillräckligt hög grad för att föra undervisningen vidare och fungera som motivator i elevernas lärande i historia. Vidare framgår av elev- och lärarintervjuerna samt de observerade lektionerna att undervisningen har en hög grad av tydlighet i mål, innehåll och struktur. Av lektionsobservationerna framgår att eleverna, ofta i anslutning till lektionens slut, får frågan om de har lärt sig något på lektionen. Frågan genererar oftast ett kort "ja". Däremot finns i lektionsobservationerna inga tydliga exempel på hur elever får en konstruktiv uppgiftsorienterad återkoppling kring det de har presterat i relation till kunskapskraven. I intervju med lärare framkommer dock att man i undervisningen har använt sig av elevexempel för att öka elevers förståelse kring sin egen prestation i relation till en "målprestation". Eleverna uppges även ha fått läsa och betygsätta varandras uppsatser. Syfte och frågeställningar Flera llistoriedidaktiska studier pekar på att det firms brister i undervisningen och i elevernas färdigheter när det gäller att skapa sammanhang mellan tidsdimensionerna dåtid, nutid och framtid när de olika förmågorna i ämnet historia behandlas. Detta är en viktig aspekt av det som handlar om historieämnets ' Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. 1. utg. Stockholm: Natur 81 Kultur

12 11(12) syfte - att utveckla elevernas historiemedvetande, och därför en central kvalitetsaspekt av undervisning i historia i grundskolan. Granskningens syfte är med bakgrund i detta att granska om undervisningen i historia i grundskolan utformas så att eleverna får möjlighet att skapa förmågespecifika samband mellan tidsdimensioner, det vill säga knyta samman olika tidsdimensioner, till exempel dåtid till nutid och framtid, när de använder en historisk referensram, arbetar med källor, reflekterar över historieanvändning och använder historiska begrepp. För att uppfylla syftet ska följande frågeställningar besvaras: 1. Innehåller undervisningen moment och uppgifter där eleverna får skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom att: a) använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer? b) kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap? c) reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv? d) använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används? 2. Får eleverna stöd i historieundervisningen generellt, och i synnerhet för att skapa samband mellan olika tidsdimensioner, genom att de får: a) ett aktivt lärarstöd i form av tydliga beskrivningar och förklaringar? b) diskutera och reflektera? Frågeställning la-id fokuserar på vad historieundervisningen innehåller, och bygger på kursplanens uppfattning om att de fyra förmågorna historisk referensram, källhantering, historieanvändning och historiska begrepp tillsammans utvecklar elevernas historiemedvetande. Frågeställningarna 2a-2b fokuserar på hur historieundervisningen genomförs och knyter an till s modell för undervisningsgranskning. Fråga 2a tar fasta på om läraren är tydlig och konkret när det gäller att beskriva och förklara olika saker för eleverna, i synnerhet vad det innebär att knyta ihop olika tidsperioder genom förmågorna. Fråga 2b tar fasta på om eleverna får ge uttryck för och utbyta tankar och resonemang - enskilt eller i grupp med andra elever och läraren. Det ska framhållas att frågorna 2a och 2b även avser historieundervisningen generellt, det vill säga även i de fall eleverna inte får skapa tidssamband genom förmågorna.

13 Verksam hetsrapport 12 (12) Metod och material I s modell för granskning av undervisning ingår olika datainsamlingsmetoder: intervjuer, dokumentstudier, statistik, observationer och enkäter. De underlag som samlats in inför och under s besök på skolan analyseras sedan av de inspektörer som genomfört besöket varpå dessa redovisar sina bedömningar av i vilken grad undervisningen i historia lever upp till kursplanens krav i ett beslut och i denna rapport. Rapporten är disponerad utifrån de tre inledande ärrmesspecifika förmågor som beskrivs kursplanen. Förmågan att använda adekvata begrepp i relation till de tre inledande förmågorna behandlas i respektive delavsnitt. För att eleverna ska kunna utveckla en historisk referensram och förståelse för hur historia skapas och används behöver de tillgång till ett ämnesspråk. Begreppen är verktyg som kan användas genomgående i all undervisning och bidra till fördjupad förståelse för ämnets centrala frågeställningar. I kursplanen finns två typer av begrepp, tidsrelaterade begrepp som knyter an till epoker eller specifika tidsperioder och övergripande begrepp som fungerar som analysverktyg genom att de belyser grundläggande historiska frågeställningar som är relevanta för de tidsperioder man studerar.