PERSPEKTIV PÅ HISTORIEN

Transkript

1 PERSPEKTIV PÅ HISTORIEN på historien HISTORISKA INSTITUTIONEN Karin Hassan Jansson VT16

2 Disposition Perspektiv/Historiesyn Viktiga perspektiv Politisk historia Ekonomisk historia Socialhistoria Kulturhistoria Historiografi "light" Inför seminariet

3 Exempel Filmen Dejavu

4

5

6

7 VAD ÄR VIKTIGT? Where do we look? Historieskrivning är att skapa mening John Arnold, Margaret Hunt: History is an argument. Historiesyn men vilken mening? Klas Åmark: De begrepp vi väljer får vetenskapliga konsekvenser och har politisk betydelse: T.ex. socialförsäkring som individens rättighet eller bidrag som ges av staten med vilka begrepp?

8 Erik Gustaf Geijer ( ) Hvad är det som sker i allt det som sker? Föreläsningar öfver menniskans historia, 1856, s. 1

9 POLITISK HISTORIA POLITISKT PERSPEKTIV Fokus på stater, kungar och regeringar, great men, politiska idéer och ideologier och politiska händelser Källor: t.ex. kungliga brev, parlamentsprotokoll, diplomatiska dekret Förändring följer av medvetna beslut av inflytelserika personer Människor agerar utifrån ideella motiv

10 Geijerstatyn i universitetsparken i Uppsala Geijer-Hjärne-skolan Erik Gustaf Geijer ( ) Harald Hjärne ( ). staten och den nationella politiken i fokus stora män, diplomati, krig politisk och nationalistisk historieskrivning historien en läxa för livet

11 WEIBULLSKOLAN Lauritz Weibull ( ) Curt Weibull ( ) Ungdomsfoto av Curt Weibull ( ). Inspirerade av Ranke ( ): historismen och historia som den egentligen är (wie es eigentlich gewesen) Radikal källkritik Från aktörer till (makt)förhållanden Mot nationalromantisk historieskrivning, skepsis mot att lära av historien Mer av en ekonomisk historieskrivning

12 EKONOMISK HISTORIA EKONOMISKT PERSPEKTIV Fokus på produktion, konsumtion och marknader, letar mönster i ekonomiska strukturer Källor: ofta (lokala) administrativa förteckningar av olika slag Förändringar grundas i ekonomiska förhållanden, Människor agerar utifrån ekonomiska intressen

13 1960-TALET: TEORIERNAS INTÅG Kritik mot beskrivande historieskrivning Historieskrivningen bör utgå från problem och frågor Från konflikt/förändring till kontinuitet/konsensus Socialhistoria: folkets historia E. P. Thompson ( ).

14 SOCIALHISTORIA SOCIALT PERSPEKTIV Fokus på hur människor organiserat sina liv, t.ex. arbete, boende, reproduktion (sexualliv och barnuppfostran), mönster i levnadssätt Källor: (ofta lokala) administrativa förteckningar av olika slag, men också t.ex. lagar, dagböcker etc Förändring bottnar i människors ändrade sätt att leva och organisera sina liv Människor agerar med sociala motiv

15 Karl Marx (historiematerialism) Practically all historians writing today are marxists [ ] not left-wing [ ] But a key element of Marx thought has become so ingrained in historians ideas that it is now practically taken for granted: the insight that social and economic circumstances affect the ways in which people think about themselves, their lives, the world around them, and thus move to action. (John Arnold, History: A short introduction, s. 85) Karl Marx ( )

16 Idealistisk historiesyn Idéer Politik Historiematerialistisk historiesyn Idéer Politik Överbyggnad Samhälle Produktionsförhållanden Hur arbetsliv och ägande är fördelat Bas

17 REAKTION: DEN KULTURELLA VÄNDNINGEN Clifford Geertz, amerikansk antropolog ( ). Mot och 1980-talets strukturalism Kulturhistoria Clifford Geertz, thick description Fokus: att tolka och ge mening åt vanor och traditioner Sociala konstruktioner Individen väljer, men inom nät av kulturella regler/koder

18 KULTURHISTORIA KULTURELLT PERSPEKTIV Fokus på språk, vardagliga praktiker, traditioner, normer och föreställningar Källor, allt, ofta rättspraxis och populärkultur, Förändring bottnar i ändringar i människors (ofta outtalade) föreställningar och vanor Människor agerar utifrån de ramar som sätts av språk och föreställningsvärldar

19 KULTUR, KUNSKAP, NORMER [Foucaults] inflytande har idag trängt så djupt in i vetenskapen och kulturdebatten att många av hans tankegångar om till exempel makt, diskurs, disciplin, och sexualitet har blivit en del i den akademiska och kulturella diskussionen på ett sätt som gör att vi inte längre har klart för oss varifrån de kommer. Michel Foucault ( ) (Roddy Nilsson, Foucault, historien och historikern. Receptionen av inom svensk historisk forskning

20 HISTORIOGRAFI LIGHT Politisk historia historia som statsvetenskap, (ofta) nationalistisk historia, dominerade sent och tidigt 1900-tal Ekonomisk historia historia som nationalekonomi, (ofta fokus på stora processer som industrialisering, marknaders framväxt), viktig från tidigt 1900-tal Den socialhistoriska vändningen historia som sociologi, (ofta) utifrån samhällsteorier, blev inflytelserikt i Sverige från 1960-talet Den kulturhistoriska vändningen historia som antropologi, växte fram i Sverige från ca 1980-talet

21 SAMEXISTENS Hitler: en biografi, Ian Kershaw, The Nazi economic recovery, , R J Overy, The logic of evil: the social origins of the Nazi Party, , William Brustein, Performing the nation in interwar Germany: Sport, spectacle and political symbolism, , Nadine Rossol, 2010.

22 SAMHÄLLET ÄR (OCH VAR) KOMPLEXT Politik och idéer Kulturella förhållanden Sociala förhållanden Ekonomiska förhållanden

23 SAMMANFATTNING Where have we looked? Historiker skriver om det förflutna utifrån specifika val Valen kan beskrivas som perspektiv: politiska, ekonomiska, sociala och kulturella perspektiv några huvudperspektiv Perspektivet styr bl.a. val av källor och hur historiker ser på förändring och människors agerande Historikers val styrs av den tid hen lever i Historikers val påverkar den tid hen lever i

24 SEMINARIUM: PERSPEKTIV PÅ HISTORIEN Syfte: skapa insikt om att historieskrivning är präglad av författarnas val av perspektiv och att reflektera över det i förhållande till kurslitteraturen. Litteratur Arnold, John, History: A Very Short Introduction (2000), kap. 5-6 Sjöberg, Maria, Inledning i Kritiska tankar om historia, s Åmark, Klas, Varför historia? (2011), kap. 5 Underlag: utdrag (förord och innehållsförteckningar) ur 8 läroböcker i historia skrivna för högskolestudenter (finns på Studentportalen) Jobba i basgrupperna (med frågorna i seminarieunderlaget)