Goda råd är inte dyra om revisorns förändrade roll i kristider

Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats Vårterminen 2011 Goda råd är inte dyra om revisorns förändrade roll i kristider Författare: Linn Gezelius och Sandra Pääjärvi Handledare: Thomas Carrington Inlämningsdatum: 2011-06-03 Abstract The recent past has been characterized by the financial crisis. In this uncertain economic market the auditor gets an important role. Researchers have focused on the auditor s role and involvement in the crisis. But how does the auditor get affected by the crisis? Previous research suggests that the auditor s advice during the financial crisis grew, both in terms of audit-related advice and consultancy work carried out by the auditors. The research also indicates that increased counseling has a negative impact on the auditor s independence and audit quality. Through interviews with auditors from the five largest auditing firms in Sweden, this paper aims to show how the financial crisis affected the auditor s professional role in terms of independence and audit quality. The results of this study show that the auditors experience that consulting engagements declined while the audit-related counseling increased, which is partly in contrary to previous research. Reasoning during the interviews suggests that auditors were more skeptical towards firms which indicate that the close relationship did not affect the auditor s attitude and independence to the company negatively. In addition, the auditors feel that the audit work was allowed to be more time-consuming, which meant that the audit became more extensive during the financial crisis. The auditors response indicates that the audit fee was reduced, which according to previous research should have a negative impact on audit quality. The results instead suggest that the auditors audit quality was better during the financial crisis. We ask ourselves whether the increased audit quality during a financial crisis means that audit quality is lower in good times? Keywords: financial crisis, audit role, independence, consulting, audit quality

Sammanfattning Den senaste tiden har präglats av en finansiell kris som har skakat om den globala ekonomin. På den osäkra ekonomiska marknaden som uppstår får revisorn en allt större betydelse. Forskare har fokuserat på att studera revisorns roll och inblandning i finanskrisen. Men hur påverkas revisorer av kriser? Tidigare forskning tyder på att revisorns rådgivning under finanskriser ökar, både i termer av revisionsnära rådgivning och av konsultuppdrag utförda av revisorer. Forskningen indikerar också att en ökad rådgivning kan ha en negativ påverkan på revisorns oberoende och revisionskvalitet. Genom intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige har denna uppsats som syfte att visa hur revisorns yrkesroll förändrades i termer av oberoende och revisionskvalitet i samband med finanskrisen 2008. Resultatet av studien tyder på att revisorer upplever att konsultuppdragen minskar medan den revisionsnära rådgivningen istället ökar, vilket delvis är i motsats till tidigare gjord forskning. Samtidigt tyder resonemangen som fördes under intervjuerna på att revisorerna blev mer skeptiska i sitt förhållningssätt gentemot företagen vilket indikerar att den nära relationen inte påverkade revisorns kritiska förhållningssätt och oberoende till företaget negativt. Dessutom upplevde revisorerna att arbetet tilläts vara mer tidskrävande vilket i sin tur gjorde att granskningen blev mer omfattande under finanskrisen. Revisorernas svar indikerar att revisionsarvodet minskade vilket enligt tidigare forskning ska ha en negativ inverkan på revisionskvalitet. Resultatet tyder istället på att revisionskvaliteten för våra respondenter blev bättre under den finansiella krisen. Vi ställer oss frågan om en ökad revisionskvalitet under en finanskris innebär att revisionskvaliteten är sämre under goda tider? Nyckelord: finanskris, revisorns roll, oberoende, rådgivning, revisionskvalitet 2

Förord Till de personer som har gjort denna uppsats genomförbar vill vi rikta ett stort tack. Tack till vår handledare Thomas Carrington för goda råd och vägledning, samt våra opponenter för värdefulla tips och konstruktiva förslag. Dessutom vill vi tacka de revisorer som ville ställa upp på intervjuer och göra denna uppsats möjlig. Uppsala, juni 2011 Linn Gezelius Sandra Pääjärvi 3

Innehållsförteckning 1. Inledning... 5 1.1 Problemdiskussion... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Uppsatsdisposition... 7 2. Revisorn i kristider... 7 2.1 Finanskrisens påverkan på revisorns rådgivningsroll... 8 2.2 Finanskrisens påverkan på revisionskvaliteten... 10 3. Studiens tillvägagångssätt... 12 3.1 Källkritik för litteratur... 12 3.2 Metodval... 12 3.3 Intervjumetodik... 13 3.3.1 Intervjufrågornas utformning... 14 4. Respondenternas upplevelse av krisen... 16 4.1 Finanskrisens påverkan på revisorns rådgivningsroll... 16 4.2 Finanskrisens påverkan på revisionskvaliteten... 18 5. Analys... 19 5.1 Revisorns roll och relationen till företag i tider av finansiell kris... 19 5.2 Revisionskvalitet i tider av finansiell kris... 21 6. Slutsats... 24 6.1 Förslag till vidare forskning... 26 Källförteckning... 27 Riksdagstryck... 27 Tryckta källor... 27 Elektroniska källor... 30 Muntliga källor... 30 Bilaga 1 Personlig intervju... 30 4

1. Inledning De senaste årens finanskris har skakat om den globala ekonomin. Finanskrisens omfattning, komplexitet och effekter har gjort den till en av de mest problematiska sedan den stora depressionen i början av 1900-talet (Riksbanken, 2008). Enron, WorldCom och nu senast svenska HQ Bank är några företag i raden av finansiella skandaler där redovisning och revision varit involverade (Cooper, Everett & Neu, 2005, s. 373-374). I en osäker värld bringar revisorn ett lugn till alla som har ett finansiellt intresse i företaget genom att lämna ett utlåtande om huruvida den finansiella rapporten ger en rättvisande bild (Sikka, 2009, s. 868). Årsredovisningar som är granskade av en revisor anses vara mer tillförlitliga än rapporter som inte har blivit granskade av en revisor (Power, 2003, s. 380). I samband med kraschen av Enron kritiserades revisorn hårt i termer av oberoende och självständighet. Kritiken har lett till att revisorer internt har ifrågasatt etiska aspekter i yrket (Suddaby, Gendron & Lam, 2009, s. 409). Revisorns roll som expert ifrågasätts också ständigt av omgivningen i samband med konkurser, bedrägerier och andra misslyckanden. Sådana händelser bidrar till att skapa en misstänksamhet kring att revisorer saknar det nödvändiga oberoendet och den kompetens som behövs för att skapa en kvalitetssäkrad revision som speglar den sanna och rättvisande finansiella bilden av ett företag (Sikka, 2009, s. 868). I Aktiebolagslagen (ABL) 9:3 står uttryckt att all revision ska genomföras enligt god revisionssed. Däremot finns ingen närmare beskrivning av vad god revisionssed är. Begreppet utvecklas istället främst av revisionsorganisationer, som exempelvis Far - Branschorganisationen för revisorer och rådgivare (Far) och Revisorsnämnden (RN) (Moberg, 2006, s. 36). I rekommendationerna från Far grundas god revisionssed på erfarenhet och professionellt omdöme (Far Förlag, 2005, s. 112). Det finns alltså ramar och regler för hur revisionsarbetet ska gå till, men erfarenhet och professionellt omdöme bör kunna påverkas av yttre omständigheter. Detta kan ses i artikeln av Napier (2007, s. 201-202) som visar att förändringar i revisionsmetoder beror på ekonomiska och teknologiska faktorer. Med detta menas att konkurrenstrycket som uppstår mellan revisorer och revisionsbyråer samt önskan att hålla kostnaderna för revisionen nere, vilket blir fallet i en finanskris, leder till en stadig nedgång i antalet transaktioner som revisorn faktiskt kontrollerar. 5

1.1 Problemdiskussion De senaste 150 åren har finansiella kriser bidragit till att belysa problemen kring revisorers kompetens, oberoende och egenskaper (Fraser & Pong, 2009, s. 104). Humphrey, Loft & Woods (2009, s. 822) menar att tider av kris är ett bra tillfälle för att studera betydelsen och inflytelsen av revisionsfunktionen, inte minst för att det är en tid där värdet av revisionen är som mest tydlig. Revisionsyrket sägs ha haft en bra kris (Boyle, 2008). Trots detta har revisorns påverkan på och inblandning i den finansiella krisen varit ett ämne som utförligt har studerats (Arnold, 2009; Suddaby et al., 2009; Jawadi, 2010; Sikka, 2009; Linthicum, Reitenga & Sanchez, 2010; Holmes & Sukhraj, 2008). Få studier har däremot gjorts om hur finanskrisen påverkar och upplevs av revisorn. Enligt Sikka (2009, s. 871) väcker finansiella kriser nya och äldre frågor om rollen, kvaliteten och självständigheten hos revisorer. Innan krisen bröt ut meddelade Global Public Policy Committee (GPPC) att det skett en förbättring när det gäller revisionskvalitet och revisorers oberoende globalt. Efter krisen har oro uttryckts kring nivån på revisionsarbetet i termer av oberoende och kvalitet (Humphrey et al., 2009, s. 813, 816). Detta väcker frågor kring hur revisorns roll, oberoende och revisionskvalitet uppfattades och förändrades under finanskrisen. Ur ett svenskt perspektiv kan det vara extra intressant att undersöka eftersom det svenska revisorsyrket traditionellt har varit starkt självreglerat (Öhman, Häckner, Jansson & Tschudi, 2006, s. 90) vilket medför att revisorer till stor del själva bedömer vad oberoende och kvalitet är. I Sverige har de fyra största revisionsbyråerna en dominerande position (Öhman et al., 2006, s. 96) varför oberoende och revisionskvalitet hos revisorer från de större revisionsbyråerna blir intressant att studera. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige upplever att deras yrkesroll förändrades i termer av oberoende och revisionskvalitet i samband med finanskrisen 2008. 6

1.3 Uppsatsdisposition Det fortsatta upplägget för denna uppsats börjar med en teoretisk referensram. Där förklaras revisorns roll, rådgivning, oberoende och revisionskvalitet. Teorin är baserad på tidigare forskning som ger en inblick i hur revisionsarbetet har påverkats i termer av oberoende och revisionskvalitet. Detta för att lättare se faktorerna som kan ha förändrats eller förändrat revisionsyrket under krisen. För att uppfylla syftet utvecklas ur teorin två forskningsfrågor. Den intervjumetodik som användes i denna kvalitativa studie för att besvara forskningsfrågorna beskrivs sedan. Därefter presenteras resultatet från den empiriska studien som ger en sammanfattande bild av hur de intervjuade revisorerna upplever att deras yrkesroll förändrades under finanskrisen. Sedan kopplas teorin och intervjusvaren samman i en analys. Avslutningsvis presenteras studiens slutsats och förslag på vidare forskning för framtida studier. 2. Revisorn i kristider Det övergripande syftet med ett företags redovisning är att förse investerare och andra intressenter med användbar information om företaget. Rollen som revisor är därmed att kvalitetssäkra informationen för att garantera företagets intressenter om att redovisningen är trovärdig. Rollen som revisor är vägledd genom lagar, riktlinjer och instruktioner samt genom fortlöpande samspel med kolleger i yrket (Öhman et al., 2006, s. 91, 94). Under en finanskris blir revisorns yrkesroll mer kritiskt granskad av omgivningen (Suddaby et al., 2009, s. 409). I en studie av Öhman et al. (2006, s. 107) framkom att revisorer upplever sin situation som exponerad, bland annat för att revisorn enligt lag är ansvarig för sitt revisionsarbete och sin revisionsrapport. För de formella reglerna krävs att revisorerna vet hur de ska tillämpas och hur de ska användas. På så sätt uppfylls även rollen som efterfrågas av regelsättare (Power, 2003, s. 390). Forskning talar för att revisorns roll inte var bidragande till finanskrisen 2008, eftersom revisorerna följt de lagar, riktlinjer och instruktioner som fanns (Lambe, 2010, s. 7). Enligt Sikka (2009, s. 873) bidrar kriser till att nya standarder och etiska koder skapas varför detta också kunde förväntas inträffa efter finanskrisen 2008. Oavsett konjunkturläge är revisorernas yrkesroll i grunden att främst förhålla sig till god revisionssed vid utförandet av sitt arbete (Far, 2011). Utöver att arbeta enligt god revisionssed arbetar 7

revisorn enligt positiv förvaltningsrevision, vilket innebär att revisorn ger råd och konstruktiva förslag till lösningar på problem inom företaget (Gometz, 1980, s. 412). Rapporteringen är enligt Lambe (2010, s. 8) ett av revisorns arbetsmoment som bör förbättras och vars betydelse blir extra tydlig i tider av finansiell kris. Krissituationer ställer högre krav på revisorn, bland annat i termer av kommunicering med och rapportering till företagsledning och andra intressenter. Finanskriser innebär därmed en ökad kontakt mellan företag och revisor (Gometz, 1980, s. 409). Enligt Sikka (2009, s. 868) erhöll revisorerna under finanskrisen en större mängd arvode från både revisionstjänster och konsulttjänster än under en normal konjunktur. I Sverige syntes en ökning av revisionsbyråernas intäkter även innan krisen som främst utgjordes av intäkter från konsultuppdrag (Svanström, 2008, s. 69). 2.1 Finanskrisens påverkan på revisorns rådgivningsroll I proposition 2000/01:146 till revisorslagen (211:883) framgår att revisorn har en skyldighet att lämna råd och förslag till förbättringar kring företagets verksamhet i samband med granskningen av företaget. Revisionsnära rådgivning får och ska ske så länge revisorns rådgivande roll inte äventyrar oberoendet då det kan vara svårt att vara kritisk till en värderingsfråga som revisorn varit med och gett råd om (Far Förlag, 2005, s. 138). Enligt Power (2003, s. 384) blir skillnaden mellan revision och konsultuppdrag oklar i och med att revisorers rådgivning har innefattats i revisionsprocessen. Att företag efterfrågar rådgivning från revisionsbyrån ligger i både revisorns och klientens intresse. Rådgivningen innebär en kostnadsbesparing för båda parter som uppnås när både revisionen och rådgivningen tillhandahålls av samma person eller firma. För revisorn innebär detta en kostnadseffektivitet i och med att en stor del av den information och kunskap som genereras kan användas i både revisions- och rådgivningsuppdragen (Arruñada, 1999, s. 513-514; Davis, Ricchiute & Trompeter, 1993, s. 135). Revisorn ikläder sig därmed rollen som rådgivare och granskare på samma gång (Svanström, 2008, s. 69). För att rådgivningen ska vara effektiv krävs ett personligt engagemang och en nära relation mellan revisor och klient (Bennett & Robson, 2005, s. 256; Hjalmarsson & Johansson, 2003, s. 95-96). En nära relation kan dock visa sig vara problematisk (DeFond, Raghunandan & Subramanyam, 2002, s. 1252), i och med att den kan ha en skadlig inverkan på revisorns oberoende för klienten (Myers, Myers & Omer, 2003, s. 781). Enligt DeFond et al. (2002, s. 1252) kan en nära relation 8

försvåra för revisorn att stå emot påtryckningar från företagsledningen. Ju mer revisorn har på spel i relationen med klienten desto större kostnad skulle revisorn drabbas av om klienten blev missnöjd. En nära relation skapas också genom att revisorn eller revisionsbyrån utför konsulttjänster vid sidan av revisionen (Power, 2003, s. 384). Enligt Collin & Jarvis (2002, s. 108) är ett motiv för att söka extern rådgivning att företaget befinner sig i en krissituation. Konsulttjänsterna har potentialen att generera vinster av betydande storlek för revisionsbyrån (DeFond et al., 2002, s. 1252). När andelen konsulttjänster till ett företag ökar, stiger även revisionsbyråns ekonomiska beroende till företaget. (Ashbaugh, LaFond & Mayhew, 2003, s. 611). Detta synsätt stöds av Jenkins & Lowe (2003, s. 74) som menar att då konsultuppdragen ofta är mer lönsamma än revisionstjänsterna kan revisorn bli mer intresserad av att företaget går bra varför revisorns oberoende hotas. Oberoende är nödvändigt för att revisorn ska kunna utföra sitt arbete (Eilifsen, Messier, Glov & Prawitt, 2010, s. 591 f.). Att en revisor även utför rådgivningstjänster har enligt diskussioner varit en stor riskfaktor när det gäller oberoendet (Beattie & Brandt, 1999, s. 68). Under revisionsgranskningens gång bör revisorn ständigt överväga oberoende och etiska krav i relationen med företaget (Weirich & Reinstein, 2009, s. 28-30). Redan innan revisionen har utförts kan oberoendet ifrågasättas. Detta eftersom det redan i början av en relation mellan revisor och företag finns faror då revisorn får betalt av företaget (Svanström, 2008, s. 77). Bazerman, Loewenstein & Moore (2002, s. 98-99) ser att revisorn aldrig kan vara helt oberoende på grund av psykologiska faktorer som gör att revisorn påverkas av företagsledningen i det granskade företaget. Vid en nära relation blir revisorer mindre benägna att rapportera felaktigheter vilket innebär att revisorns oberoende riskeras (Macey & Sale, 2003, s. 1169). Därför finns etiska standarder för revisorn att förlita sig på och professionella organisationer samt regelverk som övervakar och disciplinerar revisorers handlingar (Firth, 2002, s. 664). Sammanfattningsvis indikerar tidigare forskning att kontakten mellan företag och revisor ökar under finanskriser. Krissituationer ställer också högre krav på revisorns kommunikation med och rapportering till företaget. Samtidigt tyder tidigare forskning också på att konsulttjänsterna från revisorer ökar under finanskriser. Forskning tyder också på att en nära 9

relation mellan revisor och klient i och med ökad rådgivning kan ha skadlig inverkan på oberoendet. Vår första forskningsfråga blir således: Hur har finanskrisen påverkat revisorns rådgivning och relation gentemot företaget? 2.2 Finanskrisens påverkan på revisionskvaliteten Under sämre tider frestas företag att ge en förskönad bild av företagets verklighet genom redovisningen (Gometz & Wennberg, 1993, s. 468). Vid övergången från en god ekonomi till en sämre ekonomi kan företag hamna i en krissituation. Detta kan medföra praktiska problem för företagets revisor (Gometz & Wennberg, 1993, s. 468). En krissituation som den som inträffade 2008 kan påverka revisorns inriktning och arbetsinsats (Gometz, 1980, s. 409). Kvaliteten på revisionsarbetet påverkas av två viktiga och grundläggande faktorer; oberoende och kompetens (Firth, 1997, s. 8). Myers et al. (2003, s. 781) har föreslagit att en ökning av revisorns beroende av företaget kan leda till att revisorn stödjer en mer aggressiv redovisning för att tillgodose företagets förhoppningar. Detta skulle slutligen kunna resultera i att revisorn misslyckas med att upptäcka bedrägerier eller fel och även medföra en försämrad redovisningskvalitet i företaget (Myers et al., 2003, s. 781). Inom forskningen har flera frågor diskuterats kring om revisorer är kapabla att varna aktieägare, investerare och lagstiftare för risker och andra problem som uppstår. Lambe (2010, s. 7-8) talar om behovet av att efter krisen återuppbygga självförtroendet i revisionsyrket samt att överväga nya tankar kring opartiskhet och oberoende hos revisorn. Under finanskrisen och tidigare kriser har flera studier gjorts kring revisorns brist i att rapportera osäkerheter med fortlevnaden i företaget (Levitan & Knoblett, 1985, s. 26-27; Menon & Schwartz, 1987, s. 302; Mandelson, 2009, s. 94). Fortlevnadsprincipen, det vill säga antagandet om att företag kommer att fortsätta verksamheten under de närmaste 12 månaderna, är ett viktigt koncept inom redovisningen (Sterling, 1968, s. 481). Det finns viss problematik kring att revisorer har den kunskap som krävs för att identifiera företag med fortlevnadsproblem men ändå väljer att inte rapportera om det (Menon & Schwartz, 1987, s. 303). Flera faktorer kan bidra till att en revisor väljer att inte rapportera om fortlevnadsproblem. Bland annat fattar revisorn ibland beslut under osäkerhet och kan därmed göra fel i två riktningar; dels kan ett företag som rapporterats för fortlevnadsproblem senare 10

visa sig inte gå i konkurs och ett företag som inte har rapporterats för fortlevnadsproblem kan visa sig gå i konkurs. Dessa problem kan leda till ansträngda relationer mellan revisor och klient, skapa negativa effekter på revisionsbyråns rykte samt ge skadeståndsansvar för revisorn. Samtidigt kan revisorer vara oroliga för att en rapportering om fortlevnadsproblem kan bli en självuppfyllande profetia (Menon & Schwartz, 1987, s. 313). De större revisionsbyråerna tar ut det största revisionsarvodet vilket beror på att företag förväntar sig att kompetensen ska vara högre i större revisionsbyråer och därmed ge en kvalitativ revision (Hay, Knechel & Wong, 2006, s. 170, 176-179). DeAngelo (1981, s. 192-193) menar att detta kan få en omvänd effekt där en ökning av revisionsarvodet från en klient gör att allmänheten dels upplever att det ekonomiska beroendet förstärks och dels att kvaliteten på revisionen minskar. De större revisionsbyråerna blir vanligtvis förknippade med högre kompetens, då resurserna gör det möjligt för dessa att satsa mer på utbildningar för revisorerna (DeAngelo, 1981, s. 184; Francis & Yu, 2009, s. 1523). Lim & Tan (2010, s. 953) ger förslag på hur revisionsbyråerna kan öka revisionskvaliteten. De menar att revisorer bör specialisera sig på den bransch där det reviderade företaget verkar för att öka kompetensen. När konkurrensen på revisionsmarknaden ökar, ökar också revisorns beroende av företagen. Detta eftersom priserna pressas och revisorerna blir mer ekonomiskt intresserade av sina kunder (Beattie & Brandt, 1999, s. 68). Det finns ett positivt samband mellan risk och revisionsarvode (Hay et al., 2006, s. 170, 176-179). Detta samband i kristider gör att risken ökar såväl som arvodet. Sammanfattningsvis tyder tidigare forskning på att revisionskvalitet påverkas av oberoende och kompetens. En minskning av revisorns oberoende eller kompetens kan leda till minskad revisionskvalitet. Vår andra forskningsfråga blir således: Hur har finanskrisen påverkat revisionskvaliteten? 11

3. Studiens tillvägagångssätt 3.1 Källkritik för litteratur Teorin är baserad på sekundärdata i form av tidigare vetenskaplig forskning inom området finansiell kris samt begreppen oberoende och revisionskvalitet. Det har funnits en medvetenhet om att de vetenskapliga artiklarna kan ha varit vinklade samt ha haft ett annat syfte än vad vi har ämnat studera. I denna studie har vi därför använt oss av flera källor för att minska risken för informations- och tolkningsfel. Den valda teorin har ansetts vara tillförlitlig och relevant för vår undersökning då den grundas på studier gjorda av erkända forskare. Denna studie kan dock endast analysera utifrån den valda teorin och det våra respondenter diskuterar. 3.2 Metodval För att studera våra forskningsfrågor har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Syftet med en kvalitativ undersökning är att exemplifiera verkligheten och utifrån exempel dra mer eller mindre långtgående slutsatser. En kvalitativ studie karaktäriseras bland annat av en låg grad av standardisering som ger utrymme för att friare tolka och få fram information (Bryman & Bell, 2007, s. 423-424.). Då vår studie syftar till att belysa hur revisorer upplever att finanskrisen har påverkat revisorns roll, oberoende och revisionskvalitet fann vi att en kvalitativ undersökning var den mest passande metoden. En kvalitativ undersökning gav oss en mer berikad och nyanserad information om det vi ämnade studera än vad en kvantitativ datainsamlingsmetod skulle ha gjort (Holme & Solvang, 1997, s. 78). Vi genomförde djupgående intervjuer med samtliga respondenter. De djupgående intervjuerna med revisorerna lämpade sig bra för vår studies syfte och bidrog till att öka validiteten i studien, det vill säga hur väl en undersökning fångar det som studeras. Validitet uppnås genom att det finns en överensstämmelse mellan vad undersökningen avser att mäta och vad som faktiskt mäts i studien (Bryman & Bell, 2007, s. 410). Genom intervjuerna har vi kunnat komma åt revisorernas upplevelse av hur finanskrisen påverkat revisorns roll och metoden har därför ansetts lämplig för att stärka validiteten. Validitet hänger samman med hur väl uppsatsens resultat kan gå att applicera på flera marknader. (Saunders, Gendron & Lam, 2007, s. 151). När det gäller att öka möjligheten att applicera vårt resultat på den svenska marknaden har vår studie utgjorts av intervjuer med fem auktoriserade 12

revisorer. Revisorerna kommer från fem olika revisionsbyråer som verkar på hela den svenska marknaden. Revisorer i Sverige har liknande utbildning och möter ofta liknande situationer i det dagliga arbetet varför revisorer till stor del kan beskrivas tillhöra en homogen yrkesgrupp (Öhman et al., 2006, s. 94). Denna homogenitet märktes av efter fem genomförda intervjuer med våra respondenter då respondenternas svar till stor del liknade varandras. Undersökningen ska också vara reliabel, det vill säga att resultaten ska vara tillförlitliga. En undersökning som innehåller hög grad av reliabilitet ska kunna replieras så att en studie med samma syfte och samma metod ska komma fram till samma resultat (Ekengren & Hinnfors, 2010, s. 80-82). En faktor som kan ha påverkat reliabiliteten i vår undersökning negativt är möjligheten till att våra respondenter besvarat frågorna partiskt. De intervjuade revisorernas rädsla för att revisionsbyrån framställs i dålig dager kan leda till att de svarar på det sätt som förväntas av revisionsbyrån. Vi har försökt att minska denna risk genom att låta våra respondenter vara anonyma. Graden av reliabilitet i vår undersökning har också kunnat höjas genom att vi har använt oss av tilläggsfrågor för att nå de resultat vi efterfrågar samt för att undvika att respondenterna kan tolka frågorna olika. 3.3 Intervjumetodik I vår undersökning har vi genomfört personliga intervjuer med fem auktoriserade revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige; PWC, Ernst & Young, KPMG, Deloitte och Grant Thornton (se Figur 1) (Affärsvärlden, 2011). Vi tog kontakt med samtliga intervjupersoner genom att e-posta de studentkontaktpersoner som angivits på respektive revisionsbyrås hemsida. De har sedan förmedlat oss vidare till revisorer som de ansett vara lämpliga för vår studie och som har samtyckt till att ställa upp. Innan intervjuerna genomfördes fattade vi beslutet att låta intervjupersonerna vara anonyma då vi anser att publicerandet av respondenternas namn inte skulle tillföra ytterligare värde till uppsatsen. Vi ser det också som en fördel att respondenterna har kunnat delta i intervjun anonymt. Detta kan ha minskat viljan att svara utifrån vad de tror att de förväntas svara. Intervjumaterialet har sedan behandlats konfidentiellt. Från två av respondenterna fanns önskemål om att få se intervjufrågorna inför intervjumötet med förklaringen att de ville förbereda sig. Därmed skickades uppgifter om de ämnen som vi planerade att behandla under intervjun samt exempel på följdfrågor som kunde uppkomma. 13

De övriga respondenterna fick inte dessa uppgifter. Vi ser inte att detta avsevärt har påverkat vårt resultat. Eftersom vi inte kan utläsa att svaren från de respondenter som tagit del av frågorna inför intervjun skiljer sig åt från de som inte givits informationen finner vi att detta inte har spelat någon större roll för studiens resultat. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors arbetsplats och varade mellan 30-45 minuter. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Kvale & Brinkmann (2009, s. 202-203, 208-209) menar att det inte går att omvandla muntliga ord till skriftlig form. Vi har motverkat eventuella tolkningsfel som hade kunnat uppstå när tal blir skrift genom att ha lyssnat på intervjuerna flera gånger och diskuterat innehållet. En faktor som kan ha påverkat resultatet är att intervjupersonerna har varit auktoriserade revisorer under olika antal år, vilket leder till skillnader i erfarenhet och kunskapsbas. Samtliga respondenter har dock varit verksamma inom revisionsbranschen under lång tid dessförinnan och dessutom varit auktoriserade revisorer under finanskrisen, varför vi anser att antal år som auktoriserad revisor inte påverkar vår studie negativt. Detta var också något vi såg i resultatet eftersom revisorerna tolkade våra frågor på ett liknande sätt. Det kan diskuteras varför vi inte valt revisorer som varit inriktade på en specifik bransch. Detta kan ha påverkat resultatet eftersom våra intervjupersoner är inriktade inom olika branschområden. Vår avsikt var emellertid inte att studera något specifikt branschområde. Intervjupersonernas svar liknade varandras till stor del varför vi anser att respondenternas svar kan ge oss en helhetsbild över hur finanskrisen har påverkat revisorer oavsett branschområde. Därmed har intervjupersonerna ansetts lämpliga för denna studie. Antalet intervjuer anser vi varit tillräckliga då vi tycker oss ha nått ett mättnadskrav efter de genomförda intervjuerna eftersom respondenternas svar förmedlade ungefär samma bild av revisorns roll. För att kunna generalisera krävs dock mer kvantitativ forskning. 3.3.1 Intervjufrågornas utformning En kvalitativ studie som denna använder sig vanligtvis av semistrukturerade intervjuer (Saunders et al., 2007, s. 319-320) vilket vi också har gjort. Därför har vi använt oss av ett antal ämnesområden som grund för intervjuerna och sedan anpassat frågorna till varje respondent. Oberoende är en känslig fråga och för revisorn är det ett av de viktigaste begreppen att förhålla sig till (Power, 2003, s. 388). Ett faktiskt oberoende är mycket svårt, om inte omöjligt, att mäta (Firth, 2002, s. 664). Power (2003, s. 380) har även tydliggjort 14

svårigheten med att komma nära inpå revisorer och deras arbete i och med att revisorerna anses besitta känslig information. Forskningen kring revisorer är därför begränsad. Eftersom revisorer anser att deras arbete är känslig information och det faktum att vi är väl medvetna om att revisorer förmodligen aldrig öppet skulle erkänna sig beroende har ordet oberoende aldrig behandlats under intervjuerna. Istället har vi ställt frågor kring arbetsinsats och relationen till företagen under den finansiella krisen. Detta för att minska risken för ett snedvridet resultat. Vår förhoppning är att denna kvalitativa studie ska ge en indikation på hur revisorns yrkesroll förändras i termer av oberoende och revisionskvalitet under en finanskris. För att ytterligare skapa validitet till resultatet krävs kvantitativ forskning. För att undersöka revisionskvaliteten har vi utöver frågor relaterade till oberoende diskuterat den förändrade arbetsprocessen. Frågorna utformades kring hur revisorerna hanterade de ändrade förhållandena. Dessutom ställdes frågor kring hur revisionsbyråerna arbetade med interna regler och standarder. För att se en övergripande bild av vilka ämnesområden och exempel på följdfrågor som behandlades, se Bilaga 1. Nedan i Figur 1 presenteras en lista över de genomförda intervjuerna, där revisorns namn och tillhörande byrå har utelämnats av anonymitetsskäl. Intervjuperson Befattning År som auktoriserad revisor Primära kunder Datum för intervju Revisor 1 Auktoriserad revisor 9 Större noterade bolag samt globala bolag i varierande branscher 2011-04-11 Revisor 2 Auktoriserad revisor 2 Små- och medelstora ägarledda bolag i varierande branscher 2011-04-14 Revisor 3 Auktoriserad revisor 10 Börsnoterade samt statligt ägda bolag, revision av dotterbolag till utländska företag 2011-04-15 Revisor 4 Auktoriserad revisor 9 Finansiell verksamhet, exempelvis banker, kapitalförvaltning, försäkringsbolag m.m. 2011-04-19 Revisor 5 Auktoriserad revisor 16 Ägarledda bolag, statligt ägda bolag 2011-05-06 Figur 1 Intervjurespondenter. Källa: Egen utarbetad figur 15

4. Respondenternas upplevelse av krisen Under finanskrisen upplevde samtliga respondenter att ramen för revision var densamma som den är under en normal konjunktur. Detta på grund av att de lagar och regler samt ramverk som revisorer har att förhålla sig till är samma oavsett konjunkturläge. Däremot upplevde revisorerna att nya etiska koder och standarder skapades av internationella organisationer samt av revisionsbyråernas huvudkontor i några av de mest krisdrabbade länderna. Respondenterna upplever att dessa etiska koder och standarder till viss del har påverkat deras metod och arbetssätt. Oavsett konjunkturläge finns ett behov av revision varför det av respondenterna inte märktes av någon förändrad efterfrågan på revisionstjänster under finanskrisen. Efterfrågan på revision upplevs därför ha en låg grad av konjunkturkänslighet. Respondenterna upplever däremot att omvärldens syn och förväntningar på revisorns roll till viss del förändrades under finanskrisen. I samband med finanskrisen granskades revisorns roll mer ingående av omvärlden, bland annat på grund av att redovisnings- och revisionsskandaler uppdagades på ett annat sätt i lågkonjunkturen. Detta medförde att rollen som revisor skärptes och att kärnvärdena i revisionen fick större tyngd. Samtidigt har revisionsfrågor och redovisningsfrågor fått ökat fokus under lågkonjunkturen. Två av revisorerna upplever att deras revisorsroll har blivit mer inriktad på olika marknadsområden, det vill säga blivit mer specialiserad. 4.1 Finanskrisens påverkan på revisorns rådgivningsroll Under finanskrisen upplevde respondenterna att rollen som revisor blev mer rådgivande än i normala fall då företag efterfrågade rådgivning i samband med revisionen i större utsträckning. Kontakten med kunderna ökade generellt, dialogerna blev tätare och relationerna förbättrades. Respondenterna upplever att det var företagen som sökte kontakt med revisorn i större utsträckning under lågkonjunkturen och att frågorna som företaget kontaktade revisorn om var av ett annat slag än i en högkonjunktur. I högkonjunkturer upplevs frågorna ofta handla om att trimma bolaget genom exempelvis skatterådgivning medan det i lågkonjunkturen handlade om exempelvis värderingsfrågor. Revisor 3 beskriver det som att det blir mer utåtriktade frågor vid högkonjunkturer medan det i kristider är fokus på mer defensiva frågor. 16

Fyra av revisorerna poängterar att de märkte av att mängden tilläggstjänster gick ner under finanskrisen på grund av en återhållsamhet och ökad kostnadskontroll från företagets sida. Revisor 3 påpekar att det var påtagligt att företag flyttade fram en del större projekt, vilket också syntes på konsultavdelningen. Den ökade rådgivningen som respondenterna upplevde uppkom istället i samband med revisorns ordinarie revision av företaget. Tre av respondenterna nämnde också att det kan ha förekommit en viss prispress på revisionen under finanskrisen. Denna upplevs dock inte som lika tydlig som intäktsförlusten från de minskade konsulttjänsterna. Revisor 4 upplever att rapporteringsmomentet förändrades genom att styrelse och revisionsutskott uttryckte en större oro kring företagets verksamhet och därför ställde mer detaljerade frågor kring förbättringsförslag. Därför ställdes det högre krav på revisorernas detaljkunskap under finanskrisen. Om den ökade rapporteringen uttrycker sig revisor 4: Man måste vara bättre förberedd och mer detaljorienterad i sina kunskaper än tidigare. Även revisor 2 upplever att rapporteringen får en ökad betydelse under en finanskris då det blir av vikt att kommunicera ut ett dåligt resultat till företagsledningen. Kommunikationen mellan revisor och företag upplevs som snabbare och intensivare. Respondenterna upplever att yttre omständigheter kan ha påverkat deras arbete under finanskrisen. Revisor 2 upplever att finansiärer, främst i form av banker, generellt blev mer återhållsamma med långivningen under finanskrisen. Revisor 2 ser också att tiden kan ha en viss påverkan på revisionsarbetet. När revisionsarbetet utförs under tidspress upplevs revisionen bli mindre bra. Tiden har en påverkan på oss, på vårt jobb, och det ska den ju inte ha, men det är den krassa sanningen. Revisor 3 påpekar att det är viktigt att revisorn förstår den bransch och miljö i vilken kunden verkar och vilka risker som normalt är förknippade med branschen. Även kundens intressentmodell påverkar arbetet, både i finanskristider och i normala fall. Om bolaget är finansierat av en bank och det är banken som kommer att förlita sig på revisionen får rapporteringsmomentet större betydelse. Är det istället ett ägarlett, mindre företag utan extern finansiering och där ägaren har en god insyn i företaget blir rapporteringen mindre viktig. 17

4.2 Finanskrisens påverkan på revisionskvaliteten Samtliga respondenter upplever att revisorer under finanskrisen i regel var mer skeptiska i sitt förhållningssätt gentemot företaget. Vid värderingsfrågor, som exempelvis frågor kring goodwill-värde, hade revisorn en mer kritisk syn på hur företaget skulle komma att utvecklas framöver. Ofta argumenterade företaget för att tillgångar inte skulle skrivas ned vilket kunde skapa diskussioner mellan revisor och företag. Under granskningen upplevdes en svagare tillit gentemot företagets interna kontroller varför revisorn testade, kontrollräknade och värderade transaktioner i större utsträckning än under en högkonjunktur. Respondenterna nämner planeringen som tidskrävande vid revisionen av ett företag oavsett konjunkturläge. Revisor 3 upplevde att planeringen fick ökad betydelse under finanskrisen eftersom vikten av att fokus hamnar på rätt saker under en finanskris ökar. Revisor 1 förtydligar att arbetssättet fortfarande är detsamma i stora drag under och efter en finanskris men att arbetet inom varje moment under krisen fick större riskfokus. Revisor 4 upplever att alla delar av revisionsprocessen förändrades under finanskrisen. Riskbedömningen fick en större vikt på grund av en ökad riskbild mot företaget. Revisor 5 upplever att rapporteringen fick ökat fokus under finanskrisen i och med att det skrevs fler anmärkningar om framförallt kontrollbalansräkningar och försenade skattebetalningar. Kontakten med klienten under rapporteringsmomentet upplevs därför ha blivit frekventare. Samtliga respondenter menar att fokus på granskningsarbetet förändrades under finanskrisen. Bland annat fick värderingsprövningar och kreditprövningar mer uppmärksamhet och blev en känsligare fråga. Exempelvis kundfordringar kunde bli mindre värda för att företagets kunder hade betalningsproblem varför samtliga respondenter nämner kundfordringar som viktiga att kontrollräkna och testa. Samtliga respondenter påpekar dock att värderingsfrågor och kreditprövningar alltid får mer uppmärksamhet när ekonomin går dåligt eller företaget gör sämre resultat, varför detta inte ses som något karaktäristiskt för finanskrisen, utan gäller generellt för lågkonjunkturer. Samtliga revisorer nämner också att företag i större utsträckning upprättar kontrollbalansräkningar under finanskriser. Detta gör att fokus på dessa områden i revisionsarbetet ökar. Överlag upplevs granskningen ha varit mer tidskrävande under finanskrisen än i en normal konjunktur. Fler aspekter behövde vägas in i revisorernas bedömningar varför detta också föranledde att granskningen av företaget tog längre tid. 18

Under finanskrisen upplevde samtliga respondenter att frågor kring fortlevnadsprincipen fick ökat fokus. Respondenterna upplever att det var svårare att bedöma fortlevnaden i ett företag under finanskrisen än vad det är i en normal konjunktur på grund av att frågan aktualiseras i samband med en lågkonjunktur. När samhället skickar signaler om att det är en nedåtgående trend i ekonomin ökar fokus på frågor kring fortlevnaden. Tre respondenter upplever att företagets situation försvåras i och med att revisorn uttalar sig negativt om företagets fortlevnad. Om detta säger revisor 5: Det blir inte lättare för dessa bolag så att säga, det blir ju ett slags moment 22. Enligt revisor 3 får prognoser framåt mer uppmärksamhet under finanskriser. Dessa prognoser är bland annat kopplade till fortlevnadsfrågor och det handlar då om att prognostisera hur bolaget kommer att se ut framöver. 5. Analys 5.1 Revisorns roll och relationen till företag i tider av finansiell kris Hur har finanskrisen påverkat revisorns rådgivning och relation gentemot företaget? Samtliga respondenter upplever att rollen som revisor blev mer rådgivande under finanskrisen. Klienten efterfrågade frekventare kontakt med revisorn och relationen mellan parterna uppfattas av revisorerna ha blivit närmare. Enligt Bennett & Robson (2005) samt Hjalmarsson & Johansson (2003) krävs en nära relation mellan revisor och klient för att rådgivningen ska vara effektiv. Samtidigt kan en nära relation försvåra för revisorn att stå emot påtryckningar från företagsledningen. Enligt teorin av DeFond et al. (2002) skulle en nära relation därför skada revisorns oberoende. Respondenterna upplever däremot att trots att rådgivningsrollen förstärktes under finanskrisen ökade samtidigt revisorns skeptiska förhållningssätt gentemot företaget. Generellt blev revisorer mer kritiskt inställda till företagets framtida utveckling. Det resultat som vi kan utläsa ur respondenternas svar stödjer alltså inte tidigare forskning (DeFond et al., 2002; Myers et al., 2003) om att en nära relation påverkar revisorns oberoende negativt. Det kan finnas flera förklaringar till att revisorerna blev mer rådgivande under finanskrisen men att oberoendet inte kan uppfattas ha skadats. En förklaring kan vara att revisorn är skyldig att ge råd och förbättringsförslag (Proposition 2000/01:146). Under intervjuerna 19

framkom att företagen efterlyste fler förbättringsförslag från revisorerna vilket medförde att den rådgivande rollen ökade. I enlighet med tidigare forskning kan vår studie även utläsa en alternativ förklaring till detta. Respondenterna upplevde att revisorn blev mer granskad av omvärlden med anledning av flera redovisnings- och revisionsskandaler som uppdagades i samband med finanskrisen. Detta överensstämmer med resonemangen av Sikka (2009) och Suddaby et al. (2009) som menar att revisorn blev kritiserad i termer av oberoende och självständighet i samband med skandalen rörande Enron. Enligt Suddaby et al. (2009) skulle därför revisorer ha börjat ifrågasätta sin egen yrkesroll i termer av etiska aspekter. Respondenterna upplevde att revisorns roll skärptes under finanskrisen och att kärnvärdena i revisionen fick större tyngd på grund av omvärldens ökade granskning av revisorn. Detta tyder alltså på att omvärldens kritik mot revisionsyrket bidrog till att revisorerna blev mer medvetna om kärnvärdena i revisionen. Det kan därför ha bidragit till att revisorerna blev mer kritiskt inställda till företaget, i rädsla för att missa någonting i revisionen som skulle kunna föranleda fel eller brott. Tidigare forskning (Power, 2003; Lambe, 2010) tyder på att rollen som revisor uppfylls genom att revisorn tillämpar och använder de formella reglerna på rätt sätt. Revisorn sägs inte ha varit bidragande till finanskrisen, på grund av att revisorn följde de lagar och regler som fanns (Lambe, 2010). Omvärldens kritik mot revisionsyrket under finanskrisen, som visats i både forskning (Sikka, 2009; Suddaby et al., 2009) och bekräftats av respondenterna, kan därför tyda på ett gap mellan vad som är en uppfylld revisionsroll enligt lag och vad som är en uppfylld revisionsroll enligt omvärlden. Enligt Sikka (2009) ska revisorernas konsultuppdrag ha ökat under finanskrisen. Även åren innan krisen bröt ut kunde Svanströms (2008) studie intyga en ökning av arvoden från konsultuppdrag. Respondenterna upplever istället det omvända, att intäkterna från konsultuppdrag minskade på grund av en nedåtgående efterfrågan på dessa tjänster. Enligt tidigare forskning (Ashbaugh et al., 2003; Jenkins & Lowe, 2003) ökar revisorns ekonomiska beroende till företaget i samband med att revisionsbyrån utför konsultuppdrag samtidigt som det kan skada revisorns oberoende. Resultatet i denna studie tyder inte på att revisorns ekonomiska beroende till företaget ökade under finanskrisen. I enlighet med tidigare forskning skulle konsultuppdragen därför inte ha föranlett en skadlig inverkan på revisorns oberoende. Frågan kring revisorns oberoende och relation till företaget under en finanskris skulle ha kunnat se annorlunda ut om konsultuppdragen istället hade ökat. 20

Skillnaden mellan revision och konsultuppdrag blir oklar i och med att revisorers rådgivning till större del innefattas i revisionsprocessen (Power, 2003). Genom våra respondenters svar kan vi också utläsa denna problematik då revisorerna talade om rådgivning, både i termer av revisorns konsultuppdrag samt i termer av revisionsnära rådgivning. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att revisorns roll blev mer rådgivande under finanskrisen vilket stämmer överens med tidigare forskning. På grund av en ökad kostnadsmedvetenhet hos företag minskade revisionsbyråns intäkter från konsultuppdrag. Det var istället den revisionsnära rådgivningen som ökade i samband med finanskrisen. Styrelse och företagsledning blev mer medvetna om frågor rörande verksamheten och kontakten mellan revisor och klient ökade. Enligt tidigare forskning kan en ökad kontakt och en nära relation mellan revisor och klient medföra att revisorns oberoende minskar. I våra respondenters svar kan vi inte utläsa detta. Istället har respondenterna upplevt att deras kritiska förhållningssätt ökat samt att de känt större skepticism gentemot företaget. Att den revisionsnära rådgivningen inte får så stor inverkan på oberoendet som förväntades kan bero på att den inte får lika stor påverkan på det ekonomiska beroendet till företagen som konsultuppdragen. Om den revisionsnära rådgivningen ökade generellt sätt i Sverige kan det ifrågasättas om det kommer att leda till en prisökning på revisionen om företag ser de ekonomiska fördelarna med en revisionsnära rådgivning? Vilken effekt får det i så fall på revisionen och revisorns ekonomiska oberoende gentemot företaget? 5.2 Revisionskvalitet i tider av finansiell kris Hur har finanskrisen påverkat revisionskvaliteten? Eftersom samtliga respondenter är anställda på någon av de fem största revisionsbyråerna förväntas dessa enligt tidigare forskning (DeAngelo, 1981; Francis & Yu, 2009) inneha en högre kompetens än om intervjuerna hade genomförts hos mindre revisionsbyråer. Dessutom menar två respondenter att en förändring har skett där revisorerna specialiserar sig på marknadsområden för att kunna möta krav från en specifik marknad. Detta eftersom det krävs mer detaljkunskap. Om specialiseringen beror på, eller har ökat ytterligare av, den finansiella 21

krisen eller bara är ett steg i utvecklingen av revisionsyrket kan diskuteras men det bör ha lett till att kompetensen förstärktes (Lim & Tan, 2010). Enligt tidigare forskning (Levitan & Knoblett, 1985; Menon & Schwartz, 1987; Mandelson, 2009) väcker kriser frågor kring revisorers ovilja att rapportera om fortlevnadsfrågor i företaget. Samtliga respondenter upplever att fortlevnadsprincipen blev ett av de viktigaste begreppen vid granskningen av företag under finanskrisen. Enligt Menon & Schwartz (1987) kan fortlevnadsprincipen vara problematisk för revisorn, bland annat för att revisorns rapportering om en osäker fortlevnad kan bli en självuppfyllande profetia för företaget. I överensstämmelse med Menon & Schwarzs (1987) studie bekräftade respondenterna detta. Bland annat menar revisor 5 att Det blir inte lättare för dessa bolag så att säga, det blir ju ett slags moment 22.. Det kan däremot tänkas att den ökade kontakten mellan revisor och företag under finanskrisen har lett till att eventuella tveksamheter kring företags fortlevnad har kunnat åtgärdas snabbare. Detta intygade revisorerna som talade om hur antalet delrapporteringar blev frekventare. En viktig aspekt för revisorn att vara uppmärksam på under kristid är enligt Gometz & Wennberg (1993) att företag frestas att i sämre tider ge en förskönad bild av företagets verklighet genom redovisningen. Flera respondenter stödjer resonemanget och påpekar vikten av att hålla ett skeptiskt förhållningssätt gentemot företaget just i kristid. Detta har respondenterna gjort genom att testa, kontrollräkna och värdera transaktioner i större utsträckning än under en högkonjunktur vilket också enligt respondenterna hör ihop med den ökade riskbilden mot företaget som finanskrisen och lågkonjunkturen förde med sig. Respondenterna upplevde också att företaget försökte påverka revisorns granskningsfokus på flera sätt. Detta skedde bland annat genom att man bad revisorn granska vissa frågor som företaget själva ifrågasatte, eller genom att undvika att svara på frågor som förväntades leda till tidskrävande diskussioner med revisorn. Enligt DeFond et al. (2002) kan en nära relation försvåra för revisorn att stå emot påtryckningar från företagsledningen. Ju mer revisorn har på spel i relationen med klienten desto större kostnad skulle revisorn drabbas av om klienten blev missnöjd. Under finanskrisen uppmärksammade flera av respondenterna att exempelvis nedskrivningsfrågor kunde leda till långa diskussioner med företaget. Respondenterna upplevde att företagens försök att påverka revisorns arbete, både när det gällde att granska mer och att granska mindre, gjorde att revisorn blev mer skeptisk gentemot företaget och 22

istället granskade mer. Den tidsbrist som uppstod genererade en rakare kommunikation där vänskapsförhållandet sattes åt sidan till fördel för gransknings- och rapporteringsarbete. Enligt respondenterna fick riskbedömningen i planeringsmomentet större vikt på grund av en ökad riskbild mot företaget. Risk har enligt teorin ett positivt samband med revisionsarvode (Hay et al., 2006). Arvodet i sin tur kan kopplas till revisionskvalitet och oberoende (DeAngelo, 1981). Detta bör innebära att ökad risk leder till ökat revisionsarvode, vilket leder till minskad revisionskvalitet och minskat oberoende. Detta har inte kunnat styrkas i vår studie eftersom risken ökat och priserna pressats vilket sedan varken inverkat på kvaliteten eller oberoendet enligt vad vi kan utläsa ur respondenternas svar. Resultatet enligt revisorernas upplevelser tyder på att revisionskvaliteten inte blir sämre under en finanskris. Istället beskriver respondenterna granskningsarbetet i termer av att fokus förflyttas till kritiska områden inom företaget, att revisorn har ett mer kritiskt förhållningssätt gentemot företaget, samt att mängden revisionsarbete som läggs ner på klienten ökar. Kompetensen hos revisorer som specialiserar sig inom ett specifikt branschområde borde öka samtidigt som revisorns oberoende inte minskar, trots att revisionsrådgivningen ökar under finanskriser. Ur denna studie kan därför urskiljas att revisorernas revisionskvalitet snarare blev bättre under finanskrisen än i normala konjunkturlägen. Den ökade rådgivningen under finanskrisen som respondenterna vittnar om kan ha bidragit till att revisorns kompetens ökade i och med ett frekventare informationsutbyte med aktörerna på marknaden. Detta gör att revisorn blir specialiserad på de förhållanden som råder på marknaden just då och på hur företaget ser på det. Den rådgivningsroll som revisorerna intog under finanskrisen kan inte ur diskussioner med revisorerna uppfattas ha skadat relationen och oberoendet då revisorn snarare blev mer kritisk gentemot företaget och gav fler anmärkningar. En kompetensutveckling och ett starkt oberoende under finanskrisen borde ha lett till en hög kvalitet. Om rådgivningen får mer utrymme kan det inkräkta på revisionsarbetet som ges mindre tid. Om granskningen dessutom tar längre tid under finanskrisen borde en relativt stor del av denna tid ha uppehållits åt rådgivning. 23