Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Relevanta dokument
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tid Programpunkt Inledare

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Tillskottsbevattning till höstvete

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin

Klimatförändringarna och vår anpassning

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Bevattningsstrategier

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Ragnabo DämmeD. Ett kretsloppstänkande i vatten. Copyright Bertil Aspernäs

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 27 april kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Dränering Från missväxt till tillväxt

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Innehåll

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Torka i vall FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Vad händer när vattnet tar slut?

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Tadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Kan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter?

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Liten mineralisering denna vecka

Gödslingsguiden. Grunden för medveten gödsling. Växande insikter

för svensk och nordisk marknad

Spannmål 14 juni 2019 Jönköping

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige Näst intill oförändrat totalt vattenuttag. Minskad vattenanvändning i hushållen

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Hoten mot marken Att bevara marken som odlingsresurs när förutsättningarna förändras

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Sommarens torka och medias rapportering om böndernas situation har drivit upp oron för stigande

Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 MI0902

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Oväntat högt kväveupptag

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden?

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Effektiv styrning av extrema säsongstoppar Case Vianor AB. Peter Einarsson Logistikchef

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Transkript:

Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och biobaserade utveckling 280 miljoner hektar = 18 % av den odlade arealen Ca 40 % av livsmedelsproduktionen kommer från bevattnade arealer Ca 70 % av vattenanvändningen går till jordbruk. Huvudsakligen bevattning Bevattningseffektivitet 40 % Överexploatering av vattenresurser, försaltning, försumpning och låg vatteneffektivitet är vanliga problem <100 000 hektar = 3,5 % av den odlade arealen 70-80 % av arealen frukt, bär, grönsaker och potatis bevattnas Ca 2,3 % av vattenanvändningen går till bevattning Bevattningseffektivitet ca 80 %

Global fördelning av bevattnade grödor Vattenanvändningsindex (WEI) i EU 55% comes from irrigated or drained areas Nästan 60% 45% comes from other areas FAO,2008 Källa: EEA Rapport No 9/2005

Vattenanvändning Under 2010 förbrukade vi i Sverige 2,7 miljarder kubikmeter vatten Vattenuttag Miljoner (m 3 ) Procent (%) Hushåll, sötvatten 576 21 Jordbruk, sötvatten Bevattning Djurhållning 99 62 36 4 63 37 Industri, sötvatten 1712 64 Övrig användning, 303 11 sötvatten Totalt 2689 100 Industri, Havsvatten 550 Statistiska meddelanden MI 27 SM 1201, 2012 Vad avgör behovet? Bevattningsteknik Odlingsmetoder Ekonomi och krav på avkastning Klimat och väder: - Klimatet avgör det långsiktiga behovet, bevattningsbehovet är mellan 0-100 % - Vädret skiftar från dag till dag och kan vara svårt att förutse Växten: - Vattenförbrukning - Känslighet för torka - Rotutveckling Jordtyp: - Vattenhållande förmåga - Vattengenomsläpplighet - Egenskaper som gynnar rotutveckling

Gröda Växten Vattenbehov (mm) Globalt Sverige Vattenproduktivitet index (kg/m 3 ) Bevattningsbehov i Sverige (mm) Vete 300-800 (330) 1,0 1,2 50-100 Potatis 400-700 (350) 1,3 2,8 (4-11) 50-200 Luzern (gräs) 400-1600 (400) 1,0.2,6 50-200 Majs 500-800 1,25 Lök 350-550 (350) (8-10) 50-150 Odlad gröda - Vegetationsperiodens längd Gröda Antal dagar Sockerbetor 210 Höstvete 180 Vårvete 160 Råg, havre 150 Korn 140 Potatis 90 Ris 1300-1800 0,2-1,2 (2,0) Miljödata, SLU

Växten Lerig sand Mellanlera 100 mm motsvara 1 000 m 3 /ha Bevattningsbehov ligger någonstans mellan 50-200 mm/år, dimensioneringsproblem Jordmaterial Jordmaterial Högre upptag av vatten (transpiration) ger högre produktion Tillskottsbevattning kan vara tillräcklig för de flesta grödor i Sverige Vattenmättad Dränerbart vatten Vattenbehovet är lågt i början av säsongen och ökar under säsongen Bevattning vid vissa tidpunkter är kritiska för att nå optimalskörd Troligen ett ökande behov i framtiden Dränerbart vatten Upptagbart vatten Icke upptagbart Fältkapacitet Vissningsgräns Upptagbart vatten Icke upptagbart

Jorden Sand Mullrik lerig mo Klimat Månad (medel 1961-1990) 30 cm mm 150 100 50 0 50 cm -50-100 30 mm 40 mm 100 mm 160 mm 300 mm -150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P 100 cm SMHI, Halmstad

Klimat jämförelser i Sverige från åren 1961 90 till 1991 2015 Klimatförändringarna och växtproduktion en ganska osäker framtid? Imorgon (2030): Trender för spannmålsskördar + 2,8 grader + 2,4 grader + 1,6 grader CIAT, Wold Bank Underlag från IPCC, 2013 SMHI Det krävs en minskning av dagens utsläpp med 70 % för att nå målet med 2 grader år 2050 (WRI, 2013)

Matproduktion 55 % Från bevattnad eller dränerad mark 45 % Från annan mark Det är mest troligt att andelen kommer att öka i framtiden Hur ska ett ökat behov bemötas i Sverige? Större uttag? Omfördelning av vatten? Ökad lagringskapacitet i dammar Ökad lagringskapacitet i marken genom reglerbar dränering Alternativa vattenkällor så som vatten med hög näringshalt eller bräckvatten Förbättrad bevattningseffektivitet: teknik, tidpunkt och mängd Platsanpassade lösningar FAO, 2013

Återanvändning av dräneringsvatten 18

Bevattning med näringsrikt vatten från Dynestasjön återcirkulation av växtnäringsämnen Flera aspekter ska beaktas och optimeras Vattentillgången Miljö Jordart Ekonomi Gröda Lantbrukarnas delaktighet Vattenrätt Nederbörd