Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Relevanta dokument
Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Remissvar på betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Mini-seminarium 8 mars 2018

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Vad ska vi göra med den Ojämställda hälsan? VÅR VISION Tillsammans för en hållbar framtid!

Jämställdhetsintegrering

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Processtöd jämställdhetsintegrering

Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN

Bakgrund till Genuskompassen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Grundläggande jämställdhetskunskap

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Jämställdhetsintegrering vid SLU

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Ett jämt Västernorrland

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) samt förslag enligt bilaga

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ETT JÄMSTÄLLT LÄN. Strategi för jämställdhetsintegrering LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN

Ett jämställt Värmland

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Jämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.

Program för ett jämställt Stockholm

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Jämställdhetsplan för Nordmalings kommun

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Ett jämställt KTH Jämställdhetsintegrering KTH

JUZN02 Kön och rätt Hemtentamen

Kommittédirektiv. Inrättande av en jämställdhetsmyndighet. Dir. 2016:108. Beslut vid regeringssammanträde den 14 december 2016

Yttrande över remiss av betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 Remiss från kommunstyrelsen

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

För ett jämställt Dalarna

Program för ett jämställt Stockholm

Leda och styra för hållbar jämställdhet

Jämställdhetsintegrerad budget

Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då?

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

KL 10:00-10:30. Ärendet innehåller en länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering i Stockholms län för åren

JämKART jämställdhetskartläggning

Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson

Upplägg för passet

Sveriges jämställdhetspolitik

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering

Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, Fredagsakademin,

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I LÄROPLANER VAD GÄLLER JÄMSTÄLLDHET (DIARIENR: 2018:00027)

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT

Vem leder hemarbetet?

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Program för ett jämställt Stockholm

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Läkemedelsverket

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Jämställdhetsintegrering i transportsektorn. Charlotta Faith-Ell 31 januari 2019, Forum för Jämställdhet

Konferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer. Göteborg 2 februari 2018

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Program för ett jämställt Stockholm

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet

(SOU 2005:66). N2005/6960/JÄM

och

U2014/7490/JÄM. Göteborgs universitet Box Göteborg

KS Policy kring jämställdhet för Skövde kommun

14 Program för ett jämställt Stockholm Stadsarkivets svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.6/11420/2017

TIPS! Är quizet för långt går det bra att bara göra en utav frågorna under varje delmål.

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

Sveriges Ingenjörers jämställdhetsprogram. Inledning. Skola och utbildning. Fullmäktige 2017 Sammanträdesdatum /21 1 (5) Protokoll, bilaga 4

En föräldraförsäkring delad i tre lika stora delar - Varför? Ett OH-material LOs Välfärdsprojekt Mars 2006

En föräldraförsäkring i tre lika delar

Regionala utvecklingsnämnden

15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG SOLA

Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten

Transkript:

1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen - Den samlade kunskapen om jämställdhet och jämställdhetsarbete behöver i större utsträckning tas tillvara i styrningen av jämställdhetspolitiken - Regeringens styrning av jämställdhetsfrågorna behöver bli tydligare och avse fler myndigheter och områden än idag - Myndigheter, kommuner och landsting samt regioner behöver stöd i arbetet att utveckla jämställda verksamheter - Det behöver ett ökat fokus på resultat av jämställdhetspolitiken - Det behövs en permanent samordning av vissa insatser inom jämställdhetspolitiken. - En jämställhetsmyndighet bör inrättas Utredningen konstaterar att sammantaget krävs det en mer sammanhållen styrning av jämställdhetspolitiska insatser som ger förutsättningar för att följa upp och analysera utvecklingen avseende jämställdhet i samhället. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken lämnas oförändrad, och delmålen förändras till viss del då Jämställd utbildning och Jämställd hälsa, vård och omsorg föreslås bli egna delmål. Delmålet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet föreslås ingå i delmålet Ekonomisk jämställdhet. Generella synpunkter Utredningen kostaterar att samhället är långt ifrån jämställt. Enligt utredningens bedömning bör jämställdhetspolitiken hålla fast vid att i första hand vara en politik som avser kvinnor och män och maktrelationen dem emellan. Sveriges Ingenjörer delar uppfattningen att kvinnor och män inte har samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk själv-

2 (5) ständighet livet ut och att kvinnor och män inte delar jämnt på det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Utbildningen är fortsatt ojämställd och det finns osakliga skillnader i hur kvinnor och män får tillgång till hälsa, vård och omsorg. Synpunkter på delmålen Delmål 1 En jämn fördelning av makt och inflytande Sveriges Ingenjörer tillstyrker utredningens förslag att delmålet Jämn fördelning av makt och inflytande får tillägget i samhällets alla sektorer. Tillägget är ett förtydligande att makt och inflytande ska gälla just inom alla samhällets sektorer. Sveriges Ingenjörer instämmer att det krävs kunskap och medvetenhet om såväl bristen på jämställdhet som vilka mekanismer som bidrar till att upprätthålla dem för att kunna förändra maktordningen mellan könen. Delmål 2 Ekonomisk jämställdhet Sveriges Ingenjörer tillstyrker utredningens förslag som innebär att delarna om utbildning förs över till nytt delmål, samt att delmålet om Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet förs samman med delmålet om ekonomisk jämställdet. Sveriges Ingenjörer instämmer i att ekonomisk jämställdhet och självständighet är en viktig förutsättning för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kvinnors och mäns uttag av föräldrapenning och föräldraledighet skiljer sig markant åt. Sveriges Ingenjörer konstaterar att ingenjörer som är män är föräldralediga längre än snittet för män. En förklaring kan vara att hög inkomst och hög utbildning ökar sannolikheten för att föräldrar ska dela jämt på uttaget av föräldraledigheten. Delmål 3 Jämställd utbildning Sveriges Ingenjörer tillstyrker utredningens förslag att Jämställd utbildning ska utgöra ett eget delmål. Utbildningsvalen är avgörande för att nå en jämställd arbetsmarknad. Den starkt könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige hänger nära samman med könssegregerade studieval. Det är ett faktum för ingenjörsutbildningen och ingenjörsyrket. Den rådande normen skapar olika förväntningar och förutsättningar för flickor och pojkar i grundskolan och gymnasiet, och det ger konsekvenser för val till högre utbildning och sedemera i yrkeslivet.

3 (5) Ingenjörer utvecklar Sverige. För Sveriges tillväxt och innovationskraft får inte normer och attityder hindra och hämma individer vid val av utbildning. Individens fulla potential måste tas tillvara. Hinder vid val av utbildning, i form av normer och attityder, leder till att rekrytering inte sker från hela befolkningen. Dessa hinder måste undanröjas. Sveriges Ingenjörer tar det här arbetet på stort allvar och arbetar målinriktat gentemot elever i grundskolan för att behålla teknikintresset. Att arbeta normkritiskt för att åstadkomma en jämställd utbildning och arbetsliv är ett medel för att nå goda resultat. Delmål 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Sveriges Ingenjörer tillstyrker förslaget Delmål 5 Jämställd hälsa, vård och omsorg Sveriges Ingenjörer tillstyrker utredningens förslag att Jämställd hälsa, vård och omsorg föreslås utgöra ett eget delmål. Det kan beskrivas som att hälsa är en konsekvens av de övriga delmålen, eller omvänt att hälsa är en förutsättning för de övriga delmålen. Utredningen ser dock hälsa som ett viktigt område att uppmärksamma i sig självt. Sveriges Ingenjörer konstaterar att den psykiska ohälsan ökar. Det gränslösa arbetet tillsammans med en hög arbetsbelastning och slimmade organisationer är bidragande orsaker. Myndigheternas ansvar för förändring genom delmålen För att de förändringar som förselås gällande delmålen inte bara är semantiska vill Sveriges Ingenjörer särskilt lyfta vikten av att jämställdhetspolitikens mål i större utsträckning än i dag leder till resultat och förändringar i samhället. Utredningen föreslår att fler myndigheter ges i uppgift att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina verksamheter. Det återstår att se om det kommer leda till önskad förändring. Utredningen gör bedömningen att det är av stor vikt att högskolelagen, som anger att universitet och högskolor ska iaktta och främja jämställdhet mellan kvinnor och män, följs upp och att lärosätena arbetar strukturerar med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Utredningen föreslår vidare att regeringen borde överväga att ge ett antal lärosäten i uppdrag att ta fram en plan för jämställdhetsintegrering. På sikt borde uppdraget gälla samtliga lärosäten. Sveriges Ingenjörer tillstyrer utredningens förslag.

4 (5) Synpunkter jämställdhetsmyndighet Utredningen konstaterar att en stor del av problemen i regeringens styrning har varit att det har saknats en tydlig struktur för hur politiken ska genomföras och följas upp. Den nuvarande organisationen har inte varit tillräcklig. Och en ny myndighet med karaktär av en expertmyndighet föreslås för att komma tillrätta med dessa problem. Myndigheten ska analysera styrningen av jämställdhetspolitiken. Myndighetens uppföljning och analys bör i möjligaste mån utgå från ett intersektionellt perspektiv, det vill säga att utgå från kunskap om att kvinnor och män inte är homogena grupper. Utredningen konstaterar att med ett intersektionellt perspektiv kan jämställdhetspolitiken ges bättre förutsättningar att på ett mer konsekvent sätt än tidigare uppmärksamma de processer som skapar skillnad och upprätthåller ojämställdhet och ojämlikhet, för att sedan kunna inriktas på relevanta åtgärder Sveriges Ingenjörer delar utredningens uppfattning att ett intersektionellt perspektiv ger en djupare analys om gruppen män och kvinnor. Sveriges Ingenjörer konstaterar att det behövs kunskap och kunskapsspridning såväl som tydliga mål och uppföljning av resultaten för att kunna påverka och förändra de normer och attityder som råder i samhället. Den ojämställda arbetsmarknaden, horisontellt och vertikalt, återspeglas i kvinnor och mäns utbildningsval, frånvaro från arbete i samband med barnens födelse, ohälsa, olika möjligheter till karriär- och löneutveckling. Den nya myndigheten förslås även svara för de nationella kompetens- och samordningsuppgifter som Länsstyrelsen i Östergötland svarar för idag samt det uppdrag som Göteborgs universitet (Nationella sekretariatet för genusforskning) har att stödja myndigheterna i jämställdhetsintegrering. Sveriges Ingenjörer kan se fördelar med inrättande av en jämställdhetsmyndighet ur såväl signalvärde som på sikt med samordningsfördelar. Sveriges Ingenjörer vill göra följande tillägg avseende förslaget om att en ny myndighet bildas. Det är viktigt att det tillsätts resurser i den utsträckning att myndigheten får möjlighet att uppnå de uppgifter som utredningen föreslår. Det gäller såväl uppföljning och analys som avlastning och stöd gällande Regeringskansliet samt myndigheter, kommuner, landsting och regioner. Sveriges Ingenjörer vill även lyfta fram att en farhåga och risk med utrednigens förslag om ny myndighet, nämligen att värdefull expertkompetens och kunskap som idag finns upparbetad hos såväl Länsstyrelsen i Östergötland samt Götebors universitet (Nationella sekretariatet för genusforskning) går förlorad. Om utredningens förslag genomförs förordar Sveriges Ingenjö-

5 (5) rer att en uppföljning och analys genomförs för att utvärdera om det gav den effekt och önskade resultat som utredningen avsåg. Sammanfattningsvis konstaterar Sveriges Ingenjörer att jämställdhetspolitiken och resultat av densamma behöver på annat sätt än idag följas upp och utvärderas för att vi på ett mer effektivt och resultatinriktat sätt ska kunna åstadkomma förändringar. För individen. För samhället. Varje människa, kvinna som man, har rätt att kunna utveckla och nå sin fulla potential utan att hämmas av normer och attityder. Det i sin tur kommer stärka Sveriges konkurrenskraft. SVERIGES INGENJÖRER Peter Larsson Samhällspolitisk direktör Heléne Robson Chefsjurist