Figur 1. Kommunikations- och informationssystem för alumnverksamhet

Förslag till organisation alumnverksamhet vid BTH Det existerar alumnverksamhet på BTH. Alumner medverkar vid marknadsföring av utbildningar både i katalog och på hemsida och det finns goda exempel på alumnverksamhet på programnivå. Det som framöver kan utvecklas för att stödja alumnverksamhet på hela BTH är en övergripande alumnorganisation. Detta blev särskilt tydligt vid genomförandet av ett alumnpilotprojekt inom BTH:s program och handlingsplan för kvalitetsarbete med fokus på att utforma metoder för kontinuerlig insamling av information gällande utexaminerade studenter från BTH (BTH 2016 s. 10). Pilotprojektet använde information från civilingenjörer som examinerades från BTH 2013 2015. Analysrapport från projektet bifogas (bilaga 1). För att framöver få kontinuerlig och systematisk insamling av information från alumner behöver vi planera alumnverksamhet i samverkan mellan central nivå och programnivå. Föreliggande rapport beskriver ett möjligt tillvägagångssätt för utveckling av kommunikation, organisation och processer i en alumnverksamhet på BTH. Kommunikations- och informationsmodell för alumnverksamhet Ett förslag på tekniksystem för en kontinuerlig insamling av information från alumnverksamhet utgår från tre databaser (figur 1) som möjliggör insamling, bearbetning och analys av information samt kommunikation i en relationsdatabas. I Databas alumner BTH och Databas alumnstudenter BTH har högskolan möjlighet att lagra och analysera information från alumner och alumnstudenter, t.ex. från enkätundersökningar, intervjuer och fokusgrupper. Figur 1. Kommunikations- och informationssystem för alumnverksamhet Den relationsdatabas som i nuläget finns tillgänglig för BTH-alumner utgörs av webbtjänsten LinkedIn. I den finns format grupper riktade till BTH-alumner t.ex. BTH Alumni Offical. Ansvariga på BTH har dock en obetydlig möjlighet att fullt ut hantera, lagra och bearbeta information inom LinkedIn. Därför föreslås en koppling mellan LinkedIn till någon form av 1 Blekinge Tekniska Högskola, BTH, 371 79 Karlskrona, 0455-38 50 00

plattform med CRM-lösning (Customer Relationship Management) för att underlätta administration och hantering av information. Detta kräver emellertid först en undersökning av vilka behov som finns på BTH. Syfte Databas alumner BTH Denna databas är tänkt att huvudsakligen användas för att lagra och bearbeta information om alumners synpunkter och erfarenheter av sin utbildnings användbarhet på arbetsmarknaden samt om deras karriärval. Kontinuerligt läggs då in resultat från t.ex. enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Data bearbetas, analyseras, tolkas och därefter kan den utgöra underlag för t.ex. kvalitetsförbättringar av utbildningar, marknadsföring eller karriärinformation till studenter. Inom alumnpilotprojektet Utbildningars användbarhet (åtgärdspunkt 9.4 i handlingsplanen för kvalitetsarbete på BTH) har programmet Quicksearch använts för att samla information om alumners åsikter. Målgruppen var i första steget civilingenjörer, men framöver kan databasen användas för alumner från alla utbildningar på BTH. Därmed har vi underlag och analysmöjligheter både för att utveckla utbildningsverksamheten och alumnverksamheten på BTH. Syfte Databas alumnstudenter BTH Alumnstudenter kallar vi de studenter som fortfarande studerar på BTH och som är intresserade av alumnverksamhet samt de studenter som lärosätet vill öka alumnintresse hos. Det kan t.ex. vara de studenter som går sista året på sitt utbildningsprogram. Kontakt och intresse från studenternas sida är värdefull för att BTH ska upprätthålla kontakten även när de slutfört sin utbildning. Deras synpunkter och kontaktuppgifter kan samlas in med t.ex. enkäter eller intervjuer. I databasen har vi därmed tillgång till material som kan användas för att utveckla alumnverksamheten både på programnivå och centralt på BTH. Syfte Relationsdatabas BTH Huvudsyftet med en relationsdatabas är att skapa nätverk och samhörighetskänsla mellan alumner, avnämare, BTH, studenter, presumtiva studenter etc. Nätverk och alumnverksamhet ska kunna ge värde till de som deltar och skapa en grund för samarbete samt vara en del i processer för ett livslångt lärande. Alumner utvecklar förhoppningsvis en känsla av stolthet av att tillhöra nätverket och att samverka med BTH. Relationsdatabasen byggs upp så att det blir en effektiv kommunikation mellan användarna. Det är därför viktigt att databas, nätverk och verksamhet utvecklas så att alumners drivkraft att vara med i alumnnätverket stimuleras. Det är angeläget att BTH på central nivå, programnivå och studentnivå bidrar till utvecklingen. Ett sätt att förenkla den centrala administrationen för en relationsdatabas kan vara att komplettera nuvarande LinkedIn-upplägg med något CRM-system. En vidare undersökning om system som kan passa BTH bör därför göras för att kunna ta ställning till strategiska och administrativa fördelar för alumnverksamheten. 2 Blekinge Tekniska Högskola, BTH, 371 79 Karlskrona, 0455-38 50 00

Organisation av alumnverksamhet på BTH Förslag på organisation av alumnverksamhet på BTH visualiseras i figur 2. På central nivå finns en alumnkoordinator och på varje programnivå en alumnansvarig och alumnstudentrepresentant. Alumnkoordinatorn har teknikansvar för databaser och relationsdatabas på BTH, samt samverkansansvar för personer och grupper relevanta för utveckling och processer för alumnverksamheten: Ansvarar för drift och kontinuerlig utveckling av Relationsdatabas BTH Ansvarar för Databas alumn BTH med kontinuerlig uppdatering av alumners synpunkter på utbildningens användbarhet i arbetslivet och karriärval Ansvarar för Databas alumnstudenter med kontinuerlig uppdatering av studenters synpunkter på alumnverksamhet och alumnnätverk Har nära samverkan med alumnansvariga och alumnstudenter, t.ex. initiativtagare till möten för idéutbyten, planering och genomförande av alumnverksamhet Har samverkan med: o Samverkansråd BTH o Studievägledare o Studentföreningar o Studentkår o Nätverk med andra högskolor Alumnkoordinatorns arbetsinsats behöver vara ca 20-30% (kanske mer) av en heltidstjänst. Figur 2. Organisation alumnverksamhet BTH 3 Blekinge Tekniska Högskola, BTH, 371 79 Karlskrona, 0455-38 50 00

Alumnansvarig och alumnstudentrepresentant kan med sina specialkunskaper om utbildningsprogrammet och dess programverksamhet på programnivå utveckla önskad alumnverksamhet Ansvarar programvis för utveckling av alumnverksamheten (innehåll, aktiviteter, etc.) Arbetar för att med varierande insatser och idéer utveckla drivkraft hos alumner så att de bibehåller kontakt med BTH får alumner att känna stolthet och en vilja att tillhöra BTH-alumner Ansvarar för uppdatering av kontaktuppgifter till programmets alumner Informerar och undervisar studenter (och alumnstudenter) om alumnverksamhet Kontaktar alumner som känns värdefulla för programmet Informerar och samarbetar med alumnstudentrepresentanter som t.ex. kan vara sistaårsstudent på programmet. Minst en representant per program bör utses Arbetsinsats alumnansvarig ca 5 % av en heltidstjänst på varje utbildningsprogram eller kombination av program. Processbeskrivning för alumnverksamhet på BTH Gallo (2012; 2013) har utvecklat en strategi- och processbeskrivning för relationer mellan alumner och lärosäten. Processbeskrivningen som visualiseras i figur 3 inspireras till stora delar av Gallos processbeskrivning och den erbjuder erfarenhetskunskap från irländska universitet. Föreliggande processbeskrivning påverkas även av Ebert et al (2015), som presenterar möjligheter och utmaningar för alumnverksamhet på svenska universitet. Båda studierna används här för att tydliggöra relationsprocesser speciellt vid uppbyggandet av alumnverksamhet, men även för att tydliggöra utvecklingsprocesser. 1. Anknytning 4. Support 2. Kontakt 3. Engagemang Figur 3 Relationsbyggande process för alumnverksamhet (källa: Gallo, 2012, s 45 egen tolkning av fig. 1) Det är betydelsefullt att uttrycka syftet med alumnverksamheten så att den följer strategi och mål som redan finns på central nivå och på programnivå. Hänsyn måste tas till den kultur och verksamhet som råder på BTH. 4 Blekinge Tekniska Högskola, BTH, 371 79 Karlskrona, 0455-38 50 00

Varje alumn följer en individuell process och kan befinna sig i något av stadierna (se figur 3) under olika lång tid. 1. Första stadiet i processen kallas anknytning. Den utgör en naturlig del av relationsprocessen genom att alumner är eller har varit studenter på BTH. I detta stadium är den främsta utmaningen att forma kategorier av studentgrupper som har något gemensamt t.ex. studenter med ett visst examensår, examensinriktning, mm. För detta ändamål har BTH tillgång till Ladok och BTH- analytiker som kan konstruera grupper och tillhörande individuella kontaktuppgifter utefter olika kriterium. Resultatet från detta stadium utgör i princip listor med kontaktinformation till alumner. 2. I andra stadiet, kontakt är det främst kommunikation som är i fokus. Den sker på olika sätt, men är i allmänhet enkelriktad från BTH till alumner t.ex. informationsmaterial av olika slag. Kommunikationen ska förhoppningsvis vara utformad så att alumner får en förnyad känsla av tillhörighet till BTH. Alumner tar emot och tolkar informationen och formar sina beslut om kontakt därefter. Genom att använda uppdelning i student- och alumngrupper går det att rikta informationen för att göra dessa mer tilltalande och meningsfulla. Det är inte helt givet att alumner eller alumnstudenter vill skapa en varaktig kontakt med BTH framöver, därför är det viktigt att tänka på hur vi uttrycker oss i kommunikationen. I informationsmaterial t.ex. i alumnskrifter, är det viktigt att vi använder ord som vi och oss för att skapa ett samförstånd och kontakt med alumnerna. Innehållsmässigt behöver materialet också ha en relevant bredd och en variation på tema för att intressera så många som möjligt. Den kontakt vi tar med studenter innan de blir alumner, dvs. alumnstudenter, kan också räknas till detta stadium av relationsskapande process. Innan de lämnar BTH informeras de om alumnverksamhet och den livslånga relation den kan innebära. Även på examinationsdagen kan en speciell hälsning ges till studenterna som blir alumner så att de känner en fortsatt samhörighet. Intentionen är att bygga på befintliga positiva studenterfarenheter och att få dem att inse värdet av att utveckla en relation med BTH även efter studietiden, när de väl befinner sig i arbetslivet. 3. I engagemang -stadiet börjar en tvåvägsrelationsprocess på allvar. Fokus ligger på att attrahera alumner och öka deras intresse att delta i olika event eller andra aktiviteter som gärna kan vara av social karaktär. I detta skede kan kontakten med högskolan kännas intressant för alumner både för professionell utveckling och för nöjes skull. Det intresse alumner visar kan vi uppmärksamma och skapa individuella alumnprofiler som uppdateras och utökas både kvantitativ och kvalitativt när de deltar i olika aktiviteter. Alumner kan under lång tid finnas kvar på detta stadium. De kan besluta sig för att utveckla kontakten med BTH eller avsluta den. Vårt mål är dock att livslångt vårda dessa individuella alumnrelationer för att skapa ett stort antal lojala, aktiva och engagerade alumner. Sociala nätverk såväl som fysiska event erbjuder plattformar för kommunikation och för att utöka både ett professionellt och ett socialt nätverk för alumner. 5 Blekinge Tekniska Högskola, BTH, 371 79 Karlskrona, 0455-38 50 00

4. I Support -stadiet har alumner utvecklat en djupare relation till lärosätet. En del av aktiviteterna i denna del kan vara helt alumnstyrda, t.ex. rekrytering av studenter, förmedling av nya nätverkskontakter, medan andra aktiviteter kan initieras från lärosätet. Alumnerna donerar tid, expertis eller ekonomiska medel. De gör det utefter sina egna intressen och omständigheter. Detta stadium matchar därmed BTH:s behov med alumners intresse och motivation. Det är en period där utbyte mellan individuella alumner och BTH sker. Varje relation är unik, men den erbjuder alltid något av värde från bådas perspektiv. Supportstadiet är inte slutet på relationsprocessen eftersom lärosätet kommer att förändras, utvecklas, välja nya inriktningar etc. och alumner får kontinuerligt information om detta, och på så sätt fortsätter processerna. Alla stadier innehåller relationer av olika slag, och tanken är att de ska leda till livslånga relationsprocesser och ingå i det livslånga lärandet för alumnerna. Pågående och planerade undersökningar om alumnverksamhet BTH Insamling av information om alumnstudenters synpunkter vad gäller alumnverksamhet och alumnnätverk på BTH kommer att genomföras under våren 2017. Resultatet från studien kommer att redovisas separat. Utveckling av alumnverksamhet på BTH Nästa steg behöver vara utveckling av en konkret handlingsplan på BTH-nivå, som inkluderar alumnorganisation, tekniksystem och relationsprocesser. Information från pilotprojekten bör också kunna vägleda utveckling av en handlingsplan. Därmed kan också kontinuerlig insamling av information från examinerade studenter.. (BTH 2016 s. 10) stödjas. 6 Blekinge Tekniska Högskola, BTH, 371 79 Karlskrona, 0455-38 50 00

Referenser BTH (2016). BTH:s program och handlingsplan för kvalitetsarbete gällande utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå 2016. Karlskrona: BTH. BTH (2017). Alumnverksamhet BTH- möjligheter. Rapport från HEUU om utveckling av alumnverksamhet på BTH. Ebert, K., Axelsson, E. and Jon Harbora J. (2015). Opportunities and challenges for building alumni networks in Sweden: a case study of Stockholm University. Journal of Higher Education Policy and Management. Vol. 37, No. 2, 252 262. Gallo, M.L. (2012). Beyond Philanthropy: Recognizing the value of alumni to benefit higher education institutions. Tertiary Education and Management. Vol. 18, no 1, 41-55. Gallo, M.L. (2013). Higher education over a lifespan: a gown to grave assessment of a lifelong relationship between universities and their graduates. Studies in Higher Education. Vol. 38, no 8, 1150 1161. LTU (2013). Tiden före och efter examen en karriäruppföljning av alumner som tog examen vid Luleå tekniska universitet 2008-2009. Luleå: Tekniska Universitet. SFS (2013). Utbildningens användbarhet. Sveriges förenade studentkårer om syftet med högre utbildning. Utgiven av Sveriges förenade studentkårer, Stockholm: Globalt företagstryckeri. UKÄ (2016). Rapport 2016:15. Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning redovisning av ett regeringsuppdrag. Stockholm: Universitetskanslersämbetet. Östling, P-A. (2015). Karriäruppföljning 2015. Stockholm: KTH. 7 Blekinge Tekniska Högskola, BTH, 371 79 Karlskrona, 0455-38 50 00

Uppföljning alumner examinerade från BTH 2013-2015 Denna rapport innehåller en övergripande sammanställning och analys av insamlat material om alumners erfarenheter och synpunkter på utbildningars användbarhet på arbetsmarknaden, karriärval samt uppfattningar om framtida alumnverksamhet på BTH. Materialet är insamlat inom pilotprojektet för alumner i BTH:s program och handlingsplan för kvalitetsarbete (BTH 2016, s 10). Deltagande i studien var civilingenjörer utexaminerade 2013-2015 från BTH. Utbildningars användbarhet för arbetsmarknaden Uttrycket utbildningars användbarhet på arbetsmarknaden används numera mer frekvent än det smalare begreppet anställningsbarhet. Ett exempel ur studentperspektiv är Sveriges förenade studentkårer SFS (2013) som använder det med mening en breddad utbildning som kan ge flera tänkbara karriärvägar. Uttrycket användbarhet används också i Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning (UKÄ 2016), där det främst ses ur ett arbetslivsperspektiv vid beskrivning av granskningsprocesser. I föreliggande rapport använder vi uttrycket genomgående ur ett alumnperspektiv för att redogöra alumners erfarenheter och synpunkter på användbarheten av den utbildning de genomfört vid BTH. Karriärval Karriär och karriärval är svårfångade begrepp genom den föränderlighet de har i relation till individers, samhällets och arbetslivets ständigt förändrade krav och ideal. Det gör det än mer viktigt för oss att försöka förstå vad alumner lägger i begreppen just nu och för att kunna inse vilka konsekvenser det får vid tillämpning i utbildningssammanhang. Alumnverksamhet på BTH För att på bästa sätt motivera alumner till en fortsatt relation med BTH behöver vi veta hur alumner uppfattar alumnverksamhet samt vilka krav och önskemål de har för en funktionell alumnverksamhet. Syfte med pilotprojektet Syftet med undersökningen är att få information direkt från alumner som dels utgör underlag till utveckling av metoder/modeller för kontinuerlig insamling av information från alumner, dels utgör kunskapsutveckling om alumners erfarenhet och uppfattning av utbildningars användbarhet, karriärval och alumnverksamhet på BTH. Metod Genomförandet av och metodval i detta pilotprojekt styrdes till största del av syftet med åtgärdspunkt 9.4, BTH, 2016, s 10: Genomföra ett pilotprojekt med syfte att utforma metoder för kontinuerlig insamling av information gällande utexaminerade studenter från BTH för att undersöka utbildningarnas användbarhet på arbetsmarknaden samt samla in information om de utexaminerades karriärval. Fokus för projektet ska vara de civilingenjörsstudenter som examinerades från BTH under åren 2013, 2014 och 2015. 1

Målet med pilotprojektet var att få information från ett begränsat antal alumner inom en viss projekttid. Därför valdes i första hand frågeformulär/enkät som skickades till alumnerna via e- post. Detta innehöll ett missivbrev (i slutet av denna bilaga) och en länk till enkäten/frågeformuläret. Enkäten bestod av 25 frågor (sist i denna bilaga). Frågorna handlade om alumners synpunkter och erfarenheter i relation till arbetsmarknaden och utbildningen, samt till kommande relation med BTH (alumnverksamhet). Enkäten utformades med öppna frågor, frågor med gradering och frågor med svarsalternativ. Som komplement till enkäten planerades ett begränsat antal intervjuer därför ställdes en avslutande fråga om alumnerna kunde tänka sig att delta i en intervju. Dock utnyttjades enbart enkät som insamlingsmetod i detta pilotprojekt. Målgruppen för pilotprojektet var civilingenjörsstudenter som examinerades från BTH under åren 2013, 2014 och 2015. Dessa 80 civilingenjörer hade examinerats från 9 olika utbildningsprogram, se tabell 1. Tabell 1. Svarsfrekvens programvis Program Antal tillfrågade alumner Antal respondenter Programvaruteknik 2 0 Spel och programvaruteknik 23 12 Maskinteknik med inriktning mot innovativ och hållbar 12 5 produktutveckling Maskinteknik 3 0 Maskinteknik med inriktning mot tillämpad mekanik 3 2 Datateknik DATA 5 2 Datateknik och elektroteknik ELEK 3 2 Datorsäkerhet 8 5 Industriell ekonomi 21 7 Totalt antal 80 35 2

Resultat Här presenteras en sammanställning av enkätsvaren utan att göra någon uppdelning i relation till årskull, utbildningsprogram eller genusperspektiv. Alla deltagares svar finns redovisade i denna övergripande presentation. Diagrammen har kopierats direkt från enkätprogramvaran. Etablering på arbetsmarknaden Av respondenterna hade 50 % fått arbete innan de tog ut sin examen. Av övriga hade nära 40 % fått jobb inom ett halvår och majoriteten respondenter inom ett år efter examen. Kontakttagande vid första arbetet Det vanligaste sättet att ta kontakt vid första arbetet efter civilingenjörsexamen var via personliga nätverk och direktkontakt med företagen. Därutöver använde respondenterna sig av arbetsförmedlingen, rekryteringsföretag, examensarbetet, LinkedIn och platsannonser. Några hade också fått erbjudande direkt från arbetsgivaren. 3

Anställning Majoriteten (88 %) av respondenterna var anställda, en hade valt att bli egen företagare och två studerade. Av de anställda hade ca 90 % anställning inom privata sektorn och resten inom statlig, kommunal eller landsting. Över 50 % hade jobb på en arbetsplats med mer än 250 anställda. Meriter inför anställning De viktigaste meriterna inför anställning vid nuvarande arbetsplats var Utbildningen vid BTH och Tidigare arbetslivserfarenhet. Andra meriter som ansågs viktiga var certifieringar, examensarbete, erfarenhet, passion, engagemang, kår/föreningsarbete och personlig portfolio. Rörlighet på arbetsmarknaden När det gäller rörligheten hade 59 % bytt tjänst minst en gång efter examen, medan 41% var kvar på samma tjänst. 4

Arbete inom eller utanför Sverige De flesta alumner (94 %) hade sökt arbete inom Sverige och 26 % utanför, varav sju sökt både inom och utanför Sverige. De länder som nämndes var Tyskland, Österrike, Malta och Schweiz. Av respondenterna jobbade 15 % helt eller delvis utomlands och 72 % kunde tänka sig att jobba utanför Sverige. Utbildning vid BTH i relation till nuvarande arbete Nuvarande arbete upplevdes helt eller delvis vara av den typ 94 % tänkt sig när de tog examen från BTH. Att arbetet huvudsakligen var inom det område alumnerna utbildat sig upplevdes till fullo av 56 %, medan 25 % ansåg att det var delvis inom området. Utbildningen upplevdes av 97 % vara relevant i någon grad (till viss del upp till mycket stor del) för nuvarande arbetsuppgifter. 5

Utbildningens gångbarhet på svenska och internationella arbetsmarknaden Uppfattningen att utbildningen är gångbar på den svenska arbetsmarknaden upplevdes fullt ut av 69 % av respondenterna, medan 28 % ansåg att den är gångbar till viss del. Det var svårare att ha en uppfattning om gångbarhet på den internationella arbetsmarknaden. Dock ansåg 41 % att utbildningen är helt gångbar och 25 % att den delvis är gångbar på den internationella arbetsmarknaden. Utbildningens innehåll i relation till arbetslivet Respondenterna upplevde sig övervägande nöjda med utbildningens innehåll, speciellt kring att självständigt lösa problem (93 %), att arbeta i team (87 %) samt att utveckla förmågan till kritiskt tänkande (78 %). Även vad gäller ingenjörsmässigt förhållningssätt i utbildningen kände sig 68 % att de var mycket nöjda eller ganska nöjda med. Dock var det färre som var fullt nöjda med momentet leda och handleda andra i utbildningen. 6

Utbildningens koppling till arbetsmarknaden Huvuddelen av respondenterna upplevde att projektarbeten/fallstudier fanns i mycket hög grad (13 %) och i ganska hög grad (57 %) i utbildningen. Inslag av tillämpningar/laborationer upplevdes finnas i mycket hög grad av 16 % och i ganska hög grad av 45 %. Dock ansåg 39 % att inslag av tillämpningar/laborationer enbart fanns i ganska låg grad. När det gäller förberedelser inför arbetslivet upplevde 42 % att det fanns i ganska hög grad, medan 39 % ansåg att det fanns i ganska låg grad. Koppling till arbetsmarknaden i utbildningen upplevdes av 39 % fanns i ganska hög grad, medan 42 % upplevde att utbildningen erbjudit koppling till arbetsmarknaden i ganska låg grad. Här kan mer specifika resultat undersökas vidare programvis. Alumnnätverk på BTH Tre av frågorna handlade om alumners synpunkter och erfarenheter i relation till alumnverksamhet, vad som driver dem att delta, alumnaktiviteter samt vad de kan tänka sig erbjuda BTH vid en fortsatt kontakt. Drivkraft för att delta i alumnnätverk På frågan Vad anser du är speciellt betydelsefullt för att du ska känna en drivkraft att delta i ett BTH-alumnnätverk? svarade alumnerna: - Att själva utbildningen är av den grad och kvalité att det är något man kan ställa sig för och representera. - Att mitt deltagande som alumn kan gynna mig (exempelvis bra kontakt nät, fri eller kraftigt rabatterad åtkomst till elektroniska skrifter/böcker inom it säkerhetsområdet samt åtkomst till digitalt publicerade forsknings arbeten/whitewaters/rapporter). - Jag anser att det skulle vara kul att få ge något tillbaka till BTH och att kunna visa att det finns många exempel på studenter från BTH som tagit sig ut på arbetsmarknaden och fått bra jobb på Sveriges bästa företag. För mig är det viktigt att ge BTH ett gott rykte. - Speciellt betydelsefullt skulle vara att kunna hjälpa att ge BTH ett gott rykte. - Jag är redan med på er LinkedIn sida som en "framgångsrik alumn". - Hålla koll på vad tidigare kurskamrater gör nu. - Förfrågningar från BTH både om man kan hjälpa BTH på något sätt eller om BTH kan hjälpa en. - Möjlighet att bidra på olika sätt till BTH, men också fortsatt kunna utnyttja BTH:s resurser, kompetens och nätverk - Gemenskap - Träffa gamla klasskompisar och utbyta kunskap 7

Därutöver uttrycktes synpunkter om att redan under studietiden få möjlighet att utveckla en bättre relation till BTH. - Jag skulle ha behövt starkare kopplingar till BTH även utanför min vänskaps- och utbildningskrets redan under tiden jag spenderade där. Känslan jag har nu är att jag inte längre har mycket som kopplar mig till BTH som skola, efter att jag har tagit min examen Mer specifika önskemål framfördes om att BTH borde visa mer intresse för aktörer som inte tillhör spelindustrin. Aktiviteter i alumnnätverk De aktiviteter som främst valdes ut som meningsfulla i en alumnverksamhet var föreläsningar, kontakt med lärare/forskare på BTH samt möjligheter att delta i olika arrangemang på BTH. Även aktiviteter som alumnträffar med syfte att dela minnen och umgås, näringslivsdagar, seminarier där alumner och lärare undervisar varandra, mentorprogram och nyhetsprogram ansågs viktiga. Vad kan alumner tänka sig att erbjuda BTH De vanligaste aktiviteterna alumner kunde tänka sig erbjuda BTH var föreläsning, projekt, handledaruppdrag och diskussioner om utbildningens användbarhet. De kunde även tänka sig att 8

delta i andra utbildningsaktiviteter, erbjuda praktik, delta i praktikrelaterade samtal med studenter samt vara mentor till student. Det fanns alumner som inte ville erbjuda något, av olika skäl, t.ex. tidsbrist och att det område de arbetade med inte ansågs vara relevant för utbildningen. Det fanns 26 % av respondenterna som tillhörde alumnnätverk, medan 55 % inte tillhörde något. Däremot var det 86 % som registrerat sig i LinkedIn. 9

Diskussion Sammanställning av alumnernas synpunkter på och erfarenheter av utbildningars användbarhet, karriärval och alumnverksamhet inleder avsnittet. Därefter följer metoddiskussioner om huruvida detta pilotprojekt kan utgöra en grund för utveckling av metoder/modeller vid informationsinsamling från alumner på BTH. Utbildningars användbarhet på arbetsmarknaden och karriärval Kunskapsinnehållet i denna pilotundersökning handlar om alumners erfarenhet och uppfattningar om sin utbildnings användbarhet på arbetsmarknaden, samt om deras karriärval. Av svaren kan vi tydligt se att civilingenjörsutbildningarna ger jobb. Hälften av respondenterna har fått jobb redan innan de tagit ut sin examen och majoriteten inom ett år efter examen. Det är framförallt genom personliga nätverk och direktkontakt med företagen som alumnerna får jobb. De använder även arbetsförmedlingen, rekryteringsföretag, examensarbetet, LinkedIn och platsannonser. Några fick erbjudande direkt från arbetsgivaren. Som särskilt meriterande vid tjänstetillsättningen uppfattas utbildningen vid BTH och tidigare arbetslivserfarenhet vara. Andra meriter som anses viktiga är certifieringar, examensarbetet, erfarenhet, passion, engagemang, kår/föreningsarbete och personlig portfolio. Alumnerna är förhållandevis rörliga på arbetsmarknaden. Över hälften har bytt arbete minst en gång. De är positiva till att arbeta utomlands. Vid undersökningens genomförande var det några som helt eller delvis jobbade utomlands och de flesta av respondenterna kunde tänka sig att jobba utanför Sverige. Undersökningens resultat pekar tydligt på att de examinerade får anställning inom de områden där de är utbildade. Majoriteten anser också att de har ett arbete som helt eller delvis innehåller vad de tänkt sig när de tog examen. Relevans för utbildningen anses mycket hög. Det råder en optimistisk syn på utbildningens gångbarhet både på den svenska och den internationella arbetsmarknaden. Undersökningen visar att majoriteten anser att utbildningen är gångbar på den svenska arbetsmarknaden. Osäkerhet finns om gångbarhet på den internationella arbetsmarknaden, men ändå är det över hälften som anser att utbildningen är gångbar även där. Respondenterna upplever att de är nöjda med utbildningens innehåll speciellt med hänsyn till att självständigt lösa problem, att arbeta i team och att utveckla förmågan till kritiskt tänkande. De känner sig också nöjda med förberedelserna vad gäller ingenjörsmässigt förhållningssätt. Däremot när det handlar om utbildningens förberedelser på att leda och handleda andra är det färre som är nöjda. I fråga om praktiska inslag inom utbildningen anser respondenterna att det finns projektarbeten och fallstudier i mycket hög grad i utbildningen. Även tillämpningar/laborationer upplevs av många finns i hög grad, men det finns ändå ganska många som menar att det enbart erbjuds i ganska låg grad. 10

Det finns ett utvecklingsbehov vad gäller förberedelser inför arbetslivet. Mer än hälften av respondenterna upplever att det förekommer i ganska låg grad eller inte alls. Alumnerna ger förslag i fritext på hur utbildningen kan förbättras i fråga om förberedelser inför arbetslivet. De menar att det behövs fler stora projekt med anknytning till arbetsplatser, mer uppgifter där studenter själva formulerar laborationer och tester, mer samarbete med företag samt mer av att BTH visar upp och etablerar kontakter med relevanta företag. Sammantaget kan vi konstatera att alumners synpunkter på utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden är övervägande positiv. Alumners karriärval följer företrädesvis utbildningsområdet och huvudparten har valt att ta anställning. Slutligen vill vi framhäva att det som presenteras i denna rapport är en totalbild av respondenternas svar från de utbildningsprogram som ingår i undersökningen. Ytterligare steg i analys av alumners svar kan göras på programnivå för att tydliggöra mer specifika synpunkter och göra dessa användbara som resurser i utvecklingsarbetet direkt i utbildningsprogrammen. Synpunkter på alumnverksamhet För utveckling av alumnverksamhet vid BTH inriktas pilotundersökningen mot vad som driver alumner att delta i alumnnätverk, såväl som vilka alumnaktiviteter de anser meningsfulla och vad de kan tänka sig erbjuda BTH vid en fortsatt kontakt. Vad som driver alumner att delta i alumnnätverk varierar. Det finns flera som uttrycker att de vill hjälpa till att ge BTH ett gott rykte och att ge något tillbaka till lärosätet. De är positiva och vill hjälpa BTH på något sätt. Kontakten med högskolan kan kännas intressant för alumner både för professionell utveckling och för nöjes skull. De aktiviteter som främst valts ut som meningsfulla i en alumnverksamhet var föreläsningar, kontakt med lärare/forskare på BTH samt möjlighet att delta i olika arrangemang på BTH. Även aktiviteter som alumnträffar med syfte att dela minnen och umgås, näringslivsdagar, seminarier där alumner och lärare undervisar varandra, mentorprogram och nyhetsprogram anses viktiga. De vanligaste aktiviteterna alumner kan tänka sig att erbjuda BTH är föreläsning, projekt, handledaruppdrag samt delta i diskussioner om utbildningens användbarhet. Det finns alumner som inte vill erbjuda något. Orsaker som nämns är tidsbrist, familjeskäl och att det område de arbetar med inte kan anses vara relevant för utbildningen. I nuläget är huvudparten av alumnerna inte anslutna till alumnnätverk, dock har flertalet av dem registrerat sig i LinkedIn. Det innebär att vi har möjlighet att nå många alumner via LinkedIn. Information från alumner kan användas för att utveckla mål och syfte med alumnverksamheten både på central nivå och på programnivå på BTH. Alumnkoordinator såväl som alumnansvariga på programnivå (se förslag i BTH, 2017) har möjlighet att genomföra fördjupade analyser med utgångspunkt i insamlad information. 11

Metoddiskussion Det främsta syftet med metoddiskussionerna är att få svar på huruvida föreliggande pilotprojekt kan utgöra grund för fortsatt utveckling av metoder för informationsinsamling från alumner. Syfte I handlingsplanen för kvalitetsarbete (BTH, 2016) framförs att utbildningar kontinuerligt ska följas upp och regelbundet granskas. Detta ska i sin tur syfta till att säkerställa utbildningsutbudet förblir ändamålsenlig. Granskningarna ska leda till kontinuerlig förbättring av utbildningarna. Därför ska information samlas in analyseras och åtgärder planeras, genomföras och kommuniceras. I denna undersökning är syftet att finna metoder för att kontinuerligt samla in information från alumner. Den insamlade informationen såväl som genomförandet av studien ska analyseras och användas för att skapa metoder för utveckling av utbildningar. Syftet är därför i första steget riktat mot att utveckla metoder för informationsinsamling från alumner och i nästa steg riktat mot att kvalitetsutveckla utbildningsprogram. I denna undersökning är det dock möjligt att enbart bedöma värdet av första steget, dvs. bedöma om metoderna i pilotprojektet kan användas för att kontinuerligt samla information från alumner. Innehåll Innehåll och frågor i undersökningen fokuserar utbildningarnas användbarhet på arbetsmarknaden samt alumners karriärval. Frågorna syftar till att få information för värdering av samstämmighet mellan utbildningars innehåll och de krav som ställs på arbetsmarknaden. Eller mer korrekt uttryck hur alumnerna beskriver att de erfar vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Att ta del av denna erfarenhetskunskap är värdefullt för BTH på en generell nivå. Genom analys av dessa synpunkter kan vi bedöma om utbildningarna följer arbetsmarknadens behov på en övergripande nivå. För att få information som ger svar på utvecklingsbehov på programnivå måste däremot frågor konstrueras och analyser genomföras av specialkunniga inom respektive utbildningsprogram. Det innebär att de frågor vi ställer till alumner bör utvecklas i samverkan mellan central nivå och programnivå. Insamlingsmetod Den insamlingsmetod som använts är enkät. En länk till ett frågeformulär distribuerades till alumnerna via e-post. En svaghet vid utskick i denna pilotstudie var att vi enbart skickade meddelande till den e-postadress alumnerna hade när de studerande vid BTH och på så sätt riskerade vi att inte nå alla. För varje år blir det dock fler BTH-studenter som använder sin privata e-postadress istället för BTH-relaterad. Därmed blir det troligtvis lättare att nå fler alumnerna i framtida undersökningar. Det var 35 alumner som påbörjade sina svar på frågorna. En av dessa avbröt enkäten redan efter de tre inledande frågorna. Majoriteten av frågorna har dock besvarats av 32 respondenter. Det kan finnas anledning att se över hur inledande frågor ställs både med hänsyn till ordningsföljd och till innehåll. 12

Den totala svarsfrekvensen vid inkludering av inre bortfall är ca 40 %. Den låga svarsfrekvensen var dock inte helt oväntad. Tidigare undersökningar med alumnenkäter visar genomgående låga svarsfrekvenser (se t.ex. Östling, 2015; LTU, 2013). I enkäten ställdes frågan om alumnerna var villiga att ställa upp vid kompletterande intervjuer. Några svarade ja. Det gör att vi har möjlighet att följa upp, utöka och komplettera den information vi fått via enkäten, med intervjuer. Analys av insamlat material På grund av den låga svarsfrekvensen har analys och sammanställning enbart genomförts med alla respondenters svar utan programvis uppdelning. Behöriga på BTH kan begära ut information av IKT-pedagogisk utvecklare. Informationen kan då erhållas sorterad programvis eller enligt annan önskan. På så sätt finns möjlighet att använda informationen för en riktad analys och därmed få underlag till kvalitetsutveckling programvis. Slutsats Frågan om huruvida föreliggande pilotprojekt kan utgöra en grund vid utformande av metoder för kontinuerlig insamling av information från alumner kan besvaras. Innehållsmässigt kan vi få information om och synpunkter på utbildningars användbarhet på arbetsmarknaden och om karriärval hos alumner. Den låga svarsfrekvensen gör dock att vi inte kan dra generella slutsatser kring resultatet, men vi kan ändå konstatera att det finns synpunkter och val hos dessa respondenter som kan utgöra underlag i kvalitetsdiskussioner. Insamlingsmetoden enkät fungerar som grund och den kan kompletteras med t.ex. intervjuer och fokusgrupper där målgruppen med fördel kan utgöra både alumner och avnämare. Pilotprojektet kan därmed bedömas kunna utgöra en grund för utformande av metoder för kontinuerlig insamling av information från BTHalumner. 13

Missiv - Enkätundersökning om utbildningars användbarhet i arbetslivet Vi behöver dina synpunkter om utbildningars användbarhet i arbetslivet! Detta meddelande med ett länkat frågeformulär skickas till utexaminerade civilingenjörer från BTH. Det handlar om utbildningars användbarhet i arbetslivet. I frågeformuläret ställer vi frågor till dig som huvudsakligen handlar om ditt möte med arbetsmarknaden efter examen. Dina synpunkter om och upplevelser av din utbildnings användbarhet i arbetslivet är mycket värdefull information för att kvalitetsutveckla våra utbildningar i nära relation till arbetsmarknaden. Dessutom är vi intresserade av att bibehålla kontakt med dig som varit studerande vid BTH för att också utveckla ett kontaktnätverk, alumnnätverk, i vilket vi kan ha ett dubbelriktat kunskapsutbyte. Därför ber vi dig svara på frågorna i frågeformuläret som du når via länken xxxxx fram till den 29 november 2016. I ett första steg har vi valt att göra en begränsad undersökning som riktar sig till dig som examinerades från något av civilingenjörsprogrammen på BTH åren 2013, 2014 eller 2015. Det är ca 80 personer som ingår i denna undersökning. Framöver kommer vi att utöka denna typ av undersökningar. I alla delar av enkätbearbetningen är du helt anonym. Ingen som arbetar med undersökningen kommer att veta vem som svarat vad. När svaren kommer in sammanställs dessa med stöd av datorprogram. Ansvarig för undersökningen är universitetslektor Rose-Marie Olsson som enklast nås via e-postadressen alumni@bth.se Har du frågor angående det tekniska utformandet av frågeformuläret kan du kontakta Christina Hansson christina.hansson@bth.se Det är betydelsefullt för oss att få kontakt med dig som tidigare studerat på BTH även efter att du avslutat dina studier. Vi hoppas att kommunikationen framöver kan ge en ömsesidig utveckling genom samarbete i någon form t.ex. alumnverksamhet på BTH. Tack på förhand för din medverkan! Karlskrona 2016-10- Rose-Marie Olsson Universitetslektor Enheten för utbildningsutveckling BTH, Karlskrona 14

Frågor utbildningars användbarhet i arbetslivet Bilaga 1 Examensår 2013 2014 2015 Kvinna Man Examensinriktning Programvaruteknik Spel och programvaruteknik Maskinteknik med inriktning mot innovativ och hållbar produktutveckling Maskinteknik Maskinteknik med inriktning mot tillämpad mekanik Datateknik DATA Datateknik och elektroteknik ELEK Datorsäkerhet Industriell ekonomi ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN 1. Jag har sökt arbete Inom Sverige Utanför Sveriges gränser, var?. 2. Hur lång tid tog det innan du fick ditt första arbete efter din civilingenjörsexamen vid BTH? Jag fick arbete före examen Före 3 mån Inom 3-6 månader Inom 6-12 månader Mer än 12 månader Jag återgick till det arbete som jag varit tjänstledig från under studietiden Jag har inte fått arbete 3. Hur fick du kontakt med ditt första arbete efter examen? Genom Examensarbetet Praktik på företaget Arbetsförmedlingen Rekryteringsföretag Platsannons Aktiviteter på BTH Lagt in CV i databas t.ex. LinkedIn Erbjudande direkt från arbetsgivaren Kontaktade själv arbetsgivaren Genom bekanta/personligt nätverk Annat 4. Jag är just nu Anställd (ej doktorand eller egenföretagare) Egen företagare Doktorand 15

Studerande inom annat område än min civilingenjörsexamen Arbetssökande Sjukskriven Föräldraledig Annat 5. Jag är anställd inom Privata sektorn Kommun eller Landsting Statlig sektor Ideell/idéburen organisation Annat 6. Antal anställda där jag arbetar < 10 10-49 50-250 > 250 Bilaga 1 RÖRLIGHET 7. Hur många gånger har du bytt tjänst efter examen? (behöver inte vara byte av arbetsgivare) Ingen En Två Tre eller fler 8. Arbete utanför Sverige? Jag jobbar för närvarande utanför Sverige Jag jobbar delvis utanför Sverige Jag kan tänka mig jobba utanför Sverige, men gör det inte nu Jag kan inte tänka mig att jobba utanför Sverige Vet inte MERITER 9. Vilka meriter var viktigast när du fick ditt nuvarande arbete, välj högst två alternativ Tidigare arbetslivserfarenhet Utbildningen vid BTH Kår eller föreningsarbete, sektionsarbete Studier utanför Sverige Andra meriter. Annan utbildning.. TYP AV ARBETE I RELATION TILL UTBILDNINGEN 10. Har du fått den typ av arbete som du tänkte dig när du tog examen från BTH? Ja Delvis Nej 16

11. Arbetar du för närvarande i huvudsak inom det område som du utbildade dig till vid BTH? Ja Delvis Nej 12. Beskriv dina huvudsakliga arbetsuppgifter 13. Hur relevant är din utbildning från BTH för din nuvarande position och dina nuvarande arbetsuppgifter Inte alls Till viss del Till stor del Till mycket stor del Beskriv arbetsuppgifterna som gör att du anser utbildningen relevant. Bilaga 1 UTBILDNINGEN I RELATION TILL ARBETSMARKNADEN 14. Anser du att din civilingenjörsutbildning är gångbar på den svenska arbetsmarknaden? Ja Ja delvis Nej Vet inte 15. Anser du att din civilingenjörsutbildning är gångbar på den internationella arbetsmarknaden? Ja Ja delvis Nej Vet inte Kommentar UTBILDNINGSSPECIFIKT I RELATION TILL ARBETSLIVET 16. Hur upplever du att din utbildning vid BTH förberett dig på arbetslivet när det gäller att.. a) Arbeta i team/samarbeta med andra Mycket nöjd, ganska nöjd, varken nöjd eller missnöjd, ganska missnöjd, mycket missnöjd b) Utveckla förmågan till kritiskt tänkande Mycket nöjd, ganska nöjd, varken nöjd eller missnöjd, ganska missnöjd, mycket missnöjd c) Självständigt lösa problem Mycket nöjd, ganska nöjd, varken nöjd eller missnöjd, ganska missnöjd, mycket missnöjd d) Ett ingenjörsmässigt förhållningssätt Mycket nöjd, ganska nöjd, varken nöjd eller missnöjd, ganska missnöjd, mycket missnöjd e) Leda och handleda andra Mycket nöjd, ganska nöjd, varken nöjd eller missnöjd, ganska missnöjd, mycket missnöjd 17. Hur upplever du att din utbildning vid BTH förberett dig på arbetslivet när det gäller att.. a) Utveckla ett systemtänkande/helhetstänkande inbegripet att ta hänsyn till olika lösningsalternativ och att göra prioriteringar Mycket nöjd, ganska nöjd, varken nöjd eller missnöjd, ganska missnöjd, mycket missnöjd 17

Bilaga 1 18. Hur upplever du att utbildningen vid BTH erbjudit a. Koppling till arbetsmarknaden I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Inte alls b. Förberedelser inför arbetslivet I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Inte alls c. Inslag av tillämpningar/laborationer I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Inte alls d. Projektarbeten/fallstudier som är industrirelaterade I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad Inte alls 19. Beskriv hur utbildningen på BTH bättre kunde förberett dig på arbetslivet.. RELATION TILL BTH FRAMÖVER Alumnnätverk och alumnverksamhet innebär för oss att du som alumn ska vara välinformerad om BTH:s utveckling och forskning samt att du även efter examen ska känna engagemang kring att samarbeta med BTH. Vi ser dig som BTH:s viktigaste ambassadör och ett samarbete i någon form av alumnverksamhet anser vi stärker både din och BTH:s utveckling. Utgångspunkt när vi utvecklar alumnverksamheten vidare på BTH är att verksamhet och nätverk ska kännas värdefulla för dig och att du ska känna stolthet över att tillhöra BTH:s alumner. Därför är det viktigt för oss att ta del av dina synpunkter. 20. Vad anser du är speciellt betydelsefullt för att du ska känna en drivkraft att delta i ett BTHalumnnätverk?. 21. Vilka aktiviteter eller arrangemang anser du ska finnas med i en alumnverksamhet för att kännas meningsfullt för dig? Föreläsningar för/av alumner Karriärseminarier Alumnträffar med syfte att dela minnen och umgås Möjlighet att delta i olika arrangemang på BTH Näringslivsdagar Alumndagar årligen/regelbundet Presentation och intervju av månadens alumn Mentorprogram 18

Seminarier där alumner och BTH-lärare undervisar varandra Kontakt med lärare/forskare på BTH Nyhetsbrev, uppdatering om aktuella händelser och aktuell forskning på BTH Alumnbloggar Annat. Min inställning är att det inte finns något meningsfullt med alumnverksamhet 22. Tillhör du något alumnnätverk just nu? Ja/nej/vet ej 23. Är du registrerad i LinkedIn? Ja/Nej/vet ej 24. Kan du tänka dig att inom det område du tagit examen på BTH.. Erbjuda föreläsning Vara mentor till student Vara handledare Erbjuda praktik Erbjuda projekt t.ex. examensarbete Delta i praktikrelaterade samtal med studenter (även distansrelaterat) Delta i diskussioner om utbildningens användbarhet i arbetslivet På annat sätt delta i utbildningsaktiviteter nämligen. Nej, jag erbjuder inget därför att.. ENKÄT - INTERVJU 25. Vill du ställa upp i en intervju som bygger vidare på frågor i denna enkät? Ja (lämna kontaktuppgifter nedan) Nej FRIVILLIGA UPPGIFTER och UPPGIFTER FÖR UPPFÖLJNINGSINTERVJU Namn Telefon. E-post... Bilaga 1 ÖVRIGA TILLÄGG Jag vill gärna lägga till följande information:. 19