Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter på vattenmyndighetens; Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Västerhavets vattendistrikt. Databasen VISS ligger till grund som underlag till förslagen. Synpunkter mer allmänna om åtgärdsförslaget Det är ett material som är svårt att greppa och det är alldeles för många sidor och trögt att ta sig igenom. Det krävs ett lätthanterligare material för att få önskad miljöeffekt. Det finns 78 åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver göra för att följa miljökvalitetsnormerna. En verksamhetsutövare berörs av många olika bitar från alla olika delar i materialet. Det är inte lätt att få en enkel överblick för att se vad den enskilde behöver göra. Det vore önskvärt att klassa åtgärderna på ett mer översiktigt sätt som vilka åtgärder behövs för respektive flod, Ätran, Viskan, Suseån osv. VISS VISS databasen är även den väldigt svår att övergreppa. Vi, som är ett kommunalt VAoch avfallsbolag har anlitat en konsult för att kontrollera vilka åtgärder som krävs i de kommuner vi verkar. Trots konsulthjälp fick vi inte fram någon tydlig lista på vad som krävs för respektive reningsverk. De uppgifter som finns i databasen ligger till grund för åtgärdsprogrammet. Om man inte lätt kommer åt den informationen så är det svårt att utvärdera åtgärdsförslagen. Att gå in i varje delavrinningsområde och kontrollera vad som står är mycket tidskrävande och dessutom är det inte uppdaterade siffror. Exempelvis anges att Morups reningsverk behöver utöka reningen av fosfor. Det reningsverket är nedlagt sedan två år tillbaka.
För att kunna utläsa vilka åtgärder som behöver göras i kommunerna för att uppnå miljökvalitetsnormerna, uppstår frågetecken kring siffror, kostnader och den information som ligger till grund i VISS. Källor till materialet saknas. Synpunkter på bilagan på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 41 Västerhavets kustvatten Här står att ökade reningskrav vid tre reningsverk behövs och att kostnaden är 305 000 kr. Som verksamhetsutövare uppstår frågor kring vilka reningsverk i Halland som behöver ökad rening och hur är kostnaden framräknad? VIVAB ser väldigt olika kostnader för ökad fosforrening beroende på vilken verksamhet det gäller. Liknade förslag och kostnadsberäkningar finns på flera ställen i bilagan likaså i VISS. Taxan för vatten och avloppsrening skiljer sig mycket i landet. Det föreslås utredning på hur taxan skulle kunna läggas om för att täcka kommande behov av ledningsförbättringar. Det ser vi som en positiv åtgärd. Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Nr 1 Naturvårdsverket Styrmedel behöver införas på avloppsreningsverk så att MKN i vattenförekomster uppnås. 35 ton fosfor anses vara kostnadseffektivt att rena i Sverige. Om det införs allmänna krav på reningshalter på fosfor vid samtliga små och stora reningsverk är det viktigt att det sker i en takt som är rimlig att uppnå i varje enskilt fall. Nr 2 Naturvårdsverket a) Naturvårdsverket ska anordna ett nationellt register på avloppsledningsnätets samtliga utsläppspunkter, samt begära kontinuerlig inrapportering av utsläppsmängder från respektive punkt. Detta är ett väldigt svårt uppdrag för alla VA verksamheter. Att ta fram var samtliga utsläppspunkter finns är möjligt men ett tidskrävande arbete. Dock finns inte någon kontinuerlig mätning på alla bräddpunkter idag. De allra flesta punkter bräddas det från enbart vid särskilda händelser, så som exempelvis stora stormar. Vid dessa tillfällen behövs det batteriförsörjning till samtliga bräddpunkter för att kunna mäta, eftersom det förmodligen varit strömlöst om det bräddar. Att administrera och underhålla alla dessa stationer är en orimlig arbetsbörda och nyttan behöver därför ifrågasättas. Värdena som idag mäts lämnas redan i miljörapporteringen. Exempelvis,
för 2013 bräddades ledningsnätet för Smedjeholms reningsverk under sex tillfällen med en beräknad mängd på 115 kubikmeter. Det totala årsflödet var 5 010 166 kubikmeter under samma period. Bräddningen i ledningsnätet motsvarar alltså 0,0000229 % av det totala flödet under ett år. Den rapportering och mätning som görs idag bör vara tillräcklig för att kunna konstatera om åtgärder behöver vidtas för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Nr 4 Kommunen Ökade krav på rening i reningsverk som betjänar färre än 2000 personer ska ske genom tillsyn. Även ökade krav på tillsyn på ledningsnätet ska ske. Mer omfattande krav på rening av även miljögifter bör sättas på de mindre reningsverken. Det kommer att bli svårt och mycket kostsamt att rena läkemedelsrester och andra miljögifter på mindre reningsverk. Redan idag läggs flera mindre reningsverk ned och överföringsledningar byggs till större verk. Detta kommer att ske i allt större utsträckning. En nackdel med färre och storskaliga anläggningar är svårigheten att komma åt ursprungskällorna för utsläppen. Att få ett renare slam kan bli en svårighet om man inte kan komma åt utsläppskällan. Självklart kan högre krav på mindre reningsverk ställas vad gäller näringsämnen. Det är viktigt att det i första hand ställs krav på de anläggningar där åtgärderna gör störst nytta för lägst kostnad. Kommunen åtgärd 5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt ut kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor genom att; a) Inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande. b) Inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Detta är ett orimligt krav på kommunerna och på ett kommunalt bolag som driver vatten och avloppsverksamheten. Den kunskap som finns i kommunerna för odling av musslor och skörd av marina substrat är otillräcklig för att sköta sådana projekt.
Kommunen nummer 6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktligt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Att inrätta aktuella vattenskyddsområden och vattendomar för samtliga dricksvattentäkter för verksamheten i Falkenberg och Varbergs kommuner kommer att vara slutfört inom de närmaste åren. Ätran behöver skyddas och det kommer att ta tid, men arbetet påbörjas under 2015. Det finns ingen motsättning till att VIVAB inte skulle arbeta klart med de frågorna. Det finns stora konfliktintressen för att införa ett vattenskydd för ett så stort ytvattendrag som Ätran, vilket gör att det riskerar att dra ut på tiden. Ersättningskraven från markägare fördröjer processen. Här behövs tydliga riktlinjer från myndigheterna vad markägare kan få ersättning för och inte. Kommunen nummer 8 Kommunerna behöver upprätta VA-planer enligt målet. Inom Varbergs och Falkenbergs kommuner har VA-planer tagits fram. Nu pågår arbete med strategier för dagvatten och framtida VA- och vattenförsörjning. Det är positivt för oss att få fram dessa planer för den kommande verksamheten. Arbetet hade underlättats om materialet i åtgärdsprogrammet och VISS hade varit lättolkat och kunnat direkt ingå i de framtida planerna. Kommunen nummer 9 Vandringshinder för fisk ska ses över. Detta har VIVAB inte någon delaktighet i. Det tillhör inte vår verksamhet och det behöver förtydligas vem inom kommunen som ska ordna vandringshindren.
Åtgärder för betydande påverkan per miljöproblem från sidan 75 i förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt. Övergödning I Västerhavets vattendistrikt har 113 vattenförekomster betydande påverkan av utsläpp från reningsverk. För att minska belastningen behöver en rad åtgärder genomföras. Här nämns specifika åtgärder som behöver göras mot övergödning som: Kväverening på det bräddade avloppsvattnet måste införas på 30 reningsverk för att uppfylla miljökvalitetsnormerna. Omplacering av utsläppspunkten för fyra reningsverk behöver göras. Ökad fosforrening med hjälp av optimering av befintlig teknik behövs på 23 avloppsreningsverk för att klara miljökvalitetsnormerna. Kväverening behöver ökas på 15 reningsverk. Ökade krav på fosforrening till 0,1 mg/l behövs på 31 avloppsreningsverk i form av ny efterfällning, ökad kemikaliedosering samt intallation av 2-media sandfilter. Uträkning finns på att detta ger ytterligare 10 ton fosfor som renas till en kostnad på 31 Mkr/år Här är det specificerat hur många reningsverk som omfattas av varje framtagen åtgärd. Det står inte vilka reningsverk som omfattas eller på vilket underlag man baserar beräkningen på. Det nämns inte heller när dessa åtgärder ska vara utförda. För planering av VA anläggningar krävs VA-planer i åtgärdsprogrammet. Många med oss har startat detta arbete. I den planeringen krävs att så tidigt som möjligt få med kraven på flytt av fyra reningsverk, ett sannolikt scenario om utsläppspunkten måste ändras. Ökad rening av fosfor till 0,1 mg/l, som är ett stort steg från dagens krav måste också in i planeringen, då det krävs stora åtgärder på flera verksamheter. Bara åtgärden med ökad fosforrening till 0,1 mg/l är beräknad till 31 Mkr/år. Om alla åtgärder läggs samman kräver det säkerligen höjning av taxor, planering och ombyggnationer samt resurser, inte minst personalmässigt. Det är något som kräver långsiktighet och exempelvis följande behöver framgå av denna typ av material; När ska det uppfyllas? Vem ska uppfylla det? Varför ska det uppfyllas på just detta verk? Hur står sig dessa krav juridiskt? Gäller tillstånden för varje anläggning ändå? Gäller dessa krav omedelbart och spelar ut gällande tillstånd? Detta framgår inte av remissen. Det är därför svårt att specifikt yttra sig om hur åtgärderna ska kunna uppfyllas.
Det enda som finns angett med tidsangivelse i programmet är att: De kväveåtgärder som återstår ytterligare än de föreslagna är reduktion av 3800 ton kväve. En tidsfrist sätts för detta så att miljökvalitetsnormerna för kustvattnet skall uppnås till 2027. Innebär detta att alla övriga föreslagna åtgärder ska uppfyllas till 2021? Här kan konstateras att det exempelvis är ytterst svårt flytta ett reningsverk inom ramen av sex år. Vatten & Miljö i Väst AB, VIVAB Margareta Björksund VD