KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 2002-2014 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell Finansiella Finansiella skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå = Nivån för meritering för finansiell elitlicens Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Kommunskuld: Delbetyget får högsta betyg därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas lågt, se nyckeltal S1. Finansiell hälsa: Delbetyget får högt betyg därför att sparnivån ligger på en tillfredsställande hög nivå, se nyckeltal H1. Finansiella risker: Av nyckeltalen R1-R6 indikerar tre, nämligen R2, R3 och R4 att det finns en tendens till svikt i det lokala näringslivet som kräver mer än uppmärksamhet. Finansiella möjligheter: Nyckeltalen M2 och M3 visar att potentialer finns att öka avgiftsintäkterna och pressa ner kostnaderna. Skuld Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Nyckeltal Mätperiod är bokslutsåren 2006-2010 FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Är kommunens finansiella åtaganden hanterbara för kommande generationer? Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP Skulder + avtalspensionsåtagande + borgen är låga? N S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA Sparandet räcker till både investeringar + amorteringar? N S2 Bra Hur sköter nu levande generation finanserna (Kommunallagens krav)? Finansiell hälsa SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för uthålliga finanser? N H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N H2 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N H3 OK RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J H4 Dålig KAPITALBILDNING Rimlig investeringsnivå i förhållande till sparnivån? J H5 OK Hur stora finansiella krisutlösande risker kan indikeras? Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J R1 OK SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J R2 Svag BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J R3 Svag SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J R4 Dålig BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J R5 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J R6 Svag Vilka effektiva möjligheter finns att förbättra finanserna? Finansiella möjligheter SKATTEHÖJNING Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N M2 Bra KOSTNADSPRESS Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N M3 Bra Ledningsrisk Hur troligt är det att de finansiella förbättringsmöjligheterna används? Ledningsförmåga MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i partistrukturen? L1 Svag HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? L2 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad förmåga antyder avgiftsandelens utveckling? L3 OK N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig KommunDiagnos är registrerat varumärke Sidan 1 Beställare: Kristinehamns kommun

Sidan 2

Innehåll Sidrubrik Innehåll Sidan Det finansiella betyget KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Innehåll Det övergripande Ratingprocessens faser Bakgrund Hur skall jag tänka? Uppoffringen till högsta finansiella betyg Tendensen i utvecklingen Analysfrågan kommunskuld Begreppen, synsättet och metoden för... Förmögenheten värderas i tänkt utsatt läge Nyckeltalen för kommunskuld Analysfrågan finansiell hälsa Begreppen, synsättet och metoden för... Intäkts- och kostnadsbedömningar Nyckeltalen för finansiell hälsa Analysfrågan finansiella risker Begreppen, synsättet och metoden för... Nyckeltalen för finansiell risk Analysfrågan finansiella möjligheter Begreppen, synsättet och metoden för... Nyckeltalen för finansiell risk Analysfrågan ledningsförmåga Betygskommitténs underlag Tre vägledande nyckeltal om ledningsrisk Betygsskalan Betygsskalan Utvärdering Om Svensk Kommunrating Finansiell analys av historia och framtid Profil med 19 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Innehållsförteckning Öppen rating Allmän information om aktull kommun En analys i fem frågor Uppgiften Jämförelse med tidigare år Kommunskuld Nettokalkyl för kommunskulden och bedömning Nyckeltalen S1-S2 Finansiell hälsa Uppföljning från redovisning till planering Nyckeltalen H1-H5 Krisutlösande finansiella risker Nyckeltalen R1-R6 Finansiella möjligheter Nyckeltalen M1-M3 Ledningsförmåga Nyckeltalen L1-L3 Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 1 1 1 3 4 5 6 7 8 9 10 11-12 13-14 15 16-20 21 22-27 28 29-33 34 35-37 38 39 40 Sidan 3

Ratingprocessens faser Öppen rating Varför rating? Rating är finansiell betygssättning. Syftet är att vara så tydlig det går i bedömningen. Det nås genom mätbarhet med normativa betyg. Den normativa betygsskalan finns på sidan 38. Varför öppen rating? Detta begrepp innebär att allt det underlag, som visar varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg, presenteras öppet som här i detta dokument. Syftet är att alla och framför allt beslutsfattare i en kommun skall förstå hur man kan agera för att behålla ett högt betyg eller nå ett ännu högre. Öppenheten ger även den transparens som krävs för en lugn fungerande marknad. Vid kriser kan marknaden snabbt konstatera vilka kommuner som är bra och skall stå utanför. Varför långsiktig rating? Betygen sätts enligt solvensprincipen. Solvens betyder ett ekonomiskt läge där en organisation klarar alla sina framtida åtaganden. Till exempel så mäts försäkringsbolags solvensgrad. På samma sätt mäts kommuners förmåga att klara sina åtaganden i framtiden. En kommun, som idag uppfyller sådana krav, sägs ha framtidens ekonomi redan idag och är meriterad till det finansiella betyget A. Den gamla ratingens nackdelar Traditionella ratingföretags finansiella betyg inskränker sig i de flesta fall till prissättning av en organisations upplåning. Man arbetar i slutna kommittéer utan extern insyn och ett betyg publiceras med sparsamma kommentarer. Då underlag av analytisk karaktär brister i utförlighet vet man inte hur betyg ska förbättras. Detta är sluten rating. Metoden har nackdelen att fungera ryckigt på marknaden. Vid nedgradering av ett företag faller ofta hela branscher igenom. Denna rating är sällan långsiktig och solvent. Bedömningen innebär ofta sannolikheten för att kommunen kan betala ett lån inom avtalade villkor oberoende av vilka konsekvenser det kan få för kommunens ekonomi och förmåga att vidmakthålle sin servicenivå i framtiden. Rating med KommunDiagnos är en process Startfas Analysfas Presentationsfas Betyg- och styrfas - - - - - - - - - - - - - - - 1 2-9 10 11-21 Processvecka Under processens gång sker kontakter med kommunen minst 2 gånger. Sidan 4

Bakgrund Finansiell värdering på historisk och framtida statistik Denna analys utgör därmed underlag för en KommunDiagnos Kristinehamn kommun År 2010 baseras på slutligt bokslut för år 2010 och åren därefter på budget och planer. Kristinehamn ligger i Värmlands län och tillhör kategorien 'Kommuner i tätbefolkad region' (före 2010 'Övriga kommuner med 12 500 till 25 000 invånare') och är nummer 106 i storlek av 290 kommuner. Befolkning 31 dec 2011 var 23 698 invånare och minskningen var -110 personer under år 2011. Befolkningsförändringen var -1,13 procent under senaste 10-årsperiod d v s åren 2002-2011. Den kommunala skattesatsen år 2011 är 22,45 procent vilket är 1,72 procent högre än medelskattenivån i hela riket. Kristinehamn kommun är medlem i KommunInvest År 2010 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernens omsättning 12,8% och deras kassaflöde 6,5% av deras egen omsättning. Andelen i egen regi är 87,0%. Hela kommunkoncernen analyseras. Analysrelationer Innevarande budgetår Aktuellt budgetår År 2010 2011 2012 2013 En procents skattehöjning ger i mkr 38,7 39,7 40,1 41,5 mkr Ovanstående belopp i proc av totala intäkter 2,7 2,8 2,8 2,9 % En procent av totala intäkter i mkr 14,2 14,4 14,2 14,4 mkr De tio kommuntyperna Kommuntyperna före 2010 Storstäder 1 Storstad Förortskommuner till storstäderna 2 Förortskommuner Större städer 3 Större städer Förortskommuner till större städer 4 Pendlingskommuner Pendlingskommuner 5 Glesbygdskommuner Turism- och besöksnäringskommuner 6 Varuproducerande kommuner Varuproducerande kommuner 7 Övriga kommuner med mer än 25 000 invånare Glesbygdskommuner 8 Övriga kommuner med 12 500 till 25 000 invånare Kommuner i tätbefolkad region 9 Övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare Kommuner i glesbefolkad region 10 Sidan 5

Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Ställ diagnos på din kommun Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett analyserar land. ett land. och analyseras så som nationalekonomer 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. Sidan 6 Indikativ betygsmatris En betygsmatris ger slutbetyget De fyra första analysfrågorna resulterar i delbetyg, som förs in i en betygsmatris på Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter analysens framsida. Den femte analysfrågan, ledningsförmåga, bedöms på sidan 34. A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Kommun- Finansiell = Nivån Finansiella för finansiell Finansiella elitlicens skuld hälsa risker möjligheter A1 X X X A1 A2 X A2 En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. B1 B1 B2 B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Sammanvägda betyg är lägsta delbetyg, dvs A2 = Finansiell elitlicensnivå = Nivån för meritering för finansiell elitlicens

Uppoffringen i miljoner kronor till högsta finansiella betyg Uppgiften Vad behöver göras? I Gapanalys för år 2013 II Skuld-gap: + 0,00 Mkr Mkr Nyckeltal S1 - S2 Finansiellt hälso-gap: + 36,00 Mkr Mkr Nyckeltal H1- H5 Finansiellt risk-gap: + 0,00 Mkr Mkr Nyckeltal R1-R6 Hur kan det göras? Balansera kommunens ekonomi till A-nivå Kristinehamns kommun Visions-gap: + 0,00 Mkr Mkr Ledningens medel för utveckling Totalt gap: = 36,00 Mkr Mkr Potentialer för att balansera år 2013 från: Utdebiteringsnivå år 2010 + -10,00 Mkr Mkr M1 Nivån sänks 0,25 kr per år i 10 år och totalt -103,75 Mkr Avgiftsnivåer enligt år 2010 + 6,00 Mkr Mkr Nyckeltal M2 Kostnadsnivåer enligt år 2010 + 40,00 Mkr Mkr Nyckeltal M3 Totala potentialer: = 36,00 Mkr Mkr Slutes gapet? Ja Hur det kan göras - mer preciserat! Kostnadspress M3 Analytikerns förslag till budget Sidan 7 Avgiftsökning M2 Förskola 0-5 år 3,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Äldreomsorg 5,0 Mkr 3,0 Mkr Mkr Mkr Social omsorg 6,0 Mkr Mkr Förskola 6 år 0,0 Mkr Mkr Grundskola 2,0 Mkr Mkr Gymnasieskola 3,0 Mkr Mkr Infra, skydd, mm 15,0 Mkr Mkr Handikappade 2,0 Mkr Mkr Fritid 2,0 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Kultur 1,5 Mkr 0,0 Mkr Mkr Mkr Politik 0,5 Mkr Mkr Affärsverksamhet 3,0 Mkr Mkr Summa potential 46 Mkr 40,0 Mkr 6,0 Mkr Mkr Mkr Så här kan en kommun styras om man vill undvika att bli begravd i detaljer! Till vänster är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen balanserad budget för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! Det finns tusentals kombinationer. Kom ihåg att ekonomi definieras som hushållning med knappa resurser! Mitt alternativ till budget Kostnadspress Avgiftsökning

Tendensen i utvecklingen Jämförelse med tidigare år Uthålliga finanser - analys varje år Detta är Kristinehamns kommuns elfte KommunDiagnos i följd. Den förra gjordes för ett år sedan. Pilarna anger förändringen jämfört med tidigare tidigare år. Sammanfattningsvis har ett nyckeltal försämrats i de fyra första analysfrågorna. Sammanvägt finansiellt betyg och delbetyg Enligt omslagets betygsmatris är delbetygen oförändrade jämfört med 2010. Det sammanvägda finansiella betyget blir därför A2. Nyckeltalens förändringen jämfört läget förra året: Möjligheter Krisutlösande risker Finansiell hälsa Skuld Nyckeltal FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Framtida åtaganden Kommunskuld FÖRPLIKTELSEBELOPP S1 Bra AMORTERINGSFÖRMÅGA S2 Bra Det finansiella nuläget Finansiell hälsa SPARNIVÅ H1 Bra SKULDFLÖDESGRAD H2 Bra SKULDBALANSGRAD H3 OK RÖRELSEKAPITAL H4 Dålig KAPITALBILDNING H5 OK Finansiella risker INVESTERINGSNIVÅ R1 OK SKATTEKRAFT R2 Svag BEFOLKNING R3 Svag SYSSELSÄTTNING R4 Dålig BOSTADSÖVERSKOTT R5 Bra BORGEN R6 Svag Effektiva möjligheter SKATTEHÖJNING M1 Dålig AVGIFTSHÖJNINGAR M2 Bra KOSTNADSPRESS M3 Bra Finansiella risker Finansiella möjligheter Kommunskuld Som nyckeltalet S1 Förpliktelsebelopp visar är kommunskulden låg och har en god marginal till lägsta kritiska nivå än tidigare. Delbetyget blir fortsatt A1. Finansiell hälsa Sparandet H1 ligger fortfarande på en god och tillräckligt hög nivå och delbetyget blir fortsatt A1. Finansiella risker Det finns en tendens till lokal näringslivssvikt som i förra analysen och delbetyget blir fortsatt A2. Finansiella möjligheter Möjligheterna att pressa ner kostnadsnivåerna (M3) och höja avgifter (M2) räknat som potentialer i procent av totala intäkter visar följande serie under senare år: Pot.år Kostnads- Avgifts- Slutpress höjningar betyg 2006 9,85 % 4,64 % B1 2007 11,20 % 4,28 % A2 (FE)* 2008 11,88 % 4,01 % A2 (FE) 2009 11,44 % 4,00 % A2 (FE) 2010 9,45 % 3,91 % A2 (FE) När det gäller kostnadspress så ökar denna potential marginellt mellan åren 2006 och 2008 för att sedan minska obetydligt 2009 och med cirka en procent 2010. Det torde betyda att Kristinehamn effektiviserar sin verksamhet under senare år något snabbare än jämförelsekommunerna. Avgiftspotentialen minskar sakta varje år. Potentialerna är fortfarande något högre än vad som är normalt för kommuner. Det finns goda potentialer och delbetyget för finansiella möjligheter är oförändrat A1. * Innehar en Finansiell Elitlicens. Sidan 8

Begreppen, synsättet och metoden för kommunskuld Kommunskuld Om individuell riskaversion Inledningsvis bör påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidta riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge och hur man positionerar sig till ett säkrare. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 48 500 kr/inv och för ett mycket högt över 63 500 kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under 38 500 A1-A2 Lågt 38 500-48 500 B1-B2 Lite högt 48 500-63 500 C1-C2 Mycket högt över 63 500 D1-D2 Beloppsgränserna är satta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Den lägsta kritiska nivån är 90 procent av prisbasbeloppet varför skalans beloppsgränser ändras varje år. Tillägget 10 000 kr ger nästa nivå 48 500 kr och ytterligare 15 000 kr resulterar i 63 500 kr. Statsskulden ligger på nivån 150 000 kr per invånare. För kommuner är spännvidden från 20 000 till 140 000 kr per invånare vilket framgår av S1. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan 10 000 och 25 000 kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 7) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se S1). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2 dvs under 38 500 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1 eller A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga 38 500 kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värdering av dessa görs. Syftet är att bedöma och påvisa finansiella möjligheter och inte att föreslå en försäljning Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2 dvs under 38 500 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid högt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 38 500 kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgörs av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger 38 500 kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 7 Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp (se sidan 10). Sidan 9

Förmögenheten värderas i ett tänkt utsatt läge Nettokalkyl för kommunskulden Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp 2010 Antal invånare 2010 Bruttoförpliktelsebelopp 64 610 Kr/inv 23 808 st 1 538 Mkr Värdet av säljbara tillgångar* Ägarandel Aktiepostens avkastningsvärde Borgen och förmedlade lån Summa som kan kvittas bort Kristinehamns Bostads AB 100% 150 Mkr 215 Mkr -365 Mkr Kristinapalatset AB 100% 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr AB Kristinehamns Industrifastigheter 100% 55 Mkr 41 Mkr -96 Mkr Kristinehamns Energi AB 100% 0 Mkr 73 Mkr FL** -73 Mkr Elnät AB 100% 75 Mkr 47 Mkr -122 Mkr Fjärrvärme AB 100% 72 Mkr 65 Mkr -137 Mkr Bergslagens Räddningstjänst AB 27% 0 Mkr 0 Mkr 0 Mkr Övriga tillgångar 100% 20 Mkr 0 Mkr -20 Mkr Skuldökning år 2011-38 Mkr 38 Mkr Skuldökning år 2012-4 Mkr 4 Mkr Skuldminskning år 2013 25 Mkr -25 Mkr Ökad pensionsskuld år 2011-38 Mkr 38 Mkr Ökad pensionsskuld år 2012-7 Mkr 7 Mkr Minskad pensionsskuld år 2013 2 Mkr -2 Mkr Ökad borgen år 2011 0 Mkr 0 Mkr Ökad borgen år 2012 0 Mkr 0 Mkr Ökad borgen år 2013 0 Mkr 0 Mkr Beräknad möjlig skuldminskning -752 Mkr -31 590 Kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Beräknad möjlig skuldminskning Nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp Extra amorteringar Under antal år Årliga extra amorteringar Skuld-gap (sidan 7) Slutligt nettoförpliktelsebelopp Under lägsta kritiska nivå? 1 538 Mkr -752 Mkr 786 Mkr 33 020 Kr/inv 0 år 0 Mkr 0 Mkr 33 020 Kr/inv 38 500 Kr/inv Ja * Säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge. Värderingen avbryts när nettoförpliktelsebeloppet med marginal understi ger typfallet för högsta delbetyg (A1). Bedömning Beträffande delbetyget så uppfyller bedömningen ovan typfallet med marginal under 38 500 (jmf betygsskalan sid 38) och betyget blir A1. Det indikeras inga konsumtionsskulder i kommunskulden. Beträffande hanteringsbehovet i Mkr så avsätts inga medel till extra amorteringar (se Skuld-gap sid 7). Håller du med om den här gjorda värderingen: dels bedömningen av delbetyg, dels behovet av ev extra amorteringar? Sidan 10

Sidan 11 Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp för Kristinehamn kommun Viktigaste skuldnyckeltalet Indikerar ett högt förpliktelsebelopp en kommunskuld som kan innehålla konsumtionslån dvs lån som finansierat driftsunderskott? 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kronor per invånare Nyckeltal S1 Förpliktelsebelopp Kommuner i rangordning efter bruttoförpliktelser från höger 290 270 250 230 210 190 170 150 130 110 90 70 50 30 10 Kritisk nivå 1 38 500 kr/inv Kritisk nivå 2 48 500 kr/inv Kritisk nivå 3 63 500 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp MÄTSTANDARD Belastning Nettoförpliktelsebeloppet över 38 500 kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 48 500 kr/inv - Nettoförpliktelsebeloppet över 63 500 kr/inv - En belastning för låg förmögenhet* - * Utlöses vid större nettoförpliktelsebelopp än 38 500 kr per invånare Nr 98 efter storlek på bruttoförpliktelserna --Mätår-- Förpliktelsebelopp i kr per inv 2008 2009 2010 Bruttoförpliktelsebelopp 63 258 66 661 64 610 Värdet på vissa tillgångar enligt gjord (partiell) värdering 31 590 Nettoförpliktelsebelopp för Kristinehamn kommun 33 020 Kommunens företag schablonvärderas till 10 ggr vinsten om Gäller: 1; företagens kassaflöde sista 5 år överstiger 5 procent av omsättningen Nej 2; andelen tomma lägenheter i allmännyttan understiger 3 procent Ja 3; befolkningsutvecklingen inte var sämre än -5 procent sista 10 åren Ja 4; vinsten i de kommunala företagen är positiv Ja 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Hur tung är kommunens framtida åtaganden för kommande generationer invånare? Nyckeltalet är förvaltningarnas skulder, borgen och pensionsförpliktelser omräknat i kronor per invånare. Nyckeltalet indikerar dels om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och dels nuvarande invånares förmåga att själva (utan staten eller annans hjälp) klara av sina framtida ekonomiska åtaganden. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Aug 2005 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) anges i kronor per invånare. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. Varje kritisk nivå har normalvärden som justeras beroende på invånarnas inkomst- och förmögenhetsstatus. Kritisk nivå 1 är 90 % av prisbasbeloppet för mätåret. Ett nettoförpliktelsebelopp över denna nivå indikerar att tidigare generationer kan ha finansierat överkonsumtion med lån. För kritisk nivå 2 tillfogas 10 000 kr och för nivå 3 ytterligare 15 000 kr. Låga/höga förmögenhetsvärden antyder 2 att temporära skattehöjningar för att genom extra amorteringar sänka nettoförpliktelsebeloppet inte är möjliga/är möjliga. Belastningar respektive kompensationer justerar mätstandarden för dessa förmögenhetseffekter. MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Skuldnyckeltal Bra De 'högförmögna' får en kompensation 3 800 000 kr/inv 3 300 000 2 800 000 2 300 000 1 800 000 1 300 000 800 000 kr/inv Antal i fallande ordning 1 5 9 1 100 000 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Kr/inv Nettoinkomst 2009 Antal i fallande ordning 0 50 100 150 200 250 Nettoförmögenhet 2008 De 'lågförmögna' får en belastning i utgångsläget kr/inv De 'medelförmögna' behandlas neutralt Antal i fallande ordning 131 146 161 176 191 206 221 236 251 266 281 Antal i fallande ordning 10 30 50 70 90 110 130 Nyckeltal S1 - Förpliktelsebelopp

Sidan 12 Nyckeltal S2 Amorteringsförmåga för Kristinehamn kommuns förvaltningar Skuldnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal S2 Långa skulder/kassaflöde = teoretisk återbetalningstid 25 20 15 10 5 0 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kritisk nivå 1 5 år Kritisk nivå 2 12 år Kritisk nivå 3 20 år Kristinehamn kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Kristinehamn kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 5 återbetalningsår - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 12 återbetalningsår - Skuldnyckeltal Även över kritisk nivå 3 20 återbetalningsår - Bra Växande trend - -------------------------Mätperiod--------------------------- mkr 2010 Återbetalningsår 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Förmedlade lån 77,7 Kommunens förvaltningar 2,72 4,13 4,71 3,97 2,59 2,98 4,99 4,57 Långa skulder 342,6 Medelvärde alla kommuner 4,21 4,89 5,57 4,50 4,31 Bokslut Budget Budget Icke fiktiva förmedlade lån 77,7 År 2010 är sparnivån 31,6 mkr över högsta kritiska nivå och sparnivån är 145% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL 2 Krav: Under kritiska nivåer Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Nyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas till det. De långa lån som har förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag ingår inte i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgörs till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' så presenteras detta med och utan förmedlade lån. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens medelvärde jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. Nyckeltal S2 - Amorteringssförmåga

Begreppen, synsättet och metoden för finansiell hälsa Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man förstår sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (figur 1). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun. Frågan för Svenssons är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är en form av överskott eller resultat och består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion har betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Figur 1 Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + --> H1, H2, H5 och M1-3 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - --> H4 Verksamhetens resultat +/- Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (Kassaflödet från verksamheten exkl fiktiva poster) +/- --> H1-5 Hushåll- nings- Avskrivningar (fiktiv post) - kravet Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Jämförelsestörande intäkter + Jämförelsestörande kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ----------> Balanskravet Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar = förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar = förmögenheten ökas 3 Rationaliseringsinvesteringar = kostnadsminskande åtgärder 4 Likviditetsuppbyggnad 5 Skuldminskning = amorteringar Sidan 13 Kreditvärdighet Vid en god sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Det senare tillkomna balanskravet fungerar som en lägsta skamgräns för överkonsumtionen och tillämpas inte här. Förskingring och belåning Av Modellen (nästa sida figur 2) framgår att det är sparandet som finansierar investeringarna som bygger den kommun som framtida generationer ska finna det attraktivt att leva och arbeta i. Om nu levande generation konsumerar det nödvändiga sparandet kallas det att man överkonsumerar. Detta finansieras genom lån på framtida generationer eller förskingring av vad tidigare generationer sparat ihop i form av tillgångar. Belåning och förskingring är viktiga begrepp vid analyser om en kommun uppfyller kravet på god hushållning enligt kommunallagen. Ett resurshushållande synsätt börjar med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle (nästa sida figur 4). Av resurserna man förfogar över avsätts först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar Justeringar kan konsumeras och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Nyckeltalen för finansiell hälsa Här finns fem nyckeltal och det viktigaste är sparnivå, som i figur 3 på nästa sida benämns sparande. Det är ett nyckeltal som man styr med. Om sparandet överstiger en viss kritisk nivå är kommun solvent under förutsättning att övriga nyckeltal inte avviker mycket från sina kritiska nivåer. En organisation sägs vara solvent om den har en ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. Bästa förebilden är försäkringsbolag. De måste vara solventa och det bör även kommuner vara.

Begreppen, synsättet och metoden för finansiell hälsa Figur 2 Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Nu levande generations konsumtion i tiden Del 1 Modellen Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida För- Över- Belåsking- kon- ning ring sumtion Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Figur 3 Sparandets kritiska nivå mäts in med 5 nyckeltal Sparande > X % Kritisk nivå > Investeringar H1 Sparöverskott ökar Rörelsekapitalet Då kan lån amorteras och skuldnivån regleras H2 H3 H4 mäter skuldnivå H5 Sambanden gäller för kommunförvaltningen Överstiger sparandet sin kritiska nivå varje år in i framtiden utvecklas kommunen på ett solvent sätt. Den kritiska nivån för sparandet bestäms av kommunens finansiella struktur och även utvecklingen i kommunen i övrigt. Det intressanta är relationerna mellan nyckeltalen eller hur de fungerar i mätsystemet för finansiell hälsa. Om sparandet är större än den kritiska nivån och investeringarna lägre än denna så finns ett flöde till kassan (rörelsekapitalet) som är större än flödet från kassan. Ett sparöverskott (jämfört investeringsutgifterna) ökar rörelsekapitalet. Det mäts av nyckeltalet med samma namn. Finns uppfattningen att skuldnivån i kommunen är för hög och rörelsekapitalet har en marginal till sin kritiska nivå finns möjligheter att amortera ner skulderna. Det finns två nyckeltal som mäter skuldnivå. Behövs extra amorteringar för att komma ner till en önskad skuldnivå kan den kritiska nivån justeras upp vid oförändrad investeringsnivå. I utsatta fall får också investeringarna tryckas ner. I den expanderande kommunen med en gynnsam finansiell struktur kan det vara lämpligt med något högre investeringar än sparande och kanske bygga skulder i samma takt som befolkningen ökar. Kravet på en solvent utveckling sätter de kritiska nivåerna för nyckeltalen och det beror på finansiell struktur och hur kommunen utvecklas och då främst befolkningsmässigt. För att sammanfatta så börjar således ett resurshushållande synsätt med ett långsiktigt beslut för ett finansiellt uthålligt samhälle ( figur 4). Av resurserna man förfogar över avsätts först de medel man behöver för att spara. Vad som därefter blir kvar kan konsumeras och till det får man kortsiktigt anpassa sina löpande utgifter. Figur 4 Skuldflödesgrad H2 Skuldbalansgrad H3 Rörelsekapital H4 Kapitalbildning H5 Sparandets kritiska nivåer Hur sätter man sparnyckeltalets kritiska nivåer? Analys 10 år tillbaka i tid Kritiska betygsnivåer för H1 Styr mot framtiden Sparnivå H1 Med H1-H5 bedöms om kommunen följer lagens hushållningskrav Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (H1 Sparande) år 2013 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Sannolikt styrglapp 2011 Krav på kostnadspress 2012 Krav på kostnadspress 2013 Kvar till hushållningskravet (se H1) Finansiellt hälso-gap (sid 7) 13 Mkr 11 Mkr 15 Mkr -3 Mkr 36 Mkr Slutsatser Beträffande delbetyget uppfyller H1 typfallet Mycket god finansiell hälsa (jmf betygsskalan sid 38) dvs A1. Beträffande hanteringsbehovet så påförs ett behov på 36 Mkr år 2013 (se Finansiellt hälso-gap sid 7). Håller du med om den här gjorda bedömningen: dels av delbetygets nivå i betygsmatrisen, dels vad som behöver göras uppskattat i ovanstående penningbelopp i Mkr? Sidan 14

Sidan 15 120 115 110 105 100 95 90 85 80 Intäktsanalys Utvecklingen från bokslutsår till budgetår Index för intäkter och kostnader, basår 2011 Index i proc 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Intäktindex (dec) Mkr Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Förslag 2013 Förslag 2014 Förslag 2015 Skatteintäkter 869,7 866,3 868,4 890,5 901,0 931,0 969,0 1 014,0 Generella statsbidrag 192,0 212,1 252,6 247,4 234,0 222,0 213,0 204,0 Specialdestinerade statsbidrag 31,9 46,0 65,5 58,0 46,2 48,0 50,0 52,0 Avgifter mm 250,0 242,3 230,1 239,7 237,3 240,0 243,0 246,0 Totala intäkter 1 343,6 1 366,7 1 416,6 1 435,6 1 418,5 1 441,0 1 475,0 1 516,0 Förändring i procent Skatteintäkter -0,4 0,2 2,5 1,2 3,3 4,1 4,6 Generella statsbidrag 10,5 19,1-2,1-5,4-5,1-4,1-4,2 Specialdestinerade statsbidrag 44,2 42,4-11,5-20,3 3,9 4,2 4,0 Avgifter mm -3,1-5,0 4,2-1,0 1,1 1,3 1,2 Totala intäkter 1,7 3,7 1,3-1,2 1,6 2,4 2,8 Verksamhetens kostnader 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 i Mkr 1 267,0 1 285,1 1 311,0 1 317,9 1 340,6 1 358,0 1 385,0 1 412,0 i förändring i procent 1,4 2,0 0,5 1,7 1,3 2,0 1,9 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Intäktindex (dec) 93,6 95,2 98,7 100,0 98,8 100,4 102,7 105,6 Kostnadsindex (dec) 96,1 97,5 99,5 100,0 101,7 103,0 105,1 107,1 År per dec Kostnadsindex (dec) Utvecklingen från sista bokslutsår till första budgetår 2010 dec Bokslut för år 2011 2011 dec Verksamhetens Kostnader: 1 311 Mkr 0,5 % 6,9 Mkr 1 318 Mkr 1 318 Mkr Kostnader: Personalandel: 57 % Personal 57,1 % 749 Mkr 1,5 % 11,4 Mkr 760 Mkr Övrigt 42,9 % 562 Mkr -0,8 % -4,5 Mkr 558 Mkr Summa: 1 311 Mkr 1 318 Mkr Krav på kostnadspress år 2011 var: -31 Mkr 2011 dec Genomförandeår 2012 2012 dec Verksamhetens Kostnader: 1 318 Mkr 1,7 % 22,7 Mkr 1 341 Mkr 1 341 Mkr Kostnader: Personalandel: 57 % Personal 57,1 % 753 Mkr 3,2 % 24,1 Mkr 777 Mkr Övrigt 42,9 % 565 Mkr 1,5 % 8,5 Mkr 574 Mkr Summa: 1 318 Mkr 1 350 Mkr Krav på kostnadspress år 2012 är: -10 Mkr 2012 dec Budgetår 2013 2013 dec Verksamhetens Kostnader: 1 341 Mkr 1,3 % 17,4 Mkr 1 358 Mkr 1 358 Mkr Kostnader: Personalandel: 57 % Personal 57,1 % 765 Mkr 3,2 % 24,5 Mkr 790 Mkr Övrigt 42,9 % 575 Mkr 1,4 % 8,1 Mkr 583 Mkr Summa: 1 341 Mkr 1 373 Mkr Krav på kostnadspress år 2013 är: -15 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Kostnadsanalys Rosa = Kommunens bokslutsprognos Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Finansiellt gap år 2013 Styrglapp 2011 (avvikelse till budget*): -26,8 ==> 13,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2012 är: -10,0 ==> 11,0 Mkr Krav på kostnadspress år 2013 är: -15,0 ==> 15,0 Mkr Kvar till balanskravet i H1: 17,3 ==> 0,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 2,9 ==> -3,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap (noll eller större) 36,0 Mkr * Drift exkl finansiering, avvikelse nettokostnader enl bokslut Intäkts- och kostnadsbedömningar

Sidan 16 Nyckeltal H1 Sparnivå för Kristinehamn kommun Finansiell hälsa styrnyckeltal Är sparandet så högt att pengar finns till investeringar och amorteringar utan att skuldnivån ökar och likviditeten försämras? Förvaltningarna 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nyckeltal H1 Kassaflöde/intäkter = Hushållningskravet 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Krav: Över kritiska nivåer 1,95 Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner Trendmedelvärden Trend för Kristinehamn kommun Balanskravet är 4,0 % 2 Koncernen Sparnivå/omsättning MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 5,0% - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 3,50% - Finansiell hälsa År 2006 2007 2008 2009 2010 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 2,0% - Bra Skattehöjningskrav 0,00 0,06 0,06 0,00 0,00 Snabbt fallande trend - Resultat 3 / Intäkter 1,5% 1,4% 1,3% 1,0% 1,2% Balanskravsnivå 3,5% 3,7% 3,7% 4,0% 3,8% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleken på de höjningar av Kassaflöde 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 skatten på egen skattekraft som skulle ha behövts resp år för att Kristinehamn kommun 5,84% 4,84% 4,83% 5,30% 7,23% 7,89% 5,00% 5,20% Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och Medelvärde alla kommuner 6,10% 5,11% 4,40% 4,86% 5,61% Bokslut Budget Budget nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet År 2010 är sparnivån 31,6 mkr över högsta kritiska nivå och sparnivån är 145% av nivån för god hushållning enl kap 8 KL skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år. 25% 20% 15% 10% 5% 0% 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % -1,0 % -2,0 % 06 07 08 09 10 Koncern Företag Förvaltning Trend koncern Resultat 3/intäkter (balans- och hushållningskrav) 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (resultatet efter finansiella poster justerat för avskrivningar och fiktiv pensionsavsättning) i procent av intäkterna dvs skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet är tillräckligt för att betala amorteringar och investeringar. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. För alla kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta till pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta till reinvesteringar och avtalspensioner men ej till nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år sker en belastning. Information Data om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) finns för angivna år för de flesta kommuner. Obefintlig stapel ett år innebär att uppgifter saknas. Balanskravet Det finns även information om hur balanskravet förhåller sig till hushållningskravet i diagrammen. Nyckeltal H1 - Kassaflöde / Sparnivå

Sidan 17 Nyckeltal H2 Skuldflödesgrad för Kristinehamn kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter Förvaltningarna 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal H2 Skulder/intäkter Krav: Under kritiska nivåer 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pensionsskuld inom linjen Förmedlade lån Trend för Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 - Finansiell hälsa Även över kritisk nivå 3 - Bra Växande trend 0,54 % per år - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120% - Mkr 2007 2008 2009 2010 Korta skulder 280 230 310 310 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 330 380 360 340 Skuldflödesgrad 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Pensionsförpliktelser 590 570 560 510 Kristinehamn kommun 16 % 20 % 23 % 21 % 19 % 23 % 25 % 24 % Summa skulder 1 200 1 180 1 230 1 160 Medelvärde alla kommuner 26 % 25 % 24 % 22 % 24 % Bokslut Budget Budget Förmedlade lån 74 74 74 78 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel 2 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Koncernen Långa skulder/omsättning 06 07 08 09 10 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge sparnivån (H1) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med H4 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr. Nyckeltal H2 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

Nyckeltal H3 Skuldbalansgrad för Kristinehamn kommun Finansiell hälsa Är sparnivån, nyckeltal H1, för låg tenderar skulderna att växa och här mäts om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet (tillgångar) Förvaltningarna 120% 110% 100% Nyckeltal H3 Skulder/tillgångar Krav: Under kritiska nivåer 120% 110% Koncernen Skulder/tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet till vänster. Sidan 18 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Korta skulder Pensionsskuld inom linjen Trend för Kristinehamn kommun Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner 100% 70% 2 För koncernen ingår i 'Skulder' alla skulder (även korta skulder och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (tre belastningar) och kritisk trend (en belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95% i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf H1. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 69,2% av genomsnittsvärdet för riket Över kritisk nivå 1 - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2 - Finansiell hälsa KONCERNEN* Även över kritisk nivå 3 - OK Mkr 2006 2007 2008 2009 2010 Växande trend 0,60 % per år - Omsättning 1 429 1 498 1 556 1 562 1 627 Koncernen över kritisk nivå 95 %: Ja Kassaflöde (sparande) 115 99 91 74 116 Förändring eget kapital 42 34 34 15 40 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 1 448 1 554 1 583 1 651 1 718 Skuldbalansgrad 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Skulder 1 030 1 101 1 096 1 174 1 204 Kristinehamn kommun 49% 51% 50% 54% 52% 53% 52% 51% Eget kapital 419 452 487 477 514 Medelvärde alla kommuner 44% 43% 44% 45% 45% Bokslut Budget Budget Pensionsförpliktelse inom linjen 569 556 550 501 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Obs! Kan avvika något från kommunens uppgifter pga avrundningsfel. 90% 80% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 06 07 08 09 10 Nyckeltal H3 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

Sidan 19 Nyckeltal H4 Rörelsekapital för Kristinehamn kommun Finansiell hälsa - kort tendens Ett fall i rörelsekapitalet kan indikera ett kortsiktigt oväntat betalningsbehov beroende på överskridanden eller investeringsfördyrningar Förvaltningarna 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% Nyckeltal H4 Rörelsekapital/kostnader 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Trend för Kristinehamn kommun Kristinehamn kommun Medelvärde alla kommuner Krav: Ej fallande trend -4 000 1,99 Finansnetto i kr/inv MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1 Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2 Ja Tendensnyckeltal Fallande trend (-0,55 % ) Ja Dålig Snabbt fallande trend - Snabbt stigande trend* - Medel i pensionsförvaltning (mkr) * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 2006 2007 2008 2009 2010 -------------------------Mätperiod--------------------------- 0 0 0 0 0 Diagramvärden ovan 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kristinehamn kommun -9,4 % -9,8 % -7,1 % -9,4 % -13,0 % -8,9 % -9,2 % -9,9 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (tkr) Trend för Kristinehamn kommun -8,4 % -9,1 % -9,7 % -10,4 % -11,1 % 2006 2007 2008 2009 2010 Medelvärde alla kommuner -5,7 % -1,5 % -3,7 % -4,2 % -5,2 % Bokslut Budget Budget 1 649 1 946 2 127 2 112 2 010 Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2010 var -3,21 milj kr ( -0,23 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) 6 000 4 000 2 000 0-2 000-6 000-8 000 02 04 06 08 10 12 14 16 Kristinehamn Maxvärde (Oskarshamn) Minvärde (Bräcke) Medelvärden Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet dvs staplarna i diagrammet är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån som avses att förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa" lån som förfaller inom ett år. Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (två belastningar) och kritiska trender (två belastningar 0 resp -2% i snitt per år och en kompensation +2% i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader justerat för större resultatstörande poster. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. Nyckeltal H4 - Rörelsekapital

Sidan 20 Nyckeltal H5 Kapitalbildning för Kristinehamn kommun Finansiell hälsa Sker kapitalbildning? Överstiger sparnivån för åren 2002-2010 den genomsnittliga investeringsnivån? Förvaltningarna 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 6,1% Nyckeltal H5 Nettoinvesteringar/intäkter 5,8% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kritisk nivå 1 Investeringsnivån är högre än sparnivån Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kritisk nivå 2 Investeringsnivån är mer än 1% högre än sparnivån - Finansiell hälsa Kritisk nivå 3 Investeringsnivån är mer än 2% högre än sparnivån - OK 5,00% 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Kristinehamn kommun netto Bruttonivå Medelvärde alla kommuner Sparnivå (kassaflöde/intäkter) Sparnivån 02-10 i genomsnitt Uthållig investeringsnivå 4,20 procent Investeringsnivå 02-10 i genomsnitt Högsta kritiska nivå 5,0 procent Bruttonivå faktisk -------------------------Mätperiod--------------------------- Sparandet åren 2002-2010 var 5,8% per år och Investeringar 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 investeringssnittet 6,1% (lånebehovet per år var alltså 0,3%). Kristinehamn kommun netto 7,6 % 10,8 % 8,0 % 3,4 % 6,4 % 5,5 % 6,3 % 4,5 % Befolkningsförändringen de senaste 10 åren var -1,13 procent. Medelvärde alla kommuner 5,6 % 7,0 % 6,3 % 4,7 % 4,9 % Bokslut Budget Budget Andelen tillgångar i förvaltningarna är 100 procent. 2 4,20% Sparar kommunen till investeringarna eller finansieras de på annat sätt, exempelvis genom upplåning? Nyckeltalet (staplarna) är de årliga nettoinvesteringarna i procent av totala intäkter. Sparandet (kurvan), som här definieras som det penningmässiga överskottet då verksamheten och finanserna betalats, är ett mått på kommunens årliga kapitalbildning. Nyckeltalet berättar hur kapitalbildningen används. Sparandet används, i den mån det är positivt, till finansiering av investeringsutgifter. Negativt sparande betyder att en viss del av driftskostnaderna och alla investeringar finansieras genom lån i det fall det inte finns ett motsvarande stort positivt rörelsekapital att tillgå. De år sparandet är större än investeringsutgifterna finns ett överskott som ökar rörelsekapitalet i den mån det inte används för att amortera lån. H5 förklarar alltså varför skuldnivån H2 och H3 och rörelsekapitalet H4 utvecklas som det gör. Det krävs en analys över flera år för att utröna om en kommun lever upp till kommunallagens hushållningskrav. De fem nyckeltalen H1-H5 som följer utvecklingen över nio historiska år antyder hur kommunen sköter sin kapitalbildning. En rimlig uthållig investeringsnivå för framtiden indikeras i linjen "uthållig investeringsnivå", som tar hänsyn till behovet av re- och nyinvesteringar mot bakgrund av befolkningsutvecklingen. Bruttoinvesteringarna finns med de år som de särredovisas av kommunen. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2005 för kommuner Mätstandarden innehåller tre kritiska nivåer. Överskrids kritisk nivå 1 så påförs en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår). Överskrids även kritisk nivå 2 så påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än en procent (1%). Överskrids även kritisk nivå 3 så påförs ytterligare en belastning och det sker om investeringsnivån överstiger sparnivån för den historiska mätperioden (samtliga bokslutsår) med mer än två procent (2 %). Nyckeltal H5 - Kapitalbildning