Äldres hälsa och alkohol

Relevanta dokument
GULDKANT ELLER RISKBRUK

Äldres hälsa och alkohol. Guldkant eller riskbruk? Studiehäfte

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

STUDIEPLAN FÖR. Alkohol och äldre ALKOHOLEN OCH

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Tidiga interventioner

Stark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Goda levnadsvanor gör skillnad

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Tidiga interventioner

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Dina levnadsvanor din hälsa

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Alkoholberoende, diagnos

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Levnadsvanor inför operation

[Titel på arbetsplan]

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Goda levnadsvanor gör skillnad

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Temadag om Downs syndrom och åldrande 18:e maj Kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning - Webbutbildningar och skrift -

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Den livslånga baksmällan

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Välfärds- och folkhälsoprogram

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Tobaksfri i samband med operation

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping

Den livslånga baksmällan

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

Flera friska år i Flen. hälsa och livskvalitet för unga äldre i Sörmlands hjärta

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Resultaten i sammanfattning

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

fakta om alkohol och hälsa

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Drogpolitiskt program. i Borås Stad

Transkript:

Äldres hälsa och alkohol Guldkant eller riskbruk? Studiehäfte Producerad med hjälp av medel från:

UTVECKLING ALKOHOLKONSUMTION ALKOHOLFÖRSÄLJNING I LITER ALKOHOL 100% PER INVÅNARE 15 ÅR OCH ÄLDRE, FÖRDELAD PÅ DRYCKESSORTER, ÅREN 1946 2010

Källa: Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm

Källa: Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm

Källa: Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm

Källa: Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm

Hälsosamt åldrande - en livslång process Ett hälsosamt åldrande innebär en livslång process som påbörjas redan när vi föds. Under livet utsätts vi för påfrestningar av olika slag och hur vi mår när vi blir äldre beror på faktorer som påverkat oss genom hela livet. Oavsett hur man upplever åldrandet och de sociala förändringar som åldrandet medför, måste samhället ge de rätta förutsättningar för att varje individ ska få åldras med god hälsa. Vi kan aldrig undvika det naturliga åldrandet, men det går att stärka det friska som gör det möjligt att leva oberoende långt upp i åren. Det är viktigt att komma ihåg att det aldrig är för sent att påverka sin hälsa, men det blir bättre ju tidigare i livet man börjar! Vad som främjar hälsan för äldre behöver inte skilja sig från vad som är en klok livsstil när man är ung eller medelålders. Åldrandet innebär dock att ens reservkapacitet successivt avtar, att funktionsförmågan reduceras och att olika hälsoproblem uppstår. Ett hälsosamt åldrande kan därför handla om att förutse, hantera och anpassa sig till detta. Hälsan bestäms av en rad faktorer som samspelar med varandra och som påverkar oss i positiv eller negativ riktning. Det kan handla om hur vårt boende är utformat, närheten till service och tillgängligheten i vår närmiljö, liksom tillgång till hälso- och sjukvård. Det kan också handla om faktorer som rör våra egna beteenden, vanor och ovanor som vi grundlagt under ett långt liv. Levnadsvanor som vi i större eller mindre utsträckning själva kan påverka, såsom mat, fysisk aktivitet m.m. Det är dock viktigt att samhället samtidigt är flexibelt till de olika behov som finns bland äldre. En investering i hälsosamt åldrande, där insatserna inriktas på att främja och bevara hälsan, ökar livskvalitén för den enskilde, bidrar till minskade samhällskostnader för vård och omsorg och minskar risken för att människor pensioneras i förtid. Källa: Seniorguiden

Andra rekommendationer för äldre Ovan redovisade siffror för förbränning av ett standardglas gäller personer mellan 18-64 år. Ju äldre en person blir desto mer förändras kroppen fysiologiskt. Vätskenivåerna i kroppen sjunker, vilket gör att utspädningen av alkoholen minskar, så riktvärdena bör kanske halveras? Behövs nytt riktmärke? Riskabel alkoholvana/berusningsdrickande för äldre: 7 standardglas per vecka/3 vid samma tillfälle Det finns också risker förknippade med alkoholkonsumtion bland äldre personer: risken för fall, olyckor, läkemedelsinteraktioner och sjukdomskomplikationer är förhöjd i samband med alkoholkonsumtion. Alkoholtoleransen minskar med stigande ålder på grund av olika fysiologiska förändringar. Dessa förändringar medför bl.a. att samma mängd alkohol ger en högre alkoholkoncentration i blodet hos en äldre person jämfört med en yngre person. Även läkemedelskonsumtion ökar riskerna med att dricka alkohol. Vissa läkemedelssubstanser interagerar med alkoholen oavsett konsumtionsmängd. I andra fall påverkas t.ex. läkemedlets effekt, spridning i kroppen, nedbrytning och utsöndring ur kroppen. Allvarliga komplikationer och förgiftningstillstånd kan förekomma. Risken för skador och olyckor anses dock vara förhöjd även vid låg till måttlig konsumtion. Ungefär en tredjedel inleder dock sitt problemdrickande först efter 60 års ålder, vanligtvis i samband med en livsomställning. Källa: Äldrecentrum

Har jag problem? Ett enkelt sätt att få klarhet i om ett riskdrickand finns är att fylla i ett formulär. Poängräkning (fråga 9-10 0, 2, 4p) 0p 1p 2p 3p 4p Vad blir din poäng? Läs vidare på nästa sida... Källa: Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm

Om du får mindre än 6 poäng (kvinnor), eller 8 poäng (män) på testet är det mindre troligt att alkohol har betydelse för hälsan. Når du ett riskbruk av alkohol bör du uppsöka din vårdcentral för rådgivande samtal och/eller en hälsokontroll. Du kan också föra en kalender över din alkoholkonsumtion. Källa: Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm

Om studiehäftet ska användas i en studiecirkel: Studieplan Tanken med er studiecirkel är att ni skall få möjlighet att utveckla ert intresse. Studiecirkeln måste ha en godkänd studieplan som beskriver hur cirkelarbetet ska gå till. Studieplanen görs av deltagarna själva eller med hjälp av en studiekonsulent/verksamhetsutvecklare vid ett studieförbund. Denna studieplan ska sedan godkännas av er studieförbundskontakt och ett exemplar ska finnas på dess kontor. Ämne: Äldres hälsa och alkohol - Guldkant eller riskbruk? Studiematerial: Studiehäftet Guldkant eller riskbruk?, aktuella klipp från massmedia och webbplatser, bl.a. filmen Guldkant (del 1-2-3) kopplad till detta studiematerial på www.helamanniskan.se Syfte & Mål: Målet med studiecirkeln är att öka kunskapen om hur alkohol påverkar kroppen när en person blir äldre. Fyll i er tidsplan för att nå målet med studiecirkeln: Arbetssätt: Utifrån respektive deltagares egen erfarenhet och frågeställningar diskutera ämnet för studiecirkeln. Vilka problem och möjligheter, lösningar och utmaningar finns kring alkohol och dess inverkan på kroppen för äldre personer? Lycka till!

Länkar: http://riddargatan1.se http://www.folkhalsomyndigheten.se/seniorguiden/ http://www.aldrecentrum.se/ Kontakt: Annika Andreasson Projektledare Äldres hälsa och alkohol Växelnummer 08-691 06 60 Direktnummer 08-691 06 67 (Fungerar som mobiltelefon) Sverige-enheten: Rehnsgatan 20, 6 tr. 113 57 Stockholm www.helamanniskan.se www.facebook.com/hela.manniskan Producerad med hjälp av medel från: Version 2017-03