Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund
Vad är rehabilitering?
Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering är en tidsbegränsad process med syfte att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdomen och dess behandling. Rehabiliteringsåtgärderna ska ha tydliga mål och utfall, samt ge den enskilde patienten stöd och inspiration att ha ett så bra liv som möjligt. Den individuella behandlingsplanen skall upprättas i nära dialog mellan patient och behandlare. Nordiska cancerorganisationen 2009
För optimal cancerrehabilitering Process Mål Individuell Återkommande Interdisciplinära team
Cancerrehabilitering Fysisk rehabilitering Psykisk rehabilitering Social rehabilitering Existentiell rehabilitering
Rehabilitering vid hjärntumör Fokusera på det som fungerar, trots sjukdom Individuella behov Varierande symtom / var i sjukdomsförloppet? Kombinerad cancer- och neurologisk rehabilitering
Neuroonkologiska teamet Neurologiska kliniken, Lund Teamet består av: Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor Sekreterare Kurator Sjukgymnast Arbetsterapeut
Rehabiliteringsinstanser Landsting/Primärvård Kommun Privata aktörer
Patientfall Man, 25 år, ensamstående, bor i eget hus. Insjuknade 2008. Närmst anhöriga är mamma, pappa och syskon. Fysisk rehabilitering Träning på neurologiska klinikens vårdavdelning och därefter på rehabiliteringsklinik (ej specifik cancerrehabilitering) Fortsatt träning och sjukgymnastik på hemorten och regelbunden kontakt med arbetsterapeut och sjukgymnast dels på NL och dels i hemkommunen. Psykisk rehabilitering Stödsamtal med patient och anhöriga dels via kurator på NL och dels på hemorten. Deltagit med mamma och äldre syster i kursen Lära sig leva med cancer. Erbjuden remiss till rehabiliteringsvecka på Lydiagården, Höör, Skåne. Social rehabilitering: Kontakt med hemkommunen kring hemtjänst, personlig assistens, färdtjänst m.m. Existentiell rehabilitering: Stödsamtal i den livskris som familjen befinner sig i och detta sker fortlöpande och anpassat till patientens och familjens behov.
Lära sig leva med cancer Det är ett nationellt stöd- och undervisningsprogram
Patientfall Man i 50-årsåldern, insjuknade 2005. Gift bor i villa med två barn, 18 och 21 år gamla. Fysisk rehabilitering Teamsjuksköterska och arbetsterapeut kartlägger kognitiva förmågor och ger förslag på åtgärder. Kommunens arbetsterapeut kopplas in för kognitiva hjälpmedel Psykisk rehabilitering Teamsjuksköterska och kurator har stödsamtal med hustru och barn. Patienten och hustrun deltar i Lära sig leva med cancer kursen. Social rehabilitering Kontakt med kommunen med bl.a. hemtjänst och distriktssköterska. Kontakt med sjukgymnast på friskvårdsanläggning. Existentiell rehabilitering Teamsjuksköterskan och kurator ger kontinuerligt stöd. Hustrun har psykologkontakt via sitt arbete.
Anhörigas viktiga roll Studie på Neurologiska kliniken, Lund 2010. Deltagare: 120 anhöriga där patienten har gliom. Enkätformulär med fasta svarsalternativ och även öppna frågor. Frågor kring hur man upplevt bemötande information om behandling, rehabilitering, psykosocialt stöd m.m. Viktigt för anhöriga att känna sig trygga med den medicinska behandlingen och med den rehabilitering som ges till patienten att det psykiska och sociala omhändertagandet är optimalt Detta inger trygghet och hopp.
Slutligen Vi måste bli bättre på att uppmärksamma och prioritera behovet av rehabilitering Att personer med hjärntumör, vid behov, ska få möjlighet till god cancer- och neurologisk rehabilitering
Juli 2006 Informations- och kommunikationsavd.