DISA-processen (Diagnos i Samarbete)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "DISA-processen (Diagnos i Samarbete)"

Kurt Berg
för 8 år sedan
Visningar:

1 DISA-processen (Diagnos i Samarbete) Hanna Ekman Kontaktsjuksköterska/Rehabiliteringskoordinator Rut Flensmarck Kurator Enheten för Cancerrehabilitering och Psykosocialt stöd, Skånevård Kryh Postadress: Centralsjukhuset, Kristianstad Mailadress:hanna.h.ekman@skane.se rut.flensmarck@skane.se Telefon: ,

2 Bakgrund Metodutvecklingsprocess mellan LFC Kristianstad och Centralsjukhuset i Kristianstad Finansierad maj 2012 april 2014 av Samordningsförbundet Skåne Nordost Sjukskrivna patienter med cancerdiagnos och/ eller konsekvenser av sjukdomen och/eller behandlingen Syftat till att ge bästa möjliga stöd i samband med sjukskrivning för att återfå en fungerande vardag och återfå arbetsförmåga

3 Skapandet av en arbetsmodell Kompetensökning personliga handläggare genom grundläggande utbildning cancersjukdomar/ behandling/konsekvenser Kompetensökning till sjukvården om Försäkringskassans regelverk Respektive organisations resurser/kompetens skulle användas utifrån patientens individuella behov Intervjuer av patienter med tidigare sjukskrivning i samband med cancerdiagnos bidrog med sina erfarenheter

4 Sagan om Disa Mådde som sämst i samband med diagnosbesked och tiden efter avslutad behandling Oro inför kontakten med Försäkringskassan Påverkad av den negativa bilden av Försäkringskassan som utmålades via media

5 Sagan om Disa Inställningen till Försäkringskassan förändrades efter kontakt Viktigt att ha en god personlig kontakt med sin handläggare med fokus på det som låg närmast framför i tiden Kände sig lämnad av sjukvården efter avslutad behandling

6 Sagan om DISA Egna förväntningar samt från omgivningen på att allt snabbt skulle vara som vanligt efter avslutad behandling Kontakten med arbetsgivare kunde ibland vara komplicerad Viktigt med god planering inför återgång i arbete Inga förväntningar på möjligheterna till rehabilitering Fick information om rehabilitering slumpartat

7 Arbetsmodell Telefonkontakt: Personlig handläggare på Försäkringskassan och den försäkrade. Telefonkontakt med arbetsgivare: Personlig handläggare på Försäkringskassan och den försäkrades arbetsgivare. Bedömningssamtal via telefon: Sjuksköterska och patienten. Rehabiliteringssamtal: Sjuksköterska, patienten och närstående.

8 Arbetsmodell Hänvisning av patient till Fenix: bedömning av sjuksköterska efter rehabiliteringssamtal efter överenskommelse med patienten. Gemensam planering för att återfå arbetsförmågan: Personlig handläggare på Försäkringskassan, den försäkrade/patienten, arbetsgivare och sjuksköterska/personal från Fenix. Samverkansmöte: Personliga handläggare på Försäkringskassan, sjuksköterska, kurator Fenix, sjukgymnast Fenix och sjuksköterska Fenix.

9 Siffor Diagnos Totalt Rehabsamtal Tackat nej Eget ansvar Till Fenix Ps.rehabbehov Fys.rehabbehov Psy/Fys.rehabbehov Närstående All Fenix PalliaAv KuraAv Avliden Kvinna Man Bröstcancer Gyncancer Kolorektalcancer Prostatacancer + annat Huvudhalscancer Godartade tumörer Lungcancer Hematologisk cancer Hjärntumör Malignt melanom Övre gastro Okänd primärtumör Njurcancer Summa

10 Arbetsmodell

11 Hur blev det? Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering effektmål genom dess implementering Alla patienter får information om förväntade konsekvenser t ex fatigue samt betydelsen av fysisk aktivitet Alla patienter erbjuds rehabiliteringssamtal bedömning av rehabiliteringsbehov, skickas vid behov vidare till specialiserad cancerrehabilitering

12 Hur blev det? Närståendes behov uppmärksammas Förbättrad kontakt mellan den som är sjukskriven och Försäkringskassan Återgången i arbete gynnas genom bättre tillvaratagen arbetsförmåga

13 Tankar om framtiden Arbetsmodellen är en integrerad del i respektive organisations arbete och dialogen hålls levande genom samarbetsavtal Jämlik cancerrehabilitering även för dem som inte är i arbetsför ålder från 2015 Genom att sprida budskapet få hela sjukvårdsteamet att tidigt tänka cancerrehabilitering Öka kunskaperna om de konsekvenser som kan hänga samman med cancerbehandling t ex arbetsgivare

14 Slutligen Med strukturerad samverkan kan vi göra skillnad för många patienter!

15 Reflektion Processansökan var övergripande vilket har fördelar och nackdelar Mycket viktigt med möjlighet till mötestid och levande dialog arbetsgruppen Många pusselbitar som är lika och gör det komplicerat att få slutprodukten helt perfekt Processarbete mellan olika organisationer roligt och inspirerande

16 Att fundera på. Hur samarbetar ni runt sjuskrivna patienter med cancersjukdom? Sjukvård, Försäkringskassan samt andra aktörer. Är det viktigt att ha ett samarbete? Blir det någon skillnad för patienten? Har respektive organisation något att vinna på ett samarbete för egen del?

Relevanta dokument

DISA. Diagnosgrupp I SAmarbete. Ett projekt finansierat av Samordningsförbundet Skåne Nordost kring personer med tumörsjukdomar maj 2012 april 2014.

DISA. Diagnosgrupp I SAmarbete. Ett projekt finansierat av Samordningsförbundet Skåne Nordost kring personer med tumörsjukdomar maj 2012 april 2014. 1 DISA Diagnosgrupp I SAmarbete Ett projekt finansierat av Samordningsförbundet Skåne Nordost kring personer med tumörsjukdomar maj 2012 april 2014. 2 Sammanfattning Alla sjukskrivna cancerpatienter erbjuds