FAKTAGAFFELN. Statistik om livsmedelsbranschen 2015



Relevanta dokument
FakTaGaFFeLN. Statistik om livsmedelsbranschen 2014

FakTaGaFFeLN. Statistik om livsmedelsbranschen 2013

Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen

Uppdaterad Eko i Finland 2018

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel

Sveriges livsmedelsexport 2006

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

14 Internationella uppgifter om jordbruket

20 Internationella uppgifter om livsmedel

14 Internationella uppgifter om jordbruket

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008

FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2017

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Sveriges livsmedelsexport 2005

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

TOTALA UTGIFTERNA

Sveriges livsmedelsexport 2004

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

FAKTAGAFFELN. Statistik om livsmedelsbranschen 2016

Svensk export och import har ökat

FAKTAGAFFELN. Statistik om livsmedelsbranschen

Finländska dotterbolag utomlands 2011

20 Internationella uppgifter om livsmedel

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Utländska dotterbolag i Finland 2009

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel

Finländska dotterbolag utomlands 2008

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Österbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012

Antalet konkurser ökade med 7,3 procent från året innan

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Finländska dotterbolag utomlands 2014

222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2013

Allmänna uppgifter om dig

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling

222 Husdjur Nötkreatur (tabell 13.9) I tabellen redovisas antalet nötkreatur med viss uppdelning på djurslag. Det framgår att mjölkkorna i EU utgjorde

Framtiden är serverad. Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig

Internationell prisjämförelse 2010

Lönestrukturstatistik 2010

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

216 Produktionen av grönsaker varierar mycket mellan olika länder, en skillnad som inte bara förklaras av skillnader i klimat. Italien, Spanien och Gr

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Företag och växtodling

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Fortsatt ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2018

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Utländska dotterbolag i Finland 2013

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

Christl Kampa-Ohlsson

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2017

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Statistik över regional företagsverksamhet 2016

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015

Transkript:

FAKTAGAFFELN Statistik om livsmedelsbranschen 2015

TILL LÄSAREN Faktagaffeln Statistik om livsmedelsbranschen är ett mångsidigt faktapaket som omfattar hela den inhemska livsmedelskedjan från jord till bord. Faktagaffeln innehåller statistiska uppgifter om livsmedelskedjans metoder och mervärdesfaktorer, vilka kan utnyttjas vid uppbyggnaden av den finländska livsmedelskedjans konkurrenskraft, som bygger på ansvarstagande. Tabellerna är uppdelade inom livsmedelskedjan enligt följande rubriker: miljö, produktsäkerhet, näring, arbete och välmående i arbetet, djur och djurvälfärd, närhet och ekonomi. Uppdelningen reflekterar de sju dimensioner av ansvar som har identifierats i livsmedelskedjan. Det är dock skäl att notera, att de valda tabellerna inte är mätare av ansvarstagande, eftersom forskningen i ämnet ännu är i sin början. Faktagaffelns nyaste uppgifter är i huvudsak från 2014. Dessutom finns det uppgifter från tidigare år samt internationella jämförelsetal. I år har nya tabeller tagits med, särskilt i anslutning till lokala omständigheter och ekonomi. Faktagaffeln finns att tillgå på tre språk (finska, svenska, engelska) som tryckt publikation och som nätpublikation på webbplatsen www.ruokatieto.fi/tietohaarukka. Produktsäkerhet Konsument Djur och djurvälfärd Detaljhandel och kostservice Näring Miljö Industri Förnödenhetsindustri Gård Arbete och välmående i arbetet Närhet

INNEHÅLL Allmänt Regnmängd 1981 2014 3 I arbete inom lantbruket 14 Medeltemperatur 1981 2014 3 Lantbruks- och trädgårdsföre- Väderlek under växtperioden 3 tagens produktionsinriktningar 15 Antal hushåll 4 Lantbruks- och trädgårdsföretagens inkomster enligt Finlands folkmängd 4 produktionsinriktning 15 Finlands folktäthet 4 Övrig företagsverksamhet 16 Hushållens medelstorlek 4 Åkerarealens fördelning 17 Skörd 18 Yrkessjukdomar enligt bransch 2012 5 Olycksfall i arbetet 5 Lantbruksföretagarnas medelålder och antal 5 Viktigaste orsaker till invalidpension för lantbruksföretagare 6 Jordbruk Ekologiskt odlad produktionsareal och antal gårdar 9 Aktörer inom ekologisk produktion 9 Åkerarealens fördelning på ekogårdarna 10 Ekologisk produktion 11 Ekologisk marknadsandel 11 Jordbrukets miljöstöd 2014 11 Försäljning av bekämpningsmedel 12 Tillsyn över rester av växtskyddsmedel 2014 12 Lantbruksföretagarnas avbytarverksamhet 13 Antal lantbruks- och trädgårdsföretag 13 Förändring i antalet lantbruksoch trädgårdsföretag 14 Lantbruks- och trädgårdsföretagens ägoförhållande 14 1 Lantbrukets produktionskostnader 19 Lantbrukets intäkter 20 Statistik om biodling år 2014 21 Lanbrukets lönsamhetskvot enligt produktionsinriktning 2001 2014 f. 21 Bruttonationalprodukten 6 Produktionens bruttovärde 7 Företagarinkomst 22 enligt industri Producentpriser 22 Produktionens förädlingsvärde enligt industri 7 Husdjur 23 Arbetskraft 8 Djur per gård i genomsnitt 23 Djurskyddsinspektioner på basen av urval 24 Djurskyddsinspektioner inom kommersiell djurtransport 24 Förverkligandet av arbetet för djurens hälsovård på svin- och nötgårdar 25 Gränsvärden för ansvarsfull produktion inom svinköttsproduktionen 26 Användningen av antimikrobiella läkemedel bland produktionsdjur 26 Gårdar som erhåller stöd för djurens välbefinnande 26 Hönsgårdar 2014 27 Ladugårdstyper för kokontrollbesättningar 2014 27 Bete och utomhusvistelse 2014 27 Mjölkningsmaskiner 2014 28 Kokontrollbesättningarnas medelproduktion och mjölkens sammansättning 2014 28

Livsmedel Livsmedelskonsumtion per person i Finland och EU 29 Dagliga intaget av energigivande näringsämnen och kostfibrer i genomsnitt samt deras andel av den totala energin 30 Mest betydande källor av energi och näringsämnen 31 Intaget av vitaminer och näringsämnen från maten jämfört med rekommendationerna 32 Finländarnas dagliga måltider 33 Hälsobeteende 34 Självförsörjningsgrad för livsmedel 34 Matförädlingens andel av landskapens ekonomi 35 Livsmedelsförädling enligt näringsgren 36 Livsmedelindustrins största näringsgrenar 37 Utrikeshandeln med livsmedelsprodukter 38 Livsmedelsexport landsvis 40 Livsmedelsexport landsvis/ produktgrupp, export 2014 41 Livsmedelsindustrins FoU-kost nader 42 Konsmptionsutgifter 42 Livsmedelsutgifter 43 Livsmedlens realprisutveckling i Finland 43 Minutpriser 44 Vanligaste mervärdeskatt på livsmedel i EU-länderna 2014 45 Prisindex 2013 46 Hushållens konsumtion av livsmedel och alkoholfria drycker 47 Kött 48 Mjölkprodukter och näringsfetter 49 Brödsäd 50 Ägg 50 Fisk 51 Konsumtion av fisk 51 Grönsaker och frukt 52 Bär och svamp 53 Livsmedel med förseelser 2014 54 Orsaker till förseelser 2014 55 Programmet för övervakning av främmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung 55 Antal livsmedelsövervakningar 2014 56 Antal återkallelser 57 Orsaker till tillbakadragningar 2014 57 Matförgiftningsepidemier och antalet insjukande 2014 57 Matförgiftningsepidemier enligt orsak 2014 58 Dagligvaruhandeln och storkök Antal butiker enligt butikstyp 59 Dagligvaruförsäljning enligt butikstyp 59 Antal storkök enligt typ 60 Storkökens portionsantal enligt typ 60 Ekologiska produkternas andel i den offentliga matservicen 60 Symbolerna: f. = förhandsuppgift.. = uppgift ej tillgänglig 2

ALLMÄNT REGNMÄNGD 1981 2014, MM vår sommar höst vinter Helsingfors-Kajsaniemi 106 202 203 149 Jyväskylä 114 231 178 126 Uleåborg 86 191 135 96 Sodankylä 100 194 138 101 Källa: Meteorologiska institutet MEDELTEMPERATUR 1981 2014, C vår sommar höst vinter Helsingfors-Kajsaniemi 4,4 16,3 6,7-3,5 Jyväskylä 2,4 14,8 3,7-7,6 Uleåborg 1,6 14,7 3,3-8,5 Sodankylä -1,0 12,7 0,0-12,5 Källa: Meteorologiska institutet VÄDERLEK UNDER VÄXTPERIODEN Effektiv värmesumma under jämförelseperioden Regnmängd under jämförelseperioden 2014 2013 1981 2010 2014 2013 1981 2010 Jockis 1 476 1 502 1 307 340 283 341 Kauhava 1 380 1 442 1 185 307 309 286 Uleåborg 1 274 1 377 1 170 296 290 257 Sodankylä 1 004 1 129 795 266 204 227 Källa: Meteorologiska institutet 3

ANTAL HUSHÅLL År 2013 totalt 2 622 500 6- eller flera personers hushåll 3 % 5-peroners hushåll 3 % 4-personers hushåll 8 % 3-personers hushåll 10 % 1-persons hushåll 41 % 2-personers hushåll 35 % Källa: Statistikcentralen Finlands folkmängd 31.12.2014 var 5 471 753 personer. Källa: Befolkningsregistercentralen Finlands folktäthet var 1.1.2015 cirka 18,0 personer per kvadratkilometer. Hushållens medelstorlek var år 2013 2,05 personer. Källa: Statistikcentralen 4

Arbete och välmående i arbetet YRKESSJUKDOMAR ENLIGT BRANSCH 2012 Yrkessjukdomar St Per 100 000 sysselsatta Växtodling, djurhållning, vilthushållning 299 483 Framställning av livsmedel 161 502 Lähde: Arbetshälsoinstitutet Arbete och välmående i arbetet OLYCKSFALL 6+ I hengen ARBETET talouksia Olycksfall i arbetet ¹) per 100 000 2005 2010 2012 2013 5 hengen talouksia sysselsatta inom branschen Lantbruksföretagare 4 hengen talouksia 5 962 4 882 4 953 4 994 Sysselsatta inom livsmedels-industrin 2) 3 hengen talouksia 7 696 6 919.... Alla yrken 3) 2 581 2 103.... Källa: Statistikcentralen 2 hengen talouksia olycksfall i 1 arbetet hengen som talouksia har lett till arbetsoförmögenhet under minst 4 dagar 2) yrkesvisinformation om olycksfall i arbetet finns nästa gång tillgängligt för referensåret 2015, när Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund (OFF) börjar använda ISCO-08-klassificering 3) yrkesgrupper med minst 10 000 löntagare Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS MEDELÅLDER OCH ANTAL 1995 2005 2014 med. ant. med. ant. med. ant. ålder ålder ålder Lantbruksföretagare 45,1 142 000 47,6 90 000 48,6 68 000 Nya företagare 29,9 70 29,8 760 28,2 570 Företagare som pensionerar sig 2) 60,2 6 600 60,8 3 900 62,4 2 000 Företagare som erhållit avträdelsestöd 57,8 560 58,6 1 420 58,1 440 Källa: Lpa, statistiken baserad på LFÖPL-försäkrades uppgifter nya företagare inom ramen för avträdelsestödssystemet 2) i jämförelsen har beaktats företagare som får ålders-, invalid- och arbetslöshetspension 3) avträdare genom generationsväxling inom ramen för avträdelsestödssystemet 5

Arbete och välmående i arbetet VIKTIGASTE ORSAKER TILL INVALIDPENSION FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE % 1995 2005 2013 2014 Sjukdom i andningsorgan 7 3 2 2 Mentala sjukdomar 14 20 17 18 Sjuksom i stöd- och rörelseorgan 46 47 46 43 Skador, förgiftningar osv. 6 9 10 10 Sjukdomar i blodomloppet 15 8 8 8 Tumörer.... 7 6 Nervsjukdomar.... 5 7 Källa: Lpa % = andel av lantbruksföretagares invalidpension under hela året BRUTTONATIONALPRODUKTEN Economi Enligt näringsgren % 2005 2010 2013 f. 2014 f. Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,6 2,7 2,7 2,8 därav jordbruk 1,1 0,9 1,0 0,8 Tillverkning 24,3 19,5 16,6 16,7 därav livsmedelsindustrin 1,5 1,3 1,3 1,2 Byggverksamhet 6,4 6,4 6,4 6,2 Handel 9,8 9,4 9,9 9,6 Transport och magasinering 5,7 5,1 5,1 5,0 Hotell- och restaurangverksamhet 1,6 1,6 1,6 1,6 Informations- och kommunikationsverksamhet 5,0 5,0 5,3 5,5 Finans- och försäkringsverksamhet 2,7 2,6 2,5 3,0 Fastighetsverksamhet 10,2 11,2 11,9 12,3 Vård och omsorg; sociala tjänster (Q) 8,2 9,3 10,0 10,0 Andra tjänster 23,4 27,1 28,0 27,3 Totalt 100 100 100 100 inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar Bruttovärdetillskott till grundpris md e 143,6 163,6 174,4 176,7 Bruttonationalprod. till marknadspris md e 164,4 187,1 202,7 205,2 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper TOL 2008 6

Economi PRODUKTIONENS BRUTTOVÄRDE ENLIGT INDUSTRI År 2012 var produktionens bruttovärde 124,7 md euro Metallindustrin 52,1 Kemiska industrin 21,8 Skogindustrin 18,5 Livsmedelsindustrin 11,6 Tex l-, konfek ons- 1,1 och läderindustrin Övriga 19,6 Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen Economi PRODUKTIONENS FÖRÄDLINGSVÄRDE ENLIGT INDUSTRI År 2012 var produktionens förädlingsvärde totalt 29,1 md euro Metallindustrin 10,7 Kemiska industrin 4,2 Skogindustrin 3,5 Livsmedelsindustrin 2,6 Tex l-, konfek ons- 0,4 och läderindustrin Övriga 7,7 Källa: Statistikcentralen, TOL 2008-näringsgrensindelningen 7

ARBETSKRAFT Economi 2000 2005 2013 2014 2014 Näringsgren % % % % 1 000 personer Jordbruk, skogsbruk, fiske och untvinning av mineral 6 5 4 4 109 därav jordbruk 5 4 3 3 76 därav skogsbruk 1 1 1 1 26 Tillverkning 20 18 15 15 359 därav livsmedelsindustri 2 2 2 2 37 därav övrig industri 18 17 14 13 323 Byggverksamhet 6 7 7 7 169 Handel 2) 12 12 12 12 290 Transport och magasinering 7 6 6 6 140 Hotell- och restaurangverksamhet 3 3 4 4 86 Andra service 45 48 51 52 1282 Näringsgren okänd 0,3 0,2 0,4 0,4 11 Sysselsatt arbetskraft 100 100 100 100 1 000 personer 2 335 2 401 2457 2447 2447 Arbetskraft totalt (1 000 personer) 2 589 2 621 2 676 2679 2679 av dem arbetslösa % 9,8 8,4 8,2 8,7 8,7 Källa: Statistikcentralen/arbetskraftsundersökningen, näringsgrensindelning TOL2008 inkl. försörjning av el, värme, vatten, avfallshantering osv. 2) inkl. reparation av motorfordon och motorcyklar 8

JORDBRUK EKOLOGISKT ODLAD PRODUKTIONSAREAL OCH ANTAL GÅRDAR Miljö 1995 2005 2013 2014 Ekogodkänd areal, ha 23 139 135 223 170 462 188 720 Arealen i omläggningsskede, ha 21 557 12 364 35 708 23 933 Odlingsareal för eko totalt, ha 44 696 147 588 206 170 212 653 Ekoarealens andel av totala odlingsarealen %.. 6,7 9,0 9,4 Lägenhetsstorlek, ha/lägenhet 20 34 49 51 Lägenheter, st. 2 793 4 296 4 215 4 180 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira AKTÖRER INOM EKOLOGISK PRODUKTION Närhet 2008 2011 2013 2014 Ekologisk primärproduktion ¹) 3 758 3 975 4 145 4 119 varav ekologisk husdjursproduktion 511 643 814 825 Aktörer inom ekologiska livsmedel 401 487 621 651 Aktörer inom ekologiskt foder 16 33 44 45 Ekologiska utsädespackerier.. 31 28 25 Sammanlagt 4 175 4 526 4 845 4 840 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) förutom jordbruk också aktörer inom enbart växthus-, svamp- och biproduktion 9

Economi ÅKERAREALENS FÖRDELNING PÅ EKOGÅRDARNA Ekogodkänd areal, ha 1995 2005 2013 2014 Vall 11 431 60 195 81 999 91 482 Spannmål totalt 8 158 46 362 49 760 57 093 vete 724 6 629 6 303 6 861 råg 1 616 4 594 3 188 4 904 korn 2 118 6 760 6 450 7 166 havre 2 447 23 134 24 350 24 047 blandning: stråsäd 302 2 798 2 264 2 859 blandning: balj+ stråsäd 927 1 842 7 204 11 256 Ärter 120 1 289 901 1 205 Bovete 23 185 271 328 Kummin 9 355 120 180 Lin 22 277 51 98 Ryps 64 2 419 2 042 2 271 Potatis 423 440 446 466 Frilandsgrönsaker 197 211 241 268 Växthusgrönsaker 2 9 9 9 Bladörter 17 16 20 69 Bär och frukter 256 800 612 701 Övriga växter 395 3 672 12 270 11 772 Träda 2 022 19 178 21 189 22 754 Totalt 23 139 135 223 169 931 245 788 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira innehåller inte Åland Statistik för användningen av konventionell åkerareal på sidan 17. 10

EKOLOGISK PRODUKTION 2007 % av milj. total- kg pro- duktio- nen 2013 milj. kg % av totalproduktionen Economi 2014 % av milj. total- kg pro- duktio- nen Nöt.... 2 2,4 2,1 2,6 Svin.... 0,7 0,4 0,7 0,4 Får.... 0,2 18,2 0,2 22,4 Fjäderfä.... 0,03 0 0,08 0,1 Ägg 1,1 2 2,5 4,1 2,8 4,5 Brödsäd (vete och råg) 18,2 2,1 17,2 1,9 23,9 2,1 Potatis 0,3 0 6,9 1,1 4,9 0,8 Ärter 1,2 18,8 1,6 25,8 2,7 18,9 Mjölk, milj. liter 26,8 1,2 41,2 1,9 47,2 2,1 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Pro Luomu, Naturresursinstitutet Ekologiska marknadsandelen år 2014 var 1,7 %. Källa: Pro Luomu Economi JORDBRUKETS MILJÖSTÖD 2014 St % av gårdarna Miljö % av åkerarealen Gårdar som har ingått miljöstödsförbindelse 52 663 90 95 Källa: Landsbygdsverket 11

FÖRSÄLJNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL Miljö 1995 2005 2012 2013 Aktiva substanser (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar 114 255 198 217 bekämpningsmedel mot skadedjur 57 47 31 26 bekämpningsmedel mot ogräs 791 1 077 1 224 1 133 tillväxtregulatorer 73 52 93 100 Preparat (ton) bekämpningsmedel mot växtsjukdomar 236 718 704 817 bekämpningsmedel mot skadedjur 160 147 219 184 bekämpningsmedel mot ogräs 1 768 2 639 3 069 2 909 tillväxtregulatorer 131 107 165 184 Källa: Säkerhets- och kemikalieverket Produktsäkerhet TILLSYN ÖVER RESTER AV VÄXTSKYDDSMEDEL 2014 ¹) Slupmässigt tagna prover I strid med bestämmelserna % Provets ursprung Inhemskt 327 0,0 EU 952 1,1 Utanför EU 1104 3,5 Sammanlagt 2 383 2,1 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira ¹) prover av frukter, växter, spannmål, processerade livsmedel, barnmat och produkter av animaliskt ursprung 12

Arbete och välmående i arbetet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS AVBYTARVERKSAMHET 2000 2005 2013 2014 LFÖPL¹)-försäkrade lantbruksföretagare 105 993 90 007 70 448 67 859 Utnyttjar årssemester ²) 45 254 34 719 21 909 20 811 Utnyttjar vikariehjälp 14 934 14 624 8 879 8 398 Avgiftsbelagd vikariehjälp till subventionerat pris 10 995 13 521 11 979 10 939 Avgiftsbelagd vikariehjälp 643 314 703 663 Källa: LPA ¹) Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ²) för att erhålla årssemester bör lantbruksföretagaren hålla husdjur motsvarande minst fyra djurenheter och ha lantbruksproduktion som huvudsyssla ANTAL LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAG Areal åker-hektar 1995 st 2005 st 2013 st 2014 st % gårdar Närhet % åkerareal 0 5 9 988 5 228 3 297 3 011 6 0 5 10 17 049 8 765 6 114 5 927 11 2 10 15 16 918 8 481 5 832 5 622 11 3 15 25 25 634 13 989 9 692 9 205 17 8 25 50 23 870 19 660 14 430 13 798 26 22 50 75 4 508 7 549 6 954 6 868 13 19 75 100 1 209 3 116 3 602 3 643 7 14 100 150 622 1 990 2 906 2 979 6 16 150 166 739 1 571 1 722 3 17 Totalt 99 964 69 517 54 398 52 775 100 100 Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 13

Närhet FÖRÄNDRING I ANTALET LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDS- FÖRETAG Lantgårdar 2000 2013 2014 Förändring 14/13 % st 78 434 54 398 52 775-3 Källa: Naturresursinstitutet definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS ÄGOFÖRHÅLLANDE Närhet Ägargrupp 1995 st. 2005 st. 2013 st. 2014 st. % av gårdar Privat person 86 933 61 477 47 545 45 721 86,6 Sterbhus och bolag 12 468 7 297 5 739 5 811 11,0 Stat, kommun o.a. samfund 563 743 1 114 1 243 2,4 Totalt 99 964 69 517 54 398 52 775 100 Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. I ARBETE INOM LANTBRUKET Närhet I arbete, 1 000 pers. 1995 2005 2013 2014 Företagare 116 73 59 60 av vilka kvinnor 37 22 16 17 Löntagare 25 20 17 16 av vilka kvinnor 12 9 8 8 Totalt 141 93 76 76 Källa: Statistikcentralen 14

LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS PRODUKTIONSINRIKTNINGAR Antal gårdar 1995 2005 2013 % 2014 % Mjölkgårdar 32 480 16 495 8 497 16 8 084 15 Lägenheter med köttboskap 9 394 4 508 3 941 7 3 803 7 Svingårdar 6 249 3 165 1 020 2 932 2 Gårdar med fjäderfä 2 239 976 395 1 423 1 Gårdar med växtodling 42 287 40 960 34 843 64 34 144 65 därav spannmålsodling.. 28 563 19 579 36 19 216 36 Andra 7 315 3 413 5 702 10 5 389 10 Aktiva gårdar totalt 99 964 69 517 54 398 100 52 775 100 Källa: Naturresursinstitutet Uppgifter för år 1995 inkluderar enbart gårdar större än 1 hektar Definitionen på lantbruks- och trädgårdsföretag har ändrats. Uppgifterna är inte jämförbara med uppgifterna från 1995 och 2005. LANTBRUKS- OCH TRÄDGÅRDSFÖRETAGENS INKOMSTER ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING Statsskattepliktiga inkomster makarna tillsammans 2005 2011 2012 e e e 15 Gårdsbrukets inkomster makarna tillsammans 2005 e 2011 e 2012 e Mjölk- 39 878 58 958 61 561 30 734 47 385 49 523 produktion Övrignötbotskapshållning 38 772 54 099 56 913 19 983 28 777 29 776 Fjäderfähushållning 60 272 76 491 82 323 35 880 48 166 53 178 Svinhushållning 47 593 66 457 67 415 31 980 43 674 44 627 Får, getter, 40 398 48 374 50 446 4 995 7 271 8 148 hästar Växtodling 44 271 58 829 60 514 10 397 15 081 15 364 Övrig växtproduktion 43 334 54 443 54 773 11 756 14 989 14 657 Övrig 37 542 55 025 55 431 6 533 9 310 9 825 produktion Genomsnitt 44 008 59 085 61 172 19 032 26 832 28 137 Källa: Statistikcentralen

ÖVRIG FÖRETAGSVERKSAMHET Antal gårdar 2000 2005 2010 2013 Industri 4 786 3 753 2 747 2 245 vidareförädling av livsmedel 1 065 684 479 381 vidareförädling av övriga lantbruksprodukter 134 152 94 78 vidareförädling av trävaror 1 349 889 583 405 tillverkning av handarbeten till försäljning 274 277 155 79 produktion av energi 959 1 037 907 855 annan industriell produktion 1 005 714 529 448 Byggandet 2) 881 438 344 Handel 1 056 1 298 850 986 Service 15 252 16 547 13 793 12 419 turism, inkvarterings- och rekreationstjänster 2 272 1 865 1 440 1 180 entreprenadverksamhet 8 880 10 013 8 896 8 583 annan service 4 100 4 669 3 457 2 656 Övrig primärproduktion 744 1 815 981 808 odling av fisk och kräftor på gården 112 65 48 51 pälsdjursupppfödning 632 510 315 280 fiskerinäring 2) 573 365 310 renhushållning 2) 144 104 62 annan primärproduktion 2) 523 149 103 Huvudsaklig verksamhet okänd 721.. Sammanlagt 21 838 24 294 19 530 16 802 Källa: Naturresursinstitutet, MTT uppgifterna för åren 2000 och 2005 inkluderar inte trädgårdsföretag som bedriver endast växthusproduktion 2) klassificeringen av verksamhetsområden har delvis ändrat, detta område ingick inte i statistiken ifrågavarande år OBS. Den största verksamheten enligt gårdens omsättning. 16

ÅKERAREALENS FÖRDELNING 1995 2005 2013 2014 Insådd areal 1 000 ha 1 000 ha 1 000 ha 1 000 ha Vall 755 620 650 652 Spannmål totalt 978 1 188 1 179 1 193 vete 101 215 231 272 råg 21 14 12 24 korn 516 595 533 532 havre 329 346 367 326 blandsäd 11 16 33 37 övriga spannmål 1 1 2 2 Oljeväxter 85 77 53 44 Sockerbeta 35 31 12 14 Potatis 36 29 22 22 Övriga växter 29 49 54 58 Produktiv areal, totalt 1 918 1 993 1 969 1 983 Träda 223 241 254 247 Odlad areal, totalt 2 141 2 235 2 223 2 230 därav täckdikad åker 1 361 2) 1 290.... Källa: Naturresursinstitutet, Täckdikningsförening inkluderar icke odlad åker som sköts år 2013 och 2014 2) inkluderar den täckdikade åkerarealen som tagits ur odlingsbruk 1995 ha 2005 ha 2013 ha 2014 ha Genomsnitt av gårdarnas åkerareal 21,7 33,0 41,5 43,0 Källa: Naturresursinstitutet 17

SKÖRD 1995 2005 2013 2014 Vete areal 1000 ha 101 215 228 267 totalskörd milj. kg 380 801 869 1088 skörd kg/ha 3 770 3 730 3 820 4 070 Råg areal 1000 ha 21 14 12 24 totalskörd milj. kg 58 32 26 75 skörd kg/ha 2 770 2 290 2 090 3 160 Korn areal 1000 ha 516 594 494 497 totalskörd milj. kg 1 764 2 103 1 904 1 855 skörd kg/ha 3 420 3 540 3 850 3 730 Havre areal 1000 ha 329 345 344 305 totalskörd milj. kg 1 097 1 073 1 197 1 039 skörd kg/ha 3 330 3 110 3 480 3 410 Sockerbeta areal 1000 ha 35 31 12 14 totalskörd milj. kg 1 110 1 181 480 626 skörd kg/ha 31 900 37 870 40 190 45 820 Oljeväxter areal 1000 ha 85 77 53 43 totalskörd milj. kg 128 106 80 62 skörd kg/ha 1 500 1 380 3 160 3 140 Ärter areal 1000 ha 5 4 4 6 totalskörd milj. kg 11 8 11 14 skörd kg/ha 2 420 93 2 570 2 540 Potatis areal 1000 ha 36 29 22 22 skörd milj. kg 798 743 622 600 skörd kg/ha 22 110 25 700 28 120 27 300 Grönsaker totalskörd milj. kg 234 248 254 269 tomat 31 38 38 40 växthusgurka 24 32 36 38 huvudkål 24 19 22 24 morot 61 67 71 74 lök 17 21 23 26 Grönsaker i kruka (milj. st.) 30 64 97 108 Källa: Naturresursinstitutet 18

LANTBRUKETS PRODUKTIONKOSTNADER 2000 2005 2013 2014 f. Kostnadspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Förnödenhetskostnad 1 525 1 628 2 235 2 072 Gödsel, kalk 193 185 285 267 Övriga växtodlings kostnader 264 324 388 383 Bränsle 189 207 341 308 Elektricitet 114 102 207 194 Foderkostnader 482 454 620 544 Husdjurkostnader 282 357 395 375 Kostnad för gårdsanvändning 318 314 536 463 Maskinkostnader 757 885 1 104 1 095 Avskrivningar på maskiner 445 545 595 594 Övriga maskinkostnader 311 340 508 501 Byggnadskostnader 301 329 379 377 Avskrivningar på byggnader 237 273 306 305 Övriga byggnadskostnader 64 57 73 73 Övriga kostnader 641 785 921 924 Försäkringar LFÖPL 227 262 318 311 Fasta hyror 82 104 150 161 Övriga avskrivningar 44 45 50 50 Övriga kostnader 288 373 403 402 Arbetskostnader 1 493 1 771 1 482 1 434 Lönekostnader 190 180 236 234 Företagarfamiljens löneanspråk 1 303 1 591 1 246 1 200 Räntekostnader 598 622 734 720 Ränteutgifter 133 114 111 104 Räntekrav på eget kapital 465 508 624 616 Kostnader totalt 5 631 6 335 7 391 7 085 Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat kostnad för användningen av eget foder och utsäde 19

LANTBRUKETS INTÄKTER 2000 2005 2013 2014 f. Intäktspost Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Växtodlingsinkomster 881 720 1 161 1 034 Råg och vete 84 74 160 151 Korn 171 155 283 235 Havre och andra spannmål 139 80 163 136 Oljeväxter 15 19 48 41 Vallfoder 269 218 397 358 Potatis och sockerbeta 183 158 82 88 Baljväxter och andra växter 21 16 26 25 Husdjurinkomster 1 612 1 653 2 154 2 075 Nötboskapintäkter 1 089 1 094 1 510 1 491 Svinintäkter 311 360 373 330 Fjäderfäintäkter 204 194 219 201 Får- och getinkomster 9 6 53 53 Växthus- och frilandsinkomster 549 517 614 557 Finansiella intäkter 16 14 12 11 Övriga intäkter 147 168 209 229 Stöd totalt 1 776 1 966 2 002 1 954 CAP-stöd 385 514 596 554 LFA-stöd och miljöstöd 721 747 814 811 Nationella stöd och investeringsstöd 667 702 584 589 Bruttointäkter 4 981 5 038 6 152 5 860 Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT Lönsamhetsbokföringens resultat Värdet av eget foder och utsäde är medräknat i kalkylen 20

STATISTIK OM BIODLING ÅR 2014 Medlemmar i Suomen Mehiläishoitajain Liitto SML ry 2 256 Professionella biodlare, st 65 Antal ekologiska biodlare 61 Antalet producerande bikupor (övervintrade) 60 000 Antalet ekologiska bikupor 4 915 Skörden från en bikupa, kg 55 Honugsproduktion, ton 2 600 Import av honung, ton 1 605 Totalkonsumtion av honung, ton 3 200 Konsumtion av honung, g/pers 591 Bisamhällets förluster under vintern 2), % 7 Biodlingens totalintäkt 3), 27 200 Källa: Finlands Biodlares Förbund r.f., Naturresursinstitutet odlare med fler än 100 bikupor som fått stöd 2) andelen bin som dött under vintern 3) statistik för år 2013 LANTBRUKETS LÖNSAMHETSKVOT ENLIGT PRODUKTIONSINRIKTNING 2001 2014 f. 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2-0,0-0,2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Spannmålsodling Trädgårdsproduk on Mjölkproduk on Övrig nötproduk on Svinproduk on Alla gårdar Källa: MTT Lantbrukets Totalkalkyl Information för 2012 2014 ej tillgänglig 21 2010 2011 2012 2013 2014e

FÖRETAGARINKOMST 2000 2005 2013 2014 f. Milj. e Milj. e Milj. e Milj. e Företagarinkomst 1 114 808 628 592 Källa: MTT doktorn. Lantbrukets totalkalkyl. Data: MTT lönsamhetsbokföring PRODUCENTPRISER 1995 2005 2013 2014 förändring 13/14 % Mjölk cent/l mejeriets mjölklikvid 31,3 31,5 39,8 40,6 2,1 mejeriets tillskottslikvid 1,5 2,2 3,8 1,1-72,3 Kött e/kg nötkött 2,4 2,1 3,1 3,0-2,6 griskött 1,3 1,3 1,7 1,6-9,2 broiler 1,1 1,1 1,5 1,5-3,3 lammkött 1,9 2,6 3,9 4,0 2,8 hästkött 1,3 0,3...... Hönsägg e/kg 0,5 0,6 1,2 1,0-14,5 Spannmål och rotfrukter vete 2) e/tn 147,0 106,2 200,0 166,9-16,5 råg 2) e/tn 149,5 118,4 218,1 196,6-9,9 korn 2) e/tn 122,3 99,5 175,2 132,8-24,2 havre 2) e/tn 118,4 87,1 168,5 126,3-25,0 maltkorn 2) e/tn 142,1 115,3 210,2 159,2-24,3 matpotatis 3) e/100 kg.... 23,8 14,6-38,7 oljeväxter 2) e/tn.. 200,1 408,8 361,7-11,5 Källa: Naturresursinstitutet I-klass mjölk (4,3/3,3 %), utan produktionsstöd 2) baspriset som betalas till odlarna och som inkluderar transporten till den första mottagningsplatsen. 3) priset som betalats åt odlarna per 100 nettokilo levererad till packeriet. Inkluderar ej nypotatis. 22

HUSDJUR Djur och djurvälfärd Antal husdjur, 1000 st. 1995 2005 2013 2014 Hästar 50 64 75 75 Nötkreatur 1 148 959 912 914 mjölkkor 399 319 283 285 dikor 29 35 57 58 Får 159 87 136 138 tackor 69 52 69 69 lamm och baggar 90 35 66 69 Svin 1 400 1 401 1 308 1 245 modersuggor 161 177 126 121 gödsvin 451 460 490 464 smågrisar 476 451 365 362 Fjäderfän 10 358 10 538 11 981 12 577 hönor 4 179 3 128 3 432 3 645 broiler 4 276 5 472 6 861 7 341 kalkoner 80 495 274 292 Getter 6 7 5 4 Renar 208 207 192 187 Källa: Naturresursinstitutet, Statistikcentralen, Finlands Hippos rf DJUR PER GÅRD I GENOMSNITT Djur och djurvälfärd Djurantal st/gård 2012 2013 2014 Svin 1 175 1 275 1 336 Nötkreatur 70 73 77 Fjädefän 32 412 30 331 29 733 Källa: Naturresursinstitutet Definitionen på jordbruks- och trädgårdsföretag har ändrats 2013. Uppgifter från år 2012 har framställts retrospektivt. Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år. 23

Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER PÅ BASEN AV URVAL Granskningar Försummelser st 2011 2013 2014 2011 2013 2014 Svin 52 63 55 13 12 16 Nötkreatur 362 244 200 97 66 46 Höns 26 20 5 5 3 0 Broiler.. 132 3.. 64 0 Getter 12 9 4 0 1 0 Ankor och 8 11 1 0 0 0 gäss Får 32 42 12 8 7 0 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira Djur och djurvälfärd DJURSKYDDSINSPEKTIONER INOM KOMMERSIELL DJURTRANSPORT 2005 2011 2013 2014 Inspektioner (st) 451 387 384 418 Missförhållander (%) 24 16 20 12 Källa: Livsmedelssäkerhetsverket Evira 24

FÖRVERKLIGANDET AV ARBETET FÖR DJURENS HÄLSOVÅRD PÅ SVIN- OCH NÖTGÅRDAR Djur och djurvälfärd Hälsovårdsavtal med veterinär Täckning % På special- På nationell På basnivå 3) Passiverade 4) Hälsovårdsbesök nivå nivå 2) 3) 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Svingårdar (djurhållningsplatser) 1 747 1528 95 91 64 60 1 456 1366 80 61 211 101 6 587 6285 Nötgårdar 7 548 7580 57 57................ 5 872 5745 Källa: ETT, Sikava (hälsoklassificeringssystem för svinhus) och Naseva (nationell uppföljning av hälsovård på nötkreatursgårdar) fyller de frivilliga specialkrav som näringen ställt på avelssvingårdar www.sikava.fi 2) fyller de frivilliga hälsovårdskrav som näringen fastställt 3) något av den nationella nivåns frivilliga krav fylls inte 4) förvaringsutrymmet tomt 25

Djur och djurvälfärd GRÄNSVÄRDEN FÖR ANSVARSFULL PRODUKTION INOM SVINKÖTTSPRODUKTIONEN Djurhållningsplatser, med IAP Period underskrids överskrids IAP-överskridningar, slaktsvin Djur och djurvälfärd GÅRDAR SOM ERHÅLLER STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE ¹) Gårdar st 2012 % av gårdarna 2013 % av gårdarna 2014 % av gårdarna Nötkreatursgårdar 5 364 38 5 006 39 4 875 40 Svingårdar 846 47 757 48 715 49 Källa: Mavi ¹) gårdar till vilka stöd har utbetalats 26 IAP-överskridningar, suggor helkropp dödlighet helkropp delkropp dödlighet 1_2014 96,1 3,9 0,6 1,1 1,4 0,4 0,5 2_2014 94,1 5,9 0,6 1,0 2,2 1,2 0,4 Källa: ETT, Sikava (register för hälsoklassificering av svinhus) Indikatorer för ansvarsfull produktion (IAP) är en del av nationella nivåns krav för svinköttsproduktionen (sikava.fi/terveysluokitus). Överskridningar av dessa gränsvärden granskas varje halvår. Gränsvärdet för avslag på helkroppar: suggor 7 % och slaktsvin 1,1 %. Gränsvärdet för avslag på delkroppar är 12 %. Gränsvärdet för dödlighet: suggor 25 % och slaktsvin 4 %. ¹) %-andelar av djurhållningsplatser i förhållande till alla djurhållningsplatser Djur och djurvälfärd ANVÄNDNINGEN AV ANTIMIKROBIELLA LÄKEMEDEL BLAND PRODUKTIONSDJUR EU/ETA-områdets i medeltal Finland 2010 2) 2011 3) 2012 4) 2010 2011 2012 mg/pcu 131 151 144 25 24 24 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ESVAC konsumtionen i proportion till produktionsdjurspopulationen (PCU, population correction unit = populationskorrektionsenhet, i räkningen beaktas de viktigaste produktionsdjursarterna) EU/ETA-områdets resultat är beräknat genom att dela totalförsäljningen av antimikrobiella läkemedel i alla länder som deltagit i rapporten med sammanlagd populationskorrektionsenhet i dessa länder. 2) antalet länder som deltagit: 19, 3) antalet länder som deltagit: 25, 4) antalet länder som deltagit: 26

HÖNSGÅRDAR 2014 Djur och djurvälfärd Produktionsform % av äggproduktionen Inredd bur 62 Golv 33 Ekologisk 4 Källa: Finlands fjäderfäförbund Djur och djurvälfärd LADUGÅRDSTYPER FÖR KOKONTROLLBESÄTTNINGAR 2014 Ladugårdar % Kor % Medelkoantal, st/gård Båsladugård 3 966 70 102 719 49 25,9 Lösdrift 1 680 29 108 192 50 64,4 Övriga 53 1 2 523 1 47,6 Totalt 5699 100 213 434 100 37,9 Källa: ProAgria i uppgifterna ingår inte alla besättning inom produktionsuppföljningen Båsladugård: Kon är fjättrad från huvudet till båset, där den kan äta och vila och där den även mjölkas. Lösdriftsladugård: Korna går lösa i byggnaden, där det finns ett skilt utfodrings- och viloområde. Korna mjölkas antingen vid mjölkningsstationen eller av en robot. BETE OCH UTOMHUSVISTELSE 2014 Djur och djurvälfärd Boskap st % Sommar på bete, vinter utomhus 455 7,9 Sommar på bete, vinter inomhus 3 895 67,8 Sommar i rastgård, vinter utomhus 103 1,8 Sommar i rastgård, vinter inomhus 347 6,0 Sommar och vinter inomhus 946 16,5 Sammanlagt 5 746 100 Källa: ProAgria 27

MJÖLKNINGSMASKINER 2014 Djur och djurvälfärd Typ av mjölkningsmaskin Gårdar % Rörmjölkning 3996 67,2 Automatisk mjölkning 722 12,1 Mjölkningsstation, fiskben 628 10,6 Mjölkningsstation, tandem 395 6,6 Kannmjölkningsmaskin 94 1,6 Station med mjölkning 64 1,1 bakifrån Karusell 15 0,3 Automatisk mjölkning och 10 0,2 mjölkningsstation Annan mjölkningsstation 23 0,4 Sammanlagt 5 947 100 Källa: ProAgria Djur och djurvälfärd KOKONTROLLBESÄTTNINGARNAS MEDELPRODUKTION OCH MJÖLKENS SAMMANSÄTTNING 2014 Ras Kor, st Medel- Mjölkens sammansättning, % produk- tion, kg/ko Protein Fett EKM ¹) Celltal 2) Ayrshire 132 627 8 749 3,44 4,27 9 137 164 Holstein 95 839 9 707 3,31 3,96 9 689 187 Finsk boskap 2 723 6 104 3,44 4,39 6 450 186 Östfinsk boskap 366 3 783 3,44 4,24 3 944 194 Västfinsk boskap 1 818 6 777 3,45 4,43 7 192 183 Nordfinsk 539 5 410 3,39 4,26 5 649 198 boskap Jersey 420 7 958 3,63 4,84 9 006 165 Övriga 154 7 820 3,39 4,08 8 040 144 Sammanlagt 231 763 9 112 3,38 4,13 9 333 174 Källa: ProAgria ¹) energijusterad mjölkproduktion (mjölkens fett-, protein- och laktoshalter beaktas) 2 ) geometriska medeltalet för mjölkens cellhalt 28

LIVSMEDEL Näring LIVSMEDELSKONSUMTION PER PERSON I FINLAND OCH EU Konsumtion 1995 2005 2011 2013 EU-27 2014 f. kg/person Spannmål 69,8 78,8 78,8 80,0 124,9 80,0 Potatis 59,6 62,0.. 52,3 71,9 52,3 Totalkonsumtion av kött 3) 60,3 73,0 77,6 77,1 82,5 76,6 nötkött 18,8 18,6 18,6 18,4 15,7 18,7 svinkött 32,0 33,5 36,4 35,6 40,4 34,6 fjäderfä 3) 9,0 16,1 18,2 19,5 21,7 20,1 annat kött 0,6 4,8 4,4 3,6 4,8 3,2 Flytande mjölkprodukter totalt (liter) 198,1 189,7 183,8 181,4 240,1 2) 178,4 mjölk 145,6 134,6 127,6 132,2.. 130,9 surmjölksprodukter 37,1 36,8 40,7 37,3.. 35,3 grädde 6,3 5,8 6,3 6,7 4,0 6,5 Smör 5,2 2,7 4,1 4,4 3,7 3,9 Vegetabiliska oljor...... 5,2.. 5,2 Ost 15,3 18,6 22,5 23,2.. 24,9 Glass (liter) 14,1 14,0 12,3...... Ägg 11,7 9,3 10,0 10,7 12,0 10,8 Socker 35,4 32,0 30,1 28,9 33,3 29,5 Frukt 75,9⁴) 75,9 58,2⁵) 58,4 5) 100,1⁴) 61,2 5) Grönsaker 61,7 68,4.. 61,2 115,8 65,3 Fisk (rensad) 14,0 14,1 15,2...... Kaffe (rostat) 8,3 9,6 12,7 10,0 4,8 9,5 Läskedrycker (l) 45,8 52,0 56,0 45,5.. 44,4 Öl (liter) ⁶) 82,7 90,6 89,0 85,6 70,1 84,1 Vin (liter) 8,2 10,8.. 12,1 24,4 11,8 Starka alkoholdrycker (liter) 4,9 6,7 5,4 4,9.. 4,6 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Naturresursinstitutet, FAO - Statistic Division - Food Balance Sheet, ICO (International Coffee Organization), Canadean, Livsmedelsindustriförbundet, Bryggeriförbundet år 2011 2) mejeriprodukter, utan smör 3) beräkningsgrunderna ändrade 2007 2012 4) bär medräknat 5) fruktsaft borträknat 6) från och med 2009 siffrorna innehåller också turistinförse 29

Näring DAGLIGA INTAGET AV ENERGIGIVANDE NÄRINGSÄMNEN OCH KOSTFIBRER I GENOMSNITT SAMT DERAS ANDEL AV DEN TOTALA ENERGIN Intag/ dygn E% Män Kvinnor Män Kvinnor Recommendation Protein, g 95,0 72,0 17,3 17,2 10 20 E% Fett, 2) g 93,0 71,0 37,0 35,9 25 40 E% Mättat fett 3), g 39,0 30,0 15,5 15,1 < 10 E% Enkelomättat fett 3), g 36,0 27,0 14,5 13,8 10 20 E% Fleromättat fett 3), g 17,2 13,4 6,9 6,9 5 10 E% Kolhydrat, g 230,0 186,0 42,2 43,9 45 60 E% Sackaros, g 51,0 43,0 9,2 10,0 10 E% Fiber, g/mj 2,4 2,9 3 g/mj Energi, MJ (kcal) 9,4 (2 243) 7,3 (1 733) Källa: Finravinto 2012 -undersökningen 25 64 -åringar Energin innehåller kostfibrer och alkohol näringsämnets andel av totala energiintaget 2) extraherat råfett 3) som triglycerider 30

MEST BETYDANDE KÄLLOR AV ENERGI OCH NÄRINGSÄMNEN Näring Energi Mä at fe Sackaros Kos ibrer Salt Spannmål Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Grönsaker, grönsaksrä er 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Kö rä er 30 18 15 31 17 27 23 21 31 19 17 23 26 21 20 61 12 10 52 19 13 32 32 10 33 24 13 Mjölkprodukter Pålägg, oljor, såser 20 13 17 Drycker Frukter, bär, frukt- och bärrä er Socker, sötsaker Annat Källa: Finravinto 2012 -undersökningen 25 64 -åringar 31

Näring INTAGET AV VITAMINER OCH NÄRINGSÄMNEN FRÅN MATEN JÄMFÖRT MED REKOMMENDATIONERNA (% av rekommenderat intag) Män A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod Kvinnor 0 100 200 300 400 % A-vitamin D-vitamin E-vitamin Tiamin Riboflavin Niasin Pyridoksin Folater B-12-vitamin C-vitamin Natriumklorid Kalium Fosfor Kalcium Magnesium Järn Selen Zink Koppar Jod 0 100 200 300 400 % Källa: Finravinto 2012 -undersökningen 25 64 -åringar 32

FINLÄNDARNAS DAGLIGA MÅLTIDER (%-andelar) Näring Barn/unga 4) Arbetsför ålder Åldringar Lågstadium 5) Högstadium 6) Gymnasium/ yrskesskola 7) Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Män Kvinnor Män Kvinnor Morgonmål 90 91 63 8) 67 8) 57 60 91 95 94 98 Lunch 96 94 85 8) 73 8) 84 86 79 84 Middag 86 91 77 8) 67 8) 83 81 72 72 Mellanmål 70 68 29 8) 35 8) 88 95 92 95 Kvällsmål 92 87 69 8) 64 8) 80 85 81 85 Dryckesmåltid 2) 86 84 74 77 Skollunch 68 65 71 71 Familjemåltid 3) 48 42 41 37 Källa: Finravinto 2012 -undersökningen, Late-undersökningen, Enkäten Hälsa i skolan 2013 hos barn mellanmål avnjutet på eftermiddagen 2) måltid som består av endast dryck 3) måltid på eftermiddagen eller kvällen då hela familjen äter tillsammans 4) hos barn och unga måltider under vardagar 5) 1. och 5. klassister i grundskolan 6) 8. och 9. klassister i grundskolan 7) 1. och 2. årets studeranden i gymnasier och yrkesskolor 8) 8. klassister i grundskolan 33

HÄLSOBETEENDE (%) Näring Vuxna Pensionärer 2) Kännetäcken för kostkvaliteten Konsumtion av frukter, bär 3) 32 37 Konsumtion av färska grönsaker 3) 44 36 Användning av fettfri mjök 41 30 De som vanligtvis använder margarin eller pålägg av växtfett på brödet 51 56 Användning av alkohol Aldrig 13 25 Minst en gång i veckan 33 29 Dagligen 3 4 Röker dagligen 14 7 Överviktiga eller feta 4) 50 43 Sömn Under 6 timmar 4 6 8,9 timmar 87 9 timmar eller mer 9 Källa: Den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa 2014, Den pensionerade befolkningens hälsobeteende och hälsa 2013, Finriski 2012 -undersökningen 15 64 -åringar, 2014 2) > 65-åringar, 2013 3) 6 7 dagar i veckan 4) hos vuxna BMI 25 eller mer, hos pensionärer BMI 27 eller mer SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD FÖR LIVSMEDEL Närhet Produktionsmängd i % av konsumtionen 1994 2005 2013 2014 (produktion+import) Brödsäd 75 102 115 155 Mjölkprodukter, självförsörjning av flytande produkter 112 106 95 97 Nötkött 111 89 81 81 Svinkött 113 116 100 99 Ägg 130 119 115 113 Socker 68 83 39 51 Tomat.. 62 61 58 Gurka.. 74 79 80 Morot.. 94 92 92 Lök 2).. 80 92 92 Blomkål.. 62 82 82 Jordgubbe.. 67 70 68 Hallon.. 24 19 23 Äpple 3).. 21 9 9 Äpple (innehåll. hemträdgårdsprod... 31 19 20 Källa: Suomen Gallup Elintarviketieto Oy, Frukt- och bärodlarförbundet, Inhemska Trädgårdsprodukter rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, Naturresursinstitutet, Tullstyrelsen rova medräknat 2) vitlök och purjo borträknat 3) uppskattade siffror (innehåller ej hemträdgårdsproduktion) 34

MATFÖRÄDLINGENS ANDEL AV LANDSKAPENS EKONOMI Närhet Hela Finland 7,1 % 13,2 miljarder euro 95 860 årsverken Lappland 2,5 % 132,3 milj.e 1 183 årsverken Mellersta Österbot. 10,6 % 234,1 milj.e 2 389 årsverken Österbotten 5,7 % 341,5 milj.e 3 509 årsverken Södra Österbotten 25,4 % 1 326,2 milj.e 10 300 årsverken Satakunda 7,6 % 544,9 milj.e 5 013 årsverken Egentliga Finland 9,7 % 1 451,3 milj.e 10 832 årsverken Åland 6,5 % 69,7 milj.e 601 årsverken Norra Österbotten 7,7 % 891,8 milj.e 7 105 årsverken Birkaland 4,8 % 785,4 milj.e Mellersta Finland 5,4 % 438,3 milj.e 4 010 årsverken 35 Kajanaland 1,8 % 36,3 milj.e 383 årsverken Södra Savolax 4,2 % 165,4 milj.e 1 714 årsverken Norra Karelen 5,3 % 219,2 milj.e 2 597 årsverken 6 910 årsverken Södra Karelen 4,2 % 174,7 milj.e 1 626 årsverken Kymmenedalen 4,6 % Nyland 5,8 % 4 002,2 milj.e 19 004 årsverken Egentliga Tavastland 12,2 % 666,7 milj.e 5 210 årsverken Källa: Helsingfors universitet, Ruralia-institutet av bruttonationalprodukten Norra Savolax 9,5 % 664,5 milj.e 6 771 årsverken 247,9 milj.e 1 825 årsverken Päijänne-Tavastland 13,2 % 824,5 milj.e 4 877 årsverken

LIVSMEDELSFÖRÄDLING ENLIGT NÄRINGSGREN 2000 2013 2014 Näringsgren < 20 pers 20 pers < 20 pers 20 pers < 20 pers 20 pers Slakt och köttförädling 330 50 374 40 385 42 Fiskförädling 243 13 298 16 300 15 Grönsaks-, bär- och fruktförädling 373 22 439 22 433 27 Vidareförädling av mjölk 108 42 81 31 89 32 Tillverkning av kvarnprodukter 145 8 124 16 128 14 Bageriverksamhet 991 110 879 86 874 78 Dryckestillverkning 85 14 116 16 128 19 Förädling av övriga livsmedel 330 48 351 42 343 43 Totalt 2 605 307 2 662 269 2 680 270 Källa: Temagruppen MatFinland 36

LIVSMEDELSINDUSTRINS STÖRSTA NÄRINGSGRENAR Produktionens bruttovärde Förändring Råvaror Helhetsförädlingsvärde Förändring 2012 11/12 2012 2012 11/12 Näringsgren milj. e % milj. e milj. e % Löner 2012 milj. e Personal Totalt Slakt och köttförädling 2 757,5 7,1 1 564,9 508 0,7 287,6 7 596 Mejeriprodukter och glass 2 739 1,7 1 689,4 435,3 1,5 219,9 4 845 Grönsaker och frukt 473,2 0,2 294,5 128,8-4,3 62,3 1 634 Fiskprodukter 311,1 8 227 68,1 33,1 29,3 830 Olja och fetter 228,9-4,4 153,4 35,7-11,4 12,4 270 Kvarnprodukter och stärkelse 358 5,8 190,9 52,8-22,0 28,7 496 Malttillverkning 81,7-8,5 56,8 17,8 28,6 7,5 168 Foder 668 7,6 525,2 88,6-1,5 34,3 788 Alkoholdrycker 1 051,7 0,2 602,4 307,5 4,7 134,8 2 909 Läskedrycker och vatten 90,4 8 47 29,5-7,6 8,6 210 Bageriproducter 1 069,6-2,3 293,9 473,7 0,2 241,5 7 435 Choklad, sötsaker, kakao 460 6,6 164,1 132,7 1,6 59,8 1 640 Kryddor och kryddsåser 87,9 10,8 57,9 18,5 0,8 10,7 311 Färdigmat 353,4 7,9 117,3 110,1 32,7 61,2 1 756 Andra livsmedel 859,6 13,9 429,1 190,7 8 66 1 627 Totalt 11 590 3,6 6 413,8 2 597,8 2,5 1 264,6 32 512 Källa: Statistikcentralen, områdes- och näringsgrensstatistik över industrin 37

UTRIKESHANDELN MED LIVSMEDELSPRODUKTER Produktgrupp Import milj. e 1995 2005 2013 2014 Industriella produkter Alkoholdrycker, starka och viner 99,5 267,8 327,8 341,4 Fetter och oljor 31,1 41,2 56,8 57,5 Fruktkonserver 28,3 47,1 74,8 80,2 Honung 1,3 2,2 5,9 6,8 Kaffe (instant och rostat) 11,3 19,7 64,5 59,0 Fiskprodukter 50,1 82,2 165,2 151,3 Växtsaft och -extrakt 9,1 13,0 17,3 13,4 Växtkonserver 18,2 38,7 68,1 69,2 Soppor och buljong 8,5 12,8 16,9 15,6 Barnmat 2,0 9,3 22,7 21,9 Kött 57,3 102,8 218,5 213,8 Köttprodukter 12,1 41,6 111,2 112,7 Mjölkprodukter 63,6 178,8 407,3 411,6 Malt 1,7 0,4 4,1 1,0 Margarin 6,9 23,6 35,7 33,8 Djupfrysta bär och grönsaker 23,6 59,0 102,3 91,0 Safter 32,6 46,2 56,3 61,5 Kvarnindustriprodukter 1,4 3,0 8,8 12,5 Öl 7,4 20,6 38,3 36,6 Potatismjöl 0,5 1,6 0,5 0,5 Foder 83,7 147,0 304,1 312,1 Senap 1,0 4,7 3,8 2,5 Socker och melass 9,9 33,5 36,5 34,5 Sockerkemiska produkter 3,5 6,4 4,8 4,1 Choklad och sötsaker 90,9 134,7 210,1 213,1 Tomatsås 5,8 13,9 23,1 23,2 Stärkelseprodukter 69,5 82,0 120,2 108,0 Spannmålsprodukter 66,2 197,3 341,6 348,8 Läskedrycker och mineralvatten 4,0 33,5 47,4 48,0 Övriga livsmedel 60,9 116,4 242,3 250,0 Industriella produkter totalt 860,1 1 781,6 3 136,9 3 135,6 Lantbruksprodukter Specialväxter 49,0 57,3 95,3 72,2 Frukter 146,7 220,3 302,5 309,4 Kakaobönor 0,2 0,0 0,1 0,2 Råkaffe 124,3 115,7 160,9 183,1 Färsk fisk 14,4 65,6 189,5 196,5 Ägg 0,1 1,3 2,4 3,1 Bär 2,6 5,7 14,6 15,8 Kryddor 4,4 6,8 12,4 12,9 Nötter 7,4 9,5 22,4 32,3 Råsocker 17,7 26,7 82,2 51 Te 6,9 11,4 14,7 13,9 Grönsaker och rotfrukter 62,5 113,6 192,4 195 Spannmål 37,2 28,5 38,5 33,8 Blötdjur 2,4 4,1 11,4 12,4 Lantbruksprodukter sammanlagt 475,6 666,7 1 139,3 1 131,6 Alla livsmedel totalt 1 335,8 2 448,3 4 276,0 4 267,0 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbund rf oljefrön och -frukter, sockerbeta och -rör, andra frön och växtdelar 38

Förändring Export milj. e Förändring 14/13 1995 2005 2013 2014 14/13 4,1 40,1 73,4 135,9 147,8 8,8 1,2 7,0 26,5 21,4 18,3-14,5 7,2 2,6 3,9 4,9 4,4-10,2 15,3 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0-8,5 21,9 8,0 28,7 30,6 6,6-8,4 13,2 9,6 17,0 16,4-3,5-22,5 0,0 1,6 2,6 2,8 7,7 1,6 2,4 4,9 5,3 6,0 13,2-7,7 0,4 0,4 2,3 1,1-52,2-3,5 7,4 4,9 9,3 9,6 3,2-2,2 26,4 91,5 123,9 101,7-17,9 1,3 11,4 8,5 9,7 12,4 27,8 1,1 161,9 303,1 523,8 464,4-11,3-75,6 15,7 21,9 16,1 15,5-3,7-5,3 30,7 32,7 7,0 7,0 0,0-11,0 9,0 18,2 28,5 25,1-11,9 9,2 13,0 2,1 3,3 3,8 15,2 42,0 4,3 7,7 28,4 29,1 2,5-4,4 19,7 11,3 14,6 14,1-3,4 0,0 0,2 0,5 0,4 0,5 25,0 2,6 15,0 21,7 46,1 50,9 10,4-34,2 0,4 0,3 0,7 0,9 28,6-5,5 9,6 18,7 27,3 24,6-9,9-14,6 13,4 81,5 0,0 0,0 0,0 1,4 94,9 86,3 103,4 103,4 0,0 0,4 6,6 0,3 1,0 1,4 40,0-10,1 8,5 15,7 9,5 7,5-21,1 2,1 44,1 53,4 79,3 87,9 10,8 1,3 7,4 4,8 19,8 8,3-58,1 3,2 21,5 48,0 24,4 28,8 18,0 0,0 609,0 961,9 1 294,7 1 224,4-5,4-24,2 0,1 0,0 2,0 4,6 130,0 2,3 13,0 0,8 1,5 1,5 0,0 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13,8 2,3 0,0 11,0 11,7 6,4 3,7 2,1 3,3 23,9 21,6-9,6 29,2 7,1 6,6 11,8 12,4 5,1 8,2 0,8 0,2 2,7 3,2 18,5 4,0 1,5 1,9 6,9 8,2 18,8 44,2 0,1 0,0 0,2 0,3 50,0-38,0 0,0 0,8 1,1 1,2 9,1-5,4 3,4 0,7 1,3 1,1-15,4 1,4 7,2 3,9 5,4 6,1 13,0-12,2 35,8 42,3 130,4 160,0 22,7 8,8 0,7 0,2 0,4 0,4 0,0-0,7 74,0 60,9 198,6 232,3 17,0-0,2 683,1 1 022,8 1 493,3 1 456,7-2,5 Obs! Siffrorna är avrundade och totalsumman beskriver exportens och importens verkliga värden. 39

LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS 1995 % 2005 % 2013 % 2014 % Ryssland 29,5 Ryssland 19,7 Ryssland 28,9 Ryssland 21,4 Sverige 14,2 Sverige 15,4 Sverige 18,5 Sverige 20,6 Estland 6,9 Estland 9,2 Estland 9,1 Estland 9,8 Tyskland 5,1 USA 5,9 Tyskland 4,9 Tyskland 4,4 Belgien 4,4 Tyskland 5,3 Kina 3,6 Kina 3,5 Norge 3,7 Storbritannien 4,4 Danmark 2,7 USA 3,3 USA 3,6 Polen 3,2 Norge 2,6 Danmark 3,1 Storbritannien 3,4 Norge 2,9 USA 2,6 Nederländerna 3,1 Danmark 3,2 Danmark 2,8 Storbritannien 2,4 Norge 2,9 Nederländerna 2,8 Frankrike 2,8 Polen 2,4 Polen 2,7 Övriga 23,2 Övriga 28,4 Övriga 22,2 Övriga 25,2 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Totalt 100 Källa: Tullstyrelsen, Livsmedelsindustriförbundet rf 40

LIVSMEDELSEXPORT LANDSVIS / PRODUKTGRUPP, EXPORT 2014 Ryssland 1 000 e Ostar 84 168 Smör och andra mjölkfetter 45 936 Foderblandningar 20 213 Mjölk och grädde 11 792 Alkoholdrycker 11 437 Andra mjölkprodukter 10 445 Andra bageriprodukter 10 266 Choklad 9 331 Andra spannmålsprodukter 8 823 Kaffe, rå 8 447 Malt 8 303 Yoghurt 8 101 Andra kvarnindustriprodukter 7 836 Fiskfrysvaror 4 114 Bröd 3 930 Mjölkpulver 3 877 Öl 3 446 Kaffe, rostat 3 237 Fjäderfä 3 177 Läskedrycker 3 001 Övriga 39 979 Totalt 309 859 Källa: Tullstyrelsen, Finlands Livsmedelsindustriförbund rf Sverige 1 000 e Yoghurt 30 369 Alkoholdrycker 27 782 Choklad 26 571 Andra mjölkprodukter 25 398 Mjölk och grädde 22 795 Andra bageriprodukter 13 318 Animaliskt och vegetabiliskt fett 12 096 Sötsaker 11 639 Smör och andra mjölkfetter 10 397 Andra kött- och djurdelar 7 833 Svinkött 7 358 Mjölkpulver 6 415 Ostar 5 978 Ägg 5 747 Bär, djupfrysta 5 361 Korvar 5 034 Stärkelsederivat 4 846 Andra köttprodukter 4 806 Nötkött 4 301 Korn 3 893 Övriga 56 894 Totalt 298 831 Estland 1 000 e Alkoholdrycker 25 710 Fisk, färsk 13 694 Kaffe, rostat 12 679 Andra livsmedel 12 599 Öl 7 256 Choklad 6 975 Fiskfrysvaror 5 603 Fjäderfä 4 694 Svinkött 3 936 Vetemjöl 3 057 Fisk, torkad, saltad, rökt 3 043 Ägg 2 849 Kristallsocker 2 782 Sötsaker 2 182 Andra bageriprodukter 2 017 Mjölkpulver 1 923 Ostar 1 687 Kaffe, rå 1 631 Margarin 1 626 Korn 1 594 Övriga 24 981 Totalt 142 518 41

LIVSMEDELSINDUSTRINS FoU-KOSTNADER (% av produktionen) Finland 2010 0,65 Finland 2011 Finland 2012 EU-15, 2007 0,38 0,57 0,64 Källa: Statistikcentralen, OECD Main Science and Technology Indicators KONSUMTIONSUTGIFTER Privata konsumtionsutgifter 1995 2005 2013 2014 milj. euro, enligt gängse priser Livsmedel och alkoholfria drycker 7 411 9 381 13 529 13 736 Livsmedels och alkoholfria dryckers andel av konsumtionsutgifterna, % 15 12 13 13 Alkoholdrycker och tobak 2 976 4 052 4 967 5 023 Beklädnad och skodon 2 218 3 771 4 765 4 685 Bostad och energi 11 889 19 253 28 576 29 806 Möbler, hushållsmaskiner o.-tillbehör 2 132 4 147 5 341 5 384 Hälsa 1 631 3 367 4 643 4 717 Trafik 5 924 10 438 13 026 12 969 Telekommunikation 780 2 185 2 459 2 464 Rekreation och kultur 5 087 9 094 11 791 11 683 Studier 228 333 410 409 Hotell, caféer och restauranger 3 383 5 259 6 625 6 682 Övriga varor och tjänster 4 709 7 074 9 907 10 301 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper 42

LIVSMEDELSUTGIFTER Hushållens livsmedelsutgifter per person 1995 2005 2013 2014 e/å % e/å % e/å % e/å % Bröd och spannmålsprodukter 232 17 301 18 380 16 380 16 Kött och köttprodukter 311 23 359 21 492 21 481 20 Fisk och fiskprodukter 58 4 73 4 115 5 117 5 Mjölk, ost och ägg 248 18 308 18 463 20 469 20 Fetter och oljor 42 3 39 2 51 2 46 2 Frukter och grönsaker 190 14 287 17 422 18 437 19 Potatis och potatisprodukter 45 3 45 3 54 2 53 2 Socker 21 2 14 1 15 1 15 1 Kaffe, te och kakao 69 5 45 3 70 3 72 3 Andra födoämnen 150 11 203 12 272 12 279 12 Totalt 1 365 100 1 674 100 2 334 100 2 349 100 Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaper innehåller inte andra drycker LIVSMEDLENS REALPRISUTVECKLING I FINLAND 120 110 100 90 80 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Livsmedlens konsumentpriser, Källa: Statistikcentralen 43 Livsmedlens producentpriser,

MINUTPRISER Priser, 1994 2005 2013 2014 /kg, /l Mjölk lättmjölk 0,66 0,74 1,05 1,1 fettfri mjölk 0,58 0,72 0,97 1,01 surmjölk 0,58 0,89 1,33 1,33 Ostar emmental 8,34 10,59 14,13 14,02 edam 7,03 7,92 9,69 9,8 Fetter smör 5,28 4,96 6,12 5,74 margarin 3,73 2,87 3,85 3,9 Kött nötstek 2) 11,16 9,08 16,88 16,74 nöt, malet kött 7,86 7,44 10,68 10,2 grisschnitzel 3) 7,59 7,89.... bröstfilé av broiler 4) 4,10 2,03 13,75 13,47 medwurst 15,86 12,19 15,8 15,88 knackkorv 5,82 4,68 7,94 7,89 länkkorv 3,70 3,43 4,8 4,94 Hönsägg 2,79 2,33 4,25 3,68 Fisk regnbågslax 5) 5,84 10,45 16,14 16,85 Spannmåls- och växtprodukter specialvetemjöl 0,90 0,59 0,69 0,68 hålkakor 2,79 3,15.... rostbröd.. 3,57 3,88 3,90 vetelängder 5,63 5,79 7,39 7,19 fint socker 1,23 1,08 1,13 1,08 matpotatis 1,52 0,65 0,94 0,87 morot 1,56 1,21 1,92 1,65 tomat 2,39 2,98 3,08 3,25 kaffe 5,56 5,04 7,12 7,18 Källa: Statistikcentralen prisen 1994 är beräknade av fettfri surmjölk 2) prisen 1994 är beräknade av nöt, yttre stek 3) prisen 1994 är beräknade av griskotlett 4) prisen 1994 är beräknade av lår- och bröstbitar av broiler 5) prisen 1994 är beräknade av rensad hel fisk, prisen 2005 2014 av filé 44

VANLIGASTE MERVÄRDESKATT PÅ LIVSMEDEL I EU-LÄNDERNA 2014 (%) Danmark 25,0 Romania Le land Litauen Bulgarien Slovakien Estland Ungern Tjeckien FINLAND Grekland Sverige Österrike Slovenien Tyskland Nederländerna Belgien Portugal Frankrike Polen Cypern Kroa en Italien Spanien Luxemburg Stor-Britannien Irland Malta 4,0 4,0 3,0 0,0 0,0 0,0 24,0 21,0 21,0 20,0 20,0 20,0 18,0 15,0 14,0 13,0 12,0 10,0 9,5 7,0 6,0 6,0 6,0 5,5 5,0 5,0 5,0 EU 28 -genomsnitt -länderna totalt 10,7 % Källa: Europeiska kommissionen 45

PRISINDEX 2013 (EU15 = 100) Hushållens konsumtionsutgifter Livsmedel och alkoholfria drycker Livsmedel Bröd- och spannmålsprodukter Kött och köttprodukter Fisk och fiskprodukter Mjölk, ost, ägg Fetter och oljor Frukt, grönsaker, potatis Övriga livsmedel Alkoholfria drycker Nederländerna 106,3 91,3 91,5 84,4 106,9 97,8 89,6 79,3 91,4 86,1 89,7 Belgien 106,8 105,3 105,6 103,6 109,2 120,5 107,7 110,0 97,7 106,3 101,8 Spanien 86,4 88,1 88,5 105,6 75,3 87,4 89,0 91,7 90,1 98,7 84,0 Irland 114,7 110,4 108,9 102,6 100,9 107,7 113,7 97,9 125,2 112,2 126,2 Storbritannien 106,1 94,8 93,1 83,1 87,9 92,1 97,6 97,8 104,8 96,4 111,6 Italien 96,0 105,4 106,5 107,6 103,9 112,1 121,5 101,5 96,2 114,6 93,9 Österrike 104,9 115,1 115,6 129,6 122,8 123,8 98,4 118,6 115,1 109,1 111,7 Grekland 80,0 95,2 94,5 102,1 81,8 109,4 125,1 115,1 69,8 117,4 103,6 Luxemburg 127,5 111,6 113,6 111,7 119,6 125,5 115,4 112,1 111,6 105,7 99,7 Portugal 73,6 85,3 84,8 93,7 68,0 75,8 99,8 95,1 85,4 109,9 90,9 Frankrike 103,5 101,8 102,7 99,4 111,6 107,0 93,1 94,4 107,9 97,3 93,2 Sverige 130,0 117,9 117,6 127,3 116,9 113,7 111,5 113,1 129,4 112,5 121,1 Tyskland 95,5 101,8 101,8 99,7 118,2 108,5 91,3 101,3 102,2 93,5 101,7 Finland 115,8 116,0 115,5 126,3 112,2 114,9 115,8 105,9 117,3 111,5 120,7 Danmark 132,9 132,6 128,0 148,6 115,6 122,7 111,3 134,3 120,4 166,9 177,7 EU-15 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Källa: Eurostat, Suomen Gallup Elintarviketieto Oy 46