Modell för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv

Modell för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv Roger Bernow Stockholm 2009-04-20 1/18

Modell för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv Syfte Syftet med denna rapport är att empiriskt försöka identifiera och beskriva kritiska faktorer för framgångsrik samverkan mellan näringsliv och det offentliga i ett antal LIP- och Klimpprojekt. Därför har en intervju- och enkätundersökning genomförts bland projektledare för ett urval LIP- och Klimpprojekt. Målet är att denna analys och beskrivning ska kunna tjäna som del i beslutsunderlag för hur man inför nya liknande projekt ska kunna säkerställa framgångsrik samverkan mellan näringsliv och det offentliga. Urval För att säkerställa ett urval av LIP- och Klimpprojekt lämpligt för statistisk analys av samverkan mellan näringsliv och det offentliga har tre sorteringskriterier använts. För det första måste en förutsättning vara att samverkan är ett väsentligt och bärande inslag. För det andra har endast lite större projekt (miljörelaterad investering > 3 Mkr) och projekt som har slutrapporterats inkluderats. Äldre projekt med ansökning tidigare än år 2000 har också exkluderats. Med dessa tre kriterier innefattar det slutliga urvalet drygt 200 projekt som lämpar sig väl för statistisk analys av hur samverkan mellan det offentliga och näringslivet fungerat. I nästan hälften av projekten var det privata näringslivet eller något offentligt bolag sökande eller medsökande. I hälften av projekten kom projektledaren från det privata näringslivet eller något kommunalt bolag. I knappt häften kom projektledaren från kommunen. Initiativet till projektet kom i 50 procent av fallen från kommun och privata eller kommunala bolag svarade för 45 procent av initiativen. Projektledare för samtliga projekt i det slutliga urvalet ombads besvara en webb-enkät och svarsfrekvensen blev drygt 70 procent med väl ifyllda enkäter. Vid sidan av enkäten har 15 intervjuer genomförts med projektledare i projekt som av projektledaren värderats som möjliga förebilder för hur framgångsrik samverkan bör genomföras i framtida liknande projekt. På detta sätt kan de mer empiriskt förankrade bilder som växt fram genom statistik analys nyanseras och fördjupas. Frågeformulär och analysmodell Webb-enkäterna (1) innefattar frågor där projektledare får redovisa hur väl de anser att samverkan mellan kommun och näringsliv fungerat. Detta redovisas med hjälp av svaren på tre standardiserade frågor där projektledaren sätter ett helhetsbetyg på hur samverkan fungerat och jämför hur samverkan fungerat i förhållande till projektledarens förväntning och i förhållande till en ideal samverkan. Svaren på dessa tre frågor markeras på en niogradig skala och vägs sedan samman till ett värde som redovisas på en 100-gradig skala. (NöjdSamverkansIndex) Frågornas ordalydelse är: Vilket helhetsbetyg ger Du samverkan mellan det offentliga och näringslivet totalt sett i detta projekt? (1=lägsta betyg och 9=högsta betyg) Hur har samverkan mellan det offentliga och näringslivet motsvarat Dina förväntningar i projektet? (1= inte alls och 9=helt och hållet) 2/18

Om Du tänker Dig samverkan i ett projekt som är helt perfekt, hur nära detta ideal var samverkan i detta projekt? (1=mycket långt ifrån och 9=helt ideal) Frågeformuläret redovisas i bilaga 2. Vid sidan av dessa sammanfattande omdömen kring hur samverkan fungerat har varje projektledare också fått ange om genomförd samverkan kan tjäna som förebild för samverkan mellan kommun och näringsliv i andra liknande projekt. Därtill har projektledaren redovisat i vilken grad projekt nått sina övergripande mål. På detta sätt får man en tydlig bild av i vilken grad projekt som karaktäriseras av framgångsrik samverkan mellan näringsliv och det offentliga också är projekt som vanligtvis når sina övergripande mål Detta är intressant information i sig för systematiska jämförelser mellan olika projekt, men för att identifiera kritiska framgångsfaktorer för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv har formuläret byggts upp med frågor som kan analyseras inom ramen för en väl beprövad modell som vi har stor erfarenhet av. Detta betyder att formuläret innehåller ett större antal frågor där projektledarna får betygsätta hur väl möjliga kritiska framgångsfaktorer för samverkan fungerat. Det kan till exempel gälla hur de organisatoriska förutsättningarna för samverkan varit, näringslivets förståelse för kommunens särskilda förutsättningar och villkor, och vice versa, om målen var väl förankrade, hur stor den ekonomiska nyttan var för näringslivet, hur tydlig ansvarsfördelningen var etc. Samtliga svar har redovisats på niogradiga skalor som sedan räknats om till 100-gradiga skalor. Modellen kan illustreras med nedanstående schematiska figur. Hur målen var förankrade hos näringslivet Näringslivets kunskap för det offentligas intressen & villkor Det offentligas kunskap för näringslivets intressen & villkor Ekonomisk nytta Index Nöjd Nöjd Samverkan Index Index (NSI) (NSI) Måluppfyllelse Förebild Organisatoriska förutsättningar för samarbete mellan det offentliga & näringslivet Figur 1 Schematisk modell för analys av kvaliteten i samverkan mellan näringsliv och det offentliga För att det skall vara möjligt att förstå och förklara varför helhetsbetygen (NSI) på samverkan mellan kommun och näringsliv varierar mellan projekt genomförs en statistisk-matematisk analys där man systematiskt kan räkna ut hur kritiska framgångsfaktorer påverkat NSI. På detta sätt får man inte bara information om hur projektledarna värderat olika kvaliteter inklusive kvaliteten på samverkan mellan näringsliv och det offentliga. Man får också systematiskt information om hur viktig varje faktor varit för hur samverkan fungerat i projekten. Och det är dessa mått på viktigheten som är avgörande som underlag för hur man skall kunna tillskapa nya projekt där framgångsrik samverkan underlättas. 3/18

För att säkerställa att webb-enkäter innefattar frågor kring relevanta framgångsfaktorer för samverkan har telefonintervjuer genomförts med tio projektledare. Med den genomförda webb-enkäten och analys av svaren med den logiskt uppbyggda statistiska modellen får man ett underlag som visar i vilka projekt som samverkan mellan kommun och näringsliv fungerat bra och, framför allt, hur viktig varje framgångsfaktor varit för det samlade betyget på samverkan (NSI). Det är dessa gemensamma grunddrag, eller kritiska framgångsfaktorer, som det är angeläget att säkerställa vid genomförande av andra projekt som kräver samverkan mellan näringsliv och samhälle. Många projekt med väl fungerande samverkan Den tillämpade analysmodellens kärna är det samlade betyget på hur väl samverkan mellan näringsliv och kommun fungerat. NSI är en sammanvägning av svaren på tre frågor ett helhetsbetyg på hur samverkan fungerat, hur samverkan fungerat i förhållande till förväntningar och till en helt ideal samverkan. Frågorna besvaras på niogradiga skalor som sedan räknats om till 100-gradiga skalor där värdet 100 är det högsta möjliga värdet. I tabellen nedan redovisas svarsfördelningen som visar att projektledarna ger relativt goda vitsord om hur samverkan fungerat i projektet, men också att det finns en betydande variation i svaren. 1 Betygsintervall Procent 0 50 18 51 71 21 75 83 38 87 100 23 100 Tabell 1. NöjdSamverkansIndex NSI. 18 procent anser att samverkan fungerat dåligt och 21 procent tycker det fungerat hyggligt. Samtidigt anger drygt 60 procent att samverkan mellan kommun och näringsliv fungerat mycket bra. Nästan var fjärde anger ett toppbetyg, högre än 87, på hur väl samverkan fungerat i det egna projektet. Sammantaget är detta mycket goda betyg och i många projekt menar projektledaren att samverkan fungerat exceptionellt bra. Förebilder för samverkan Att samverkan mellan näringsliv och kommun i många fall fungerat mycket väl, enligt projektledaren, kan också illustreras genom svaren på följande fråga: Tycker Du att samverkan mellan det offentliga och näringslivet i detta projekt skulle kunna vara en förebild för samverkan i liknande projekt? Svaren markerades på en niogradig skala där 1 betyder nej, absolut inte och 9 betyder ja, absolut. Svaren har sedan räknats om till en 100- gradig skala där 0 är det lägsta värdet och 100 är det högsta. 1 Endast projekt där samverkan mellan näringsliv och kommun varit åtminstone delvis viktig, 84 procent av projekten. 4/18

Grad av instämmande Procent 0 50 38 51 71 9 75 83 22 88 23 100 12 100 Tabell 2. Grad av instämmande om att tjäna som förebild. Som framgår av tabellen är det hela 12 procent av projekten som, enligt projektledarna, absolut skulle kunna tjäna som förebild för hur samverkan skall genomföras. Ytterligare drygt 20 procent ser samverkan i det egna projektet som förebildlig. Detta betyder att drygt 30 procent av projektledarna avser att samverkan i det egna projektet fungerat nästan eller helt optimalt och kan tjäna som förebild för samverkan mellan näringsliv och det offentliga i andra liknande projekt. Å andra sidan är det nästan 40 procent av projektledarna som definitivt inte tycker att det genomförda samverkan kan tjäna som förebild för andra liknande projekt. En intervjuad projektledare (uppgraderingsanläggning/ gasledning) beskriver att samverkan fungerade bra pga tydliga incitament och att projektledare både från kommunen och näringslivet hade uttalat mandat från respektive organisation: Projektet fungerade mycket bra eftersom det fanns så tydliga incitament och ekonomisk nytta för alla parter. Kommunen kunde dessutom visa handlingskraft och skapa arbetstillfällen och näringslivet skapade miljönytta vilket stärkte varumärket. Att projektet kunde genomföras så effektivt beror även till stor del på ett mycket gott samarbete mellan kommunens och näringslivets projektledare. De var i sin tur uppbackade i sina organisationer och hade mandat att ta de beslut som krävdes för att föra projektet framåt. Projektledarna var rätt personer på rätt plats med såväl politiskt som ekonomiskt mandat. Andra projektledare efterlyser bättre internkommunikation inom kommunen. Budskapet i följande citat är återkommande: Bättre information från kommunens representant i projektgruppen till berörda förvaltningar inom kommunen hade skapat bättre förutsättningar för samverkan. Svarsfördelningarna visar således att många projektledare är mycket nöjda med hur samverkan skett mellan näringsliv och kommun, men också att det finns stora skillnader mellan olika projekt. Det finns därför förutsättningar att identifiera faktorer som direkt påverkat hur man anser att samverkan fungerat i stort. Men innan vi redovisar dessa resultat kan man i tabellen nedan tydligt se att en positiv samverkan mellan kommun och näringsliv också i normalfallet leder till att projektet övergripande mål nås i högre grad än annars. NSI Grad av måluppfyllelse i projektet 0-59 60 87 100 85 Tabell 3. NSI och grad av måluppfyllelse. 5/18

Graden av måluppfyllelse i projektet har uttryckts på en 100-gradig skala och det är tydligt att i de 35 procent av projekten där samverkan mellan näringsliv och kommun fungerat bäst där har också graden av måluppfyllelse för projekten varit mycket hög. I projekt där samverkan fungerat mindre bra har måluppfyllelsen i projekten varit betydligt lägre. Det finns således ett mycket starkt samband som visar att om samverkan mellan näringsliv och det offentliga fungerar väl så kommer också den övergripande måluppfyllelsen i projekt att bli mycket hög. Med dessa övergripande resultat kring hur samverkan mellan näringsliv och kommun fungerat i studerade LIP- och Klimpprojekt gäller det att i nästa steg analysera och försöka förstå varför samverkan i vissa fall fungerat bra och i andra fall mindre bra. Vilka är de kritiska faktorerna som bestämmer hur väl samverkan mellan det offentliga och näringslivet fungerat? Hur viktig är varje faktor? Kritiska faktorer för framgångsrik samverkan I föregående avsnitt framgår att projektledarnas samlade omdömen kring hur samverkan mellan näringsliv och kommun fungerat varierar mellan projekt. I flera projekt menar projektledarna att samverkan fungerat så bra att de skulle kunna tjäna som förebild för andra liknande projekt. I andra projekt har samverkan mellan näringslivet och kommuner inte alls fungerat. Frågan är om det går att förstå och förklara varför kvaliteten i samverkan varierat mellan olika projekt? Vilka är de gemensamma grunddragen för framgångsrik samverkan? För att belysa denna frågeställning kan man analysera projektledarnas svar med statistisk metodik som möjliggör redovisning av vilka de viktigaste kritiska framgångsfaktorerna är och hur starkt varje faktor påverkar projektledarnas samlade omdöme om samverkan mellan kommun och näringsliv. I analysen har en rad olika modeller prövats och nedan redovisas den modell som fungerat bäst med hänsyn till både enkelhet och precision. Näringslivets kunskap om det offentligas intressen & villkor Hur målen var förankrade hos näringslivet Det offentligas kunskap om näringslivets intressen & villkor 70 73 74 0,24 0,22 0,20 Nöjd Nöjd Samverkan Index Index (NSI) (NSI) Ekonomisk nytta Index 67 0,17 Organisatoriska förutsättningar för samarbete mellan det offentliga & näringslivet 72 0,17 R 2 = 0,60 71 71 Figur 2 Förklaringsmodell för kvaliteten i samverkan mellan näringsliv och det offentliga Modellen visar att det räcker med information om fem kritiska framgångsfaktorer för att förklara hela 60 procent av den variation som finns i svaren gällande hur väl samverkan mellan näringslivet och kommun fungerat. Samtliga faktorer är också starkt signifikanta och lämnar därför ett unikt bidrag till förklaringen av variationen i projektledarnas svar på hur väl samverkan fungerat. 6/18

Den viktigaste framgångsfaktorn är hur väl näringslivet har visat kunskap och förståelse för det offentligas intressen och villkor. I normalfallet är betygen på denna faktor goda 70 på den 100- gradiga skalan och i hela 60 procent av fallen blir betyget 80 eller ännu högre. En representant för näringslivet önskade att bidragsgivarna ställde krav på att olika delar inom kommunerna måste samarbeta med syfte att få ett långsiktigt ekonomiskt bra resultat: Att offentliga tjänstemän och representanter för näringslivet i projektet träffas tillsammans med ansvariga politiker. Detta hade säkrat att kontakter som behövdes under projektets gång samt måluppfyllelsen hade fått bästa förutsättningar. För att ekonomiska förutsättningar skall ges bästa möjligheter i stora organisationer, måste de högst ansvariga vara med och ha helhetsbilden klar för sig. I offentliga sammanhang gäller även nyttan i långsiktiga beslut, och det måste vara förankrat hos ansvariga politiker. En projektledare från ett kommunalt energibolag är starkt kritisk till byråkratin i samarbetet: Samverkan skedde bara för att få bidrag och innebar oerhört mycket diskussion och politiska stridigheter. Vi hade drivit projektet mer effektivt på egen hand. Administration och ansökningsformalia försenade projektets genomförande ca 1 år Man kan också illustrera hur viktigt det är att näringslivet har kunskaper och förståelse för det offentligas villkor genom att jämföra hur samverkan mellan näringsliv och kommun fungerat när dessa kunskaper varit låga och höga. I tabellen nedan framgår att när näringslivets kunskaper och förståelse för det offentligas villkor fått betyget 70 eller lägre så är det förenat med högst mediokra betyg på samverkan. När näringslivets kunskaper varit goda, som de varit i 60 procent av projekten, då har också betyget på samverkan fått ett mycket högt värde. Näringslivets kunskaper om det offentligas intressen och villkor Värde på NSI Betyg < 70 56 Betyg > 70 80 Tabell 4. Näringslivets kunskaper om det offentligas intressen och villkor och NSI. Exempel på hur intervjuade projektledare beskriver vikten av förståelse för det offentligas villkor och intressen: Respekten för olika parters förutsättningar är en viktig utgångspunkt för lyckad samverkan. Det är viktigt att få det offentliga och privata att i högre utsträckning prata MED varandra i stället för OM varandra. Då skapas förutsättningar för förståelse mellan det privata och det offentliga avseende olika perspektiv, målsättningar, intressen och förutsättningar. Det offentliga har inte marknadsmässiga målsättningar och näringslivet har inte förståelse för trögheten och långa ledtider från ord till handling inom det offentliga. Således, ju bättre kunskaper näringslivet har om det offentligas intressen och villkor desto bättre har samverkan mellan näringslivet och kommun fungerat och sambandet är mycket starkt. På samma sätt, men med svagare effekt, leder svaga kunskaper om näringslivets intressen och villkor till låga betyg på samverkan och vice versa. Men för att förklara varför samverkan mellan kommun och näringsliv varierar från projekt till projekt räcker det inte med information om 7/18

näringslivets kunskaper om det offentligas villkor. Precisionen i analysen ökar väsentligt om man också tar hänsyn till ytterligare fyra framgångsfaktorer. Modellen visar att det också är viktigt att projektmålen var väl förankrade i näringslivet. Utan väl förankrade mål fungerar inte samarbetet mellan näringsliv och det offentliga tillfredsställande. I normalfallet har målen varit tämligen väl förankrade. Betyget blir goda 73 och i ca 60 procent av fallen är betyget högre än 70 Analys visar också att när målen varit väl förankrade så har det samtidigt medfört att betygen på samverkan blivit höga. Sambandet är starkt så att ju bättre målen är förankrade hos näringslivsaktören desto bättre fungerande samverkan mellan näringsliv och det offentliga. Det är viktigt att säkerställa att alla inblandade parter har samma målbild, får samma information och att detta stäms av löpande under projektets genomförande. En tredje part borde ha gått igenom avtalet inför projektstart och förklarat innebörden helt och fullt. Ett komplext infrastrukturprojekt involverade bland andra fyra kommuner: Projektet blev så framgångsrikt främst pga att de tekniska cheferna i respektive kommun, som i nästa steg skulle ansvara för genomförandet, involverades mycket tidigt i styrgruppen och fick ta ansvar från beslut till genomförande. Man kan illustrera detta samband genom att jämföra svaren på NSI. I de fall målen var svagt förankrade och i de fall de var bättre förankrade. En sådan jämförelse visar att om målen var svagt förankrade i näringslivet så blev resultatet att samverkan mellan näringsliv och kommun fick ett mediokert värde NSI 60. När målen var bättre förankrade fungerade också samverkan bättre, NSI blev då 74. Hur väl målen var förankrade i näringsliver Värde på NSI Betyg < 70 59 Betyg > 70 79 Tabell 5. Betyg på hur väl målen var förankrade i näringsliver Vid sidan av att målen bör vara väl förankrade i näringslivet och att näringslivet måste ha kunskaper om det offentligas villkor och intressen är det också av avgörande betydelse att näringslivet har direkt ekonomisk nytta av sitt deltagande. Detta gäller nyttor både på kort sikt och, framför allt, på och lång sikt. Ju större ekonomisk nytta näringslivet ser desto bättre fungerar samverkan mellan näringsliv och det offentliga. Den främsta förklaringen till detta är att det finns ett mycket entydigt samband som visar att ju större den ekonomiska nyttan kan förväntas vara desto starkare incitament har näringslivet haft att medverka till att samverkan mellan näringsliv och det offentliga fungerat väl. Samverkan fungerade utmärkt. I och med att näringslivet gavs möjlighet att vända kostnad till inkomst i detta projekt, fanns förutsättningarna för framgångsrik samverkan. Det avsedda projektet misslyckades till största delen på grund av skilda intressen och förmodade resultat av åtgärderna. Jordbruksföretagen såg inte någon nytta med åtgärderna, bara nackdelar. I ungefär hälften av projekten har betyget på den sammantagna ekonomiska nyttan varit stor och givits ett betyg på 70 eller högre. 8/18

I de fall den ekonomiska nyttan för näringslivet varit mer begränsad har samverkan i normalfallet fungerat dåligt (NSI 63). När den ekonomiska nyttan varit åtminstone stor så har det lett till att samverkan med det offentliga fungerat mycket väl (NSI 80). Ekonomisk nytta NSI < 70 63 > 70 80 Tabell 6. Ekonomisk nytta för näringslivet. Om näringslivsaktörer i ett projekt har förståelse för det offentligas intressen och villkor och förankrat målen i den egna organisationen samt ser den ekonomiska nyttan av deltagande då leder detta nästan alltid till att samverkan mellan näringsliv och det offentliga fungerat väl. Lägger man därtill att det offentliga har rimliga kunskaper och insikter om näringslivets villkor blir samverkan mellan näringsliv och det offentliga nästan alltid framgångsrikt. Kan man till detta, slutligen, lägga att de organisatoriska förutsättningarna för samarbete mellan näringsliv och det offentliga är väl utarbetade kan man nästan vara helt säker på att samverkan mellan näringsliv och det offentliga kommer att fungera mycket väl. En projektledare inom ett energibolag beskriver projektets framgångsrika genomförande genom olika samverkansformer beroende av projektnyttan för olika parter: Projektet blev så framgångsrikt pga att man tidigt tog ett strategiskt beslut att genomföra det i nära samverkan med berörda organisationer. Kommunen hade egentligen ingen roll i projektet så där upprättade vi en informell planeringsgrupp som träffades vid behov och utbytta information. Den gruppen hade inte mandat att ta några beslut men mötena förenklade handläggningsprocessen inom kommunens olika förvaltningar. Samverkan med en annan organisation var helt avgörande för projektets genomförbarhet. Där upprättande vi en formell styrgrupp med protokollförda regelbundna möten och formella beslutsformer. En annan projektledare beskriver en ostrukturerad organisation: Det skulle vara ett möte per år där alla projekt skulle redovisa nuläget. Detta genomfördes bara någon gång. Det kan säkert vara bra med den typen av möten, men uppföljningsmöte som rör enbart det egna projektet ett par gånger per år hade sannolikt givit mer. I projekt där de organisatoriska förutsättningarna varit bristfälliga har det i normalfallet medfört att betyget på samverkan blivit mycket svagt. Det gäller för nästan 40 procent av projekten som får ett betyg på organisatoriska förutsättningar som är 70 eller lägre. Har de organisatoriska förutsättningarna varit bättre än så har de också i normalfallet lett till höga betyg på hur väl samverkan mellan näringsliv och det offentliga fungerat. Betyg på organisatoriska förutsättningar NSI < 70 58 > 70 80 Tabell 7. Ekonomisk nytta för näringslivet. För att ytterligare illustrera den stora betydelse som dessa fem framgångsfaktorer haft för hur väl samverkan mellan näringsliv och det offentliga fungerat kan man bilda ett sammanvägt index av 9/18

alla fem framgångsfaktorerna. Varje projekt har tilldelats ett indexvärde beroende på hur väl framgångsfaktorerna sammantaget fungerat. I tabellen nedan har alla projekt indelats i fyra lika stora grupper beroende på hur väl framgångsfaktorerna fungerat i projektet och parallellt redovisas hur väl samverkan mellan näringsliv och det offentliga fungerat uttryckt som NSI. Resultaten i tabellen är mycket tydliga. Ju bättre framgångsfaktorerna fungerat desto bättre har samverkan fungerat. I den fjärdedel av projekten där framgångsfaktorerna varit svagast har blir också det samlade betyget på samverkan klart underkänt. Å andra sidan, för den fjärdedel av projekten där framgångsfaktorerna varit tydliga blir betygen på samverkan i absolut toppklass. Genomsnittbetyg för samtliga förklaringsfaktorer NSI 0 60 47 61 75 66 76 85 80 86 100 87 Tabell 8. Genomsnittbetyg för samtliga förklaringsfaktorer och NSI. Sammansatta förutsättningar för framgångsrik samverkan Vid analys av vilka faktorer som spelar avgörande roller för framgångsrik samverkan mellan näringsliv och kommun blir det tydligt att dessa grundläggande framgångsfaktorer är få men också att det är starkt kopplade till varandra. Detta kan illustreras med figuren nedan som visar en starkt sammanbunden triangel av framgångsfaktorer för samverkan mellan näringsliv och det offentliga. 0,58 Organisatoriska förutsättningar 0,61 Näringslivets förståelse för det offentligas intressen och villkor 0,66 Det offentligas förståelse för näringslivets intressen och villkor Figur 3. Samband mellan viktiga förklaringsvariabler Figuren tydliggör att projekt där de organisatoriska förutsättningarna för samverkan mellan näringsliv och det offentliga är goda samtidigt är projekt där parternas kunskaper och förståelse för varandras villkor och intressen är väl uppfyllda och vice versa. Sambanden är starka. Detta betyder att det är mycket ovanligt med projekt där näringslivet visat stor förståelse för det offentligas intressen och villkor utan att de organisatoriska förutsättningarna varit på plats. Frågan blir då vad detta mönster med starkt sammanflätade framgångsfaktorer får för praktiska implikationer när man vill säkerställa att samverkan mellan näringsliv och det offentliga skall fungera väl i nya projekt? Eller annorlunda uttryckt hur kan man säkerställa att dessa framgångsfaktorer samverkar på ett sådant sätt att de ömsesidigt och positivt förstärker varandra? Det är först då man får verkligt god samverkan mellan näringsliv och det offentliga. En projektledare för ett miljöfordonsprojekt efterlyser långsiktiga mål och ett helhetstänk : 10/1 8

Ett helhetstänk för vikten av att hela kedjan fungerar: från råvara - produktion - distribution - fordon styrmedel. Detta projekt hade tydligt fokus med hjälp av ekonomiska incitament att öka introduktionen av miljöbilar (fordon) och fler tankställen med förnybara drivmedel (distribution). Produktion av drivmedel ingick inte. Fokus var bra i projektet men om framförallt kommunerna hade kunnat sätta ner foten avseende lokal produktion av exempelvis biogas hade detta varit ett värdefullt komplement till projektet och gjort att intresset för samverkan mellan det offentliga och näringslivet blivit ännu större. Ökat underlag och intresse för samverkan ger möjligheter för snabbare utveckling och resultat. Den statistiska analysen kan inte ge något entydigt svar på denna fråga, men den ger god vägledning för vidare resonemang. Att skapa förutsättningar för framgångsrik samverkan Skall man öka sannolikheten för att skapa förutsättningar för en stark positiv samverkan mellan dessa tre framgångsfaktorer för samverkan bör man främst söka säkerställa att de organisatoriska förutsättningarna för samverkan verkligen tillskapas. Analys av enkätsvaren visar att de organisatoriska förutsättningarna främst är förenade med täta initiala kontakter där innebörden i avtalen klargörs, att det fanns ansvariga kontaktpersoner med tydliga mandat, ansvarsfördelningen klargjordes tidigt etc. Har parterna därtill goda kunskaper om vandras villkor och intressen finns alla förutsättningar för en positiv och effektiv samverkan mellan näringsliv och det offentliga. I den mån denna ömsesidiga förståelse är bristfällig utgör sannolikt goda organisatoriska förutsättningar en nyckel till en arena för ökade kunskaper och förståelse för den andra partens intressen och villkor. Hur vanligt var det då att dessa till synes grundläggande förutsättningar var uppfyllda? Man kan dela in samtliga analyserade projekt i fyra lika stora grupper beroende på hur väl de organisatoriska förutsättningarna varit uppfyllda och i vilken grad näringslivet och det offentligas kunskaper och insikter om varandras intressen och villkor är uppfyllda. Den fjärdedel av projekten där dessa villkor varit svagast uppfyllda får ett genomsnittligt värde på detta index som är lägre än 50 vilket är ett mycket svagt värde. Å andra sidan har över hälften av projekten fått ett värde på detta index som är 75 eller högre, vilket är ett sammantaget bra värde. För en fjärdedel av projekten uppgår värdet till 85, vilket är ett extremt högt värde. I dessa fall har de organisatoriska förutsättningarna och förståelsen och insikten om den andra partens intressen och villkor varit nästintill optimal. I tabellen nedan illustreras hur viktiga dessa tre kvaliteter är för kvaliteten på samverkan mellan näringsliv och det offentliga. För den fjärdedel av projekten där dessa tre kvaliteter varit svagt representerade blir betyget på samverkan klart underkänt (NSI 40). Betyget på samverkan ökar sedan systematiskt och kraftigt parallellt med att de tre kvaliteterna varit uppfyllda. För den fjärdedel av projekten där de organisatoriska förutsättningarna och den ömsesidiga förståelsen varit som bäst där blir betyget på samverkan också exceptionellt högt (NSI 87). 11/1 8

Genomsnittbetyg för tre centrala förklaringsfaktorer NSI 0 50 40 51 75 66 76 85 76 86 100 87 Tabell 8. Genomsnittbetyg för tre centrala förklaringsfaktorerna organisatoriska förutsättningar, näringslivets kunskaper och de offentligas kunskaper och NSI. Detta betyder att redan med kunskaper om hur väl dessa tre kvaliteter fungerat kan man med god precision förutse hur samverkan mellan näringsliv och det offentliga kommer att fungera i varje enskilt projekt. Det är med andra ord mycket svårt att hitta något projekt som fått goda övergripande betyg på hur väl samverkan fungerat mellan näringsliv och det offentliga utan att parterna samtidigt haft goda kunskaper och insikter om varandras villkor och att det i projektet funnits en väl fungerande organisatorisk plattform. En rimlig slutsats är därför att dessa tre kvaliteter goda organisatoriska förutsättningar, kunskaper och förståelse för varandras intressen och villkor utgör helt avgörande förutsättningar för framgångsrik samverkan mellan näringslivet och det offentliga. Detta resultat är mycket robust och gäller oberoende av vilken typ av projekt som studerats. Resultatet gäller oberoende av graden av komplexitet och nytänkande i projektet, om det innefattade många parter eller ej, om det var det offentliga eller privata näringslivet som tog initiativ till projektet och oberoende av om projektledaren kom från kommunen eller något privat eller kommunalt bolag. Detta stärker slutsatsen att framgångsrik samverkan mellan näringsliv och det offentliga är beroende av det begränsade antal framgångsfaktorer som identifierats i den empiriska analysen. 12/1 8

Bilaga 1 Betyg Hur skulle Du beskriva innovationshöjden (graden av teknikutveckling) i projektet? 58 Hur viktigt för projektets framgång var det att samverkan mellan näringslivet och det offentliga fungerade? 65 Hur starka incitament för samverkan mellan näringslivet och det offentliga fanns det i detta projekt? 59 Hur tydligt och väl definierat det var vad samverkan mellan det offentliga och näringslivet skulle omfatta 64 Hur mycket resurser som tagits i anspråk för samverkan i förhållande till utbytet av samverkan 64 Hur samverkan fungerade i praktiken 71 Hur väl man lyckades undvika att frågor hamnade mellan stolarna 76 Hur tydlig ansvarsfördelningen var mellan det offentliga och näringslivet 78 De organisatoriska förutsättningarna för samverkan mellan det offentliga och näringslivet 72 I vilken utsträckning representanter för näringslivet hade mandat att agera och ta egna initiativ 64 I vilken utsträckning representanter för det offentliga hade mandat att agera och ta egna initiativ 70 De kunskaper och förståelse näringslivet visade för det offentligas intressen och villkor 70 De kunskaper och förståelse som det offentliga visade för näringslivets villkor 74 Hur tydlig och realistisk tidplanen var för projektets genomförande 72 Hur väl projektets tidplan fungerade i praktiken 66 Hur målen var formulerade för näringslivet 73 Hur målen var formulerade för det offentliga 79 Hur målen var förankrade hos näringslivet 73 Hur målen var förankrade hos det offentliga 80 Hur stor ekonomisk nytta på kort sikt bedömer Du att näringslivet hade av att delta i projektet? 64 Hur stor långsiktig ekonomisk nytta bedömer Du att näringslivet haft av att delta i projektet? 70 Totalbetyg - Samverkan mellan det offentliga och näringslivet i projektet 73 Förväntningar - Samverkan mellan det offentliga och näringslivet i projektet? 73 Ideal - Samverkan i ett projekt som är helt perfekt, hur nära detta ideal detta projekt? 68 Graden av måluppfyllelse i projektet 79 Vilket betyg tror Du att näringslivet sätter på samverkan med det offentliga i detta projekt? 69 Tycker Du att samverkan mellan det offentliga och näringslivet i detta projekt skulle kunna vara en förebild för 63 Nöjd Samverkan Index 71 13/1 8

Bilaga 2 14/1 8

15/1 8

16/1 8

17/1 8

18/1 8