SUHF Dialogseminarium

Relevanta dokument
SwePub, SweCRIS och Prisma i det digitala ekosystemet för forskningsinformation

Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Oppstartseminar for NVI-rapportering av 2013-publikasjoner

Utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinforma5on Workshop om forskningsinforma5onssystem, Högskolan i Halmstad, 5 december 2013

IFFIS14 Ekosystemet för forskningsinformation - översikt och nyheter. Torulf Lind +46 (0) torulf.lind@vr.se

PRIS (Public Research Information Sweden)

Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information

Kanaler för att sprida forskning. Om forskningsinformation Nuläge forskning.se Framtid

Forskningsinformation 3.0

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

DiVA systemägarmöte. Stefan Andersson & Aina Svensson Uppsala 14 november 2013

Pengar till forskning Anslag och bidrag Rapporterad juni 2009

SwePub - en del av den nationella infrastrukturen

Open access ett nationellt perspektiv

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Vidareutveckling av SwePub SwePub Analys

OM VA. Vetenskap & Allmänhet

Svensk Nationell Datatjänst

SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

Öppen tillgång Nationella riktlinjer

Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata

Formpipe kundträff 2015 Platina som ECM plattform för digital samverkan inom forskningsfinansiering

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

Vision och strategisk inriktning för Swepub

Open access och innovation

Inspel till forskningspropositionen från lärosäten, finansiärer och några andra

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Redovisning från de bibliometriska arbetsgrupperna

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

ipaas ett Sunet inkubatorprojekt Utredning: Behov och förutsättningar för gemensam ipaas för Sveriges lärosäten

Svensk byggforskning i samverkan

VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA

Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

OpenAccess.se aktuella frågor

Biblioteket DiVA publikationsdatabas vid Röda Korsets Högskola

Indirekta kostnader uppföljning av projektbidrag beviljade 2010, utbetalade 2011.

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Minnesanteckningar från möte i Gruppen för SwePub

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Open access och nya publiceringsvägar

ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU

Riktad utlysning för databaser inom samhällsvetenskap och medicin med fokus på individdata. VR:s registerforskningsuppdrag

Eva Åkesson. Ordförande expertgruppen för internationalisering

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017

Presentationen i korthet

En skola på vetenskaplig grund. Samverkan inom Kommunförbundet Skåne, mellan kommuner, gymnasieförbund och högskolor

Utlysning av Linnéstöd

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i. Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag. SUHF Forskningsadministration i fokus, 9 okt 2015

SwePub Analys. Noden för publikationsdata i det svenska ekosystemet för forskningsinformation

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

Lärosätenas indirekta kostnader

Transformativa avtal - svårigheter och möjligheter

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

Styrdokument för Produktion2030

Medeltal: Median: 2148

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007

DiVA publikationsdatabas vid Södertörns högskola

Lärosätenas indirekta kostnader

Välkommen till dialogmöte 11 november 2016

ULFförsöksverksamhet. - uppdrag

Minnesanteckningar från möte i Gruppen för SwePub

Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Gruppen för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Kallelse och dagordning för möte

FÖRSÖKSVERKSAMHET KRING PRAKTIKNÄRA FORSKNING

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet

#03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 EN RAPPORT FRÅN

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019

Lärosätenas indirekta kostnader

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Medtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram

Nyttan finns i användandet!

2. Nomineringar till styrgrupp och arbetsgrupper i Open Access-programmet

Om open access och nya publiceringsvägar

Vetenskap & Allmänhet, VA främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare

ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling

ULF försöksverksamhet. Elena Zukauskaite FoU Skola Kommunförbundet Skåne

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling

Open access vid svenska lärosäten

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum

12,8 miljarder till forskning oanvända

Minnesanteckningar från Forskningsberedningens möte den 28 augusti 2014

Hantering av forskningsdata vid Stockholms universitet

kvalitetsgranskning, publicering och spridning av vetenskapliga böcker Maja Pelling och Lena Larsson Linnéuniversitetet

ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA

Figuren nedan visar de parter som ingår i DiVA-konsortiet och lokala intressenter:

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

OM VA. Vetenskap & Allmänhet

Nationella riktlinjer för bättre tillgång till forskningsresultat (open access)

Transkript:

SUHF Dialogseminarium 2013-01-18 Sweden ScienceNets(SweCRIS) roll i det digitala ekosystemet för forskningsinformation Torulf Lind, Vetenskapsrådet

Vad är Sweden ScienceNet?

Vad är Sweden ScienceNet? Sweden ScienceNet är en webbplats med lättillgänglig information om aktuell forskning i Sverige. Den har byggts upp med stöd av VINNOVA och med medverkan av resurspersoner vid ett antal universitet. Sweden ScienceNet har idag uppgifter om ca 7 000 forskningsprojekt från 2008 och framåt, främst vid universitet och högskolor, och om ca 6 000 forskare som är eller varit engagerade i dessa projekt. Sweden ScienceNet innehåller strukturerad information, som direkt överförs från forskningsråd och andra finansiärer. Den information forskarna lämnat vid söktillfället återanvänds. Sweden ScienceNet är tillgängligt på www.sciencenet.se.

Vad är Sweden ScienceNet? Filtrera på lärosäte Filtrera på finansiär Filtrera på år Filtrera på person Filtrera på nyckelord Filtrera tematiskt

Finansiärsdata Sweden ScienceNet omfattar för närvarande projekt finansierade av: Vetenskapsrådet FAS Formas VINNOVA Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) Riksbankens Jubileumsfond (RJ) Vetenskapsrådet gör nu en bedömning av vilka finansiärer som bör delta med data och hur arbetet bäst går vidare med kontakter och importer. 5

Organisation och drift Vetenskapsrådet fick i februari 2012 regeringens uppdrag att i dialog med universiteten ansvara för utveckling och förvaltning av en databas över bidragsfinansierad forskning i Sverige, dvs. den funktion som Sweden ScienceNet har etablerat. Dessförinnan ägdes Sweden ScienceNet av följande universitet: Chalmers tekniska högskola Karolinska Institutet Linköpings universitet Stockholms universitet Umeå universitet Göteborgs universitet Kungliga Tekniska högskolan Lunds universitet Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala universitet I juli tog Vetenskapsrådet över förvaltningen av Sweden ScienceNet. Finansiering för 2012 kommer från både Vetenskapsrådet och universiteten. Leverantören Avedas svarar för teknisk drift av systemet och för arbetet med att importera projektdata från finansiärerna.

Förstudien PRIS (Public Research Information Sweden) Mål 1. Specificera e-tjänstens (SSNs) roll i det digitala ekosystemet för forskningsinformation 2. Ta fram ett etappindelat förslag på e-tjänstens utveckling och en förvaltningsmodell ledare Agneta Ringaby Tidplan jun 2012 dec 2012 Deltagare lärosäten, forskningsfinansiärer, myndigheter som KB, SCB, HSV, näringsliv, beslutsfattare, lärare, intresserad allmänhet Utifrån användarnytta, verksamhetsnytta och samhällsnytta!

Tidplan och projektorganisation Juni Aug/Sep Okt Nov Dec Tidplan och aktiviteter Workshop (30 FoU.org deltog) Bemanning av grupper o gruppledare Arbetsmöten i grupperna Möte styrgrupp Arbetsmöten i grupperna Enkät (forskare) Intervjuer Möte styrgrupp Rapportskrivning Löpande presentationer om projektet för olika målgrupper Möte styrgrupp Rapport till regeringen Statistik o analys Ledare: Jonas Gilbert, Chalmers Arbetsgrupper Kommunikation Informationsmodellering IT/Arkitekturgrupp Förvaltning/ekonomi Ledare: Anneli Waara, UU Ledare: Åke Johansson, UU Ledare: Ulf Trulsson, VINNOVA Ledare: Fredrik Gunnarsson, Mistra

Digitalt ekosystem Definition (Wikipedia) Ett digitalt ekosystem är ett distribuerat, adaptivt öppet, socio-tekniskt system med egenskaper såsom självreglering, skalbarhet och hållbarhet, inspirerat från naturliga ekosystem.

Rekommendationer från förstudien 1. Gemensam målbild 2. Gemensamma standarder, modeller och riktlinjer 3. Nationella tjänster för gemensamma behov av källsystem 4. Nationell samverkansportal för forskningsinformation 5. Återanvänd befintliga tjänster i möjligaste mån 6. Federerade tjänster för gemensamma lokala behov 7. Styrelse för samverkan 8. Etappvis utveckling

Namnbyte Sweden ScienceNet SweCRIS

Digitalt ekosystem för forskningsinformation Funktion Forskningsresultat Intressentregister Forskningsetik Ansökningsberedning Forskningsprojekt Forskningsnyheter Kanal forskning.se Lösningsarkitektur Nationella tjänster Federerade tjänster Forskare CV-databas VR FoU-aktörer Intr.-register VR Utlysningar länkportal forskning.se Ansökningar Beredning Beredning VR m.fl. VR m.fl. (SweCRIS) VR (EKO (EKO) (EKO) GU m.fl.) GU m.fl. Publikationer (SwePub) KB Publikationer (EKO (EKO (DIVA) m.fl.) m.fl.) UU Redaktionellt (forskning.se) forskning.se Expertsvar (Expertsvar) forskning.se Etik (Codex) VR/UU Lokala tjänster Ansökningar Ansökningar Beredning (lokalt) Övriga finansiärer Ansökningar (lokala) (lokalt) Övriga lärosäten Övriga lärosäten Publikationer Publikationer Ansökningar (EKO (lokalt) m.fl.) Övriga lärosäten Nyheter Ansökningar (EKO (lokalt) m.fl.) Lärosäten Informationsstandarder ORCID OECD + SCB CERIF DOI E- infrastruktur SUNET

Förvaltningsmodell Tjänster Prisma SweCRIS SwePub forskning.se bas Expertsvar Codex Övergripande styrning Styrelse (representanter från ledningen hos finansiärer, lärosäten och KB) Strategisk styrning Prioforum Syfte: beslutande Mötesfrekvens: kvartalsvis Medlemmar: Systemägare, systemförvaltare Strategisk LG Syfte: beslutande Mötesfrekvens: kvartalsvis Medlemmar: Systemägare, systemförvaltare Styrgrupp Syfte: beslutande Mötesfrekvens: kvartalsvis Medlemmar: repr. från SUHF, KB, VR Styrgrupp Syfte: beslutande Mötesfrekvens: kvartalsvis Medlemmar: ägare Styrgrupp Syfte: beslutande Mötesfrekvens: kvartalsvis Medlemmar: UU samt ägare Taktiskt styrning Expertgrupp Syfte: kravinsamling -> beslutsunderlag Mötesfrekvens: kvartalsvis Medlemmar: Systemförvaltare, superanvändare (ca 20 st) Användarforum Syfte: kommunicera förändringar till målgrupper Mötesfrekvens: 1-2 ggr/år, användarportal Medlemmar: Systemförvaltare, rep. lärosäten och finansiärer (ca 200 st) Expertgrupp Syfte: ta fram beslutsunderlag och kommunicera förändringar Mötesfrekvens: kvartalsvis Medlemmar: Systemförvaltare, repr. lärosätens bibliotek, VR (ca 30 st) Redaktionen Syfte: verkställa verksamhetsplan Mötesfrekvens: veckovis Medlemmar: redaktionen Operativ styrning It-förvaltningsmöte Syfte: koordinering av it-relaterade förvaltningsuppdrag Mötesfrekvens: månadsvis Medlemmar: It-strateg, systemförvaltare, lösningsarkitekt, it-leverantörer