SPSS En guidad tur Mål: På den här introduktionen kommer du att lära dig de elementäraste funktionerna i SPSS, dels genom att mata in eget datamaterial och dels genom en analys av en studentundersökning genomfört vid KAU i 2006. Vad är SPSS? SPSS (vilket står för the Statistical Package for the Social Sciences) är ett dataprogram för behandlande och analys av insamlad statistisk data. SPSS har nyttjats inom statistiska analysverksamheter sedan 1970-talet. Programmet har i flera omgångar förfinats. SPSS är även ett företag (SPSS Inc.) som bland annat vidareutvecklar själva programmet och som har 1,200 anställda i 60 länder, däribland Sverige. Vad har jag för nytta med SPSS? Du kommer att jobba med SPSS under kursens gång för att illustrera statistiska koncept. Programmet används som hjälpmedel för att analysera data i samband med inlämningsuppgiften. Vad ska jag göra idag? Följ instruktioner som följer, om du behöver hjälp det är bara att fråga en lärare! 1
De Första stegen Öppna programmet SPSS på din dator (klicka på cancel det första fönstret dyker upp). När man öppnar SPSS så möts man av ett fönster med ett kalkylblad den kallas för SPSS Data Editor och har två flikar; Data View och Variable View. Den första fliken, Data View, är för datamaterialet, medan den andra Variable View är för att definiera variablernas egenskaper. I Data View matas data in (för hand, eller via en fil) så att varje rad motsvarar en individ och varje kolumn motsvarar en variabel (tex. ålder, kön mm). Ett annat fönster som så småningom visar sig är Viewer, här hamnar alla resultat av de analyser vi gör. Datainmatning och variabeldefinitioner För att lära känna SPSS ska vi börja med att mata in vårt eget datamaterial i Data View, definiera variablerna i Variable View och göra en beräkningar. På statistikavdelningen vid KAU finns sju anställda i tabellen nedan finns några (påhittade) fakta om lärarna som vi ska mata in i SPSS. Namn Kön (1=man, 2=kvinna) Längd Christina 2 165 Iris 2 150 Anders 1 180 Christian 1 177 Jari 1 179 Leif 1 184 Abdullah 1 189 Se till att du befinner dig i fliken Variable View; varje rad definierar vad de olika kolumner (variabler) i Data Editor innehåller för slags information. Här kan man definiera: Name: Namn som syns som variabelnamn i Data View (max 64 tecken). Type: Typ av variabel, alltså hur SPSS ska behandla variabeln, t.ex. Numeric (numerisk) och string (text). OBS! Det går inte att ändra på typ från string till numerisk när man har matat in alla data man förlorar allt, det är därför viktigt att ha rätt definition från början. Oftast är samtliga variabler numeriska. Width: Bredden på kolumnen kan ändras. 2
Decimals: Antal decimaler som ska synas. Label: Här kan man ge variabelnamnen en förklarande etikett om det behövs (max 256 tecken). Values: Oftast så vill SPSS att man matar in data i sifferform även om inte siffrorna i sig betyder något. Här kan du mata in vad varje siffra egentligen betyder, t ex. för variabeln KÖN så betyder 1 = Man och 2 = Kvinna. För att lägga till ett värde klicka på rutan (eller knappen till höger i rutan). Det dyker då upp en ny dialogruta Value Labels där du gör följande: Skriv en 1:a vid Value och 'Man' vid Label, sedan klick på Add. Upprepa för kvinnorna innan du klickar på OK. Missing: Här kan man ange ett etikett om data saknas. Measure: Ange vilken sorts variabel vi har; Nominal (tex. kön), Ordinal (tex. betygg U, G, VG), Scale (tex. lön i kr). Nu kan du skriva in definitionen på variablerna i vårt lärar-exempel; se till att Kön skrivs i sifferform. Glöm inte att ändra till Nominal under Measure Nu se till att du befinner dig i fliken Data View. Här kan du skriva in informationen på de olika lärarna. Spara datamaterialet när information om alla läraren är inmatade; File > Save data (eller Save As). Ni bör spara era filer på er egen lagringsplats. Värdet 1 för män och 2 för kvinnor är naturligtvis praktiskt vid inmatning av data men för att se etiketterna i Data View klicka på etikett-ikonen (finns i raden under menyerna, tillsammans med spara och skriv ut). Innan vi går vidare ska vi också se ett enkelt exempel på hur man analyserar data. Med Analyze > Descriptive Statistics > Frequencies tar man fram frekvenstabeller för variablerna. Markera KÖN i den vänstra listan och klicka den lilla pilen för att få över den till högerrutan. Avsluta med OK. Nu öppnas ett nytt fönster där du kan avläsa hur många män och kvinnor det finns i datafilen. Hur många procent är män? Prova att spara datamaterialet som finns i SPSS Viewer fönstret; File > Save data (eller Save As). 3
Deskriptiv Statistik - Studentundersökning 2006 Du ska öppna en databas, men först måste du ladda ned den från Studietorget och spara den. När det är klart kan du öppna den. Det görs i SPSS med hjälp av File > Open > Data. Datafilen innehåller resultat från en studentundersökning; innan du fortsätter läs genom beskrivningen nedan och enkäten som du har fått av läraren. Hösten 2006 genomfördes Karlstads Universitet en undersökning bland studenter. Enkäten ställde frågor om studiestart, studieinriktning, studier på heltid/deltid, ålder, bostadsort före studierna och kön. Samt följande frågor om hur man upplever sina studier i Karlstad: 1. Studier, stad och studentliv - hur nöjd är man? 2. Studiemiljö och studieservice hur nöjd är man? 3. Studenternas tidsanvändning 4. Uppfattning om studietempo och stress i studierna 5. Balans mellan teori och praktik 6. Studentinflytande 7. I vilken utsträckning utbildningen har bidragit till utveckling av olika färdigheter Enkätformulären har distribuerats under föreläsningar och seminarier i ett urval av kurser på universitetet. Urvalet är gjort så att det blir en hyfsad spridning mellan olika utbildningssektorer och också mellan olika nivåer på kurser, A till D kurser. Data samlades in under mars månad 2006. En förutsättning är givetvis att studenterna kommer på föreläsningarna och seminarierna. Distansstudenter och studenter som inte deltar i undervisningen är underrepresenterade i urvalet. Ett bra sätt att bekanta sig med datamaterialet är att börja med att ta fram några enkla frekvenstabeller. Analyze > Descriptive Statistics > Frequencies och välj variablerna KÖN, INRIKTN, PÅVERKA samt avsluta med OK. Svara därefter på frågorna nedan. Hur många personer finns i datamaterialet? Hur många är män resp. kvinnor? Hur stor andel (procent) är inriktad mot ekonomi i sina studier? Hur stor andel tycker att de kan påverka utbildningens uppläggning? 4
ÅLDER som är en kontinuerlig variabel illustreras bäst med ett histogram. Välj Graphs > Legacy Dialogs > Histogram och sätt in ÅLDER under Variable: och klicka på OK. Ganska snyggt histogram men SPSS har valt lite udda klassgränser. När man ska redigera en bild börjar man med att dubbelklicka någonstans i den, ett nytt fönster öppnas, Chart Editor, här görs redigeringen. Vi ska nu ändra den underliggande klassindelningen till de vettigare klassgränserna 20-25-30 osv. Klick en gång på stolparna i diagrammet, du ser att de blir inringda av en blå linje (det betyder att vi ska ändra på något här), nu dubbelklicka på stolparna igen och det dyker upp fönstret Properties. I de olika flikarna kan man nu ändra saker som har med stolparna att göra. I fliken Binning (klasser) ska vi ändra på klassbredden från Automatic till Custom. Därefter väljer du Intervall Width till 5 för att få rätt klassgränser. Glöm inte Apply efter ändringen. (Här kan du också prova vad händer om man väljer Number of intervals istället.) Vilken åldersgrupp (5-årsklass) är den vanligaste enligt figuren? När vi är nöjda klickar på Close i Properties-menyn. OBS! Avsluta alltid med att stänga fönstret Chart Editor. Även textens ord, storlek och färgen på text och staplar mm kan ändras genom att dubbelklicka på den del av diagrammet man vill ändra på precis som ni gjorde med klassbredden. ( Close två gånger, alltså) Innan vi går vidare ska vi skapa en ny variabel (en ny kolumn) med studenternas uppskattning av studietid per vecka (med hjälp av frågorna 8, 9 och 10 från enkäten). 5
Välj Transform > Compute. I rutan Target Variable skriv namnet STUDTID, klick på Type & Label och skriv Studietid per vecka och sen Continue. I Numeric Expression skriver man uttrycket för hur vi ska uppskatta studietid per vecka, tänk genom det som står i bilden till höger och gör det samma med dina data. Klick på OK och titta i Data View fliken. Gör en boxplot för studietid under veckan för varje utbildningskategori, Graphs > Legacy Dialogs > Boxplot > Simple > Define. STUDTID som Variable och INRIKTG vid Category Axis. Klick på OK. Avläs diagrammet och svara på frågorna. Vad är medianstudietiden för Teknik-studenter? Vad är undre kvartilen (Q1) för de från Ekonomi? Hur ser studietid under veckan för män jämfört med kvinnor? Här kan vi också ändra på layouten av boxplotten genom att får upp Chart Editor (dubbelklicka på den del av diagrammet du vill ändra på). Tex. etiketten på de extrema värden kan vara lite störande, för att få bort det dubbelklicka på ett av extremvärdena och rutan till höger visar sig. Klicka på Case Number och ta bort det med det röda korset, glöm inte att klicka på Apply. Prova och gör några andra ändringar till diagrammet tex. ändra på ordningen av lådorna. Med Graphs > Legacy Dialogs > Bar > Simple > Define konstruerar man ett enkelt stapeldiagram. Gör det för variabeln STRESS. Vi ser att de flesta 6
upplever stress ibland i sina studier men gäller det både män och kvinnor? Det får du svar på i nästa uppgift. Det finns olika sätt att illustrera skillnaden mellan män och kvinnor för hur de upplever stress. Några exempel på hur man kan göra detta följer, vilken tycker du passar bäst för att svara på frågan: Är andelen studenter som upplever stress störst bland män eller kvinnor? Skippa följande diagram och kom tillbaka till dem senare om du har tid. Graphs > Legacy Dialogs > Bar > Stacked > Define ger ett uppdelat stapeldiagram. Lägg KÖN på Category Axis och STRESS som Define Stacks By. Graphs > Legacy Dialogs > Bar > Clustered > Define ger ett grupperat stapeldiagram istället. Graphs > Legacy Dialogs > Bar > Simple > Define med STRESS på Category Axis och KÖN på Panel by Rows ger två diagram. Men blir det en rättvis jämförelse? Gör om diagrammet men vid Bars Represent välj % of cases istället. Alternativt kan man göra en korstabell; Analyze > Descriptive Statistics > Crosstabs. Gör detta med KÖN och STRESS. Tabellen ska innehålla både frekvenser (counts) och procent beräknade inom varje kön för sig dvs radvis eller kolumnvis beroende på var kön hamnade. Procenttalen läggs in via Cells innan du klickar OK. Fyll i dina siffror nedan. Stämmer dina rad- och kolumnsummor? Kön * Stress i studierna Crosstabulation Kön Total Man Kvinna Count % within Kön Count % within Kön Count % within Kön Stress i studierna Besvärande Ibland I allmänhet Definitivt inte stress ofta stressigt inte stressigt stressad Total 250 100,0% 486 100,0% 100 441 179 16 736 13,6% 59,9% 24,3% 2,2% 100,0% (Lägg märke till att informationen i korstabellen ovan är densamma som du illustrerade med stapeldiagrammet.) 7
Hur många procent av männen upplever stress ofta eller ibland? Hur många procent av kvinnorna upplever stress ofta eller ibland? Kom ihåg att i en korstabell är totalprocent nästan aldrig intressant. Procenttalen ska beräknas radvis eller kolumnvis för att vara meningsfulla vid en jämförelse. Hur ser upplevelse av stress ut vid olika studieinriktningar? Beräkna medelvärde och standardavvikelse för variablerna studietid och ålder. Det kan man bland annat få med Analyze > Descritive Statistics > Descriptives. Vad är genomsnittlig studietid för en student? Och standardavvikelsen? Medianvärden, kvartiler och andra mått kan man få under Analyze > Descriptive Statistics > Frequencies. Välj variabeln STUDTID, ta bort krysset vid Display frequency tables för att slippa en lång frekvenstabell över alla olika tider. Klicka sedan på Statistics och kryssa för Mean, Std Dev och Quartiles. Vad är medianstudietid? Och de båda kvartilerna? 8
Nu är det dags att jämföra den genomsnittliga studietid för personer med olika utbildnings inriktning. Vi har redan kollat det med hjälp av en boxplot, nu ska vi låta SPSS beräkna medeltid, mediantid och kvartiler uppdelat på de 7 olika inriktningarna. Först väljer du Data > Split File och markerar Compare Groups. Välj variabeln INRIKTN och för över till rutan Groups based on. Klicka på OK. I Data Viewfliken står det nu Split File On längst ner till höger. Det betyder att alla beräkningar som görs i fortsättningen kommer att göras separat för de olika inriktningar. Sedan gör du om det du gjorde i förra uppgiften. Vi ser att Naturvetenskapstudenter har högst medianstudietid, och även högst spridning (standard avvikelse) i studietid. Mediantid Medeltid St.avvikelse Ekonomi Teknik Om medelvärdet och medianen har ungefär samma värdet, hur tolkar vi det? OBS! Välj nu Data > Split File igen och välj Analyze all cases så försvinner texten Split File On för nu ska vi se på samtliga observationer igen. Rita ett spridningsdiagram som visar sambandet mellan studietid och ålder. Graphs > Legacy Dialogs > Scatter > Simple Scatter > Define. Ange STUDTID som Y-variabel och ÅLDER som X-variabel. Studerar de äldre studenter mer än de yngre? Rita om diagrammet med olika symboler för män och kvinnor; Graphs > Legacy Dialogs > Scatter > Simple Scatter > Define och ange KÖN vid Set Markers by. Vilka har hög studietid? Män eller kvinnor? 9
Klassindelning Vi fortsätter att jobba med samma datamaterial. Om man vill dela in de undersökta i olika åldersgrupper, som det föreslås här under, kan man göra det med Tranform > Recode into Different Variables. Ålder 21, 22-23, 24-25, 26- Åldersgrupp 1, 2, 3, 4 Value Label Under 21, 22-23, 24-25, Över 25 Flytta över ÅLDER till mittrutan. Under Output Variable till höger skriver du tex. namnet Åldersgrupp och klicka på Change då hoppar även den variabeln in i mittrutan. Klicka på Old and New Values då en dialogrutan dyker upp. Här döper vi åldersgrupperna som ovan, vi gör det för en åldersgrupp i taget. T.ex. för att döpa åldersgrupp 1 gör vi så här: Till vänster under Old Value kryssar du för Range och skriver in lägsta (0) och högsta ålder i denna grupp (21) enligt tabellen överst. Under New Value, uppe till höger, skriver du in värdet 1 på Value och klicka på Add. Nu kan du upprepa proceduren för de övriga ålderskategorierna. Glöm inte att klicka på Add. Avsluta med Continue följt av att du anger Name i den ruta som då syns på skärmen. Klicka på Change följt av OK. Nu har du i Data View fått en ny variabel längst ut till höger. Gå in under Variable view och se till att allt stämmer (tex. ändra på antal decimaler och lägg till Value lables så att värdena 1, 2, 3 och 4 får ett etikett). Gör en frekvenstabell för variabeln ÅLDERSGRUPP. Innan du klickar på OK måste du se till att Display frequency tables är förkryssat. Hur många studenter i undersökningen är under 21? Hur många procent är under 21? 10
Gör en korstabell för variablerna ÅLDERSGRUPP och STRESS. Tabellen ska ange båda frekvenser (count) och procenttal som visar upplevelse av stress inom respektive åldersgrupp. Hur många procent av de under 21 upplever stress? Hur många procent av de över 23 upplever stress? Prova också på att redigera tabellen i SPSS. Ett enkelt sätt att ändra tabellers utseende är att dubbelkicka i den så att det blir en taggig kant runt tabellen. Välj Format > TableLooks och markera något av de alternativ som kommer upp, klicka på OK och tabellen ändrar utseende. Någon TableLook som du tycker är snyggare än de andra? Starta även Word via Windows Start-meny. Prova att kopiera över korstabellen ovan till Word. Kopieringen kan göras på två sätt (högerklickar på diagrammet eller tabellen och välj Copy eller Copy Object, och klistrar in i Word på vanligt sätt). Lägg märke till att en tabell som kopierats med Copy Object blir en bild i Word och ser precis likadan ut som i SPSS Output-fönster, all redigering av utseende måste göras i SPSS. 11
Att få hjälp i SPSS Ofta kan det vara svårt att veta hur man ska göra något, vad som efterfrågas eller vad en kolumn i en tabell betyder. Det fins en hel del som kan göras med SPSS, men vi använder bara en liten del av detta. Ett tips till dig som fastnar är att göra en skiss på papper på hur du ser ditt diagram eller tabell, och sedan försök få fram det i SPSS. Fråga din lärare. Sitt inte mer än 10 minuter med SPSS för att klura ut något. Det är mer din förmåga att tolka statistik än SPSS som vi vill utveckla på kursen SPSS ses som ett hjälpmedel. Inom SPSS finns det några olika sätt att få hjälp. Menyn Help. Här finns Topics där man kan slå upp det man vill ha hjälp om. Och Tutorial, här finns olika bildspel för att lära en hur man kan använda SPSS. Ett alternativt är att använda Help knappen som finns i varje fönster som dyker upp när man ska göra en analys, tabell eller diagram. 12