Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I

Relevanta dokument
Elektromagnetism. Laboration 2. Utfördes av: Henrik Bergman Muzammil Kamaly. Uppsala

Rotationsrörelse laboration Mekanik II

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Inst. för Fysik och materialvetenskap MAGNETISKA FÄLT

RC-kretsar, transienta förlopp

Lufttryck i ballong laboration Mätteknik

Föreläsning 5, clickers

Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.

Gemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism. Inledning. Fysikalisk bakgrund

Ballistisk pendel laboration Mekanik II

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Rep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.

Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält


Kapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00

Fysikum Kandidatprogrammet FK VT16 DEMONSTRATIONER MAGNETISM II. Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen Elektromagnetism

Hållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Labbrapport svängande skivor

Strålningsfält och fotoner. Våren 2013

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006

Bra tabell i ert formelblad

Polarisation laboration Vågor och optik

attraktiv repellerande

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

Elektricitet och magnetism. Elektromagneter

Strålningsfält och fotoner. Våren 2016

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

Laboration 1 Mekanik baskurs

Prov Fysik B Lösningsförslag

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

Fysik TFYA86. Föreläsning 8/11

Nikolai Tesla och övergången till växelström

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

Spänning, ström och energi!

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Andra EP-laborationen

KTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) J.Oppelstrup

RAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson

Laboration i Tunneltransport. Fredrik Olsen

SOLENOIDENS MAGNETFÄLT

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen

Vad är r Magnetism? Beskriva och förklara fenomen relaterade till magnetism!

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum: Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/ Skrivtid:

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:

Lösningar till seminarieuppgifter

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (EITF85)

Övningar till datorintroduktion

Magnetfältssimulering Staffanstorps kommun

Att verifiera Biot-Savarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant

Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport

Sekantmetoden Beräkningsmatematik TANA21 Linköpings universitet Caroline Cornelius, Anja Hellander Ht 2018

Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars

Rev 1 Till Avd Datum Projnr Sida Svenska kraftnät Edward Friman

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514)

LAB 1. FELANALYS. 1 Inledning. 2 Flyttal. 1.1 Innehåll. 2.1 Avrundningsenheten, µ, och maskinepsilon, ε M

Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share

Mät elektrisk ström med en multimeter

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag

Tentamen i El- och vågrörelselära,

VIKTIGA TILLÄMPNINGAR AV GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Fysik TFYA68. Föreläsning 2/14

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Kandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg.

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning

HANSA POWERBRIDGE - MAGNETFÄLTSBERÄKNING KRING HURVA STATION

Högskoleprovet Kvantitativ del

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Koppla spänningsproben till spolen.

Current clamps for AC current

Spolens reaktans och resonanskretsar

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Föreläsning 4 1. Den andra av Maxwells ekvationer i elektrostatiken

Qucs: Laboration kondensator

Transkript:

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Oskar Keskitalo 19941021 4895 Uppsala 2015 05 09

Sammanfattning När man leder ström genom en spole så bildas ett magnetiskt fält. Genom att mäta tätheten på det magnetiska fältet i olika riktningar runt en spole, så kan man kartlägga hur fält linjerna går runt spolen. Detta görs i denna laboration och det konstateras att de uppmätta värdena stämmer väl överens med teorin. Sida 1 av 12

Inledning Laddningar som flyttas ger upphov till ett magnetfält. En elektrisk ström definieras som ett flöde med elektriska laddningar. Om vi leder ström en rak ledare så kommer alltså laddningarna att ge upphov till ett magnetfält runt ledaren, röda linjer figuren nedan. Figur 1, magnetfältet illustreras som röda pilar runt en ledaren. Storleken på magnetfältet beror av hur mycket ström som leds genom ledaren och hur långt från ledaren som vi mäter fältet. Om vi formar ledaren till en cirkel enligt figuren nedan, så får vi en spole med ett varv. Strömmen ger fortfarande upphov till ett magnetfält som nu blir koncentrerad i mitten av spolen (förutsatt att ledaren inte är allt för lång). Vi har alltså starkast magnetfält i spolens centrum enligt figur. Figur 2, illustration av magnetfältet runt en spole. Observera att spolens är vinkelrät mot z axeln och att dess centrum befinner sig på (0,0,0). Genom att mäta riktingen och tätheten på det magnetiska fältet runt en spole, kan man kartlägga fältlinjerna runt spolen. I denna laboration så ska vi undersöka hur fältet ser ut runt en spole vid användning av en riktningsmätare samt jämföra hur mätningar stämmer överens med teorin. Sida 2 av 12

Teori Genom hela rapporten så kommer vi använda oss av ett kartesiskt koordinatsystem enligt figur 2. Alltså kommer spolen att vara vinkelrät mot z axeln och dess centrum befinna sig på (0,0,0). I laborationen användes en hall prob för att mäta magnetfältets storlek. Magnetfältet ger upphov till en laddningsförflyttelse i hall proben, vilken ger ett mätvärde i Volt (V). Hall proben som användes i denna laboration hade en känslighet på 4,6mV/G (G=Gauss). Vi kan alltså räkna om mätvärdet till Tesla med: Där U är mätvärdet i V. Biot Savart s lag [1] : (1) (2) Sida 3 av 12

Metod Materialet som användes: En cirkulär spole med radie 0,155 m och 150 lindade varv. Funktionsgenerator. Riktningsmätare för magnetfält. Hall prob med nollställningsbox och AC/DC adapter (känslighet: 4,96 mv/g). 2 stycken multimetrar. Spolen matades med 1A, mättes med multimeter eftersom att kraftaggregatets analoga display hade dålig upplösning och var otillförlitlig. Magnetfältets storlek mättes med en hall prob vilken Figur 3, kopplingsschema för spolen. Mätningarna utförde enligt följande: 1. Funktiogeneratorn, ena multimetern och spolen kopplades ihop enligt figur 3. Multimetern ställdes in för att mäta ampere och funktionsgeneratorns utström justerades till 1A (enligt multimeterns display). 2. Magnetfältet runt spolen i x z planet studerades med riktningsmätaren och noterades. 3. Hall proben kopplades ihop med den andra multimetern, nollställningsboxen och AC/DC adaptern, vilken kopplades till vägguttaget. Multimetern ställdes in för att mäta volt, och ursprungsläget justerades till 0 volt med hjälp av nollställningsboxen. Alltså justerades det jordmagnetiska fältet bort. 4. Med hall proben riktad längs z axeln vid y=0 och spetsen meter från x axeln noterades magnetfältet på 11 stycken punkter. 5. Med hall proben riktad längs x axeln vid y=0 och spetsen 0,12 meter från z axeln noterades magnetfältet på 10 stycken punkter. Sida 4 av 12

Resultat Det magnetiska vektorfältet runt spolen i x z planet studerades med riktningsmätare. Resultatet illustreras i figur 4 nedan. Figur 4, det magnetiska vektorfältet runt spolen (sedd uppifrån). Sida 5 av 12

I tabell 1 nedan redovisas mätvärdena som erhölls med hall proben liggandes i z x planet, riktad längs z axeln med varierande position på x axeln. Vid mätningen erhöll vi mätdata i volt, vilken sedan konverterades till Tesla med ekvation (1). Position på z axel [m] Position på x axel [m] 0,020 0,040 0,060 0,080 0,100 0,140 0,160 0,180 0,200 Mätvärde [V] 0,003 0,005 0,007 0,009 0,013 0,02 0,03 0,04 0,03 0,015 0,009 Magnetfäl t [mt] 0,061 0,101 0,141 0,182 0,262 0,403 0,605 0,807 0,605 0,302 0,182 Tabell 1, mätvärden med hall proben riktad längs z axeln. I figur 5 nedan finns mätdatan från tabell 1 plottat tillsammans med Biot Savart s lag, ekvation (2). Figur 5, här är de erhållna mätvärdena vid x= m och hall proben riktad längs x axeln samt de motsvarande teoretiska värdena enligt ekvation (2) plottade. Sida 6 av 12

I tabell 2 nedan redovisas mätvärdena som erhölls med hall proben liggandes i z x planet, riktad längs z axeln med varierande position på z axeln. Vid mätningen erhöll vi mätdata i volt, vilken sedan konverterades till Tesla med ekvation (1). Position på z axel [m] Position på x axel [m] Mätvärde [V] Magnetfält [mt] 0,020 0,025 0,504 0,040 0,016 0,323 0,060 0,012 0,242 0,080 0,009 0,181 0,100 0,007 0,141 0,006 0,121 0,140 0,005 0,101 0,160 0,004 0,081 Tabell 2, mätvärden med hall proben riktad längs z axeln. 0,180 0,003 0,06 0,200 0,002 0,04 I figur 6 nedan finns mätdatan från tabell 2 plottat tillsammans med Biot Savart s lag, ekvation (2). Figur 6, här är de erhållna värdena vid x=0,12 m och hall proben riktad längs z axeln samt de motsvarande teoretiska värdena enligt ekvation (2) plottade. Sida 7 av 12

I tabell 3 nedan redovisas mätvärdena som erhölls med hall proben liggandes i z x planet, riktad längs z axeln med varierande position på z axeln. Vid mätningen erhöll vi mätdata i volt, vilken sedan konverterades till Tesla med ekvation (1). Position på z axel [m] Position på x axel [m] Mätvärde [V] Magnetfält [mt] 0,03 0,605 0,020 0,026 0,524 0,040 0,023 0,464 0,060 0,02 0,403 0,080 0,016 0,325 0,100 0,013 0,262 0,011 0,222 0,140 0,009 0,181 0,160 0,007 0,141 0,180 0,005 Tabell 3, här redovisas de erhållna värdena vid z=0 m och hall proben riktad längs z axeln. I figur 7 nedan finns mätdatan från tabell 3 plottat tillsammans med Biot Savart s lag, ekvation (2). 0,1 0,200 0,004 0,081 Figur 7, här är de erhållna värdena vid x=0 m och hall proben riktad längs z axeln samt de motsvarande teoretiska värdena enligt ekvation (2) plottade. Sida 8 av 12

Diskussion I figur 5, 6 och 7 syns det tydligt att de uppmätta värdena följer de teoretiska även om de inte är exakt lika. Vi anser att resultaten är trovärdiga med tanke på experimentets enkla uppställning. I laborationen så antas bland annat lindningens bredd vara försumbar vilket delvis kan förklara avvikelsen. Dessutom så ger Jorden upphov till ett magnetfält på ungefär 50μT. Med hjälp av nollställningsboxen kallibrerades det bort vid mätningarna. Men felaktigt kalibrerad utrustning leda till att man får stora mättfel. I tabell 4 nedan finns mätvärden från tidigare utförda laborationer, dessa kan jämföras med denna laborations mätvärden från tabell 3. Tabell 4, mätdata från laborationer utförda av andra personer [2]. Taget från laborationsbeskrivning sida 8. I figur 8 nedan finns mätdata från tabell 3 och 4. I denna laboration har endast värden för den positiva z axeln studerats, således kan endast den delen jämföras. Enligt ekvation (2) så ska magnetfältet vara lika stort på både den negativa och den positiva sidan. Det stämmer inte för Andreas och Roberts mätdata, alltså har de sannolikt mätt fel. På Roberts mätdata så ser det ut som att han kan ha valt origo vid spolen istället för i spolens centrum och sedan mätt fel fält komponent. Gabriellas mätdata är det som stämmer bäst överens med denna laboration. Men med tanke på att hon enbart har ett värde vid z=0 samt skillnaden mellan positiva och negativa z axeln så har hon antagligen antagit ett origo utanför spolen. Vassilios mätvärden är ganska lika på både positiv och negativ z axel, dessutom ser de ut att följa Biot Savart s lag, därför är hans mätvärden troligen de bästa. Sida 9 av 12

Figur 8, jämförelse för mätdata i tabell 3 och 4. Slutsatser Magnetfältet som observerades med hjälp av riktningsmätaren såg inte ut att påverkas mycket av det jordmagnetiska fältet runt spolen. Långt från spolen syntes däremot viss avvikelse. Således kan man troligen i de flesta fall bortse från det jordmagnetiska fältet när man utför beräkningar nära spolar med många lindningsvarv som leder mycket ström. Även mätvärdena stämmer bra överens med de teoretiska och vi kan således lita på teorin. Eftersom att våra värden följer en liknande kurva som värdena från tabell 4, men alla värden är lägre, så kan utrustningen som användes vid denna laboration ha kalibrerats fel. Referenser [1] REF: Sid 210, Nordling, Österman, Physics Handbook 8:6. [2] Givet i laborationsbeskrivning. Instruktion till laboration magnetiskt fält version 2014 10 09 av Unnar Arnalds, Andreas Frisk (modifiera d från Ola Hartman) Sida 10 av 12

Bifogad Matlab kod Vid beräkning av de teoretiska värdena så användes koden nedan. %Funktion som returnerar magnetfältet B i en viss punkt P. %Funktionen använder Biot Savarts lag för att beräkna magnetfältet i punkten p från små %segment av spolen. function B=Test(P) R=0.155; % Spolens radie i m I=1; %Strömmen genim spolen i A Ntheta=100; %Antal segment som spolen delas upp i vid uträkning dtheta=2*pi/ntheta; theta=dtheta*[1:ntheta]'; B=0; %"nollställer" vektorn B for k=1:ntheta r=[p(1) R*cos(theta(k)), P(2) R*sin(theta(k)), P]; ds=dtheta*[ R*sin(theta(k)), R*cos(theta(k)), 0]; db=i*cross(ds,r)/norm(r)^3; %Biot savarts lag B=B+dB; %Summerar delarna som spolen delats upp i end B=150*B*1e 7; %Antal varv * u0 end %Här slutar funktionen Sida 11 av 12