Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Naturvårdsverket fick 2010 regeringsuppdraget att utveckla förslag till mätbara mål för friluftslivspolitiken. Naturskyddsföreningen välkomnar detta förslag eftersom det finns ett stort behov av att skapa bättre förutsättningar för människors möjligheter att bedriva friluftsliv. Föreningen ser mycket positivt på att riktlinjer för dessa frågor utvecklas och ser fram emot en strategi för hur det fortsatta arbetet för att uppnå målen ska se ut. I det följande ges synpunkter på förslaget i stort och därefter specifika synpunkter på definitioner och preciseringar. Övergripande synpunkter Naturskyddsföreningen anser att de definitioner och preciseringar som föreslagits i grunden är bra men att de behöver utvecklas, förtydligas och göras mer enhetliga enligt följande: Det konstateras att friluftslivsmålen ibland ligger väldigt nära miljömålen och att friluftslivsmål och miljömål ska komplettera varandra. Naturskyddsföreningen instämmer i att mål som rör friluftslivet bör komplettera gällande miljökvalitetsmål, och det därmed finns behov av att lägga fast utvecklade och fördjupade mål för friluftsliv. Friluftslivet behandlas i olika utsträckning i de befintliga miljömålen, dock långt från konsekvent. Detta gäller även såväl befintliga, som förslag till ändrade, preciseringar ( innebär att-satserna ) av vad miljökvalitetsmålen ska innebära när de är uppfyllda. Eftersom miljön är en avgörande faktor för friluftslivet bör de grundläggande kvalitetskraven på miljön som friluftslivet ställer innefattas i miljömålssystemet. Detta är dock en fråga, som enligt föreningen, Miljömålsberedningen har att överväga inom det uppdrag den nu fått av regeringen om att ta fram en markanvändningsstrategi (utifrån en helhetssyn på landskapet). Relationen mellan friluftslivsmål och miljömål måste tydliggöras ytterligare. Exempelvis kan de förslag till preciseringar som finns till miljömålen infogas under de friluftslivsmål som är lämpliga. Då skulle de komplettera varandra på ett tydligare sätt och man kan se om det som saknas i friluftsmålen kan uppfyllas genom miljömålen. Det finns nämligen vissa delar i miljömålen, som nu inte står i friluftslivsmålen, som är absolut nödvändiga för att skapa förutsättningar för människors möjligheter att bedriva friluftsliv. Om miljömålen inte fast-
ställs med detta innehåll måste därför friluftslivsmålen kompletteras. Observera dock Naturskyddsföreningens remissvar angående förslagen på nya preciseringar till miljömålen, även här behövs tydliggöranden. 2/6 Naturskyddsföreningen anser att både definitioner och preciseringar är otydliga och flera av dem saknar mätbarhet. Om syftet med preciseringarna, som anges, är att vara en hjälp för att kunna följa upp hur arbetet med friluftspolitiken går, behöver de utvecklas och ytterligare preciseringar behöver läggas till för att innehållet ska bli heltäckande. Naturvårdsverket konstaterar att flera av definitionerna hänger ihop med varandra. Detta stämmer så väl att det kan finnas anledning att slå ihop ett par av dem för tydlighetens skull. Detta gäller exempelvis definitionerna 1, 4 och 5. Det är otydligt hur arbetet med preciseringarna ska gå till eftersom de är utformade på olika sätt i olika mål. Vissa av preciseringarna beskriver ett kontinuerligt arbete av något slag medan andra beskriver ett tillstånd. Det framgår t ex inte om kontinuerligt arbete av olika slag innebär att preciseringen som beskrivs ska vara uppnådd 2020. I exempelvis Definition 4 Precisering 1 står att Andelen områden av lokalt, regionalt och nationellt intresse för friluftsliv som är kända och kartlagda med värdebeskrivningar ökar kontinuerligt. Vad menas med ökar kontinuerligt? Från när då? Jämfört med vad? Detta kräver data om hur situationen ser ut idag om de frågor som preciseringen tar upp. Innebär ovan nämnda precisering att alla områden av lokalt, regionalt och nationellt intresse för friluftsliv är kända och kartlagda med värdebeskrivningar 2020? Detta måste förtydligas i alla preciseringar som tar upp att något ökar kontinuerligt. Det finns ett stort behov av att definiera många av de termer och begrepp som används. Vad innebär exempelvis ha tillgång till? Handlar det exempelvis om att alla barn och äldre ska ha tillgång till natur inom 300 meter från bostaden? Eller handlar det om att ha tillgång till bil som gör att man kan ta sig till ett grönområde som ligger två mil bort? Begrepp såsom natur, naturmiljö, natur- och kulturmiljö, landskap, naturområde och tätortsnära natur behöver också definieras på ett enhetligt sätt. Tydliga kvalitetskriterier måste finnas. Utan definitioner finns ett alltför stort tolkningsutrymme. Under varje definition finns rubriken Uppföljning, och vad som står därunder är inkonsekvent och ibland otillräckligt. Här står att olika myndigheter ska rapportera, ibland står att rapporteringen ska ske återkommande, ibland upprepas samma mening två gånger och ibland står inget om rapportering alls. Det står heller inte till vem rapporteringen ska ske eller i vilken form. Myndigheternas ansvar bör tydliggöras och vara enhetligt under varje definition. Kommunens och myndigheternas ansvar framhävs på många ställen, vilket är bra. Naturskyddsföreningen efterfrågar även ett tydligare ansvar för markägare, eftersom de har ett stort ansvar att skydda och sköta områden så att de är attraktiva för friluftslivet.
3/6 Naturskyddsföreningen ser positivt på att Naturvårdsverket i ett kapitel uppmärksammar ett antal frågor som behöver lösas. Kapitlet bör utvecklas till specifika förslag på ekonomiska styrmedel och andra verktyg inklusive kompletteringar av befintliga lagar som behövs för att friluftslivsmålen ska uppnås. Föreningen förutsätter att regeringen därefter anvisar tillräckliga resurser så att förslagen kan verkställas. Det fastslagna övergripande målet för friluftspolitiken fokuserar på alla människors möjlighet att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Detta kräver i sin tur ökat fokus på naturvägledning av olika slag, vilket bör antingen utvecklas i fler av friluftslivsmålen eller behandlas mer ingående på ett övergripande plan för alla mål. Specifika synpunkter 1. Tillgänglig natur Möjligheten att vistas i och njuta av naturen är stor och människors olika behov tillgodosedda. Områden med god tillgänglighet finns utpekade, är kända och uppskattade och förvaltas långsiktigt. Naturskyddsföreningen anser att de preciseringar som anges under Definition 1 är av sådan grundläggande vikt för friluftslivet att de bör genomföras omgående och inte kontinuerligt fram till 2020. Naturskyddsföreningen anser att områden med god tillgänglighet för friluftsliv behöver pekas ut och förvaltas långsiktigt idag. Områden med god tillgänglighet för friluftsliv är ofta tätortsnära, och där råder stor risk för exploatering av olika slag. Om arbetet ska fortgå kontinuerligt fram till 2020 kommer många områden som idag har god tillgänglighet att vara borta. Naturskyddsföreningen anser att tillräckliga medel måste tillsättas nu för att preciseringarna ska kunna uppnås före 2020. Detta kan kopplas till definitionerna 4 och 5. 2. Starkt personligt, ideellt engagemang och samverkan Naturskyddsföreningen föreslår att namnet på målet ändras till Starkt engagemang och samverkan. Detta eftersom målet handlar om både individers engagemang och myndigheters engagemang. Fler människor ägnar sig oftare åt friluftsliv. Det finns etablerade strukturer för samordning av friluftslivet lokalt, regionalt och nationellt. Ett påstående som det ovan citerade kräver kvalitetssäkrad statistik som kontinuerligt följs upp. Förslag på hur sådan ska tas fram är emellertid inte tillräcklig under Preciseringar eller Uppföljning. 3. Allemansrätten grunden för friluftslivet Naturskyddsföreningen föreslår att ordet värnas behålls i definitionen: Allemansrätten värnas och har starkt stöd hos allmänhet, markägare, föreningar och företag.
Under Precisering 2 står Allmänhetens kunskap om allemansrätten är god. Det är bra, men detta bör gälla även för markägare, föreningar och företag eftersom de också står specifikt i definitionen. I Precisering 3 står att dialog om allemansrätten genomförs. Naturskyddsföreningen anser att formerna för en sådan dialog ska preciseras. 4. Tillgång till natur för friluftsliv Samhällsplanering och markanvändning tar hänsyn till friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturmiljöer. Naturskyddsföreningen anser att de preciseringar som anges under Definition 4 är av sådan grundläggande vikt för friluftslivet att åtgärder för att uppnå dem ska genomföras omgående och inte kontinuerligt fram till 2020. Att kartlägga områden av intresse för friluftsliv, att ta fram översiktplaner som behandlar tillgången till natur- och kulturmiljöer med upplevelsevärden och att friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturmiljöer säkerställs genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande kan inte vänta till 2020. Om arbetet med dessa frågor ska fortgå kontinuerligt fram till 2020 kommer många av de områden som nämns att exploateras långt före 2020. Naturskyddsföreningen anser att tillräckliga medel måste tillsättas nu för att uppnå dessa preciseringar före 2020. Den rapportering som nämns under Uppföljning måste alltså sätta igång och skyndas på. Detta kan kopplas till definitionerna 1 och 5. Naturskyddsföreningen önskar också att Precisering 2 inte endast handlar om översiktsplaner utan också om att regionala landskapsstrategier måste tas fram i det syfte som anges. 5. Attraktiv tätortsnära natur Befolkningen har tillgång till ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden som bevaras, vårdas, utvecklas och nyskapas. Även här gäller samma situation som i definitionerna 1 och 4: Naturskyddsföreningen anser att befolkningen långt innan 2020 behöver ha tillgång till ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden som bevaras, vårdas, utvecklas och nyskapas. Tätortsnära natur med stora värden för friluftsliv och rekreation exploateras idag. Naturskyddsföreningen anser därför att det inte räcker att arbeta kontinuerligt med preciseringarna fram till 2020. Tillräckliga medel måste tillsättas nu så att de kan uppnås före 2020. Eventuell skillnad mellan tätortsnära landskap i definitionen och tätortsnära natur i preciseringarna behöver klargöras. Naturskyddsföreningen saknar en precisering som innehåller följande: Strategier för bevarande av och tillgång till tätortsnära natur finns också i andra områden än storstadsregionerna. I dessa strategier inkluderas även frågor om skötsel och tillgänglighet. 4/6
5/6 6. Naturturism för hållbar regional tillväxt Branschen för naturturism är mogen och bidrar till en stark och långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling och regional tillväxt. (...) I propositionen Framtidens friluftsliv 2009/2010:238 står att Friluftsliv och natur-, kulturoch landsbygdsturism har stor och ökande betydelse för ett livskraftigt näringsliv i hela landet, landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Naturskyddsföreningen undrar varför Friluftsliv och natur-, kultur- och landsbygdsturism i förslaget har bytts ut mot Naturturism? Det finns enligt vår mening inget skäl att skilja på dessa aspekter inom turismen; natur, kultur och landsbygd utgör i dessa sammanhang ofta en odelbar helhet. I precisering 2 står Branschen har etablerat sig Naturskyddsföreningen anser att definitionen har alltför mycket fokus på naturturism. 7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet Naturskyddsföreningen ifrågasätter att definitionen inte innefattar behovet av ytterligare skydd av områden som är värdefulla för friluftslivet. I propositionen Framtidens friluftsliv 2009/2010:238 hänvisas till propositionen Hållbart skydd av naturområden (2008/09:214), där underlag finns kring områdesskydd och friluftsliv. Regeringen bedömer att målet för friluftspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv ( ). Ibland är ett formellt skydd den enda möjligheten att tillgodose detta, varför frågan om formellt skydd måste utvecklas i friluftsmålen. Naturskyddsföreningen föreslår att definitionen ändras till följande: Skyddade områden skapar goda förutsättningar för friluftsliv genom att förvaltning och skötsel främjar friluftsliv, rekreation samt natur- och kulturmiljövärden. Detta innebär att ytterligare preciseringar bör läggas till angående skydd av natur, som exempelvis behandlar storlek och kvalitet på ett område samt avstånd från bostad/skola/äldreboende till ett område. Detta förutsätter att utredningar genomförs om behovet av formellt skydd av naturområden för att främja friluftsliv. Samtidigt bör information spridas om andra möjligheter och verktyg för att bevara natur som är attraktiv för friluftsliv. 8. Ett rikt och uppskattat friluftsliv i skolan Alla barn och ungdomar får, via förskola och skola, möjlighet att dagligen vistas utomhus. Berörda pedagoger har kompetens att bedriva och bedriver en undervisning och friluftslivsverksamhet utomhus med god pedagogisk kvalitet inom ramen för det som anges i förskolans och skolans styrdokument. I definitionen står att Alla barn och ungdomar får, via förskola och skola, möjlighet att dagligen vistas utomhus. Naturskyddsföreningen undrar om utomhus i definitionen innebär nå-
gon koppling till en naturmiljö eller om det kan vara en asfalterad skolgård? Om skolan är, som det står i propositionen, en viktig plattform för att öka intresset för och kunskapen kring friluftsliv och natur, räcker det inte med att bara skriva utomhus. Naturskyddsföreningen anser att Precisering 1 bör ändras till följande: Friluftsliv och utomhuspedagogik är en obligatorisk del i grundutbildning för lärare och förskolelärare. I precisering 3 står att skolor och förskolor som har tillgång till och nyttjar ett eget naturområde för friluftsliv ökar kontinuerligt. Vad menas här med eget och naturområde? Detta kräver data om hur situationen ser ut idag. Detta är också kopplat till definition 1, 4 och 5 och här bör läggas till en precisering om att den fysiska planeringen ska tillgodose behovet av natur nära (inom 300 meter från) skolor och förskolor och att denna natur bör skötas med inriktning på barnens behov. Om naturen ligger långt från skolan kan daglig vistelse där aldrig uppnås. 9. Friluftsliv för god folkhälsa Fler är regelbundet fysiskt aktiva utomhus för att förbättra folkhälsan. I definitionen står Fler är regelbundet fysiskt aktiva. Naturskyddsföreningen frågar sig Jämfört med när då? Detta kräver statistik som kontinuerligt följs upp. Liksom i Definition 8 undrar Naturskyddsföreningen om utomhus innebär någon koppling till en naturmiljö eller om det kan handla om en asfalterad väg? 10. God kunskap om friluftslivet Naturskyddsföreningen anser att markägare bör läggas till i definitionen: Myndigheter, markägare, organisationer och företag har god kunskap och kompetens i frågor kring friluftsliv och naturturism. 6/6 Med vänlig hälsning Mikael Karlsson Ordförande Märta Berg Sakkunnig tätortsnära skog