Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Relevanta dokument
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Svårt att klassa miljöstatus

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter klassgränser att diskutera

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

Miljögifter i livsmedel intag och halter

PFAS ett nytt hot mot landets uttrar?

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

Miljögifter. Särskilt intressanta ämnen

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Metaller i vallgravsfisk Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr:

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i abborre och gädda

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Uttern i Norrbottens län Miljögifter och hälsa

Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH, PBDE-HBCD, PFAS och stabila isotoper i ägg från havsörn 2015 Överenskommelse Nr

Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014

Kvicksilver i matfisk

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH, PBDE-HBCD och stabila isotoper i ägg från havsörn 2014

Havs-och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2014-XX om ändring i förskrift HVMFS 2013:19 om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Undersökning av metaller och andra miljögifter i fisk inom Tidans avrinningsområde

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Sammanfattning av rapporten

Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust Projekt X-151

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Uppföljande undersökningar av PFASs

Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Kvicksilver och cesium i matfisk

Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress:

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

Sälens matvanor kartläggs

Dioxiner i lax och tolerabelt intag

Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011

Uttern i Sverige Miljögifter, dödsorsaker och rapporter

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, avtal (dnr Mm)

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, Anna Nylander Utredare

2.4 Miljögifter: Bruatorpsån-Grisbäcken

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3

Operativa mål för livsmedelskontrollen

Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter

Miljögifter i abborre i Norrviken

- Mölndalsåns stora källsjö

Fortsatt anpassning av övervakning

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre

Transkript:

Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015

20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler 2 lokaler 2 lokaler 2 lokaler (sillgrissla, strandskata, fisktärna) 2

Disposition Geografiska jämförelser i strömming Tidsserier för olika arter Omräkning mellan lever och muskel för PFOS - kan användas för att relatera till gränsvärden

Geografiska jämförelser Generellt är halterna av flera ämnen högre i Östersjön än på västkusten

Arsenik Källor: industrismältare, kolkraftverk, bekämpningsmedel Halterna arsenik i strömming är mycket högre i Skagerrak och Kattegatt jämfört med Östersjön Orsak: kan bero på högre salthalt på västkusten jämfört med Östersjön Medelvärde 2011-2013

Bromerade flamskyddsmedel Användning: förhindra ex. tyg, plast från att börja brinna Spridning: f.a. via atmosfären och åar Högre halter i Östersjön jmf med Västerhavet Halterna av bromerade flamskyddsmedel (BDE-47,-99,-153) i strömming är förhöjda i Bottenviken Medelvärde 2011-2013

Perfluorerade ämnen Användning: vatten-, fett-, smutsavvisande ytor, ex. friluftskläder, matförpackningar, elektronik, smink (tidigare i brandskum) Halterna av PFOS i strömminglever är högre i Östersjön jämfört med västerhavet. Alla halter under gränsvärdet för humankonsumtion (9,1 ng/g vv ätliga delar) Medelvärde 2011-2013

Tidsserier Olika fiskarter och sillgrissla i samma grafer Uppdelat på 6 olika bassänger Använt % av max-värde istället för halter Prickarna visar median-årsvärden Loglinjär regression över hela tidsperioden Tittat på signifikanta brott i tidsserierna

Kvicksilver Källor: betning av säd & termometrar (förbjudet), kolförbränning, lågenergilampor

Gränsvärde för Hg: EQS biota sekundärförgiftning 20 ng/g vv) Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för strömming från Bottenviken och Bottenhavet och för alla andra fiskarter från samtliga bassänger med undantag tånglake från Skagerrak. Sill från Skagerrak, Kattegatt och s Eg Östersjön ligger på gränsvärdet Strömming från n Eg Östersjön och tånglake från Skagerrak ligger under gränsvärdet

PCB Källor: industrikemikalie, ex. fogmassor, isolatorer

Dioxiner Källor: Biprodukt vid ex. förbränning, långväga transport

Gränsvärde: EQSbiota 3,5 ng/g vv (dioxiner +furaner) humankonsumtion Strömming/sill ligger under gränsvärdet för humankonsumtion i alla bassänger

HBCDD Användning: Bromerat flamskyddsmedel

PFOS Användning: Ytskiktsbehandling

PFOS omräkning mellan lever och muskel Syftet: att kunna jämföra PFOS-halter mätta i lever mot gränsvärdet som är satt i muskel (humankonsumtion) Ofta mäts PFOS i lever Halterna i lever mycket högre än i muskel Gränsvärdet för PFOS = 9,1 ng/g våtvikt (humankonsumtion, dvs ätbara delar) Källa: Faxneld S., Danielsson S., Nyberg E. (2014) Distribution of PFAS in liver and muscle of herring, perch, cod, eelpout, arctic char, and pike from limnic and marine environments in Sweden. Report 9:2014. Swedish Museum of Natural History.

Linjära samband mellan lever- och muskelvärden för abborre och strömming Beräknat kvoter mellan lever och muskel (=18,4 CI:17,20.4) Använt det undre 95% konfidensintervallet för att räkna om gränsvärdet Gränsvärde i lever för strömming och abborre 9,1 x 17 = 155 155 ng/g vv

Sammanfattning Metaller: Kvicksilver och kadmium och visar inga generella trender Bly minskar i alla matriser Halterna av bly och kadmium ligger under de föreslagna gränsvärdena Kvicksilver överskrider gränsvärdet för de flesta arter och lokaler

Sammanfattning Organiska miljögifter: DDE, PCB, HCH, HCB uppvisar minskande halter i Östersjön och på västkusten Dioxiner minskar i vissa bassänger HBCDD visar ökande trender i de långa tidsserierna men de kortare visar minskande halter PFOS i strömming visar ökande halter i de långa tidsserierna i Östersjön men minskande halter ses i Kattegatt sedan 2005 PFOS har ökat i sillgrissla sedan 1960-talet men en minskning ses sedan 2005

TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET Suzanne Faxneld Enheten för miljöforskning och övervakning, Naturhistoriska riksmuseet Suzanne.Faxneld@nrm.se