KLIMATRAPPORT 2014 Uppföljning av Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Miljöenheten (dnr M 2015/18)
Innehåll Göteborgs universitets klimatstrategi... 3 1. Årets resultat... 4 1.1 Analys av resultat sedan basåret 2008... 5 2. Insatser för minskad klimatpåverkan... 5 2.1 Energi... 5 2.1.1 Samverkan med fastighetsägare... 6 2.1.2 Lysande studentmedverkan... 6 2.2 Resor... 7 2.2.1 Resfria möten... 7 2.2.2 Hållbara resor... 7 2.3 Ny form för klimatkompensation... 8 2.4 Forskning och utbildning... 9 2.4.1 Klimatseminarier... 9 2.5 Samverkan... 10 2.5.1 Engagerade studenter... 10 2.6 Inköps- och transportsamordning... 11 2.7 Datoranvändning... 11 2.8 Mat... 12 Bilaga: Certifikat för köp av klimatkompensation... 13 2
Göteborgs universitets klimatstrategi Göteborgs universitets klimatstrategi för åren 2010-2015 antogs i juni 2010. Det övergripande målet är att minska universitetets totala utsläpp av koldioxid till 2015 med minst 20 procent i jämförelse med 2008 års nivå. De främsta insatsområdena är klimatpåverkan från resor och energianvändning. Övriga insatsområden inom klimatstrategin är Klimatkompensation, Forskning och utbildning, Samverkan och kommunikation, Inköps- och transportsamordning, Datoranvändning och Mat. Universitetets miljöchef Eddi Omrcen och rektor Pam Fredman med utmärkelsen från ISCN. I juni belönades universitetets klimatstrategi med en hedrande utmärkelse. International Sustainable Campus Network (ISCN) delar varje år ut Excellence in Campus Award och under en högtidlig ceremoni vid Harvard mottog Göteborgs universitet priset. Utmärkelsen motiverades med det helhetsgrepp som klimatstrategin har inneburit och de resultat som den har gett upphov till; mellan 2012 och 2013 minskades till exempel energianvändningen vid universitetet med sju procent vilket medförde minskade koldioxidutsläpp med tre procent och en minskad kostnad på mer än 3,5 miljoner kronor. Klimatstrategin samordnas och administreras av miljöenheten. Som vetenskapligt stöd i arbetet har ett klimatråd bildats bestående av framstående forskare vid Göteborgs universitet. Under 2014 bidrog klimatrådet med kompetens till universitetets klimatseminarieserie samt i utlysning och bedömning av universitetets interna Klimatfond (se 2.3, Klimatkompensation). Klimatrådet sammanträdde även med rektor Pam Fredman för att redogöra och diskutera de senaste rapporterna från FN:s klimatpanel. Anders Biel Katarina Gårdfeldt Sverker Jagers Leif Klemedtsson Ulf Molau Christian Munthe Merritt Polk Anna Post Thomas Sterner Professor och prefekt vid psykologiska institutionen Föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum. Professor vid statsvetenskapliga institutionen Professor vid institutionen för geovetenskaper Professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap Professor vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Docent och prefekt vid institutionen för globala studier Lektor vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap Professor vid institutionen för nationalekonomi med statistik Tabell 1: Medlemmar i Göteborgs universitets klimatråd 3
1. Årets resultat Tabellen nedan visar uppfyllelsen av klimatstrategins övergripande målsättning samt det mål för energianvändning som finns i universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling. Mål Universitetet ska minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. Universitetet ska minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med 2008. Tabell 2: Måluppfyllelse Resultat och indikator De totala utsläppen av koldioxid från energianvändning och tjänsteresor 2014 var 6 666 ton, en minskning med en procent sedan 2013. Sedan 2008 har de totala koldioxidutsläppen minskat med 18 procent 1. Den totala förbrukningen av el och värme var 212 kwh/m 2, en minskning med en procent sedan 2013. Sedan 2008 har energianvändningen minskat med 16 procent. Koldioxidutsläppen från resor ökade med åtta procent, och utgjorde 62 procent av årets totala koldioxidutsläpp. Positivt är dock att tågresorna, som ger upphov till ytterst små utsläpp av koldioxid, har ökat mer än flygresorna. Även användningen av teknik för resfria möten har ökat. Reduktionen av energianvändning var lägre än tidigare år eftersom de mest omfattande åtgärderna i pågående projekt, framför allt ombyggnationen av laboratoriet för experimentell biomedicin (EBM), är genomförda. En kontinuerlig dialog förs med fastighetsägarna om möjligheter att ytterligare minska energianvändningen (se avsnitt 2.1, Energi). Diagram 1: Koldioxid per utsläppskälla (ton). 3733 490 1565 222 7 237 412 El Fjärrvärme Båt/fartyg Fossil energi Bil, buss, tåg Flyg under 50 mil Flyg över 50 mil Under 2014 uppgick de totala koldioxidutsläppen till 6 666 ton. Flygresor var den enskilt största utsläppsposten och stod för 62 procent av utsläppen. 1 I jämförelsen med basåret 2008 ingår inte koldioxidutsläpp från båtar eller fossil energi (naturgas och olja), eftersom dessa utsläppskällor började mätas först 2011. I jämförelsen med 2013 är utsläpp från båtar och fossil energi däremot inkluderade. 4
1.1 Analys av resultat sedan basåret 2008 Universitetets utsläppsminskning sedan 2008 har huvudsakligen åstadkommits genom en övergång till grön el med låga bokförda utsläpp per kwh. Reducering av fossil energi för uppvärmning, där förbränning av naturgas ersatts med el, är en annan viktig orsak till minskade utsläpp. Utsläppen från universitetets resor har ökat med 19 procent sedan 2008. Fossil energi för uppvärmning och fossila båtbränslen är inte medräknade i måluppfyllelsen, eftersom data för dessa utsläppskällor inte fanns tillgängliga för 2008. Sedan 2011 mäts dock även fossil energi och båtbränslen som därför inkluderats i den årliga uppföljningen. De ökade utsläppen från resor i kombination med den minskade reduktionstakten för koldioxid från energianvändning gör att de samlade utsläppen, exklusive fossil energi och båtbränslen, i själva verket ökade med nästan en procent under 2014. Diagram 2: Totala koldioxidutsläpp (ton), år 2008-2014. och båtbränslen började mätas först 2011 och visas därför separat. 8500 8000 7500 7000 6500 6000 Exkl. fossil energi och båtar Inkl. fossil energi och båtar 5500 5000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Universitetets målsättning är att minska utsläppen av koldioxid med 20 procent till år 2015 jämfört med år 2008. I jämförelse med basåret 2008 har koldioxidutsläppen minskat med 18 procent. Koldioxidutsläpp inklusive fossil energi (naturgas och olja) och båtbränslen började mätas först 2014 och visas därför separat. 2. Insatser för minskad klimatpåverkan 2.1 Energi Jämfört med 2008 har energianvändningen per kvadratmeter minskat med 16 procent. Universitetets målsättning om att minska den genomsnittliga energianvändningen med tio procent ser därmed ut att uppnås med god marginal. Den stora besparingen har gjorts genom minskad användning av fjärrvärme medan användningen av el för uppvärmning har ökat. Energieffektivare belysning, bättre styrning av 5
ventilation och hårda krav vid upphandling av elektronisk utrustning är exempel på åtgärder som medfört att elanvändningen trots detta ligger på en nära nog konstant nivå. Diagram 3: Normalårskorrigerad energianvändning (kwh/m 2 ) 2008-2014. 300 250 200 150 100 Fjärrvärme El 50 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Under 2014 minskade energianvändningen med en procent jämfört med föregående år. Sedan 2008 har den totala energianvändningen minskat med 16 procent. 2.1.1 Samverkan med fastighetsägare Tillsammans med fastighetsägaren Akademiska Hus har universitetet genomfört ett omfattande energiprojekt vid laboratoriet för experimentell biomedicin (EBM) som är universitetets i särklass mest energikrävande byggnad med specifika krav på temperatur och luftfuktighet. Under året fortsatte projektet med driftoptimeringar av ventilations- och kylsystem. Mellan 2009 och 2014 har energianvändningen i byggnaden minskat med 31 procent. Tillsammans med Higab, som är universitetets näst största fastighetsägare, fortsatte det gemensamma projektet Hållbart hyresavtal under året. Projektet bygger på ett antal identifierade energiåtgärder för olika fastigheter och en gemensam åsiktsförklaring om att arbeta för minskad miljöbelastning i de fastigheter universitetet hyr av Higab. 2.1.2 Lysande studentmedverkan I kursen Environmental management vid Handelshögskolan, fick studenterna under våren arbeta med ett verklighetsbaserat fall där de räknade på den ekonomiska lönsamheten och miljönyttan med att installera solceller på Handelshögskolans tak. Projektet bygger på principerna för living lab, det vill säga att utbildning och forskning testas eller appliceras på den egna fysiska miljön. Uppgiften utvecklades i samverkan mellan kursansvariga, hållbarhetssamordnaren på Handelshögskolan och fastighetsägaren Akademiska hus. Akademiska hus och Handelshögskolans ledning kom därefter överens om en finansieringslösning och bygglov har erhållits för installation av 200 m 2 solceller. Installation och driftsättning väntas ske under 2015. 6
2.2 Resor Koldioxidutsläppen från resor ökade med åtta procent jämfört med 2013. Det beror främst på att flygresorna, som ger upphov till de största utsläppsmängderna, ökade med nästan åtta procent. Flygresor mellan Göteborg och Stockholm ökade med drygt tio procent. Under året gjordes 822 tjänsteresor tur och retur med flyg denna sträcka. 2.2.1 Resfria möten Göteborgs universitet har en målsättning om ökad internationalisering, en målsättning som kan vara svår att kombinera med minskade utsläpp från resande. Enligt universitetets mötes- och resepolicy ska flygresor under 50 mil ersättas med annat färdsätt där så är möjligt. Dessutom satsar universitetet på att stärka infrastruktur och kompetens för resfria möten, det vill säga möten på distans i realtid med teknikens hjälp, såsom telefon-, video- och webbkonferenser. Med programvaran Jabber Video kan man bjuda in till och medverka i videokonferensmöten från egen dator eller surfplatta både inom och utanför universitetet. Universitets anställda erbjöds kostnadsfri utbildning vid sex tillfällen under året, samt kontinuerlig tillgång till personlig teknisk support. Även videokonferensprogramvaran Adobe Connect används vid Göteborgs universitet. Totalt deltog de anställda i cirka 8 000 mötestimmar med Jabber Video och Adobe Connect, en ökning med 13 procent sedan 2013. Resfria möten har både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Att exempelvis ersätta 100 av årets flygresor till Stockholm med resfria möten skulle spara universitetet drygt 220 000 kr, beräknat på 2014 års snittpriser för flygresor. Dessutom skulle de totala koldioxidutsläppen minska med drygt 13 ton. 2.2.2 Hållbara resor Genom Sunfleets bilpool har universitetets anställda möjlighet att hyra bil både för tjänsteresor och för privat bruk. Eftersom fordonen är miljöklassade bidrar användningen av bilpoolen till att minska klimatpåverkan från tjänsteresor. Under året kördes 4 280 mil med bilpoolens bilar, vilket motsvarar minskade koldioxidutsläpp med nästan fyra ton jämfört med motsvarande sträcka med en genomsnittlig svensk bil. Lag Cellcykeln från avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Sahlgrenska akademin vann Cykelutmaningen efter att ha cyklat 1 557 km och promenerat 119 km. Göteborgs universitet erbjöd gratis cykelservice för personal och studenter vid ett flertal tillfällen för att uppmuntra cykling som färdsätt. Universitetet deltog även i Cykelutmaningen som arrangeras av TL Event i samverkan med myndigheter, landsting, organisationer och kommuner. Syftet med tävlingen är att få människor att ändra sina resvanor och på vis minska klimatpåverkan. Deltagarna samlar poäng genom att cykla, gå eller att åka kollektivt till och från jobbet eller vid tjänsteresor. 2014 deltog 292 anställda och studenter i Cykelutmaningen. Tillsammans cyklade de 7 390 mil och promenerade 1 260 mil. 7
2.3 Ny form för klimatkompensation Göteborgs universitet klimatkompenserar sedan 2011 för alla flygresor i tjänsten genom att investera i biomassakraftverket Sri Balaji i den indiska delstaten Andhra Pradesh. Biomassakraftverket är ett CDM-projekt (Clean Development Mechanism) som förutom FN:s godkännande även godkänts enligt Gold standard, Världsnaturfondens (WWF) kvalitetsmärkning av CDM-projekt. Gold standard innebär att projekten tydligt måste visa att de bidrar till en hållbar utveckling i det land där de utförs (se bilaga, Certifikat för köp av klimatkompensation). Sedan 2014 görs 50 procent av investeringarna från klimatkompensationen i ytterligare ett Gold standard-godkänt CDM-projekt, vindkraftsparken Yinyi i nordöstra Kina. Genom denna omfördelning, samt att priset för klimatkompensationen förhandlats ned med leverantören Tricorona, har satsningen på en intern fond för klimatkompensation möjliggjorts. Medel från klimatfonden används för att minska klimatpåverkan från universitetets egen verksamhet, samtidigt som större delaktighet möjliggörs för anställda och studenter. Den första utlysningen från klimatfonden gjordes under hösten och omfattade 460 000 kr. Sammanlagt inkom 13 ansökningar med stor variation från institutioner och studentföreningar. Projekten bedömdes av universitetets klimatråd (se sid 3) genom en rangordning där hänsyn togs till projektens relevans, klimatnytta och huruvida de var beroende av medel från fonden för att genomföras. Detta resulterade i fördelning av medel från fonden till fem olika projekt. En ny utlysning kommer att göras hösten 2015. Projekt Mål Medel Autonoma satellitöverföringar ersätter dieseldrivna forskningsfartyg i Antarktis (institutionen för geovetenskaper, Naturvetenskapliga fakulteten) Minska antalet expeditioner till Antarktis genom att placera ut autonoma mätbojar som kan samla in och överföra data via satellit. Delfinansiering 200 000 kronor EuroEnviro2015 Catalysts of Change, 20th European Student Symposium on the Environment (Handels Students for Sustainability, HaSS) Elbil för persontransporter (Sven Lovén centrum Kristineberg, Naturvetenskapliga fakulteten) Subventionering av deltagarnas resekostnader från övriga Europa om de väljer klimatsmart resesätt genom att återbetala en del av deras resekostnader om resan sker genom samåkning i bil, tåg eller båt. Ersätta centrets dieseldrivna minibuss med en mindre elbil. 30 000 kronor Delfinansiering 100 000 kr Minimering av klimatpåverkan vid kemikaliehantering (Core facilities, Sahlgrenska fakulteten) Drift av småbåt med förnybar energi (Sven Lovén centrum Tjärnö, Naturvetenskapliga fakulteten) Inventering av kemikalieanvändning i syfte att ta med klimatpåverkan i arbetet med substitution och metodutveckling inom kemikalieanvändning. Investera i, använda, utvärdera och informera om eldriven utombordsmotor i en småbåt. 90 000 kronor 40 000 kr Tabell 3: Fördelning av medel från 2014 års utlysning från klimatfonden. 8
2.4 Forskning och utbildning FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) publicerade under våren de sista delarna ur sin femte stora syntesrapport om klimatet. Tre av huvudförfattarna arbetar vid Göteborgs universitet; Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid institutionen för geovetenskaper, Ulf Molau, professor i växtekologi vid institutionen för biologi och miljövetenskaper och Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid institutionen för nationalekonomi med statistik. Thomas Sterner är samordnande huvudförfattare till avsnittet om nationella, regionala och lokala styrmedel i IPCC:s tredje delrapport, och presenterade rapporten vid flera tillfällen både inom universitetet och i andra sammanhang. Han påpekade vikten av starka styrmedel, som till exempel att ta bort subventioner på fossila bränslen och införa beskattning av koldioxidutsläpp. Thomas Sterner arrangerade också konferensen Beyond IPCC - Future Paths for Climate Research på Handelshögskolan där flera av världens främsta klimatforskare deltog för att inventera behovet av nya forskningsområden efter IPCC:s rapport. Universitetets styrelse beslutade att avsätta 300 miljoner kronor för etablering av ett antal multidisciplinära forskningscentra kring globala samhällsutmaningar UGOT Challenges. Utlysningen skapade ett stort intresse bland universitetets forskare. Olika tvärvetenskapliga konstellationer kom in med över 100 intresseanmälningar, varav flera relaterar till klimatproblematiken. Under 2015 tas beslut om vilka som får långsiktigt stöd. 2.4.1 Klimatseminarier Universitetets klimatseminarieserie fortsätter att locka studenter och anställda från hela universitetet. Seminarieserien belyser klimatfrågan ur olika vetenskapliga och samhälleliga perspektiv med syfte att visa på forskningens betydelse för att förstå och hantera klimatproblematiken. Under seminarierna möts forskare från olika fakulteter och med olika vetenskapliga perspektiv för att diskutera aspekter av klimatfrågan. Under 2014 arrangerades fem seminarier som sammanlagt besöktes av cirka 400 personer. Följande teman avhandlades: Hur påverkar media vår syn på klimatfrågan? Sverker Jagers (professor vid statsvetenskapliga institutionen), Monika Djerf-Pierre (professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation), Viktoria Wibeck (Linköpings Universitet) och Jill Bederof (nättidningen Veckans affärer). Fossilfritt universitet, fossilfri värld? Joakim Sandberg (docent vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori), Tomas Kåberger (professor vid Chalmers), Tommy Wallhult (ekonomicontroller vid Göteborgs universitet) samt Moa Karlsson och Herman Andersson från studentinitiativet Fossil Free Göteborgs universitet. Från IPCC till Göteborg, om klimatförändringar och vad vi kan göra åt dem Ulf Molau (professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap), Thomas Sterner (professor vid institutionen för 9
nationalekonomi med statistik), Ylva Norén Bretzer (lektor vid förvaltningshögskolan) och Peter Krahl (miljöförvaltningen Göteborgs stad). Climate and oceans, a seminar about melting ices, shellfishes and ocean acidification Hans Linderholm (professor vid institutionen för geovetenskaper), Sam Dupont (forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap) och David Turner (professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi). Climate and health. How is human health affected by climate change? Sahlgrenska Academy Students for Sustainability, Janine Wichmann (University of Pretoria, Sydafrika) och Bertil Forsberg (Umeå universitet). 2.5 Samverkan Göteborgs universitet medverkar i flera internationella nätverk, bland annat ISCN där flera världsledande universitet samverkar i syfte att globalt sprida kunskap och agera förebilder inom hållbar utveckling. Nätverket utbyter erfarenheter bland annat inom hur man minskar klimatpåverkan i byggnader och campusplanering. Universitetet medverkar även i den nordiska motsvarigheten Nordic Sustainable Campus Network. Göteborgs universitets klimatarbete fick mycket uppmärksamhet under 2014, delvis tack vare utmärkelsen från ISCN (se sid 3). Eddi Omrcen, miljöchef vid universitetet, har presenterat klimatstrategin i flera internationella sammanhang: Universitetet i Oslo, presentation via länk för miljörådgivare och miljökoordinatorer inom fastighetsenheter vid norska universitet. World Forum i Lille, under temat Moving towards sustainable campuses. World Forum syftar till att föra fram goda exempel på företag och andra aktörer som utövar sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt för att främja en hållbar utveckling. Making Universities Sustainable Conference i Köpenhamn, arrangerat av International Alliance of Research Universities. Klimatstrategin uppmärksammades även då Göteborgs universitet besöktes av National University of Singapore och Kungliga tekniska högskolan. Syftet med besöken var att utbyta erfarenheter kring universitetens arbete med klimat, miljö och hållbar utveckling. 2.5.1 Engagerade studenter Sedan 2010 utgör studentmedverkan ett område i Göteborgs universitets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling, med målsättningen att öka antalet aktiviteteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Göteborgs universitet medverkar i överenskommelsen Studenter som Klimatambassadörer, som drivs av högskolan i Borås och är en del i Västra Götalandsregionens klimatstrategi Smart Energi. Målet med överenskommelsen är att sprida kunskap om hållbarlivsstil bland unga, stödja ett ökat engagemang hos studenter för hållbar utveckling samt att genom erfarenhetsutbyte mellan deltagare i 10
överenskommelsen möjliggöra en mer utbredd påverkan. I överenskommelsen åtar sig Göteborgs universitet att involvera studenter i utformningen av universitetets framtida klimatarbete. Under vårterminen hölls en workshop där studenter från föreningar vid universitetet deltog och diskuterade universitetets roll i klimatutmaningen. Studenterna pekade på vikten av att föregå med gott exempel genom att ta ställning, ta ansvar och sätta ribban högt genom samarbete med andra. Även rollen som kunskapsspridare lyftes fram i diskussionen, både i utbildningen av studenter och som folkbildare genom samverkan med samhället. 2.6 Inköps- och transportsamordning En upphandling kring avfallshantering har genomförts under året där krav ställdes på transportsamordning för att minska antal turer. Under året har en upphandling av datorer gjorts i samarbete med Chalmers. Höga krav har ställts på miljö, hållbar utveckling och socialt ansvar. Dessutom ställdes krav på leverantörens möjlighet att minimera transporter vid leverans. En gemensam leverantör underlättar för institutioner som delas av Göteborgs universitet och Chalmers att köpa datorer som uppfyller krav hos båda lärosäten. 2.7 Datoranvändning Den totala årsförbrukningen av el för IT (datorer, datorskärmar, skrivare, copyprinters, servrar och serverrum) var 2,7 GWh vilket motsvarar sju procent av universitetets totala årsförbrukning av el. En uppskattning med hjälp av mätstandarden Energy Star visar att IT-användningens elförbrukning vid universitetet har minskat med minst 30 procent sedan 2008. Tack vare ett omfattande optimeringsprojekt uppskattas antalet skrivare och copyprinters ha minskat med minst 50 procent sedan 2008. Även antalet serverhallar och serverrum har minskat kraftigt. Virtualisering av servrar och effektivare samordning av system har lett till 75 procent färre serverhallar och serverrum sedan 2008. Närmare hälften av universitetets datorer finns nu i den gemensamma datorarbetsplatsmiljön DAFGU. IT-enheten har under året förlängt service för datorer inom datorarbetsplatstjänsten från tre år för bärbara datorer och fyra år för stationära datorer, till fyra respektive fem år. På så sätt förlängs datorernas livscykel och klimatpåverkan i tillverkningsledet minskar. 11
2.8 Mat Under hösten införde flera av lunchrestaurangerna vid Göteborgs universitet köttfria dagar efter ett aktivt arbete från Sahlgrenska Academy Students for Sustainability, SASS. Studentföreningen hade den världsomspännande folkhälsokampanjen Meatfree Mondays som inspiration och utöver folkhälsoperspektivet framhölls köttets klimatoch miljöpåverkan, etisk djurhållning och global solidaritet som argument för en minskad köttkonsumtion. Göteborgs universitet stöttade initiativet men införandet av köttfria dagar var frivilligt för restauranger och caféer, och inga avtal förändrades. 87 procent av universitetets inköpta kaffe 2014 var KRAV- och rättvisemärkt, en ökning med två procent sedan 2013. 12
Bilaga: Certifikat för köp av klimatkompensation För att inkludera samtliga klimatpåverkande gaser från flyg på hög höjd, som exempelvis kvävedioxider och vattenånga, används en uppräkningsfaktor. Storbritanniens miljödepartement och Stockholm Environment Institute (SEI) rekommenderar en uppräkningsfaktor på cirka två, vilket Göteborgs universitet tillämpar. 13