Klimatrapport Uppföljning av Göteborgs universitets klimatstrategi

Transkript

1 Klimatrapport 2013 Uppföljning av Göteborgs universitets klimatstrategi

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Målsättning Resultat Analys av resultat sedan basåret Genomförda aktiviteter Energi Målsättningen uppnådd Prisbelönat energiarbete Resor Klimatkompensation Forskning och utbildning Välbesökta klimatseminarier Utbildning för framtiden Samverkan och kommunikation Studentinitiativ Inköps- och transportsamordning Datoranvändning Mat

3 1. Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi antogs i juni Det övergripande målet är att minska Göteborgs universitets totala utsläpp av koldioxid till 2015 med minst 20 procent i jämförelse med 2008 års nivå. I universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling ( ) är målet för klimatpåverkan nedbrutet i miljöaspekterna resor och energi. Övriga insatsområden inom klimatstrategin är Klimatkompensation, Forskning och utbildning, Samverkan och kommunikation, Inköps- och transportsamordning, Datoranvändning och Mat. Klimatstrategin samordnas och administreras av miljöenheten. Som vetenskapligt stöd i arbetet har ett klimatråd bildats bestående av framstående forskare vid Göteborgs universitet. Under 2013 bidrog klimatrådet med kompetens till universitetets klimatseminarieserie samt i en utredning om universitetets framtida klimatkompensation. Göteborgs universitets klimatråd Anders Biel Professor och prefekt vid Psykologiska institutionen Katarina Gårdfeldt Föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum samt docent i oorganisk miljökemi vid Chalmers Sverker Jagers Professor vid Statsvetenskapliga institutionen Leif Klemedtsson Professor vid Institutionen för geovetenskaper Ulf Molau Professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskaper Christian Munthe Professor vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Merritt Polk Docent och prefekt vid institutionen för Globala studier Anna Post Lektor vid institutionen för kost- och idrottsvetenskaper Thomas Sterner Professor vid Institutionen för nationalekonomi med statistik 2. Resultat Tabellen nedan visar uppfyllelsen av klimatstrategins övergripande målsättning samt det mål för energianvändning som finns i universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling. Mål Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med Indikator De totala utsläppen av koldioxid från energianvändning och tjänsteresor år 2013 var 6617 ton, en minskning med 3 % sedan Sedan 2008 har koldioxidutsläppen minskat med 19 % Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med Den totala förbrukningen av el och värme var 215 kwh/m 2, en minskning med 7 % sedan Sedan 2008 har energianvändningen minskat med 15 % 2

4 Koldioxidutsläpp från energianvändning minskade med nio procent under 2013, tack vare driftoptimering av värmesystem. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor ökade med en procent, en ökning som huvudsakligen beror på ett ökat antal långa tjänsteresor med flyg. Enkelresor med flyg mellan Göteborg och Stockholm ökade med 5,4 procent. 58 procent av årets totala koldioxidutsläpp kom från flygresor. 2.1 Analys av resultat sedan basåret 2008 Universitetets utsläppsminskning har huvudsakligen åstadkommits genom en övergång till grön el med låga bokförda utsläpp per kwh. Reducering av fossil energi för uppvärmning, där förbränning av naturgas ersatts med el, är en annan viktig orsak till minskade utsläpp. Eftersom data inte fanns tillgängliga vid basåret, varken för fossil energi för uppvärmning eller för fossila båtbränslen, är dessa utsläppskällor inte medräknade i måluppfyllelsen. Data finns nu tillgängliga och en beräkning visar att den totala utsläppsreduktionen i själva verket uppgår till 26 procent. 3

5 Trenden är att utsläppen från universitetets resor ökar, men ökningen har nu börjat plana ut. Flera faktorer påverkar hur vi reser, men universitetets satsning på teknik och utbildning för resfria möten är troligtvis en bidragande orsak till att utsläppen 2013 inte ökade i samma omfattning som tidigare år. 3. Genomförda aktiviteter Energi Målsättningen uppnådd Jämfört med 2008 har energianvändningen per kvadratmeter minskat med 15 procent och universitetets målsättning att minska energianvändningen med 10 procent är därmed uppnådd. Den stora besparingen har gjorts genom minskad användning av fjärrvärme medan användningen av el för uppvärmning har ökat. Energieffektivare belysning, bättre styrning av ventilation och hårda krav vid upphandling av elektronisk utrustning är exempel på åtgärder som medfört att elanvändningen trots detta ligger på en nära nog konstant nivå. Tillsammans med Higab som är universitetets näst största fastighetsägare fortsatte det gemensamma projektet Hållbart hyresavtal under året. Projektet bygger på ett antal identifierade energiåtgärder för olika fastigheter och en gemensam åsiktsförklaring om att arbeta för minskad miljöbelastning i de fastigheter universitetet hyr av Higab. Under 2014 är ambitionen att fortsätta samverkansprojektet i delprojekt med god lönsamhet. Med dagens energipriser motsvarar årets minskade energianvändning minskade kostnader om 3,8 miljoner kronor. Att minska energianvändningen innebär inte bara en miljövinst. Mellan 2012 och 2013 genomfördes åtgärder för bland annat driftoptimering som minskade energianvändningen med nästan sju procent under Med dagens energipriser 1 motsvarar detta minskade kostnader om 3,8 miljoner kronor. Det finns stor potential att åstadkomma ytterligare lönsamma energiinvesteringar, exempelvis genom driftoptimering av system för värme och ventilation. 1 Enligt uppgift från universitetets fastighetsenhet betalar Göteborgs universitet cirka 1 kr/kwh för el. 4

6 3.1.2 Prisbelönat energiarbete Göteborgs universitets hållbarhetsarbete fick internationell uppmärksamhet under året. Tillsammans med fastighetsägaren Akademiska Hus fick universitetet pris i kategorin byggnader av International Sustainable Campus Network, ISCN, för en ombyggnad av Laboratoriet för experimentell biomedicin (EBM). ISCN delar årligen ut utmärkelser i kategorierna buildings, campus, integration och student leadership. EBM är universitetets i särklass mest energikrävande byggnad med specifika krav på temperatur och luftfuktighet. Projektet har inneburit att energianvändningen i byggnaden minskat med 26 procent mellan 2009 och Inom ramen för projektet har bland annat användningen av naturgas i princip upphört och ersatts med ursprungsmärkt el, vilket minskat utsläppen av koldioxid med över 900 ton. 3.2 Resor Universitetets satsning på resfria möten fortsätter. Under året översteg antalet användare av programvaran Jabber video 500 personer. Detta tack vare ny infrastruktur för resfria möten, omfattande utbildningsinsatser, breda informationsinsatser och personlig teknisk support. Tekniker Pontus Fagerström och sektionschef Erik Lundberg vid sektionen för medieteknik driver utvecklingen av resfria möten och utsågs till månadens miljöprofiler för sitt aktiva arbete. Bland annat initierade de en kartläggning av Göteborgs universitets internationella partneruniversitet i syfte att skapa ytterligare möjligheter för digitala möten. Under 2013 deltog universitetets anställda i 7000 resfria mötestimmar med Jabber Video och Adobe Connect. Förutom minskad klimatpåverkan innebär den ökade användningen av resfri mötesteknik ekonomiska besparingar och effektivisering i form av mer tid för arbete. Under året gjordes 744 stycken flygresor tur och retur mellan Göteborg och Stockholm. Att ersätta 100 av dem (cirka 13 procent) med resfria möten skulle innebära en besparing på drygt kronor beräknat på 2013 års snittpriser. Den ökade användningen av resfri mötesteknik innebär ekonomiska besparingar och effektivisering. Användandet av den bilpool universitetets anställda har tillgång till har ökat, till skillnad från användandet av egen bil i tjänst som minskat. Det är en positiv utveckling då bilpoolen endast erbjuder miljöbilar. 5

7 Göteborgs universitet arbetar även aktivt med att främja cykeln som färdmedel: Tillsammans med Göteborg och Co, Göteborgs stads trafikkontor och Returhuset, anordnade universitetet en guidad cykeltur för nya studenter. I samband med cykelturen fick studenterna möjlighet att köpa en återbrukad cykel till reducerat pris. I samband med ett av årets klimatseminarier anordnades cykelservice för både studenter och anställda. Under 2013 deltog 377 anställda och studenter i cykelutmaningen. Totalt cyklade deltagarna hela km och promenerade km under året. Lag Cellcykeln från avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vann utmaningen vid Göteborgs universitet. 3.3 Klimatkompensation För att ta ansvar för vår klimatpåverkan fortsatte Göteborgs universitet under 2013 att klimatkompensera för samtliga flygresor. Då universitetets målsättning för minskad klimatpåverkan gäller reduktion av utsläpp från verksamheten, har beslut fattats att klimatkompensationen inte ska påverka måluppfyllelsen. Redovisningen av totala koldioxidutsläpp i denna rapport påverkas alltså inte av klimatkompensationen. Biomassakraftverk i Indien Göteborgs universitet klimatkompenserar genom att investera i biomassakraftverket Sri Balaji i den indiska delstaten Andra Pradesh. Biomassakraftverket är ett CDM-projekt (Clean Development Mechanism) som förutom FN:s godkännande även godkänts enligt Gold standard, Världsnaturfondens (WWF) kvalitetsmärkning av CDM-projekt. Gold standard innebär att projekten måste visa att de tydligt bidrar till en hållbar utveckling i det land där de utförs. I Sri Balaji innebär projektet förutom ökade arbetstillfällen bland annat finansiering av utbildnings- och hälsoinitiativ och lokal plantering av 500 träd varje år 1. De flesta svenska myndigheter som tillämpat klimatkompensation upphörde med detta i och med att flygverksamhet i januari 2012 inkluderades i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Flygningar till och från länder utanför EU är dock undantagna systemet i väntan på en global marknadsmekanism för att begränsa de internationella flygens utsläpp. En sådan mekanism är under utveckling av FN:s luftfartsorganisation ICAO men ska sättas i system först Detta innebär att majoriteten av klimatutsläppen från flygresor inte omfattas av systemet. För de flygningar som ändå omfattas av EU-ETS är miljönyttan oklar 2. Flyget i Sverige är fortsatt undantaget från att betala energi- och koldioxidskatt. Universitetets klimatråd engagerades i en utredning tillsammans med miljöenheten om olika strategier för universitetets framtida klimatkompensation. Utredningen resulterade i ett beslut 3 som innebär att en del av intäkterna från klimatkompensationen samlas i en intern fond för utsläppsreducerande åtgärder. Under 2014 kommer förutsättningar och riktlinjer för den interna fonden att fastställas. Beslutet innebär även att de tidigare differentierade avgifterna för klimatkompensation ändras till en enhetlig avgift för alla resor oavsett längd. I praktiken innebär ändringen en högre kostnad för 2 they-don%e2%80%99t-have-pay 3 Dnr M 2013/29 6

8 klimatkompensation av korta resor, medan kostnaden för de längre resorna blir lägre. Detta stödjer universitetets målsättning om ökad internationalisering i enlighet med Vision 2020, och ligger i linje med mötes- och resepolicyn som säger att särskilda skäl krävs för att flygresor under 50 mil ska godkännas. 3.4 Forskning och utbildning Forskning med koppling till klimatförändringar bedrivs inom många områden vid universitetet. En stor del av denna forskning finns samlad i Göteborgs miljövetenskapliga centrums (GMV) nätverk 4. Ett axplock presenteras här: FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC, lanserade under hösten första delen av sin femte stora syntesrapport om klimatet. Göteborgs universitet har tre huvudförfattare med; professorerna Deliang Chen, Ulf Molau och Thomas Sterner. Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi och vice dekan vid Naturvetenskapliga fakulteten, deltar i arbetsgruppen om grundläggande klimatvetenskap. Deliang höll vid flera tillfällen välbesökta seminarier om resultatet av rapporten. Forskare från Göteborgs universitet ingår i en internationell forskargupp som inom EU-projektet CACHE ska studera klimatförändringarnas konsekvenser på skaldjursbestånd. Projektet, som samlar 10 partners från sex olika europeiska länder, startade 2013 och beräknas pågå under fyra år. I ett projekt inom forskningsområdet Forum för forskning om civilsamhälle och sociala rörelser (CSM) med bas vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, studeras miljörörelsen i en globaliserande värld. Bland annat analyseras de årliga klimattoppmötena Välbesökta klimatseminarier Universitetets klimatseminarieserie med syftet att belysa klimatfrågan ur olika vetenskapliga och samhälleliga perspektiv fortsatte under året med fyra seminarier som besöktes av över 400 personer: Klimat och genus Andrea Nightingale (docent vid Institutionen för globala studier) och Petra Andersson (forskare vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori). Framtidens mat klimatet, odlat kött och ungas röster Fredrik Hedenus (Forskare inom energi och miljö vid Chalmers), Julie Gold (lektor i biologisk fysik vid Chalmers) och Ann Parinder (adjunkt vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap). Blir vi lyckligare av att leva mer klimatsmart? Bengt Brülde (professor vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori), David Andersson (doktorand inom energi och miljö vid Chalmers) och Ann-Christin Gramling (författare till boken Köp inte den här boken). Globalization a driving force or an obstacle for solving the climate change? Ett seminarium med fokus på globalisering och rättvisa med Helena Lindholm Schultz (prorektor vid Göteborgs universitet) Håkan Thörn (professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap), Deliang Chen (professor vid institutionen för geovetenskaper) och Mithika Mwenda (generalsekreterare för PACJA, Pan-African Climate Justice Alliance). 4 En förteckning över GMV:s nätverk med sökfunktion finns på 7

9 3.4.2 Utbildning för framtiden Handelshögskolan arrangerade i oktober en obligatorisk Sustainability Day för alla programstudenter på första året som fokuserade på framtidens utmaningar för en hållbar samhällsutveckling. Totalt erbjöds de drygt 700 studenterna 36 olika pass att välja mellan och flera av passen behandlade klimatfrågan. Klimatfrågans komplexitet (Åsa Löfgren, docent vid institutionen för nationalekonomi med statistik), växthusgaser (Håkan Pleijel, professor vid institutionen för växt- och miljövetenskaper), den klimatvetenskapliga utmaningen (Deliang Chen, professor vid institutionen för geovetenskaper) och köttets klimatpåverkan (Christel Cederberg, biträdande professor vid energi och miljö på Chalmers) var ämnen som behandlades under dagens seminarier. Gensvaret från studenterna var mycket positivt och en stor majoritet svarade att det är mycket viktigt att Handelshögskolan arbetar för en hållbar utveckling. Ett mycket upplyftande resultat som ger inspiration för skolans fortsatta hållbarhetssatsning och som visar att de flesta studenter inte bara vill ha en framtida hög lön och framgångsrik karriär, utan att de faktiskt också vill bidra till ett hållbart samhälle och en bättre värld, säger Olof Johansson Stenman, prodekan vid Handelshögskolan. 3.5 Samverkan och kommunikation Göteborgs universitet medverkar i flera internationella nätverk, bland annat International Sustainable Campus Network (ISCN) 5 där flera världsledande universitet samverkar i syfte att globalt sprida kunskap och agera förebilder inom hållbar utveckling. Nätverket utbyter erfarenheter bland annat inom hur man minskar klimatpåverkan i byggnader och campusplanering. Universitetet medverkar även i den nordiska motsvarigheten Nordic Sustainable Campus Network (NSCN) 6. Ett annat samverkansprojekt är "Grön resplan" för campus Medicinarberget som görs tillsammans med andra berörda intressenter, exempelvis Göteborgs stad och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Syftet är att skapa tillgänglighet utan att öka antalet parkeringsplatser. Fokus ligger på förbättrad tillgänglighet för cyklister och fotgängare samt tätare kollektivtrafik Studentinitiativ Universitetets tillgångar investeras med hänsyn till etiska och miljömässiga kriterier, bland andra OECD:s etiska riktlinjer och FN:s Global Compact. Studentinitiativet Fossil Free Göteborgs universitet menar dock att en del av dagens investeringar stödjer energiproduktion som är omoralisk och ekonomiskt kortsiktig, och startade under året en kampanj för att investeringar ska ske i fossilfria fonder. Frågan kommer att utredas vidare under Hemsida: 6 Hemsida: 8

10 3.6 Inköps- och transportsamordning Under 2013 genomfördes en upphandling av byggnation och leverans av ett nytt forskningsfartyg. Forskning som tidigare inte varit möjlig kan nu bli verklighet. Inte minst FN:s senaste klimatrapport framhöll att det behövs mer forskning om havet för att bättre förstå klimatförändringarna, säger rektor Pam Fredman. I upphandlingsprocessen ställdes relevanta miljökrav, krav på arbetsmiljö samt sociala och etiska krav på varv och leverantörer. Det kontrakterade varvet är miljöcertifierat enligt samma standard som universitetet. 3.7 Datoranvändning Införande av gemensam datorarbetsplats på Göteborgs universitet (DAFGU) avslutades i november. En gemensam datorarbetsplats ger många fördelar, bland annat möjliggör det central uppföljning av energisparfunktioner. DAFGU underlättar också ominstallation av datorer och byte av programvara vilket förlänger datorernas livscykel. Stor potential för energibesparingar finns i förbättring av datorbeståndets energiprestanda. Årets nya datorer hade procent lägre energianvändning jämfört med föregående års modeller. 3.8 Mat Sju ton krav- och rättvisemärkt kaffe som uppfyller tredjepartsgranskade kriterier avseende socialt ansvarstagande och ekologi, köptes in under Det motsvarar en ökning med 32 procent från Göteborgs universitet skrev på en överenskommelse om minskat matsvinn som är en del av Västra Götalandsregionens klimatstrategi Smart energi. Målet med överenskommelsen är att minska överproduktionen av mat av miljöskäl och ekonomiska skäl. Restaurang Lyktan på Wallenbergs konferenscentrum kommer att delta genom att mäta matsvinn. Frågan om mat och klimat engagerar studenter. Studentföreningen Sahlgrenska Academy Students for Sustainability har startat kampanjen Köttfri måndag på Göteborgs universitet och uppmanar studenter i Göteborg att inte äta kött på måndagar. Studneterna har tilldelats utmärkelsen Månadens miljöprofil för sitt engagemang. I samband med öppet hus på Akademin Valand andordnade studenter ett Dumpster café med mat hämtat från containrar. Klimatseminariet Framtidens mat klimatet, odlat kött och ungas röster (se avsnitt 3.4.1) handlade om matens klimatpåverkan. Fredrik Hedenus talade om köttets klimatpåverkan, Julie Gold berättade om möjligheterna att odla kött, och Ann Parinder om vad som påverkar ungdomar i miljö- och klimatmässiga matval. 9