Användning av modeller som ett verktyg för dialog i vattenförvaltning Lotta Andersson, Svenska IHP kommittén (SMHI)
We need to find ways to disseminate messages but also together with social scientists, stakeholders and decision makers interactively define sentinels to keep an eye on and ways to respond to them. The road is the goal (better if we walk together all the way) The modeller/natural scientist might use catchments/lakes/atmosphere as sentinels for change but when transforming into sentinels for society we are facilitators in a societal process Society does ALWAYS make decisions under uncertainty. We need to be transparent what are we certain about, what are we less certain about especially when moving to other scales or to other regions. Can we decrease uncertainty by ensuring that also citizens are sentinels? Desire to do something which is an economic investment Can make later investments in doing something more relevant difficult. Information of baseline, sources and impact of measures vital. Change in lifestyle more complicated (MANY have to change). How to make it fashionable?
Varför? Hur minska? Hur anpassa? Vilka effekter mest allvarliga? Mitigering Adaptation
Hur kan hydrologisk kunskap och verktyg bidra till att möta (nya) krav för vattenfförvaltningoch bidra till hållbar utveckling? MODELLER SOM EN PLATTFORM FÖR DIALOGER Vägen är målet Modellen(modelleraren) är facilitatorn
Förankrade och kostnadseffektivare lösningar. Förenklar implementering. Demokratisk rättighet. Lokala deltagare hjäper till med granskning av databas och ev. Även med egna data och observationer., såväl som med information om t.ex. brukningsmetoder och om enskilda avlopp. Modellering för att nå gemensam bild av dagens förhållande (inklusive källor), rimliga mål och vägar att nå målen. Kan även inkludera t.ex. Klimatförändringar, framtida fosforbrist.
Värdefull för modelutveckling och för kvaliteten i en modelluppsättning Produkton av resultat (från modellkörnignar) reflekterar vad som ses som relevant av berörda. Dessa resultat kan sedan integreras med deltagarnas identifiering av hinder för att genomföra åtgärder som (eller där) de ger effekt. Ökat förtroende för modellerna (trots dess osäkerheter)
HELP (Hydrology for Environment, Life and Policy) Vad är lika vad är spesifikt för aktuella frågeställningar och lokal förhållanden? Kaggebofjärden: lantbrukare och andra deltagare, assisterade av modellerare, gjorde en plan över hur de kan minska övergödningen Vem tar initiativet? Anpassning eller mitigering? Socioekonomisk verklighet? Thukela (Sydafrika): lantbrukare, vattenleverantörer, NGO:s och myndigheter, assisterade av modellerare, gjorde an plan över hur de kan minska sårbarhet och anpassa sig till klimatvariationer och förändring. Real people Real catchments Real answers
Modellassisterade dialoger för att defineiera sårbarhet och anpassninsgstragegier för klimatvariabilitet och förändrigar med fokus på vattenresurser I Thukela, Sydafrika (PAMO) Finansierat av Sida och Research Links (Sydafrikanska NFR och VR)
Sekvens av möten Steg 1 Statusklassificering Källfördelning Steg 2 Definition av mål Delad bild? JA NEJ Steg 3 Kvantifiering av behovet av att minska emissioner så att målet nås Deltagande modellering av närsaltstransport för lokal åtgärdsplan kopplad till vattendirektivet (DEMO) Steg 4 Hur kan målen nås? Vad kommer det att kosta (för vem?) Steg 5 Barriärer för implementering av föreslagna åtgärder. Hur kan de övervinnas? Steg 6 Förslag på åtgärdsplan
Val av deltagare och deras relation till varandra: Länka till lokala nätverk och eldsjälar DEMO: Initierades av lokal eldsjäl PAMO: Initerades av utlänskda forskare men även här blev en loka eldsjäl nyckeln till samarbete Uppmärksamma asymmetrier mellan olika grupper kan vara en bra ide att starta med separata möten. Bygg en gemensam kunskapsplattform först. Sök eldsjälar som respekteras av alla som kan hjälpa till att vara länkar mellan olika intressegrupper. Lantbruksrådgivare är ofta nyckelpersoner.
Modeller kräver mycket information (indata) Behovet av deltagande lokalt verifierade data ökar när den geografiska skalan minskar (man vet när det är fel!). Mitigering (modelluppsättning) eller anpassning (vad ska modelleras?) påverkar fokus för deltagande Förändring eller absoluta värden? Vems agenda? Deltagarnas eller modellerarnas (myndighetsrepresentanterna)? Tidsbegränsningen när är det bra nog?? Hitta en balans mellan tidseffektivitet och representativitet/förtroende (vänta inte på de optimala modellresultaten) )
Var gäst hellre än värld Förtroende kräver öppen/inkluderande attityd där alla lär av varandra tar tid! Måste vara kul att vara med (speciellt om det kräver deltagarnas fritid)
Vad har vi lärt oss? Det finns ingen blueprint för användning av modeller som plattform för dialog och framtagande av lokala åtgärdsplaner Om det uppstår misstroende mot modellerna/modellresultaten (dvs om färdiga resultat används) kan de snarare förhindra än underlätta en dialog med syfte att ta fram en åtgärdsplan. SUCCE KAN PÅVERKAS AV: Vilja att byta roll från lösnings-givare till process faciliatator? Lokalt eller uppifrån-ner initiativ? Möjlighet att identifiera lokala eldsjälar. Tillgång till tid? Möjlighet att göra modellerna transparenta, att inkludera deltagarna i de olika stegen i modelleringsprocessen. Förmågan/möjligheten att respektera att deltagarna (och processledare) kan ha olika agendor Vad har processen för möjlighet till verklig påverkan av beslut?
Och några vetenskapliga artiklar (forskarnas drivkraft?) Då (2008):Osäkert var (lokalt) deltagande kunde komma in i vattendirektivet. Nu: Vattenråd etableras. Kan de vara ett forum för modell-assisterade dialoger?
Någon verklig påverkan? Hur mäta? rätt svar? lett till åtgärder? (rätt åtgärder?) (förutom att det lett till ökad förståelse hos deltagarna) Kapacitetsbyggande hos lantbruksrådgivare Rapport till stakeholders report (47 sidor) Broscyr (4 sidor) på engelska och Zulu Vetenskaplig publicering Material till skolor Spridning till myndigher/vattendistributörer genom deras deltagande Assisterat samarbetre mellan småskaliga/kommersiella lantbrukare Studebesök gråvatten till bevattning, rainwater harvesting (med uppföljning av rådgivarna)