Den pagt som vi forpestes i, den hader og forbander vi

2009-05-26 Den pagt som vi forpestes i, den hader og forbander vi - En historisk undersökning om svensk-norska unionen Instutionen för humaniora Historia Examensarbete 15 hp Handledare: Henrik Edgren Eximinator: Ulla Rosén Författare: David Schylander Krister Thuresson

Abstrakt The historical portrays found in history textbooks that describe the Swedish-Norwegian union in 1814 to 1915 are vastly differentiated. The purpose of this essay is to find out what Swedish textbooks regarding history in the secondary and upper secondary school writes about the union, and furthermore, how they depict the dissolvement in 1905. The starting point has been 10 different textbooks from the years 1907 to 1962 where we have used a qualitative text analysis to reach the central thesis. The result shows that some author s behavior towards the union is reflected in a particularly nationalistic way. There is a vast difference in how much the Norwegian perspective is being depicted in the textbooks. Norway s declaration of independence in 1814 played a big part during the entire life span of the union and is what awoke nationalism within the Norwegian people. Keywords: The Swedish-Norwegian union, dissolvement 1905, Swedish textbooks regarding history, qualitative text analysis. 2

Sammanfattning De historiska skildringar i olika historieläroböcker som beskriver den svensk-norska unionen 1814-1905 ter sig väldigt olika. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad svenska läroböcker i historia för real och gymnasieskolan skriver om unionen samt hur man skildrar upplösningen 1905. Utgångspunkten har varit 10 olika läroböcker från åren 1907-1962 där vi har använt oss av en kvalitativ textanalys för att få fram det centrala. Resultatet visar att vissa författare behandlar unionen på ett synnerligen nationalistiskt sätt. Det är stor skillnad på hur mycket utrymme det norska perspektivet får i de olika läroböckerna. Norges självständighetsförklaring 1814 spelade en viktig roll under hela unionen och väckte även nationalismen hos norrmännen. Nyckelord: Svensk-norska unionen, upplösningen 1905, svenska läroböcker i historia, kvalitativ textanalys. 3

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 4 1. Inledning... 6 2. Syfte och frågeställning... 7 2.1 Avgränsningar... 7 2.2 Disposition... 7 2.3 Tidigare forskning... 8 2.3.1 Erica Ericsson... 8 2.3.2 Nina Olsson... 9 3. Metod... 10 3.1 Urval... 11 4. Teori... 12 4.1 Bakgrund... 12 4.1.1 Svensk Norska Unionen... 12 4.1.2 Unionsupplösningen... 14 4.1.3 Nationalism/Skandinavism... 16 4.1.4 Fosterlandskärlek... 17 4.1.5 Historiemedvetande... 18 4.1.6 Skolpropaganda... 20 5. Läroböcker... 21 5.1 Inledning... 21 5.2 Författarbiografi... 22 6. Två perspektiv i läroböckerna... 23 6.1 Det kungacentrerade och nationalistiska perspektivet... 23 6.1.1 Odhner C.T, Lärobok i Fäderneslandets historia, 1907... 23 6.1.2 Pallin J.R, Lärobok i Nya tidens historia, 1910... 25 6.1.3 Odhner C.T, Utgiven av Westman, Fädernelandets historia, 1916... 26 6.1.4 Odhner C.T, genomsedd av Tunberg, Sven, Fädernelandets historia, samt grunddragen av Danmarks och Norges historia, 1927... 27 6.1.5 Odhner, Westman, Fäderneslandets historia, 1940... 28 6.1.6 Odhner, Westman, Forssell, Utgiven av Forssell Nils, Lärobok i Fäderneslandets historia, för realskolan, 1954... 29 6.1.7 Kumlien, Kjell, Sveriges historia för gymnasiet, 1962... 29 7. Perspektiv nummer II... 29 7.1 Norrmännens perspektiv lyfts fram... 29 7.1.1 Falk, Erik, Svensk historia för gymnasiet, NYA TIDEN, 1924... 29 7.1.2 Falk Erik och Tunberg Sven, Svensk historia för gymnasiet, Nya tiden,1931 30 7.1.3 Wikberg, Sven, Våra nordiska grannfolk, 1952... 30 8. Analys/Diskussion... 31 8.1 Läroböcker... 31 8.1.1 Svensk Norska Unionen... 31 8.1.2 Nationalism... 33 9. Sammanfattning... 34 10. Referenser... 36 4

10.1 Litteratur... 36 10.2 Internetkällor... 37 10.3 Läroböcker... 38 5

1. Inledning Vi har valt att forska och fördjupa oss i den svensk norska unionen som varade 1814-1905. Den 26 oktober 1905 var en stor dag för Norge, eftersom Karlsstadskonventionen undertecknades och därmed var Norge självständigt från grannlandet Sverige efter drygt 100 år som union. 1 Denna uppsats handlar om hur man i svenska läroböcker under 1900 talets första hälft har sett på unionstiden och dess upplösning. Vi anser att läroböckerna i hög grad speglar statens syn på samhället eftersom dess innehåll kontrollerades och bestämdes av statliga granskningsnämnder. Läroböckerna har också en stor spridning och därmed många läsare. Vi menar att det inte minst är viktigt att se på läroböckernas innehåll kopplat till den nationalism som blomstrade i såväl Sverige som Norge i slutet på 1800 och början på 1900 talet. 1 Torbjörn Nilsson & Oystein Sorensen (red). 1905 Unionsupplösningens år, s 8. 6

2. Syfte och frågeställning Syftet med vår studie är att undersöka hur svensk norska unionen skildras i svenska realskol- och gymnasieläroböcker under åren 1905-1960. Vårt arbete kommer att grundas på följande frågeställningar. Hur beskrivs unionen i svenska läroböcker? Vilka faktorer, enligt lärobokslitteraturen låg bakom unionsupplösningen? Vad är det för skillnad i lärobokslitteraturen från 1905 1960 om unionen? 2.1 Avgränsningar Eftersom vi bara har valt att fokusera på svenska läroböcker har vi medvetet utelämnat den norska sidan. Givetvis hade det varit givande att också studera norska läroböcker, men vi är främst intresserade av att se på hur man i Sverige såg på unionsupplösningen. Vårt mål var att utgå ifrån läroböcker från 1905 1960, men eftersom tillgången på läroböcker från tidigt 1900 tal är begränsad fick vi utgå ifrån 1907 och sträcka oss fram till 1962. Valet av läroböckerna gjordes med utgångspunkt i upplösningen 1905. I Sverige var många bestörta, eftersom Norge förlorades. Frågan är om det finns spår av detta i läroböckerna. Vi har valt en tidsintervall på cirka 60 år för att undersöka om synen på unionen förändras i läroböckerna. 2.2 Disposition Vi har i kapitel 2 valt att ta upp tidigare forskning i form av två olika arbeten gjorda av Erica Ericsson och Nina Olsson samt även en del forskning kring unionen. Kapitel 3 beskriver metoden, vilken är en kvalitativ textanalys, och också det urval vi har gjort, vilket är olika läroböcker från perioden 1907-1962. Vidare presenterar kapitel 4 unionen mellan Sverige och Norge i ett mer detaljerat perspektiv för att läsaren ska få en helhetsförståelse. I kapitel 5-7 granskar vi läroböckerna och där tar vi även upp två olika 7

perspektiv, det kungacentrerade och nationalistiska och norrmännens perspektiv lyfts fram. Kapitel 8-9 går vi igenom analysen, diskussionen och sammanfattningen. 2.3 Tidigare forskning Unionen mellan Sverige - Norge (1814-1905) diskuteras inte särskilt mycket i Sverige idag. I Norge är läget annorlunda. Där uppmärksammas självständighetsdagen stort. Norges nationaldag firas till minne av den lyckliga tiden innan unionen med Sveriges inträde: man firar alltså den självständighet som utropades i Eidsvoll den 17 maj 1814. Givetvis finns det mycket forskning om unionstiden, det gäller såväl Norge som Sverige. Några exempel är Bo Stråth Union och demokrati, De förenade rikena Sverige Norge 1814-1905 som i detalj beskriver unionen, unionstiden och dess upplösning, Torbjörn Nilssons & Öystein Sorensens 1905 Unionsupplösningens år samt Jörgen Weibulls, Inför unionsupplösningen 1905, konsulatfrågan. 2.3.1 Erica Ericsson Emellertid finns det väldigt få studier som handlar om hur unionen framställs i läroböcker. Vi har hittat två relevanta arbeten, det ena är Erica Erikssons uppsats: Sverige Norge unionen; Hur ämnet förmedlas i svenska respektive norska läroböcker i grundskolan (2007). Erikssons syfte är att ta reda på vad som tas upp i läroböckerna i historia för grundskolans senare år samt hur detta speglas i läroplanerna. Eriksson har valt att fokusera både på svenska och norska läroböcker. Hennes frågeställningar är: Vilket utrymme ges unionen i läroböckerna? Kan man se skillnader/likheter i de båda ländernas läroböcker? Uppfyller läroböckerna kraven för läroplanerna i de båda länderna? Författaren har valt att bara ta upp läroböcker ifrån 2000 talet, dessutom tar hon bara upp två böcker från respektive land. Hennes resultat är att de norska läroböckerna beskriver unionen mer detaljerat och ges mycket mer utrymme än i de svenska läroböckerna. Eriksson skriver också om att unionen betyder olika för Norge och Sverige 8

samt att svenska skolungdomar inte lär sig förståelsen av begreppet union i läroböckerna. 2 2.3.2 Nina Olsson Nina Olsson, på Malmö högskola, gjorde 2005 ett arbete om unionsupplösningen i svensk norska läroböcker. Hennes arbete heter Svensk norska unionsupplösningen i läroböckerna. Hon har liksom Erica Eriksson inriktat sig mot nyare böcker, skillnaden är att Nina inriktar sig mot de senare åren, gymnasiet och att hon har valt tre böcker från respektive land. Hennes frågeställningar är följande: Hur behandlas unionsupplösningen i de norska respektive de svenska läroböckerna? Skillnader/likheter, Vilka orsaker till eventuella skillnader och likheter kan man finna i läroböckerna? Väldigt få ställningstaganden görs av de olika författarna i läroböckerna, enligt Olsson. Olsson tror att det beror på att författarna försöker vara neutrala och opartiska som möjligt. Detta finner vi intressant eftersom vi tror att skillnaden är mycket större i början på 1900 talet, där författarna är mer påverkade av det politiska klimatet jämfört med idag. Författaren skriver att historia är ett kärnämne i Norge men inte i Sverige, detta har i allra högsta grad påverkat antalet undervisningstimmar. I Norge har unionsupplösningen en central roll i historien. Upplösningen kopplas samman med Norges självständighet och dess roll som självständig suverän stat. 3 Olsson avslutar sin studie med en intressant koppling: För oss svenskar är inte unionsupplösningen alls lika viktig för vår identitet. Där norrmännen har unionsupplösningen har vi folkhemmet och Per Albin Hansson. 4 2 Erica Ericsson,, Sverige Norge unionen, Hur ämnet förmedlas i svenska respektive norska läroböcker i grundskolan 3 Nina Olsson, Svensk norska unionsupplösningen i läroböckerna, s 29 4 Nina Olsson, Svensk norska unionsupplösningen i läroböckerna, s 30 9

3. Metod Med metod avses ett vetenskapligt sätt att närma sig det ämne man skall skriva om och hur man ämnar behandla ämnet. 5 Metoden vi kommer att använda är en kvalitativ textanalys. 6 Hellspong & Ledin skriver i sin bok, Vägar genom texten att analysera brukstexter är vårt behov att uppfatta vad de säger. Alla röjer inte vad de rymmer med en gång. Det kan t.ex. gälla en lärobok eller en filosofisk uppsats. 7 Enligt Hellspong och Ledin finns det fyra krav man bör ställa som en skicklig läsare. Hon läser uppmärksamt, hon anstränger sig att förstå, hon är öppen för vad texten har att säga och hon är beredd att reagera på det tillämpa det, pröva det, ta upp det i sitt tänkande. 8 Författarna skriver också om tolkningspotentialen som olika böcker har; att olika personer förstår en text olika och har olika förutsättningar för förståelse. 9 Vi har gjort ett urval på cirka 50 läroböcker av vilka vi valde ut 10 stycken som passade vår forskning. Läroböckerna valdes ut mot de senare åren alltså utifrån realskolan och gymnasiet. För enkelhetens skull valde vi bara böcker där författarna har skrivit något om unionen. Eftersom vi valde ut 10 stycken läroböcker får vi en mer kvalitativ undersökning, vilket enligt Bryman handlar mer om att kvalitativt, mer lägga tonvikten på ord än på kvantifiering. 10 5 Ejvegård, Rolf, Vetenskaplig metod, s 33 6 Hellspong, Lennart & Ledin, Per, Vägar genom texten 7 Hellspong, Lennart & Ledin, Per, Vägar genom texten, s 12 8 Hellspong, Lennart & Ledin, Per, Vägar genom texten, s 220 9 Hellspong, Lennart & Ledin, Per, Vägar genom texten, s 220 10 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, s 249 10

3.1 Urval Vi utgår ifrån real - gymnasieläroböcker i ämnet historia. Vårt ämnesområde kommer att behandla olika läroböcker med start 1907, sedan med olika intervaller fram till 1962. Därför väljer vi att fokusera på 10 stycken läroböcker från åren 1907-1962. Vi valde denna tidsintervall just för att boken från 1907 är den som är mest aktuell efter själva upplösningen. Intervallerna mellan böckerna är upplagt så att vi får minst en vart tionde år. Genom att ha en tio års intervall får vi en trappstegsliknande undersökning av litteraturen där man sakta kan se förändringar. En nackdel är att många av böckerna visade sig vara revideringar av Claes Theodors Odhners bok Fädernelandets historia (1907), vilket å andra sidan visar på hur stort inflytande Odhners bok har haft. Denna nackdel ska vi försöka vända till vår fördel genom att försöka visa en förändring. Den första bok vi valde av Odhner kommer alltså ifrån 1907, strax efter unionsupplösningen och den sista revideringen är från 1954. 11

4. Teori 4.1 Bakgrund 4.1.1 Svensk Norska Unionen svensk-norska unionen varade från 1814 till 1905. Sverige hade i ett kort krig tvingat Danmark att avstå Norge till Sverige. Norrmännen ville inte finna sig i det utan förklarade Norge självständigt och antog en egen grundlag. Men de tvingades med vapenmakt att underkasta sig den svenske kungen. Inom unionen hade Norge full inre självstyrelse, men utrikes- och försvarspolitik sköttes från Stockholm. 11 Efter att Sverige förlorade Finland till Ryssland under Finska kriget 1808-1809 så strävade Sverige efter någon form av kompensation. Genom Karl Johans politik, som gick ut på att närma sig stormakten Ryssland öppnades också möjligheten att införliva Norge med Sverige. 12 I gengäld mot att Sverige deltog på Rysslands, Storbritanniens och Preussens sida i Napoleonkrigen, utlovade kejsar Alexander att bistå Sverige i strävandena att göra Norge till en del av Sverige. År 1813 inledde med kejsar Alexanders goda minne Karl XIV Johan ett fälttåg mot Danmark. Danskarna stred på Napoleons och fransmännens sida. 13 Fälttåget blev lyckat eftersom danskarnas armé var reducerad efter förlorade slag under Napoleonkrigen. Man inledde vapenvila där danskarna inte godtog Sveriges krav att erhålla Norge. Bara någon månad senare bröt Sverige vapenstilleståndet och anföll Danmark på nytt och nu tvingade man den danske kungen Fredrik VI att godta Sveriges krav. 14 I Fredsförhandlingarna den 14 januari 1814 i Kiel tog Sverige hjälp av ryska och preussiska diplomater där man mer eller mindre tvingade Danmark att gå med 11 http://www.ne.se/enkel/svensknorskaunionen. Hämtat <2009-04-06> 12 Bo Stråth. 2005 Union och demokrati 13 Bo Stråth. 2005 Union och demokrati 14 Bo Stråth. 2005 Union och demokrati, s 53. 12

på Sveriges krav. Detta resulterade i att Sverige fick Norge, Danmark fick som kompensation Svenska Pommern och en miljon riksdaler. 15 Danmarks tronföljare Christian Fredrik som av sin kusin kung Fredrik VI 1813 sändes till Norge för att motarbeta och hindra det svenska övertagandet blev en av frontfigurerna i den självständighetsrörelse som vuxit i Norge under ett antal årtionden. Den 16-19 februari 1814 samlade Christian Fredrik 21 högre ämbetsmän, militärer och handelsmän till en sammankomst i staden Eidsvoll. Vid detta möte bestämdes att Christian Fredrik skulle styra Norge som prins tills Norge sammanställt en egen konstitution med rätten att välja en norsk kung. Den 17 maj samma år undertecknar Christian Fredrik den norska grundlagen. En artikel i den norska grundlagen motsatte sig en union med Sverige men öppnade därmed upp för ett framtida samarbete med Danmark. Den 17 maj blev Norges självständighetsdag och senare Norges nationaldag. 16 Sverige beslöt sig för att ta till militära medel för att tvinga Norge till samarbete. Efter cirka en månads stridigheter infördes vapenstillestånd. Vid föredraget i Moss den 14 augusti 1814 beslutades att unionen ska träda i kraft. Under Mosskonventionen beslutade Sverige med tronföljaren Karl Johan i spetsen att till viss del godkänna Norges grundlag. Sverige ställde kravet att den danske prinsen Christian Fredrik måste avsäga sig den norska kronan vilket godkändes av den norska regeringen. 17 Den svenska planen för Norge var att landet i sig skulle tillhöra Sverige på samma sätt som Jämtland, Härjedalen, Gotland, Bohuslän, Skåne Halland och Blekinge hade inlemmats åren 1645 och 1658. Man skulle utnyttja att Norge varit under danskstyre och dra fördel av de ekonomiska problem som följde med Napoleonkrigen. Landet skulle lyda under Sverige, med vilket man delade kung, utrikespolitik och försvar. 18 15 Börje Isaksson. 1905 De glömda revolutionernas år, s 13. 16 Bo Stråth. 2005 Union och demokrati, s 71-73 17 Bo Stråth. 2005 Union och demokrati, s 90-91 18 Bo Stråth. 2005 Union och demokrati, s 54 13

Svensk-Norska flaggan Källa Nationalencyklopedin 19 4.1.2 Unionsupplösningen Norge blev självständigt 1814 från Danmark, men i och med Kielfreden samma år blev Norge alltså intvingat i en union med Sverige. Detta har i sin tur speglat Norges inställning till unionen på ett negativt sätt, där de nationalistiska tankarna har varit väldigt framträdande. 20 Norge hade under unionstiden hade ett eget självständigt storting medan kungahuset och utrikespolitiken sköttes av Sverige. 21 Anledningen till att man inte ville ha Norge som ett erövrat land var att man på sikt efterstävade att förena de båda länderna till ett. Men redan samma år som Norge blev svenskt gjorde norrmännen väpnat uppror, vilket dock slogs ner på några månader. Under hela unionstiden var norrmännen negativa mot unionen och i slutet av 1800 talet började de politiska motsättningarna bli större. 22 Striden om ståthållarskapet var aktuell året 1859 då Norge ville ha bort den svenske ståthållaren. Sveriges kung Karl XV hade givit sitt löfte till norrmännen om att en norrman skulle bli ståthållare. Men oppositionen i Sverige var emot detta och Karl XV bröt sitt löfte till det norska stortinget. Detta resulterade i en våg av nationalism i Norge och Björnstjerne Björnsons nyligen skrivna Ja, vi elsker dette landet blev den officiella norska nationalsången. Det dröjde till 1870 innan den nye svenske kungen Oskar II avskaffade ståthållarämbetet. Därmed fick Norge fick en egen statsminister i Kristiania. 23 19 http://www.ne.se/svensknorskaunionen <hämtat 2009-04-20> 20 Bo Stråth. 2005 Union och demokrati, s 344 21 Börje Isaksson. 1905 De glömda revolutionernas år, s 15. 22 Börje Isaksson. 1905 De glömda revolutionernas år, s 14. 23 Kjell Kumlien. Sveriges Historia för gymnasiet, s 351-352 14

Sveriges kung Oskar II förde under åren 1872-1884 hårda förhandlingar med det norska stortinget om att låta norska statsråd delta under stortingets möten. Eftersom Oskar II hade vetorätt i alla frågor som rörde grundlagsändringar vägrade han godkänna detta. Den norska regeringen vann förhandlingen och tillät statsråden att delta. 24 Denna vinst för det norska stortinget gjorde att man senare samma år (1884) införde parlamentarismen med den nye statsministern Johan Sverdrup i spetsen. Detta var ett direkt angrepp mot den konservativa svenska kungamakten. Enligt den svenske historikern Bo Stråth var det framför allt bristen på gemensamma institutioner som sprängde unionen. 25 Det fanns väldigt få om ens några samarbetsorgan mellan riksdagen i Sverige och stortinget i Norge. Det mesta styrdes av den svenska regeringen och den svenske kungen Oskar II som inte gick under beteckningen unionskung utan kung för de förenade kungarikena Sverige och Norge, även om han i Norge inte räknades som en norsk kung utan som en svensk. 26 Motsättningarna eskalerade när Norge krävde fullständig likvärdighet inom den så kallade konsulatfrågan. Norge ville helt enkelt ha en egen utrikesminister och därigenom minska Sveriges kontroll. 27 Detta lagförslag krävde en förändring i grundlagen, därför behövdes också ett godkännande av den svenska riksdagen. Sveriges kung Oskar II hade vetorätt i frågan och vägrade gå på stortingets linje, vilket ledde till demonstrationer i Norge som Sverige med hot om militär aktion slog ner 28. Sverige tog under året 1895 bort den så kallade mellanrikslagen, som kortfattat innebar att norrmännen hade stora tullättnader gentemot Sverige. Det gjorde att den norska ekonomin försämrades och missnöjet mot Sverige och unionen ökade. 29 Historikern Sten Carlsson har uttryckt det som att en spik slogs i unionens likkista. 30 Konsulatfrågan togs upp igen i början på 1900 talet och norrmännen nekades ännu en gång. Vid detta tillfälle fattade kronprins Gustav det avgörande beslutet. Den tredje och sista gången de norska politikerna vill rösta igenom konsultfrågan var år 1905. Återigen nekades norrmännen ett eget konsulatväsende. Resultatet blev att den norska regeringen avgick sommaren 1905 samtidigt som stortinget avsatte den svenska kungen som regent för 24 http://www.ne.se/vetostriden <hämtat 2009-04-20> 25 Bo Stråth, 2005 Union och demokrati 26 Harald Gustafsson, Nordens historia, en europeisk region under 1200 år, s 224 27 Jörgen Weibull, Inför unionsupplösningen 1905, konsultfrågan, s 41. 28 Jörgen Weibull, Inför unionsupplösningen 1905, konsultfrågan, s 41 29 Harald Gustafsson, Nordens historia, en europeisk region under 1200 år, s 224 30 http://www.ne.se/mellanrikslagar <hämtat 2009-04-20> 15

Norge. Sverige stod inför ett beslut om man skulle med militär kraft tvinga Norge att fortsätta unionen eller om man skulle godkänna brytningen. Svenskarna valde det senare alternativet vilket innebar att man senare samma år godkände upplösningen och därmed var den svensk norska unionen upplöst. 31 UNIONSUPPLÖSNINGEN SKEDDE PÅ fredlig väg: bägge partner gav och tog i ett politiskt spel och i direkta förhandlingar. En sådan fredlig, kompromisspräglad uppgörelse ger båda länderna mycket att vara stolta över vid jubileer och liknande. 32 4.1.3 Nationalism/Skandinavism Nationalism kan beskrivas som föreställningen att alla individer som tillhör samma folk/nation är bundna samman av ett gemensamt historiskt öde, en gemenskap som har en objektiv existens antingen detta erkänns av individerna eller inte, och att målet är med denna gemenskap är att folket/nationen ska bilda en egen stat. 33 För att besvara frågan om vilka som räknas som ett eget folk kan man som 1800 talets europeiska nationalister lyfta fram språket som den viktigaste länken. I Norden pratade man i Sverige, Norge och Danmark nästan samma språk. Skillnaderna i språket var inte större än dialekter i många andra språk. Det var nu begreppet skandinavismen började utvecklas, först bland olika studentgrupper. Under 1840 talet hölls de första stora nordiska studentmötena i Uppsala. Tankegångarna fanns om en stark enad nordisk stat som en kraft att likställa med dåtidens stormakter Ryssland och Tyskland. I Sverige var både Oskar I och Karl XV positiva till en enad nordisk stat. 34 Skandinavism kan ses som en parallell till de tyska och italienska rörelserna för kulturell och politisk enighet under årtiondena kring mitten av 1800 talet. 35 Det dansk-tyska kriget 1864 stoppade dock alla planer för ett enat norden. 36 Danmark bad Sverige - Norge om hjälp i kriget mot Preussen men Sveriges kung Karl XV fick inte med de svenska och norska regeringarna och begreppet 31 Jörgen Weibull, Inför unionsupplösningen 1905, konsultfrågan. 32 Torbjörn Nilsson & Oystein Sorensen (red). 1905 Unionsupplösningens år, s 23. 33 Harald Gustafsson, Nordens historia, en europeisk region under 1200 år, s 194 34 Harald Gustafsson, Nordens historia, en europeisk region under 1200 år, s 194 35 Bo Stråth. 2005 Union och demokrati, s 162 36 http://www.ne.se/kort/dansktyskakriget, <hämtat 2009-04-17> 16

skandinavism blev därmed aldrig en politisk verklighet. Den norska opinionen var inte särskilt positivt inställd till unionen och därför var intresset för ett skandinaviskt enat Norden inte särskilt stort. 37 4.1.4 Fosterlandskärlek Under 1800 talet började Europas undersåtar att bli mer medvetna om det egna landets gemenskap. Denna nya gemenskap använde sig av nationalistisk vältalighet när den utformades till den kommande fosterlandskärleken. I Sverige och Norge var nationalismen inte särskilt positivt för unionen stärkande, eftersom den fokuserade på unionens delar istället för helheten. Begreppet nationalism har enligt Bo Stråth blivit överexploaterat, han menar att kommit att beteckna snart sagt allt som har med nation och nationsbyggande att göra. 38 Vidare skriver Stråth att man inte kan tala om en svensk och norsk gemensam nationalism på grund av att innebörden i begreppet skiljde sig mellan länderna. I Norge var det främst den patriotiska känslan som under Sveriges kung Karl Johans år som regent var den mest drivande kraften. Detta kan enligt Bo Stråth inte jämföras med nationalism. De norska ämbetsmännen hänvisade till den norska grundlagen när de försvarade sina friheter. Denna patriotism fortsatte under 1830 talet där man ville garantera självständigheten inom unionens ram. Språket var en annan viktig del av den norska självständigheten. Efter att ha tillhört Danmark ville den norska befolkningen ha ett eget språk. Det bestämdes i en revision av grundlagen i slutet av 1814 att alla norska ärenden skulle behandlas på det norske Sprog 39, som vid den tiden enligt Stråth bara kunde ha varit danska. Man skapade således ett eget norskt skriftspråk med hjälp av olika norska dialekter. Skolläraren Ivar Aasen var en av huvudpersonerna i skapandet av ett norskt nationellt språk. Det norska stortinget röstade år 1929 igenom att dess officiella namn skulle vara nynorska. 40 37 Harald Gustafsson, Nordens historia, en europeisk region under 1200 år, s 195 38 Bo Stråth. 2005 Union och demokrati, s 161 39 Bo Stråth. 2005 Union och demokrati, s 166 40 Bo Stråth. 2005 Union och demokrat 17

Bönderna, som gjordes till den största väljargruppen under grundlagsstiftningen 1814 började under 1830 talet och fram till slutet av 1800 - talet att ta över mer av det norska styret. Detta skedde genom ett högt valdeltagande och genom att få platser i det norska stortinget. Nationalismen som under större delen av 1800 talet haft en relativt passiv inställning till unionen eskalerade under 1800 talets slut där motsättningarna mellan Sverige och Norge ökade. Det var den bondemobiliserade nationalismen som starkast drev på en förändring. Bönderna ville ha en maktförändring, från kungen och hans rådgivare till stortinget. Det ledde till det s.k. Statsrådsaken som vi nämnt tidigare. Det var striden om unionens vara eller icke vara som höll samman de olika nationalistiska rörelserna under de sista åren av unionen. Kulturkampen som fördes i Norge för att bevara den norska kulturen hamnade i skymundan. 41 4.1.5 Historiemedvetande Ulf Zander skriver i sin bok Fornstora dagar, moderna tider att fosterlandskänslan i stor utsträckning tog över religionens tidigare inflytande under 1800 talet. Nationalismen blev en sekulariserad religion varigenom människorna betraktade världen med hjälp av myter och symboler. 42 Det var viktigt att inte jämföra det egna landets nationalitetsrörelse med andra länder, då risken fanns att argumenten för den egna nationens storhet skulle försvagas. Den nationella identiteten skulle vara unik och kunna spåras långt bak i tiden. Claes Theodore Odhner hävdade att patriotism endast var oönskat när den var grumlad av passion eller uppblandad med fördomar. 43 Är däremot kärleken till det egna fosterlandet sann och ren, är tron på dess bestämmelse stark och levande, så skall historieskrivaren ej finna svårt att tillfredställa både fosterlandskärleken och den historiska sanningens fordringar. Han strävar efter sanningen såsom sitt högsta mål, men står med hela sin personlighet kvar på den fosterländska 41 Bo Stråth. 2005 Union och demokrati, s 169-173 42 Ulf Zander, Fornstora dagar, moderna tider, s 44 43 Ulf Zander, Fornstora dagar, moderna tider, s 74 18

grunden. Där har hans skildring sina rötter, därifrån får hon saft och näring, växt och blomstring. 44 Man ansåg att föreningen mellan nationalism och objektivitet var oproblematisk, men tyvärr påverkade detta vetenskapsideal förmedlingen till allmänheten. 1880 grundades den Svenska Historiska Föreningen med syfte att ge ut historiska tidskrifter. Den historieintresserade allmänheten avtog dock med sitt intresse på grund av texternas vetenskapliga innehåll, texterna blev helt enkelt för svåra att läsa. Trots allmänhetens minskade intresse var historia ett ämne på frammarsch. Under åren 1890 1920 ökade antalet lektorer i historia på universiteten från 34 till 70. Odhner tyckte att historien skulle utforskas med startpunkt i politiken och att historievetenskapens största analys skulle handla om staten. När staten stod i centrum för historikernas uppmärksamhet var steget inte långt till att de brukade sina kunskaper i politiskt nationalistiska syften. 45 Kritiken mot historieläroböckerna i början av 1900 talet var utbrett runt om i Sverige. Man klagade t.ex. på hur stormaktstiden skildrades eller mängden av kultur kontra krigshistoria. 46 Läroböckernas utformning var också ett populärt ämne att diskutera. Många av dåtidens läroboksförfattare saknade enligt lärarkåren undervisningserfarenhet vilket gjorde böckerna tråkiga, enformiga och skrivna på ett ämbetsmannaspråk som inte tilltalade skoleleverna. 47 44 Ulf Zander, Fornstora dagar, moderna tider, s 74 45 Ulf Zander, Fornstora dagar, moderna tider, s 75 46 Ulf Zander, Fornstora dagar, moderna tider, s 89 47 Ulf Zander, Fornstora dagar, moderna tider 19

4.1.6 Skolpropaganda Skolböckerna under denna tid var inte direkt utformade som dagens skollitteratur. De var avsevärt mer nationalistiska. Något som speglade svenska böcker under början av 1800- talet var främst patriotism. Undervisningen hade som mål att; väcka och liva kärlek till fäderneslandet och dess lyckliga regeringssätt. 48 Den fanns även kvar en bra bit in på 1900-talet som ett mål att ge eleverna den rätta tron, göra dem gudfruktiga samt att vara trogna den Lutherska läran. Man kan säga att undervisningen och litteraturen speglades av två punkter, fosterlandet och Gud. Framförallt i skolböckerna kan man se detta tydligt då man framhävde Gud, kungen och soldaterna på ett glorifierat sätt, just för att understryka patriotism och en kärlek för fosterlandet. Ett exempel på detta är ur en historielärobok från 1860 där man säger att skapelseberättelsen i Gamla testamentet är sann och utgör ett historiskt bevis. Dessa utgångspunkter var naturliga fram till slutet av 1800- talet. Skolböckerna och undervisningen från början av 1900 talet förändrades framförallt i ett avseende jämfört med tidigare: den nationalistiska inriktningen. Man behåller gud och fosterlandet men lägger till modersmålet och det kulturella som viktiga punkter. Senare under mitten av 1900- talet breddades perspektiven i historieämnet. Man lade mer tyngd på personligheter, händelser och tidsföreteelser och hur sådant bidrog till att Sverige samt andra nationer formades. Men även här fanns ett dolt inslag av Gud och fosterlandskärlek. 49 48 Herbert Tingström; Gud och fosterlandet. Nordstedt, Stockholm 1969.s. 121 49 Herbert Tingström; Gud och fosterlandet. Nordstedt, Stockholm 1969.s. 121-127 20

5. Läroböcker 5.1 Inledning Grunderna till unionen är desamma i alla läroböcker. Vi har valt att mer detaljerat gå igenom vad den äldsta läroboken säger för att sedan ta ut det vi tycker är relevant för vår undersökning i resterande böcker. Vi kommer att på flera ställen ta upp uttryck som revolution och vänstermannen. Vi menar att dessa uttryck i hög grad användes av Odhner på ett negativt sätt. Eftersom vi nämner vissa ord som laddade i texten nedan, har vi tagit utdrag från två lexikon från tiden 1916-1922. Revolution: Polit.. statshvälfning en med våldförande af statens rättsordning åvägabragt genomgripande förändring af dess författning. Då staten har till uppgift att genom fast rättsordning reglera den mänskliga sammanlefnanden, innebär rättsordninges våldförande en kränkning af själfa statsidén. Deltagarna i en revolution ställa sig därför utanför statens rättskydd och äro från den statsordnings synpunkt, emot hvilken de förgripit sig, alltid brottsliga samt straffbara. 50 Vänster: Polit.. benämning på de liberale eller radikale i en parlamentarisk församling eller ett parti i motsats till de mera konservative 51 50 Nordisk Familjebok, konversationslexikon och realencyklopedin, 1916, s 59 51 Nordisk Familjebok, konversationslexikon och realencyklopedin, 1922, s 103 21

Vi har valt att bara skriva en liten kort biografi om en författare, Claes Theodore Odhner. Han är den mest centrala författaren i vår studie och därför anser vi att mest fokus ska läggas på honom. 5.2 Författarbiografi Vi har valt att bara skriva en liten kort biografi om en författare, Claes Theodore Odhner. Han är den mest centrala författaren i vår studie och därför anser vi att mest fokus ska läggas på honom. Clas Theodore Odhner (1836-1904) blev 1866 insatt i en kommitté av den dåvarande utbildningsministern F F Carlsson att granska skolans läroböcker i historia. Han skulle även formulera nya grunder för framtida läroböcker. Syftet är hos den studerande uppväcka en kristligt sedligt uppfattning, en ädel upphöjd världsåskådning men också en fosterländsk och nationell hållning samt en känsla för historiskt objektivitet. 52 Odhner har fått många utmärkelser för sina läroböcker. Hans läroböcker kom också att prägla svensk historieundervisning. 53 Trots en tilltagande kritik mot Odhners lärobok Fädernelandets historia överlevde hans bok ända in på 1950 talet. 54 Författaren Odhner var även anhängare till skandinavismen och deltog i flertalet studentmöten under 1850 talet. Han blev invald i Svenska akademin 1885. 55 52 Göran Nilzén, Svenskt biografiskt lexikon, s 70 53 Herman Hofberg, Svenskt biografisk handlexikon, s 231 54 Ulf Zander, Fornstora dagar, moderna tider, s 83 55 Göran Nilzén, Svenskt biografiskt lexikon, s 70 22

6. Två perspektiv i läroböckerna 6.1 Det kungacentrerade och nationalistiska perspektivet 6.1.1 Odhner C.T, Lärobok i Fäderneslandets historia, 1907 Boken är tryckt 1907 och därför är unionen och unionsupplösningen aktuell eftersom upplösningen var 1905. Upplägget i boken är uppdelat efter Sveriges olika kungar, från Birger Jarl till Oskar II. Årtal är också en central del i bokens utformning. De olika svenska kungarna är de väsentliga i texterna. Man börjar med att beskriva hur de kommer till makten och sedan deras regenttid. I detta fall har man kung Carl XIV Johan som överskrift för den första tiden i unionen. Inledningsvis nämns att Carl Johan vill förverkliga en av Sveriges visioner om att säkra den västra sidan, alltså Norge. Detta gör han genom att besegra den danska hären Danska folket var sinnadt att fortsätta kampen, men konung Fredrik fällde snart modet. 56 Efter detta fick Sverige Norge genom freden i Kiel. Norge godtog dock inte stormakternas beslut utan genomför sin självständighet från Danmark 1814. Genom själfständighetsförklaringen kom Norge i en farlig belägenhet, ty det saknades tillgångar, hären var oöfvad och den nyvalde konungen oerfaren; utifrån var ingen hjälp att vänta, utan tvärtom manades Norge af stormakterna till eftergift. 57 Det hela slutar med kongressen i Moss (augusti 1814) där man bestämmer att Norge ska ingå en union med Sverige och samtidigt får den danske prinsen Christian avsäga sig tronen. Det centrala i texten är alltså kungarna. Här framhävs Karl Johan som en huvudaktör i unionsbildningen. Man framställer den danske kungen på ett negativt sätt genom att skriva att han blev feg och ville avbryta striden mot Sverige. Riksdagen godkände unionen 1815 och med detta var Sverige Norge en union. De båda rikerna skulle icke blott hafva gemensamt kungahus utan äfven gemensamt utrikesstyrelse och voro förpliktade till ömsesidigt försvar. 58 Norge skulle inte vara ett erövrat land utan få behålla sin självständighet, men verkligheten blev annorlunda där Sveriges makt över 56 Odhner C.T, Lärobok i Fäderneslandets historia, 1907, s 190 57 Odhner C.T, Lärobok i Fäderneslandets historia, 1907, s 192 58 Odhner C.T, Lärobok i Fäderneslandets historia, 1907, s 192 23

Norge blev central. Istället för att skriva mer om unionsutvecklingen sätter Odhner punkt och börjar skriva mer ingående om regenten Karl Johan. Oppositionen i Norge framställs senare under Karl Johans regeringstid som negativ till unionen. Efter motsättningarna från Norges sida försöker Sveriges nya kung Karl XIV Johan stärka banden mellan länderna. Istället för ett ökat samarbete mellan Sverige och Norge blir nationalismen allt starkare i Norge. Nämnvärt är att Karl XIV Johan var Sveriges första kung som under sin regenttid inte var i krig med något annat land. Oskar I försökte som sin fader, stärka banden mellan Sverige och Norge, genom att likställa länderna. Detta skedde i form av ett unionsvapen (flagga) samt tre andra flaggor för olika ändamål. Under Oskar I och nästa kung Karl XV skrivs det inte så mycket om unionen utan de båda länderna verkar förenas i en union utan några synliga problem. Även om unionen inte nämns särskilt mycket under denna tid är fortfarande oppositionen i Norge negativt inställd till unionen, detta framgår när vi läste om unionen i Bo Stråths bok Union och demokrati. I slutet av 1800 och i början av 1900 talet började större delen av norska folket motsätta sig unionen, framförallt det nya Venstre, ett socialliberalt parti, motsatte sig kungens privilegier och vetorätt i norska angelägenheter. Venstre var i majoritet i stortinget och utnyttjade detta i den ständiga unionskonflikt som pågick. Det var den norska högern som var positivt inställd till unionen men efterhand som högern förlorade makt till vänstern blev unionsfrågan ett hett ämne. Den nya statsministern Christian Michelsen som gick under beteckningen vänstermannen 59 eldade på de nationalistiska känslorna hos det norska folket och angrep Sverige och dess folk i norska tidningar. Statsministern tar år 1905 fram ett förslag till stortinget att Norge ska ha ett eget konsulatväsende men detta vägrar den svenske kungen att gå med på, Michelsens motdrag blir att upplösa den norska regeringen. I den svenska läroboken går denna händelse under det starkt negativt klingande ordet revolution. Sverige godkänner i slutet av 1905 unionsupplösningen och härmed är en nästan 100 årig union upplöst. Den union 59 Odhner C.T, Lärobok i Fäderneslandets historia, 1907, s 234 24

som Karl Johan betraktat som sitt förnämsta storverk och som han på dödsbädden anförtrott åt sina svenska och norska rådgifvare att vårda, hade sålunda upphört. 60 I Norge fanns vid den här tiden ett socialliberalt parti som hette Venstre. Vi menar att Odhner nämner orden vänstermannen Michelsen och revolution i samma anda, vilket vid denna tid kring sekelskiftet 1900 kan tolkas som kommunistiskt. Revolution var ett begrepp som starkt är kopplat till kommunismen. Tydligt hos Odhner är att kungarna är det centrala och ses som det viktigaste. Vi märker en tydlig propaganda för kungahuset och de styrande. Den tydliga fäderlandskänslan är något vi också har reagerat på, han försöker inte vara objektiv utan framställer alltid motståndaren som den sämre. Ett exempel finns i texten om den danske kungen som tappade modet och gav upp. Han glorifierar också de svenska kungarna. Odhner skriver till exempel om den svenske kungen och hans armé. Vi har märkt att från den svenska sidan går begreppet vänstermannen och revolution under samma negativa klang. Enligt dagens nationalencyklopedi framställs statsministern Michelsen som en skicklig politiker och framstående norsk medborgare, detta är raka motsatsen till vad man skriver om i den svenska läroboken. 61 6.1.2 Pallin J.R, Lärobok i Nya tidens historia, 1910 Boken innehåller tyvärr inte den information vi önskade utan har en tydlig linje mot historia utanför Sveriges gränser. Dock nämner boken Karl XIV Johans fälttåg mot Napoleon som resulterade i att Sverige erövrade Norge från Danmark. Senare i bokens tabeller och regentregister står året 1905 som unionens upplösning. Unionskungarna Karl XIII, Karl XIV, Oskar I, Karl XV och Oskar II finns också med i regentregistret. Skälet till att vi tog med denna bok trots att innehållet inte pekade åt unionen var att vi ville ha en annan syn på omvärlden är de svenska historieböckerna. Det vi vill visa med denna 60 Odhner C.T, Lärobok i Fäderneslandets historia, 1907, s 236 61 http://www.ne.se/christian-michelsen <hämtat 2009-05-07> 25

bok är att författaren även här lyfter fram kungarna som det centrala. Man utgår alltså ifrån kungarnas perspektiv när man berättar historien. 6.1.3 Odhner C.T, Utgiven av Westman, Fädernelandets historia, 1916 Likt de två första böckerna är kungarna även en central del i denna lärobok. Boken tar även upp delar från andra länder såsom Danmark och Norge dock väldigt kortfattat. Där beskriver man Danmarks motgångar i slutet av 1700 och i början av 1800 talet. I boken poängterar man att danskarna valde fel sida i Napoleonkrigen, Danskarna höllo fast vid sitt förbund med Napoleon, blev detta orsaken till en ännu större olycka: Norges förlust 1814. 62 Det första som nämns om unionen är freden i Kiel 1814 och Danmarks förlust mot Sverige, dock framhäver man inte den danske kungen Fredrick VI på ett lika negativt sätt som i läroboken från 1907. Detta är egentligen den enda skillnaden som vi hittade i boken. Sverige går med militär makt in i Norge 1814 och stridigheter uppstår, men i läroboken bjuder inte norrmännen något motstånd, mot de krigsvana svenskarna. 63 De norska soldaternas sammandrabbningar med den svenska hären framställs som obefintliga. Till slut begär de norska soldaterna vapenstillestånd och den nyvalde kungen Kristian abdikerar. Det norska stortinget samlas i riksdagen vid Kristiania. Till följd av svenskarnas medgörlighet kom man snart överens. Sveriges konung godkände Norges grundlag med vissa ändringar, och stortinget accepterade Norges förening med Sverige och valde Karl XIV Johan till Norges konung. 64 Boken framhäver svenskarna som de goda i unionsbildningen. Som citatet ovan understryker är det tack vare svenskarnas medgörlighet som man kom överens. Det är en intressant tolkning, eftersom Norge troligtvis inte hade något val med tanke på Sveriges militära övermakt. Samma rädsla tror vi ligger bakom valet av Karl XIII till Norges kung. I boken nämner man bara kung Karl XIV Johan, alltså unionsbildningen, och hoppar över tre regenter och avslutar med Oskar II som den sista unionskungen. och han fick på sin höga ålderdom uppleva, att 62 Odhner C.T, Westman, Fädernelandets historia, s 278 63 Odhner C.T, Westman, Fädernelandets historia, s 288 64 Odhner C.T, Westman, Fädernelandets historia, s 288-289 26

norrmännen utan hänsyn till hans goda avsikter och fredliga strävande drevo honom bort från den norska tronen 65. Ett intressant stycke i boken är unionsupplösningen där man beskriver den opposition som växer fram mot unionen och framförallt skildrar den norska Venstre negativt. Från svenskt håll hävdades att i Norge kunde man icke anföra några sakliga skäl, som visade att unionen skadat landet, men norrmännen självständighetskänsla hade stegrat till den grad, att det icke längre ville tåla bandet av en union. 66 Även i denna lärobok skriver man om stortingets revolution mot Sverige då Oskar II vägrar godkänna konsulatfrågan. Ordet revolution anser vi har en negativ klang i läroboken. I läroboken står det att unionen inte skadat Norge men i och med borttagandet av den så kallade mellanrikslagen, där Norge fick tullättnader gentemot Sverige drabbades Norge av ekonomiska svårigheter, vilket också ledde till att missnöjet mot Sverige ökade. 67 Avslutningsvis beskriver man upplösningen i korta ordalag. 6.1.4 Odhner C.T, genomsedd av Tunberg, Sven, Fädernelandets historia, samt grunddragen av Danmarks och Norges historia, 1927 I Odhners tredje bok har Sven Tunberg gått igenom och redigerat. Upplägget är dock desamma förutom vissa små ändringar. Boken fokuserar på kungar och årtal samt framhäver den svenska fosterlandskänslan. Genom svenskarnas foglighet kom man snart överens, och slutet blev, att stortinget beslöt Norges förening med Sverige samt den 4 nov valde och erkände Karl XIII som Norges konung. 68 Citatet ovan liknar ett citat vi hämtade från Odhners bok Fäderneslandets historia (1917) som är omarbetad av Westman; Till följd av svenskarnas medgörlighet kom man snart överens. Sveriges konung godkände Norges grundlag med vissa ändringar, stortinget åter beslöt Norges förening med Sverige och valde Karl XIII till Norges konung 69. Här framgår tydligt den 65 Odhner C.T, Westman, Fädernelandets historia, s 331 66 Odhner, Westman, Fädernelandets historia, s 347 67 Harald Gustafsson, Nordens historia, en europeisk region under 1200 år, s 224 68 Odhner C.T, genomsedd av Tunberg, Sven, Fädernelandets historia, samt grunddragen av Danmarks och Norges historia, s 186 69 Odhner C.T, Westman, Fädernelandets historia, s 288-289 27

fosterlandskärlek som är vanligt för denna tid. Boken väljer bara att ta upp Karl XIII och Oskar II tid som regenter för unionen och missar de tre kungarna där i mellan. De negativt betonade begreppen vänstermannen och revolution hittar vi också i läroboken, Den norska revolutionen hade genomförts. 70 1927 var det 22 år sedan unionsupplösningen inträffade. När vi har gått igenom böckerna märker vi att inga stora förändringar har gjorts utan revideringen av boken ser ungefär likadan ut. 6.1.5 Odhner, Westman, Fäderneslandets historia, 1940 Detta är den tjugosjunde upplagan av C.T Odhners lärobok, reviderad efter 1933 års läroplan. I de versioner av Odhners böcker vi har gått igenom är detta första boken där illustrationer av olika viktiga personer i svensk historia förekommer. Vi märker också att upplägget och språkbruket har ändrats. Det är mer rubriker och författaren glorifierar inte Sverige på samma sätt som innan. Sedan Karl Johan med sin här kommit tillbaka till Sverige ryckte han på sommaren 1814 in i södra Norge. 71 I Odhners tidigare versioner skriver man om den krigsvana svenska armén, vi märker att författaren till 1940 års upplaga försöker hålla sig lite mer objektiv, även om det inte alltid lyckas. Han beskriver den svenska kungen Oskar II:s strävande enligt följande; Det smärtade honom mycket, att han ej kunde vinna norrmännens förtroende. På sin höga ålderdom fick han uppleva, att han trots sina goda avsikter och fredliga strävanden blev avsatt tronen av norrmännen. 72 En annan intressant observation är att vi för första gången hittat ett citat i Odhners bok från den norske skalden Bjornson som skriver; Den pagt som vi forpestes i, den hader og forbander vi. 73 Vi tycker att detta framhäver den norska sidans syn på unionen på ett mycket kraftfullt och talande sätt. Även om vi tycker att författaren har varit mer objektiv finns det fortfarande kvar kraftfulla ord som revolution i samband med norrmännen upplösning av sin riksdag. Dock nämner man inte statsminister Christian Michelsen som man skriver om i de flesta andra läroböcker. 70 Odhner C.T, genomsedd av Tunberg, Sven, Fädernelandets historia, s 214 71 Odhner, Westman, Fäderneslandets historia, 1940, s 198 72 Odhner, Westman, Fäderneslandets historia, 1940, s 230 73 Odhner, Westman, Fäderlandets historia, 1940, s 245 28

6.1.6 Odhner, Westman, Forssell, Utgiven av Forssell Nils, Lärobok i Fäderneslandets historia, för realskolan, 1954 Detta är den 32.a!! upplagan från Odhner som är utgiven av Nils Forssell. I förorden så nämner man att språket har reviderats och man har tryckt på enkelhet och tydlighet i historieskildringen. Efter att läroboken har gjorts om 32 gånger anser vi att den inte är lika hård i sina uttalanden om vissa händelser under unionen. Men ändå väljer man att skriva revolution om stortingets agerande under unionens slutskede. 6.1.7 Kumlien, Kjell, Sveriges historia för gymnasiet, 1962 Den svensk norska unionen hade upplöst efter 90 års tillvaro. Vi har sett, att Norge andraga goda skäl att få träda in i det fullt självständiga nationernas led. Tyvärr hade samvarons vardagsbråk och det sätt, var på norrmännen ville genomföra skilsmässan, åstadkommit en irritation i Sverige, som delvis är förklarlig. Den norska regeringens handlingssätt 1905 väckte förvåning i vårt land. 74 Författaren Kjell Kumlien har ett enkelt och lättförståligt språkbruk. Även om Kumlien försöker vara objektiv i sitt skrivande märker vi ändå vissa tendenser till att välja sida. I citatet ovan tycker vi att det framgår att författaren väljer Sveriges sida i unionens sista stund. 7. Perspektiv nummer II 7.1 Norrmännens perspektiv lyfts fram 7.1.1 Falk, Erik, Svensk historia för gymnasiet, NYA TIDEN, 1924 I denna lärobok märker vi att fokuseringen på kungarna har minskat och istället delas förloppet in i olika mindre stycken med en överskrift, t.ex. Norge under Unionen, Norges ställning under unionen. Falk tar även upp mer ur Norges perspektiv. Detta har saknats i tidigare läroböcker. Statsminister Michelsen beskrivs inte på samma negativa sätt som 74 Kjell, Kumlien, Sveriges historia för gymnasiet, 1962, s 354 29

hos Odhner. Slagord som vänstermannen är borta och istället väljer författaren att prata om hans tidigare bakgrund som skeppsredare och hans enande av de norska partierna mot Sverige. Ordet revolution, som förekom i andra böcker finns heller inte med här utan istället väljer man att skriva: Ministären Michelsen inlämnade då sin avskedsansökan. Då konungen ej omedelbart kunde bilda ny ministär, förklarade stortinget, att konungadömet trätt ur funktion och att unionen därmed blivit upplöst. 75 Vi tycker att författaren har varit mer objektiv och neutral i sitt skrivande, vilket inte var fallet hos Odhner. 7.1.2 Falk Erik och Tunberg Sven, Svensk historia för gymnasiet, Nya tiden, 1931 Upplägget i Falks lärobok jämfört med Odhners är enligt oss bättre, eftersom strukturen gör det mer lättläst. Falk lägger inte så mycket energi på kungarna och årtal utan strukturerar upp boken med överskrifter som gör det lätt att följa med. Hos Odhners är kungarna som bekant det centrala och informationen om själva unionen blir ibland bristfällig. Falk har som vi skrev tidigare, ett norskt perspektiv vilket vi tycker är positivt, eftersom den s.k. fosterlandskärleken för Sverige inte framgår lika tydligt då. Läroboken är en revidering av Falks tidigare bok med samma titel och det är författaren Sven Tunberg som gjort modifieringen. Han reviderade som bekant också Odhners bok från 1927. Innehållsmässigt skiljer sig revideringen inte nämnvärt från den första versionen. 7.1.3 Wikberg, Sven, Våra nordiska grannfolk, 1952 Titeln på boken talar för sig själv; den tar upp historien i Norden från forntiden fram till andra världskrigets slut. Författaren Sven Wikberg skriver: Jag har tänkt mig, att boken skall kunna komma till användning vid undervisningen i folkskolans högsta klasser samt i flickskolor, läroverk och högskolor, för vilka skolformer hittills inte har funnits någon lärobok rörande grannländernas historia. 76 Läroboken är den första som har haft ett annat utgångsperspektiv än svensk historia. Vi tycker att denna infallsvinkel är bättre 75 Falk, Erik, Svensk historia för gymnasiet, NYA TIDEN, s 206 76 Wikberg, Sven, Våra nordiska grannfolk, 1952, förord 30