Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård
Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring materialet Riktlinjer för en god njursjukvård. Studiehandledningen riktar sig till medlemmar i Njurförbundet (tidigare Riksförbundet för Njursjuka, RNj), som vill veta mer om njursjukdom och njursjukvård, som vill få verktyg att förstå och påverka sin vårdsituation och vårdens kvalitet, och som vill diskutera hur riktlinjerna kan utvecklas och förbättras. Studiehandledningen är i första hand en hjälp för cirkelledaren, men kan också användas av resten av gruppen. Om materialet Arbetet med att ta fram Riktlinjer för en god njursjukvård genomfördes under ett par år. Medlemmar i Njurförbundet och olika personer som jobbar i och med njursjukvården medverkade i processen. Målet har varit att så långt som möjligt uppnå en enad syn på vad som ska ses som god kvalitet inom njursjukvård, och att stärka förbundets möjligheter att påverka. Ett viktigt syfte har också varit att skapa ett faktaunderlag som kan användas i påverkansarbete. Målgrupperna för Riktlinjerna är medlemmar och förtroendevalda i Njurförbundet, medicinsk profession, beslutsfattare inom sjukvården, samt andra som kan påverka njursjukvårdens framtid. Vi hoppas på en levande dialog mellan njursjuka, vårdpersonal och beslutsfattare. Detta är något som studiecirklar underlättar. Studera och diskutera Vad är en studiecirkel? I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel består av 3-15 personer. Det vanligaste är att man är 8-12 personer. Oftast träffas man en gång i veckan under en eller ett par månader, minst tre gånger. Formerna för hur studiecirkeln skall genomföras kan variera beroende på villkoren för deltagarna. Numera finns flexibla lösningar om man har svårt att delta i en vanlig studiecirkelform. 1
Att vara med i en studiecirkel skiljer sig från att gå i skolan. Man deltar man fritt och frivilligt, det finns ingen färdig kursplan, och alla deltagare är med och påverkar innehållet och upplägget. I en studiecirkel utgår man från deltagarnas behov och tar vara på allas erfarenheter. Istället för en lärare finns det en cirkelledare. Han eller hon fungerar som en guide och inspiratör, och leder gruppens arbete framåt. Cirkelledaren kan sitt ämne, men det är i samspelet mellan cirkelledaren, deltagarna och studiematerialet som ny kunskap växer fram. För att få ekonomiskt stöd från ABF för de kostnader cirkeln medför finns det vissa krav. Cirkeln måste bestå av minst nio studietimmar (en studietimme = 45 minuter) uppdelat på minst tre sammankomster. Deltagarna samlas högst tre gånger per vecka och träffarna får inte hålla på längre än fyra timmar vid varje tillfälle. Tre deltagare inklusive ledaren är minimum. Sammankomsterna behöver inte bara bestå av att alla går till en lokal där ni träffas, utan kan bedrivas helt på distans, eller en kombination av att träffas fysiskt och genom exempelvis internet. Viktigt att tänka på är att åtminstone tre av cirkeldeltagarna ska vara närvarande varje gång. Det är också viktigt att studiecirkeln är tydligt skild från andra typer av föreningsverksamhet, som t.ex. styrelsemöten. 2
Det gör en bra cirkel Studiecirkeln är en demokratisk studie- och diskussionsform som bygger på allas aktiva deltagande. Respekt för varandra är viktigt. Ingen person får dominera diskussionerna idealet är att alla får komma till tals ungefär lika mycket, och att beslut fattas i öppen och demokratisk anda. En bra studiecirkel Ger alla deltagare ungefär lika stort utrymme Tar vara på allas erfarenheter Kombinerar kunskapssökande med dialog och problemlösning Anpassar ambitionsnivån till deltagarna Använder ett studiematerial som är lättillgängligt Låter olika perspektiv komma fram i diskussionen Cirkelledarens roll Cirkelledaren har ansvar för att samordna arbetet i cirkeln, förbereda träffarna och hålla kontakten med Njurförbundet och ABF. I en del cirklar är cirkelledaren given på förhand, men ibland måste gruppen utse en av deltagarna. Cirkelledaren är en i gruppen, ingen lärare som måste sitta inne med alla ämneskunskaper. Han eller hon får gärna vara en inspiratör och dela med sig av dina kunskaper, men får inte fastna i föreläsarrollen. Cirkelledarskapet handlar mycket om att skapa bra stämning i gruppen, få igång samtal och diskussion, göra all delaktiga, tydliggöra vägval, hantera eventuella problem, reda ut oenighet i gruppen, och leda cirkeln mot ett gemensamt mål. Nyckelordet är dialog, och ofta handlar cirkelledarskapet mer om att ställa frågor än om att ge svar. 3
Tips för en bra cirkel Som cirkelledare kan du bidra till att alla blir delaktiga, att ingen tar över, att dialogen blir konstruktiv. Här är några tips som kan vara till hjälp: Gå en runda. Då får alla chansen att säga något och alla får ungefär lika stort utrymme. Använd en talarboll/pinne som ger rätt att prata. Den som talat färdigt kastar vidare. Är ni fler än 8 personer? Då kan det vara bra att dela in cirkeln i mindre grupper om två eller tre ibland, med återkoppling i storgrupp. Det gör att alla vågar delta. Ställ riktade frågor av typen Anna vad tycker du? Vissa måste tilldelas ordet för att säga något. Samtidigt har man förstås rätt att passa. Ställ en följdfråga för att locka fram mer ur en deltagare som svarat kort. Försök styra in diskussionen på ämnet om det svävat iväg. Ställ en uppföljningsfråga. För stödanteckningar så att du kan sammanfatta diskussionen kring varje fråga. 4
Studieplan/upplägg Ni bestämmer gemensamt i cirkeln hur ni lägger upp arbetet; hur många gånger ni ska träffas, hur många timmar ni ska ses varje gång, hur mycket ni vill läsa, och så vidare. Ni gör helt enkelt en studieplan tillsammans. Den här studiehandledningen ger ett förslag på studieplan/upplägg som är flexibelt och som kan anpassas utifrån gruppens intressen. Förslaget utgår från en cirkel med tre träffar och tre studietimmar varje gång, alltså totalt nio studietimmar. Ni kan naturligtvis också välja att träffas fler gånger. Kanske vill gruppen studera och diskutera alla punkter i riktlinjerna? Kanske vill gruppen fokusera på vissa delar? Det här upplägget kan användas oavsett vad ni väljer. Förslag på studiecirkel med fyra träffar: 1. Ni träffas, lär känna varandra, delar erfarenheter, går igenom materialet, bestämmer vad ni ska läsa, om ni vill ha med resurspersoner från ex. njursjukvården vid något tillfälle, vilken litteratur som ev. finns att ta del av som fördjupningsmaterial och hur ni vill göra i fortsättningen, samt bestämmer er för ett mål. 2. Ni går igenom de stycken ni har läst, diskuterar och drar slutsatser. 3. Ni går igenom de stycken ni har läst, diskuterar och drar slutsatser. 4. dags att sammanfatta och utvärdera, samt bestämma er för hur ni vill gå vidare. Glöm inte att överföra era diskussioner och slutsatser till förbundet och regionföreningarna, det kan till exempel handla om frågor att ta upp i den intressepolitiska verksamheten och/eller punkter som borde komma med i riktlinjerna när de revideras. Litteraturlista Den som vill läsa mer om njursjukdom och behandling hittar en lista på skrifter, böcker och Internetlänkar längst bak i skriften Riktlinjer för god njursjukvård. Hemsideadressen är ändrad till www.njurforbundet.se och på den finns information och aktuella länkar till andra hemsidor. Ett nytt register, Svenskt Njurregister (SNR), har ersatt det gamla med statistik från njursjukvården. Förbundets skrifter om behandlingsformer finns numera som information på hemsidan och en ny skrift som sammanfattar njursjukdom och behandling skall ersätta dessa 2011. Vissa material kan vara slut i upplaga och därför svåra att få tag i. 5
Guide till första träffen Kom igång Börja med att gå en snabb runda där alla får säga sitt namn. Ta sedan upp vad studiecirkeln ska handla om och hur dagens upplägg ser ut. Prata igenom och bestäm praktiska saker: när ni ska ses i fortsättningen, hur deltagarna ska meddela frånvaro, fika till träffarna etc. Prata om vad en studiecirkel är och hur cirkeln kan bli konstruktiv och deltagande. Kom överens om hur ni ska bemöta varandra och arbeta tillsammans. Låt deltagarna intervjua varandra två och två (i ca fem minuter var) och presentera varandra för resten av gruppen. Några saker att ta reda på i intervjuerna är: namn, bostadsort, sysselsättning, fritidsintresse, och sist men inte minst förväntningar på studiecirkeln. Samla ihop deltagarnas förväntningar och samtala en stund om dessa hur kan de uppfyllas? Utifrån förväntningarna kan ni formulera mål för studiecirkeln. Deltagarnas erfarenheter Det är viktigt att fånga upp deltagarnas erfarenheter. Detta bildar utgångspunkt för resten av cirkeln. Människor har ofta olika typer av kunskaper och erfarenheter, som tillsammans skapar en större helhet. Man lär helt enkelt av varandra. Gå en runda där alla får berätta om sin relation till njursjukdom och njursjukvård. Är man själv njursjuk? Kanske anhörig till någon med njursjukdom, och/eller donator? Kanske jobbar man inom sjukvården? Eller är beslutsfattare? Börja arbeta med riktlinjerna Gå igenom studiematerialet så att alla får en överblick. Cirkelledaren kan säga något kort om varje del. Titta på förslaget på upplägg som finns i den här studiehandledningen. Funkar det för er? Kanske vill ni ses fler än tre gånger? Mer än tre studietimmar varje gång? Använda kompletterande materiel (se lästips längst bak i studiehandledningen)? Diskutera och fatta beslut gemensamt. Gå igenom de tre första delarna i materialet: Förord, Riksförbundet för njursjuka (Njurförbundet, numera) och Bakgrund. Antingen kan ni läsa styckena högt tillsammans, eller tyst var för sig. Här kan också cirkelledaren eller 6
någon annan med kunskap i njursjukvårdens och förbundets historia bidra genom att svara på frågor. Frågor för att komma igång med diskussionen: Vad har Njurförbundet haft för betydelse för njursjuka och njursjukvårdens utveckling i Sverige? Hur har förbundet förändrats? Vilka utmaningar står Njurförbundet inför de närmaste åren? Tips: ta hjälp av varandra i cirkeln några har säkert varit med i Njurförbundet längre än andra. Det finns också mer information om på www.njurforbundet.se. Diskutera: Vad är deltagarnas erfarenheter och intryck av njursjukvården i Sverige såväl negativa som positiva? Hur har njursjukvården och möjligheten att behandla njursjukdomar utvecklats genom åren? Är det skillnad mellan olika delar av landet? Vad finns det för problem och brister inom njursjukvården? Om någon av deltagarna berättar om dåliga erfarenheter, försök då lyfta detta till en konstruktiv nivå, dvs fokusera på frågan hur det hade gått att lösa den aktuella situationen eller det aktuella problemet, och hur det hela kan lösas i framtiden. Uppgift: Vad kan utvecklas och bli bättre inom njursjukvården? Vad tycker deltagarna? Gå en runda och skriv upp deltagarnas synpunkter på tavlan. Glöm inte att skriva ner synpunkterna på ett papper också ni kan följa upp dem senare. 7
Prioritera Planera sedan träff två och tre. Kom överens om hur många delar i riktlinjerna ni vill ta upp. Man kan välja att ta upp alla delar, eller att fokusera på några. Kanske vet ni redan vad ni vill fokusera på. Om ni känner er osäkra kan ni använda er av en demokratisk metod som kallas prickning. Låt deltagarna diskutera i smågrupper vad de skulle vilja fokusera på. Skriv under tiden upp namnen på styckena på tavlan eller på ett blädderblock. Alla deltagare får sedan chansen att sätta ut fem prickar med en tuschpenna (eller klisterlappar om det finns). De kan välja att sätta alla prickar på ett stycke eller sprida ut dem på flera. De stycken som får flest prickar har vunnit. Guide till andra & tredje träffen Inför träffarna Deltagarna läser de delar som gruppen har kommit överens om att fokusera på. En eller ett par av deltagarna får i uppgift att sammanfatta det som har lästs i början av träffen. Så kan ni arbeta med de olika delarna En eller två deltagare sammanfattar den del/det kapitel som gruppen har valt ut att titta närmare på. Om ni valt att titta på flera delar till en träff så går ni igenom en del i taget. 8
Gå sedan en runda: Vilken eller vilka frågor kring texten vill deltagarna lyfta upp och diskutera? Skriv ner frågorna på ett papper eller skriv upp dem på tavlan. Sedan styr cirkelledaren diskussionen kring de olika frågorna. Fokusera sedan på de numrerade kraven i rutan. Diskutera sedan kraven utifrån dessa frågor: Hur funkar det idag? Vad fungerar bra? Var brister det mest? Utifrån detta kan ni finna krav som måste lyftas fram mest i Njurförbundets arbete för förbättrad njursjukvård. Hur kan ni och resten av Njurförbundet arbeta/agera för att kraven ska uppfyllas? På vilken nivå i organisationen bör kraven tas om hand? På riksplanet, i regionföreningarna eller både och? Och vad kan varje enskild medlem göra för att påverka? Bör riktlinjerna revideras? Är något krav överflödigt? Bör något av kraven ändras/ revideras? Bör något läggas till? Vad, i så fall? Cirkelledaren eller någon annan deltagare antecknar hela tiden de förslag som kommer upp. Guide till fjärde träffen Dags att sammanfatta Låt deltagarna diskutera två och två: Vad har de lärt sig i cirkeln? Vad har varit den största aha-upplevelsen? Vad kommer de att ta med sig? Gå sedan en runda och låt varje deltagare svara på frågorna. Att gå vidare Cirkeln kanske har kommit fram till förslag på ändringar/revideringar av riktlinjerna? Sammanfatta dem och se till att Njurförbundet får ta del av förslagen. Och att utvärdera Ägna minst 15 minuter mot slutet av sista träffen åt att utvärdera cirkeln. Vad tyckte deltagarna om cirkeln? Om studiematerialet? Vad fungerade bra? Vad kunde ha gjorts bättre? Gå gärna en runda och låt var och en säga sitt. Det är också bra om deltagarna kan skriva några synpunkter på ett papper och lämna till cirkelledaren. 9