OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten obstetrik och gynekologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i diagnostik och behandling av normal och patologisk graviditet, normal och patologisk förlossning samt av fysiologiska förlopp, sjukdomar, missbildningar, skador och funktionsstörningar i de kvinnliga underlivsorganen. Specialiteten omfattar akuta och icke-akuta tillstånd. Handläggning sker i såväl öppen som sluten vård. Diagnostiken baseras på analys av sjukhistoria och fysikalisk undersökning kompletterad med radiologiska, sonografiska, biokemiska och endoskopiska undersökningar. Inom specialiteten är patologiska tillstånd inte sällan av multifaktoriell genes där somatiska och psykosociala faktorer vävs samman. Behandlingsmetoderna blir därför många gånger flerdimensionella. Dessa innefattar kirurgiska ingrepp, läkemedelsbehandling samt psykologiska och socialt riktade åtgärder. Förebyggande av kvinnlig ohälsa utgör en viktig del innefattande mödrahälsovård, familjeplanering, bekämpande av sexuellt överförbara sjukdomar, cancerprevention. Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Specialiteten har kunskaps- och färdighetssamband och samarbete med specialiteterna kirurgi, urologi, gynekologisk onkologi, anestesi och intensivvård, neonatologi, allmänmedicin, infektionssjukdomar och endokrinologi. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialistutbildningen skall leda fram till allsidiga och breda teoretiska kunskaper samt goda praktiska färdigheter i fråga om vanligt förekommande undersökningsoch behandlingsformer inom obstetrik och gynekologi. Särskild vikt måste läggas vid kompetens att självständigt handlägga akuta tillstånd. Handledd färdighetsträning vad gäller diagnostiska och terapeutiska ingrepp är nödvändig och också goda kunskaper i handhavandet av den medicinskt-tekniska apparatur som används.
Specialisten skall kunna uppmärksamma signaler på missbruk och psykosociala problem samt besitta tillräckliga kunskaper inom de delar av psykologin och psykiatrin som finner sin tillämpning inom obstetrik/gynekologi. Specialisten skall inneha kunskap om organisationen av och formerna för olika samhälleliga stödåtgärder i samband med familjeplanering, graviditet, barnafödande och abort samt i adoptionsfrågor. Det förutsätts även att specialisten har adekvat kunskap om socialtjänstens funktioner samt i tillämpliga delar om de lagar och förordningar som reglerar sjukvården. Specialiteten rör i hög grad områden med betydelse för den enskilda patientens integritet och autonomi. Detta ställer krav på att specialisten har tillägnat sig insikt om sina egna värderingar samt förmåga att förmedla en respektfull humanistisk människosyn i patient-läkar relationen. Specialisten i obstetrik och gynekologi skall A. Självständigt kunna handlägga/utföra - normal graviditet och förlossning samt vanligt förekommande avvikelser från dessa - förebyggande mödrahälsovård - akuta gynekologiska bukfall - pre- och postoperativ vård inklusive komplikationer - vätskebalansproblem och chockbehandling - gynekologiska infektioner - malignitetsutredning - vanliga urogynekologiska sjukdomar - vanliga endokrinologiska rubbningar med relation till de kvinnliga urogenitalorganens funktion - gynekologiska blödningsrubbningar - familjeplaneringsfrågor - barnlöshetsproblematik B. Ha god kännedom om handläggning av - gynekologiska tumörer - akut omhändertagande av asfyktist barn i omedelbar anslutning till förlossning
- fosterdiagnostik - koagulationsrubbningar - sexuell dysfunktion - kroniska smärtor i lilla bäckenet - psykosocial problematik i samband med gynekologisk och obstetrisk vård C. Vara orienterad om - handläggning av mindre vanliga interkurrenta sjukdomar eller tillstånd under graviditeten - handläggning av mindre vanliga gynekologiska sjukdomar - bröstets sjukdomar och icke-gynekologiska buksjukdomar - avancerad gynekologisk kirurgi - utredning och behandling av missbildningar i de kvinnliga urogenitalorganen - handläggning av långsiktiga följder efter våldtäkt, misshandel och incest Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Gemensam kunskapsbas De kirurgiska specialiteterna har en gemensam kunskapsbas. Detta innebär att varje specialist måste ha vissa grundläggande kirurgiska och anestesiologiska kunskaper och färdigheter samt kännedom om utvecklingen inom andra kirurgiska discipliner. Den gemensamma kunskapsbasen omfattar i huvudsak kirurgisk teknik, omhänder-
tagande av akuta fall och förebyggande av vanliga komplikationer samt kunskap om olika former av narkos och smärtlindring (se preciserade delmål). Sidoutbildning Förutom den sidoutbildning som ligger inom den gemensamma kunskapsbasen ovan är sidoutbildning inom neonatologi nödvändig för kunskaper om initial, livsupphållande, behandling av nyfödda barn. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal.
II. Preciserade delmål Gemensamt för kirurgiska specialiteter Under specialiseringstjänstgöringen skall ST-läkaren tillägna sig de för kirurgisk verksamhet gemensamma kunskaperna och färdigheterna rörande - grundläggande kirurgisk teknik, inkluderande minimalinvasiv teknik - initial handläggning av akuta kirurgiska sjukdomar - förebyggande och behandling av komplikationer såsom infektion och trombos - olika anestesiformer och smärtlindring - etablering av fri luftväg inkluderande trakeotomi - intensivvård med chock- och vätskebehandling Inom obstetrik A. Specialisten skall självständigt kunna - bedriva förebyggande mödrahälsovård - handlägga gestationsdiabetes, hypertoni under graviditet, intrauterin tillväxthämning, överburenhet, hotande förtidsbörd, tvillinggraviditet och prematur vattenavgång - utföra basal obstetrisk ultraljudsdiagnostik som t ex graviditetsdatering, fastställande av flerfostriga graviditeter, placentalokalisation och identifiering av fosterläge - tolka obstetriska röntgendiagnostiska data - handlägga normalförlossningar - handlägga vanligt förekommande avvikelser från normal graviditet och förlossning såsom abnorma fosterlägen och bjudningar samt primär och sekundär värksvaghet - diagnostisera och behandla akuta blödningar före, under och efter förlossning - tolka kardiotokografisk registrering - ta blodprov från fosterskalp
- diagnostisera och behandla intrauterin hypoxi/asfyxi och omhänderta asfyktiska barn omedelbart efter förlossning - utföra instrumentell vaginal förlossning - utföra kejsarsnitt - utföra manuell placentalösning - suturera rupturer och lacerationer efter vaginal förlossning med särskilt beaktande av suturtekniken vid sfinkterrupturer - handlägga puerperala komplikationer - trombosdiagnostik och -behandling under graviditet och puerperium - genomförande av krissamtal i anslutning till missfall, besked om dött barn, svårt sjukt eller missbildat barn B. Specialisten skall ha kännedom om och viss erfarenhet av - flödesmätning - handläggning av akuta bukfall under sen graviditet - fosterdiagnostik - utredning och behandling av koagulationsrubbningar - utredning och behandling av svår preeklampsi med njur- och leverfunktionsrubbningar - primär handläggning av amningspsykos C. Specialisten skall ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om - handläggning av mindre vanliga interkurrenta sjukdomar eller tillstånd under graviditet Inom gynekologi A. Specialisten skall självständigt kunna - handlägga akuta gynekologiska bukfall samt behärska differentialdiagnostiken gentemot icke gynekologiska buksjukdomar - diagnostisera och behandla gynekologiska infektioner inklusive sexuellt överförda sjukdomar (STD) - utreda och behandla gynekologiska blödningsrubbningar - utreda misstänkt gynekologisk cancersjukdom inkluderande tolkning av avvikande cytologprov - utreda och behandla vanligt förekommande urogynekologiska sjukdomar
- utreda och behandla framfallsbesvär - genomföra basal barnlöshetsutredning - utföra vanligt förekommande gynekologiska bukingrepp med iakttagande av atraumatisk operationsteknik för att bibehålla patientens framtida fruktsamhet - utföra och bedöma fynd vid diagnostisk laparoskopi samt genomföra vanligt förekommande enkla laparoskopikirurgiska åtgärder - utreda och behandla vanligt förekommande endokrina rubbningar med relation till de kvinnliga urogenitalorganens funktion - utreda och behandla klimakteriella besvär - utföra basal gynekologisk ultraljudsdiagnostik t ex diagnostik av tidig intrauterin graviditet, ovarialcystor, lokalisering av spiral, mätning av livmoderns storlek - utreda och vara rådgivande i familjeplaneringsfrågor samt kunna utföra graviditetsavbrytanden - handlägga den medicinska utredningen vid misstänkt sexuellt övergrepp - handlägga psykosocial problematik i samband med gynekologisk sjukvård B. Specialisten skall ha kännedom om och viss erfarenhet av - mer avancerad laparoskopisk kirurgi - utredning och rådgivning vid sexuell dysfunktion - handläggning av patienter med kroniska smärtor i lilla bäckenet utan påvisbar organisk genes C. Specialisten skall ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om - handläggning av mindre vanliga gynekologiska sjukdomar - utredning och behandling av missbildningar i de kvinnliga urogenitalorganen - handläggning av långsiktiga följder efter våldtäkt, misshandel och incest