KARTLÄGGNING AV LÅNGFÄRDSLEDER UTANFÖR DET STATLIGA LEDSYSTEMET I FJÄLLEN. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Relevanta dokument
Långfärdsleder. utanför det statliga ledsystemet i fjällen NATURCENTRUM AB. Kartläggning av vandringsleder

Registrering av information i SkötselDOS

TILLVARATA JOBB- POTENTIAL INOM DE GRÖNA NÄRINGARNA

Enhetlig skyltning. Tillgängliggörande av leder i Södra Lappland, ett LONA projekt i Vilhelmina Kommun

MÖTEN OCH KONFERENSER SKYDDAD NATUR 2017

Utveckling av friluftslivet - vandringsleder

M1052 Enskild motion. av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M)

VEM STÄDAR I NATUREN?

REGIONALA HANDLINGSPLANER FÖR GRÖN INFRASTRUKTUR

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR

GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP

Slutrapport för projekt

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Öppna klasser. Attrahera fler genom... [ Tävlingskonferensen, Södertälje, november 2016 ] Fler enklare banor. Införande av Naturpasset-klass

Anders Siljelöf

Webbinarium 26 maj 2016 Fastighetsförvaltning

Hela Dalarna Cyklar utmaningen

Myndighetsmöte Friluftsliv 15 okt Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen.

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten

RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

EKOSYSTEM- TJÄNSTER I STRATEGISKA MILJÖ- BEDÖMNINGAR

ALLMÄNNA RÅD (96:4) ORIENTERING OCH ANDRA FRILUFTSARRANGEMANG

Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog

EKOSYSTEM- TJÄNSTER I SPECIFIKA MILJÖ- BEDÖMNINGAR

STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Bidrag för marksanering för bostadsbyggande

NYA REGLER KOMMUNAL AVFALLSPLANERING

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Vandringsturism i Sjuhärad

NATIONELL TRÄFF NATURNÄRA JOBB

HUR SKA NATURVÅRDSVERKET DRIVA EN FRAMGÅNGSRIK TILLSYN MED KOMMUNERNA

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Revidering av Naturvårdsverkets föreskrifter om bekämpningsmedel

Vad händer på nedskräpningsområdet?

MILJÖTILLSYNSUTREDNINGENS FÖRSLAG

TÖMNINGSDAGAR. Tänk på att... HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM OMRÅDE FÖRPACKNINGSMATERIAL TIDNINGAR

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Samverkansrutiner med Länsstyrelsen vid bildande av kommunala naturreservat i Västra Götalands län

Nationell GIS-policy för länsstyrelserna. VISION: Länsstyrelserna ska vara bäst i myndighetssverige på att använda, förvalta och producera geodata

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Möte i Steinkjer om snöskoterleder i Norge 30 januari 2014

VÄRNA-VÅRDA- VISA. Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt. Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks. Förvaltarträffen 2018

Väg 27, Växjö-Borås, Rastplats Vandalorum vid E4 i Värnamo

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN

Vem kan man lita på? Riskkommunikation och förorenade områden Fredrik Lundgren,

Tore C.E. Fries fenologiska linje återinvigd. Anders Fries

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Bidrag för marksanering för bostadsbyggande

PROJEKTORGANISATION. Trelleborgs kommun Tekniska förvaltningen Energi Skyttsgatan Trelleborg. Miljökonsekvensbeskrivning

Prövning och tillsyn inom skyddade områden

VÄLKOMNA. Webinarium för länsstyrelser om anslagsfördelning januari 2017

Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige

Vägledning om utformning av skötselplan

Leder för snöskoter Finns även privata leder, motoriserat friluftsliv. Trång på leder, betalningsplikt.

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE


PM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Christer Mörk. Naturreservat Rinkebyskogen KS 2010/0297

SKL KUNSKAPSDAG OM KONSTGRÄS OCH MIKROPLASTLÄCKAGE

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Årlig uppföljning av regionala miljökvalitetsmål

Gemensam byggprocess, GBP. Presentation: Hitta dokument i GBP-databasen gbp.goteborg.se

Avskrift. Ledtillsyn och tillsyn av övriga anläggningar skall rutinmässigt göras före varje turistsäsong.

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Nominering - Årets Leader Med checklista

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Uppsala län

Nationell samordning av omgivningsbuller

VÅTMARKSSATSNINGEN ATT TÄNKA PÅ - MILJÖBALKSPRÖVNINGAR MM

Nya målgrupper Åtgärder för att nå nya målgrupper, för integration

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

PTS synpunkter på remissen av digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster

Slutrapport för projekt

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

BANBESKRIVNING! 100 miles (161 km) innebär 10 varv på banan, 50 miles (80,5 km) blir 5 varv. Det kortare alternativet på 20 miles (32 km) är 2 varv.

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Handlingsplan för persondataskydd

ALLEMANSRÄTTEN BÅDE TILL GLÄDJE OCH FÖRTRET

AVFALLSPAKETET - EN ÖVERSIKT

Internationell strategi för Stockholms stad, svar på remiss

REGERINGSUPPDRAG OM GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Remiss Förslag avseende landsting, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet

Gävleborgs läns författningssamling

BESTÄLLAR- GRUPP. för att minska miljöoch hälsopåverkan från konstgräsplaner Sebastian Dahlgren Axelsson

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gävleborgs län

VÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM GENERELLT BIOTOPSKYDD

Anvisning till slutrapport för projektstöd och Leader inom landsbygdsprogrammet

Vandringsleder. Sommar

Webbsändning ansökan om statsstöd för efterbehandling av förorenade områden inför bostadsbyggande

ÅTGÄRDSPLAN SKÅNELEDEN Region Skåne (RS), Tourism in Skåne (TIS), Event in Skåne (EiS), Stiftelsen Skånska Landskap (SSL)

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Transkript:

UTANFÖR DET STATLIGA LEDSYSTEMET I FJÄLLEN Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 16-12-07 1

RESULTAT AV ENKÄT & SLUTSATSER OCH FRÅGOR MEN FÖRST, VAD MENAR VI EGENTLIGEN MED LÅNGFÄRDSLED? 2

DET FINNS 160 200 LÅNGFÄRDSLEDER UTANFÖR DET STATLIGA LEDSYSTEMET I FJÄLLEN DET KAN MOTSVARA 1500 2000 MIL LÅNGFÄRDSLED MEN DET ÄR EN SANNING MED MODIFIKATION! 3

SLUTSATS DET BEHÖVS ETT NATIONELLT DATAREGISTER I GIS DÄR ALLA VANDRINGSLEDER FINNS REDOVISADE MED: UNIKT ID-NUMMER OCH NAMN FASTSTÄLLD STRÄCKA HUVUDMAN OCH KONTAKTPERSON DE SOM UPPFYLLER VISSA MINIMIKRAV BÖR ALLTID REDOVISAS PÅ LANTMÄTERIETS KARTOR. 4

115 SVAR INKOM PÅ ENKÄTEN VILKET REPRESENTERAR 83 VANDRINGSLEDER DET MOTSVARAR 800 MIL LÅNGFÄRDSLED VARFÖR KOM DET FLER SVAR ÄN DET FINNS VANDRINGSLEDER? 5

REGERINGSUPPDRAGET ANGER ATT NATURVÅRDSVERKET SKA KARTLÄGGA SYSTEMET AV VANDRINGSLEDER VAD GÄLLER TYPER, STATUS (SKICK) OCH ANSVARSFÖRHÅLLANDE LÅT OSS BÖRJA MED ANSVARSFÖRHÅLLANDE 6

HUVUDMANNASKAP 7

DELAT HUVUDMANNASKAP 8

FUNGERANDE ORGANISATION 9

ANGELÄGNA ÅTGÄRDER CITAT UR ENKÄTEN En stabilare och ekonomiskt starkare huvudman, helst samverkan t ex en stiftelse. Praktiska skötseln mäktar vi ännu med, fast rekryteringen långsiktigt kan bli svårare när nu många av föreningsaktiva pionjärerna slutar. Vi skulle behöva en nationell organisation som samordnar på en hög nivå och hjälper regionerna att slå av kanterna på de fyrkantiga hjulen. Tydliga politiska beslut om ledens vara eller inte vara i berörda kommuner. I detta ska ingå beslut om ansvar och medfinansiering. 10

ANGELÄGNA ÅTGÄRDER CITAT UR ENKÄTEN Det är lätt att få medel till att anlägga en led (i vårt fall upprustades en nästan helt förfallen vandringsled). För att genomföra ett projekt kan man söka pengar och kanske använda "billig" arbetskraft, men det behövs också en entusiastisk projektledare som känner till omgivningen och lokalbefolkningen. Det svåraste är underhåll av leden. Det skulle alltid finnas med ett avtal om underhållsansvar och finansiering för flera år framöver. Kanske genom kommunen eller länsstyrelsen? I dag känns den delen oklar 11

SLUTSATSER SVENSKA VANDRINGSLEDER BEHÖVER: LÅNGSIKTIGA MÅL EN VISION! TYDLIG ORGANISATIONSPLAN VEM GÖR VAD? ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN VANDRINGSLYFTET LÅNGSIKTIGT SÄKRAD EKONOMI FÖR SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL 12

FRÅGA Styrmedel för att skapa goda förutsättning för förvaltning av vandringsleder kan behöva utvecklas. Vad bör då prioriteras? Stöd till långsiktig förvaltning Stöd till projekt och engångsåtgärder Båda lika viktiga Vet ej Endast ett alternativ möjligt 13

FRÅGA Representerar du en vandringsled som erhållit LONAmedel, EU-medel eller motsvarande? Ja, LONA-medel Ja, EU-medel Annat mer tillfälligt projektanslag Vet ej Jag representerar ingen vandringsled Flera alternativ möjligt 14

SLUTSATSER UTREDNINGEN FÖRESLÅR ATT DET INFÖRS ETT NATIONELLT FÖRVALTNINGSANSLAG PER ÅR OCH KM TILL ALLA VANDRINGSLEDER SOM UPPFYLLER VISSA MINIMIKRAV I EN KVALITETSSTANDARD 15

FRÅGA Om ett nationellt anslag per kilometer vandringsled kan realiseras. Är det då rätt att koppla det till vissa krav i en standard? Ja, det bör kopplas till vissa minimikrav Nej, det ska gå till alla vandringsleder Vet ej Endast ett alternativ möjligt 16

LÅT OSS FORTSÄTTA MED TYPER 17

LEDKATEGORI 18

SLUTSATSER UTREDNINGEN FÖRESLÅR ATT PILGRIMSLEDER ÄVEN FORTSÄTTNINGSVIS BÖR BEHANDLAS SOM EN EGEN KATEGORI. FÖR ÖVRIGA LÅNGFÄRDSLEDER ÄR DET MER ANGELÄGET ATT IDENTIFIERA ALLA SOM UPPFYLLER VISSA GEMENSAMMA KRAV, UTGÖR ETT GEMENSAMT NÄTVERK, I EN NATIONELL INFRASTRUKTUR FÖR VANDRING 19

MED ETT GEMENSAMT VARUMÄRKE OCH NAMN? SVERIGES LANDSKAPSLEDER SVENSKA LÅGLANDSLEDER SVENSKA LÅNGFÄRDSLEDER SVERIGES VANDRINGSLEDER FLER FÖRSLAG 20

LÅT OSS FORTSÄTTA MED STATUS (SKICK) 21

STATUS (SKICK) 22

LEDMARKERING 23

LEDMARKERINGEN UPPVISAR STOR VARIATION TVÅ TREDJEDELAR - ORANGE FÄRG I OLIKA SKEPNADER FORMEN KAN VARA CIRKEL, BAND RUNT TRÄD, PIL OCH TOPPEN AV TRÄSTOLPE, ELLER KVADRAT OCH ROMB. 15 % AV LEDERNA HAR BLÅ ELLER BLÅVIT MÄRKNING 8 % ÄR MÄRKTA I RÖD, RÖDVIT ELLER VIT FÄRG. 12 % ANVÄNDER PILGRIMSMÄRKET/S:T OLOFSKORSET. BLÅVITA BRICKOR (VANDRINGSSYMBOL) I + ORANGE MÄRKNING ÄR VANLIGT. MÅNGA MÅLAR MARKERINGEN PÅ TRÄD OCH STOLPAR, VISSA SKRUVAR UPP BRICKOR AV METALL ELLER PLAST. MÅLNING PÅ STEN FÖREKOMMER MERA SÄLLAN. 24

SLUTSATS DET BEHÖVS EN GEMENSAM SVENSK NATIONELL STANDARD FÖR LEDMARKERING. VI BÖR INTE VAR SÄMRE ÄN NORGE! http://www.merkehandboka.no 25

FRÅGA Tycker du att man bör gå över till ett nationellt enhetligt system för ledmarkering även om det kan innebära krav på förändrad ledmarkering för din vandringsled? Ja Nej Vet ej Jag representerar ingen vandringled Endast ett alternativ möjligt 26

KVALITETSSTANDARD 27

SLUTSATS DET ÄR ANGELÄGET MED EN GEMENSAM NATIONELL KVALITETSSTANDARD MINIMIKRAV NIVÅ 1 UNIKT ID-NUMMER OCH NAMN FASTSTÄLLD STRÄCKA ÅTAGANDE FRÅN HUVUDMAN KONTAKTPERSON 28

KRAV NIVÅ 2 ÅTAGANDE FRÅN HUVUDMAN REDOVISNING PÅ LANTMÄTERIETS KARTA ENHETLIG LEDMARKERING OCH VÄGVISNING ENLIGT NATIONELL STANDARD REDOVISNING AV SVÅRIGHETSGRAD ENLIGT NATIONELL STANDARD ÅRLIG KONTROLL OCH ÅTGÄRDANDE AV BRISTER TILLGÄNGLIG KARTA FÖR DEN SOM VANDRAR LEDEN RUTINER FÖR SAMRÅD MED MARKÄGARE 29

ANVISNINGAR/VÄGLEDNING 30

UTBILDNING 31

SLUTSATSER UTREDNINGEN FÖRESLÅR ATT MAN TAR FRAM EN GEMENSAM HANDBOK OCH UTBILDNINGAR FÖR SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV VANDRINGSLEDER. DETTA SKA UTGÖRA STÖD TILL KVALITETSSTANDARDEN DEN SOM DIREKT UTFÖR ARBETET MÅSTE ÄVEN FÅ ANVISNINGAR PÅ PLATS OCH STÄLLE 32

TILLGÄNGLIGHET 33

MARKÄGAREAVTAL 34

FRÅGA Bedömer du att det är möjligt och rimligt att ha som krav att det alltid måste finnas skriftliga avtal med markägare Ja Nej, men det bör finnas muntliga avtal och rutiner Nej, det går inte alls Vet ej Endast ett alternativ möjligt 35

NÅR VI FRAMGÅNG? 36

SAMMANFATTANDE FÖRSLAG VISION OCH MÅL Ett nationellt nätverk av vandringsleder som bygger upp en grundläggande infrastruktur för friluftsliv. Detta nätverk ska inspirera till motion, friluftsliv och naturturism. Inom ramen för nätverket ska möjlighet vandring ges för alla människor utifrån deras förutsättningar. Genom långsiktiga ekonomiska åtagande, tydlighet och gemensamma riktlinjer skapas trygghet för ledförvaltare, vandrare, turister, markägare, lokala näringsidkare och andra aktörer. 37

FRÅGA Instämmer du i den formulerade visionen Ja, helt och hållet Ja, i stora drag Nej, bara en del Nej inte alls Vet ej Endast ett alternativ möjligt 38

Seminarium för att bestämma Gemensamt mål Vem gör vad organistationsplan Gemensamt namn VANDRINGSLYFTET KONKRETA ÅTGÄRDER Nationellt anslag till förvaltning Gemensam kartdatabas med register och användbara bakgrundskartor Alla vandringsleder (med viss standard) på Lantmäteriets kartor Gemensam kvalitetsstandard Fältseminarium för att titta på goda exempel Handbok för skötsel och förvaltning Gemensam standard för ledmarkering och vägvisning till entréer kopplat till utbildningar Mall och vägledning för markägareavtal Utbildningar om tillgänglighetsanpassning Utbildningar och utrustning för besöksräkning Uppföljning av enkäten om 5 år för att kontrollera framgång 39

FRÅGA Instämmer du i att Vandringslyftets konkreta åtgärder är angelägna Ja, helt och hållet Ja, i stora drag Nej, bara en del Nej inte alls Vet ej Endast ett alternativ möjligt 40