Bilaga 4 Sammanställning av inlämnade egna mål från 28 aktörer i SAMÖ 2016 Aktörerna lämnade in målen i nuvarande versioner vid tiden då SAMÖ 2016 ställdes in. Därför har några av aktörerna angett att målen fortfarande är i utkastversion. Läs mer om aktörernas egna mål i kapitel 3 i huvuddokumentet 1. Lista över de aktörer som har lämnat in egna mål på den gemensamma fildelningsytan Fronter till och med 2015-12-09 Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund (AVRF) Vårgårda kommun Borås stad Folkhälsomyndigheten Kungälvs kommun Mariestads kommun (utkast) Marks kommun Ale kommun Jordbruksverket SOS Alarm Svenska kraftnät Tranemo kommun (endast två mål inlämnade) Ulricehamns kommun Vara kommun Vattenfall Vattenkraft AB TIB Arvika, Eda, Säffle (utkast) Säffle kommun (utkast) Filipstads kommun Storfors kommun Karlstads kommun Landstinget i Värmlands län Munkfors kommun Sunne kommun Forshaga kommun Grums kommun Försvarsmakten Grästorps kommun Polismyndigheten 1 Målframtagningsarbetet under planeringen inför SAMÖ 2016 processbeskrivning, analys och reflektioner, 2016-03-21, Dnr 2014-1114 1
Geografiskt områdesansvar De övande aktörerna visar, genom att agera i enlighet med de olika roller som det geografiska områdesansvaret innebär, att de samverkar för att uppnå samordning. Aktörernas egna mål Geografiskt områdesansvar AVRF har en god förmåga att stötta medlemskommunerna i sitt geografiska områdesansvar (GOA). RCB har en grundläggande förmåga att påvisa att det finns behov för GOA. Vårgårda har en god förmåga att samordna enligt det geografiska områdesansvaret Borås Stad agerar enligt sin roll i det geografiska områdesansvaret och har en god förmåga att samverka med relevanta aktörer för att uppnå samordning. Folkhälsomyndigheten har en god förmåga att samverka tvärsektoriellt med berörda myndigheter (t.ex. SLV, SJV, SoS mfl.) samt inom sektorn med berörda aktörer (t.ex. landsting, kommun). Delmål: o Myndigheten har god kännedom om andra aktörers ansvar och roller. Kungälvs kommun visar, genom att agera i enlighet med sitt geografiska områdesansvar, att kommunen har god förmåga att samverka med lokala aktörer för att uppnå samordning. Kommunen samverkar (effektivt?) med (alla?) relevanta lokala aktörer för att uppnå samordning av de åtgärder som vidtas för att hantera händelsen. Marks kommun agerar i enlighet med sin roll utifrån det geografiska områdesansvaret. Marks kommun har en god förmåga att samverka med relevanta aktörer för att uppnå samordning. Ale kommun visar, genom att agera i enlighet med de olika roller som det geografiska områdesansvaret innebär, att vi samverkar för att uppnå samordning. Jordbruksverket har en god förmåga att samverka med geografiskt områdesansvariga myndigheter och andra berörda aktörer, inklusive näringens organisationer, för att uppnå samordning. SOS Alarm har grundläggande förmåga att agera i enlighet med de olika roller som det geografiska områdesansvaret innebär och samverkar för att uppnå samordning. Svenska kraftnät stödjer vid behov geografiskt områdesansvariga aktörer i deras samordningsuppdrag. Ulricehamns kommun agerar enligt sin roll i det geografiska områdesansvaret och har en god förmåga att samverka med relevanta aktörer för att uppnå samordning Krisledningen prövar förmågan att identifiera samverkansbehov och att initiera samverkansaktiviteter. Att samverka med andra som har geografiskt områdesansvar. Tjänsteman i beredskap arbetar aktivt med samordning dels mellan Arvika, Eda och Säffle kommuner, dels med övriga aktörer. Säffle kommun deltar vid de samverkanskonferenser som erbjuds. Säffle kommun visar god kunskap gällande det geografiska områdesansvaret genom att visa vad ansvarsprincipen innebär för vår kommun. Säffle kommunen använder krishanteringsrådet vid behov. Säffle kommun samverkar aktivt genom befintliga kontakter/kontaktytor men tar även nya kontakter vid behov. 2
Kommunen har en god förmåga att agerar enligt sin roll i det geografiska områdesansvaret och att samverka med relevanta aktörer för att uppnå samordning Kommunen har en god förmåga att agerar enligt sin roll i det geografiska områdesansvaret och att samverka med relevanta aktörer för att uppnå samordning. Vi har en god förmåga att hantera kommunens geografiska områdesansvar Landstinget kan identifiera de aktörer man med vilka man har ett samverkansbehov Landstinget samverkar med andra aktörer och fattar de beslut som krävs för att landstingets verksamhet ska bedrivas. Landstinget deltar i de samverkanskonferenser andra aktörer tar initiativ till Munkfors kommun använder befintliga nätverk och planerade samverkansforum för att samordna olika aktörers krishanteringsåtgärder inom sitt geografiska ansvarsområde. Sunne kommuns förmåga att agera enligt sin roll i det geografiska områdesansvaret är god. Sunne kommuns förmåga att samverka med andra relevanta aktörer för att uppnå samordning är god. De övande agerar enligt krisledningsplanen, inhämtar adekvat information om händelseutvecklingen inom sitt geografiska områdesansvar, analyserar denna samt samverkar med relevanta aktörer för att uppnå samordning. Vi ska aktivt medverka till en väl fungerande gemensam krisledningsorganisation och krisledningsnämnd för aktörerna i räddningstjänstförbundet. Krisledningsnämnden ska ha en god förmåga att bedöma när en händelse är extraordinär. När nämnden har trätt i funktion ska nämnden ha en god förmåga att fatta beslut enligt nämndens reglemente. (ej kommunen som sätter mål för nämnden?) Vi har en fungerande lokal krisledningsorganisation som agerar utifrån fastställda rutiner och ansvarsfördelningar. Vi ha er fungerande teknisk sambandscentral. Försvarsmakten har en god förmåga att samverka med understödda civila motparter på central, regional och lokal nivå. Regional stab har god förmåga att i nära samverkan med berörda länsstyrelser optimera Försvarsmaktens stöd. Grästorps kommun upprättar kontakter och agerar enligt sin roll i det geografiska områdesansvaret och har en god förmåga att samverka med relevanta aktörer för att uppnå samordning. Polisen visar, genom att agera i enlighet med de olika roller som det geografiska områdesansvaret innebär, på nationell och regional nivå, att de samverkar för att uppnå samordning. Informationsdelning De övande aktörerna delar information som kan vara av aktörsgemensamt intresse genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Aktörernas egna mål Informationsdelning AVRF har en god förmåga att utföra informationsdelning med berörda aktörer AVRF har en god förmåga att ta emot information med/till andra aktörer i en händelse AVRF har en mycket god förmåga att stötta kommunerna i att starta upp informationsdelning i RAKEL och WIS 3
Vårgårda har en god förmåga att dela information med/till andra aktörer i en händelse Vårgårda har en god förmåga att ta emot information med/till andra aktörer i en händelse Borås Stad har en god förmåga att dela information med berörda aktörer genom att göra information tillgänglig för andra och genom att efterfråga och ta emot information. Folkhälsomyndigheten tar fram relevant och efterfrågad information samt tillgängliggör den för berörda aktörer i rätt tid. Myndigheten tar emot och hanterar information från andra aktörer. Delmål: o Myndigheten har kunskap om vilka aktörer som berörs av informationen och som bör få den. o Myndigheten förmedlar information genom befintliga tekniska system. o Myndigheten säkerställer att rätt funktion på myndigheten får rätt information den. Kungälvs kommun har god förmåga att dela information genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Kommunens krisledningsorganisation kan på ett tillfredsställande sätt använda WIS och Rakel för att kommunicera med andra aktörer. Kommunens krisledningsorganisation gör relevant information tillgänglig för berörda aktörer. Kommunens krisledningsorganisation kan på ett effektivt sätt ta emot information från berörda aktörer. Kommunens krisledningsorganisation kan identifiera vilka behov av information som finns samt uttrycker dessa i relevanta forum/kanaler. Något om intern informationsdelning också kanske Marks kommun efterfrågar och bearbetar information från berörda aktörer. Marks kommun lämnar information av aktörsgemensamt intresse till berörda aktörer. Marks kommun använder tekniska ledningssystem för informationsdelning. Ale kommun delar information som kan vara av aktörgemensamt intresse, helst via WIS och Rakel. Jordbruksverket har en god förmåga att dela information som kan vara av både aktörsgemensamt och internt intresse genom att göra information tillgänglig och genom att ta emot och efterfråga information. SOS Alarm har god förmåga att dela information som kan vara av aktörsgemensamt intresse genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Svenska kraftnät gör information tillgänglig för berörda aktörer, och efterfrågar information som behövs för vår egen hantering från aktuella aktörer. Funktioner i Svenska kraftnäts krisledningsorganisation delar information som kan vara av intresse för organisationen/andra funktioner, och efterfrågar information från andra funktioner som behövs för funktionens arbete. Tranemo kommun har grundläggande förmåga att dela information med berörda aktörer genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Ulricehamns kommun har en god förmåga att dela information med berörda aktörer genom att göra information tillgänglig för andra och genom att efterfråga och ta emot information. Krisledningen prövar förmågan att identifiera relevant aktörsgemenssam information och klarar av att hantera informationsdelning via WIS, Rakel samt vanlig telefoni. Informationen är förankrad och verifierad internt innan den delas. 4
Att göra egen aktuell och relevant information tillgänglig för andra i rätt tid. Att aktivt efterfråga och ta emot information från andra. Tjänsteman i beredskap delar och efterfrågar information dels mellan Arvika, Eda och Säffle kommuner, dels med andra aktörers Tib:ar. Säffle kommun gör information tillgänglig genom att ta emot och efterfråga information från andra aktörer. Varje förvaltning delar och efterfrågar information med kommunens krisledningsgrupp. Information delas i befintliga och överenskomna system. Kommunens informatör efterfrågar och delar information med övriga aktörer. Informatörer arbetar därigenom aktivt med att inhämta och samordna information. Kommunen har grundläggande förmåga att dela information med berörda aktörer genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Kommunen har grundläggande förmåga att dela information med berörda aktörer genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Vi har en god förmåga att tillgängliggöra, ta emot och efterfråga information av aktörsgemensamt intresse Vi har en god förmåga att ta fram en samlad lägesbild som kommuniceras såväl inom organisationen som till andra aktörer (har slagit ihop mål informationsdelning och lägesbilder) Landstinget efterfrågar vid behov information från andra aktörer Landstinget delar relevant information till ledningsfunktioner samt medarbetare inom egen organisation Landstinget delar relevant information på flera kanaler med samtliga aktörer där samverkansbehov identifierats Landstinget använder WIS och Rakel i sin kommunikation med andra aktörer Munkfors kommun delar information, såväl inom den egna organisationen som med andra berörda aktörer, genom att efterfråga och ta emot information och att göra informationen tillgänglig för andra. Sunne kommun använder informationsplan för att snabbt starta upp informationsarbetet. Sunne kommun har väl fungerande kontaktvägar in till de olika aktörerna via uppdaterade kontaktlistor Sunne kommun använder RAKEL och WIS för att dela information De övande tar emot och delar information med andra med stöd av den teknik som tillämpas för ledning och samverkan i kris. Vi har förmågan att dela information med berörda aktörer genom att göra information tillgänglig för andra och genom att aktivt efterfråga och ta emot information. Vi har förmågan att både internt och externt samt i samverkan med övriga aktörer använda våra olika kommunikation- och sambandssystem såsom WIS och Rakel. Försvarsmakten har en god förmåga att dela aktuell, relevant och efterfrågad information i rätt tid. Informationsgruppen har upprättat kontaktvägar. Informationen har gjorts tillgänglig för berörda aktörer kontinuerligt. Informationsgruppen tar emot information från upprättade kontaktvägar och efterfrågar vid behov kompletterande information som t ex verifiering. 5
Polisen delar information som kan vara av aktörsgemensamt intresse genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information på nationell och regional nivå. Samlade lägesbilder De övande aktörerna lämnar lägesrapporter som sammanställs till samlade lägesbilder som används för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering. Aktörernas egna mål Samlade lägesbilder AVRF har en god förmåga att lämna sin lägesbild vidare AVRF har en god förmåga att visualisera, kommunicera och dokumentera sin lägesbild Vårgårda har en grundläggande förmåga att ta fram en samlad lägesbild Borås Stad har en god förmåga att lämna lägesrapporter som resulterar i sammanställning till samlade lägesbilder som leder till aktörsgemensam inriktning för fortsatt hantering. Folkhälsomyndigheten har en förmåga att ta fram en samlad lägesbild för myndighetens ansvarsområde som bidrar till de samlade lägesbilder som tas fram nationellt. Delmål: o lägesrapporten uppfattas som relevant för målgruppen (förutsätter feedback på lägesrapport) o myndigheten kan snabbt lämna en strukturerad riskvärdering inom ansvarsområdet Kungälvs kommun har god förmåga att sammanställa lokala lägesrapporter som används för att åstadkomma förvaltningsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering. Kungälvs kommun har en god förmåga att lämna lägesrapporter till berörda aktörer. Kommunens krisledningsorganisation lämnar vid rätt tid lägesrapporter som innehåller relevant information av aktörsgemensamt intresse. Kommunens krisledningsorganisation sammanställer lägesbilder för kommunens geografiska område och rapporterar dessa till relevanta verksamheter inom den kommunala verksamheten. Marks kommun skapar lägesbild för det lokala området. Marks kommun lämnar lägesrapporter som är relevanta för den samlande lägesbilden. Marks kommun agerar i enlighet med den aktörsgemensamma inriktningen. Ale kommun verkar för att delge lägesrapporter och ta emot lägesbilder. Jordbruksverket har en mycket god förmåga att sammanställa lägesbilder för att åstadkomma en inriktning för fortsatt hantering samt att lämna efterfrågade lägesrapporter. SOS Alarm har grundläggande förmåga att lämna lägesrapporter som sammanställs till samlade lägesbilder som används för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering. Svenska kraftnät lämnar lägesrapporter som underlag till aktörsgemensamma samlade lägesbilder och aktörsgemensamma inriktningar. Svenska kraftnäts krislednings-organisation sammanställer interna samlade lägesbilder och använder dessa som underlag för inriktning av organisationens arbete. Tranemo kommun lämnar lägesrapporter som sammanställs till samlade lägesbilder som används för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering. Ulricehamns kommun har en god förmåga att lämna lägesrapporter som resulterar i sammanställning till samlade lägesbilder som leder till aktörsgemensam inriktning för fortsatt hantering. 6
Krisledningen prövar förmågan att skapa och förmedla en gemensam lägesbild. Att regelbundet lämna egna lägesrapporter för att få samlade lägesbilder, som sedan används för gemensamma inriktningar för fortsatt hantering. Tjänsteman i beredskap arbetar för en samlad lägesbild för Arvika, Eda och Säffle kommuner. Säffle kommun lämnar lägesbilder i aktuella forum samt vid förfrågan. Säffle kommun tar emot, dokumenterar och analyserar lägesbilder från andra aktörer. Säffle kommuns lägesbilder rapporteras in i WIS (el annat överenskommet system) samt ordinarie system för informationsdelning. Säffle kommuns lägesbilder innehåller överenskomna delar. Säffle kommuns samlade lägesbild rapporteras i utsatt tid för att kunna påverka/användas till inriktnings- och samordningsbeslut på regional nivå. Kommunen har en god förmåga att i samverkan med andra aktörer skapa och förmedla en aktörsgemensam lägesbild av händelsen. Kommunen har en god förmåga att i samverkan med andra aktörer skapa och förmedla en aktörsgemensam lägesbild av händelsen. Vi har en god förmåga att ta fram en samlad lägesbild som kan kommuniceras såväl inom organisationen som till andra aktörer Landstinget lämnar lägesrapporter till andra aktörer med information av aktörsgemensamt intresse Lägesrapporter från andra aktörer analyseras och sammanställs till en lägesbild som kommuniceras inom landstinget. Munkfors kommun lämnar lägesrapporter som underlag till samlade lägesbilder för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering såväl nationellt som inom sitt geografiska ansvarsområde. Munkfors kommun samlar information och sammanställer lägesbild även för sin lokala krisledning. Sunne kommun skall kunna ta fram och använda relevanta kartor ex. via smartboard. Sunne kommun använder WIS för lägesrapporter Sunne kommun ser till att all utgående information är kvalitetssäkrad. Sunne kommun är noga med att lägesbilderna innehåller fattade beslut, av vem och vid vilken tidpunkt och att den förmedlas vidare ut till berörda. De övande sammanställer en rapport om läget och förväntad utveckling i kommunen och förmedlar detta till övriga aktörer. Vi har förmågan att ta fram och lämna lägesrapport som kan kommuniceras såväl inom organisationen som till andra aktörer. Vi bidrar aktivt till en samlad lägesbild som leder till en aktörsgemensam inriktning för den fortsatta hanteringen av situationen. Försvarsmakten har en grundläggande förmåga att bidra till samlade lägesbilder på lokal, regional och central nivå. Internt har Försvarsmakten en god förmåga att skapa och upprätthålla en samlad lägesbild för myndigheten. Att krisledningsgruppen kontinuerligt tar fram en samlad lägesbild som underlättar beslut om åtgärder både på kort och lång sikt. Lägesbilden delges vid behov andra aktörer. 7
Polisen lämnar, på nationell och regional nivå, lägesrapporter som sammanställs till samlade lägesbilder, som används för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar. Kommunikation De övande aktörerna samordnar sin information för att kunna vara tydliga och relevanta i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Aktörernas egna mål - Kommunikation AVRF har en god förmåga att lämna en tydlig och relevant information till drabbade AVRF har en god förmåga att lämna en tydlig och relevant information till allmänhet AVRF har en god förmåga att lämna en tydlig och relevant information till medier Vårgårda har en god förmåga att lämna en tydlig och relevant information till drabbade Vårgårda har en god förmåga att lämna en tydlig och relevant information till allmänhet Vårgårda har en god förmåga att lämna en tydlig och relevant information till medier Borås Stad har en god förmåga att samordna sin information med andra aktörer och är tydlig och relevant i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Folkhälsomyndigheten samordnar sin information med berörda aktörer och kommunicerar samstämmigt och tydligt till allmänhet och medier. Delmål: o Vi tar fram gemensamma budskap med andra aktörer o Folkhälsomyndigheten budskap uppfattas som trovärdiga och tydliga av allmänhet och media Kungälvs kommun har god förmåga att samordna information tillsammans med berörda aktörer och är tydlig och relevant i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Kommunens krisledningsorganisation kommunicerar i rätt kanaler. Kommunens krisledningsorganisation kommunicerar med rätt mottagare. Kommunens krisledningsorganisation samordnar kommunikationsinsatser med berörda aktörer på ett effektivt sätt. Marks kommun har en samordnad, tydlig och relevant kommunikation till drabbade, allmänhet och medier. Marks kommun har god intern informationsdelning. Ale kommun samordnar sin information för att kunna vara tydliga och relevanta i vår kommunikation både internt och externt, med drabbade, allmänhet och medier. Jordbruksverket har en god förmåga att samordna sin information för att vara tydliga och relevanta i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. SOS Alarm har god förmåga att samordna sin information med övriga aktörer för att kunna vara tydliga och relevanta i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Svenska kraftnät samordnar sin kommunikation till drabbade, allmänhet och media samt säkerställer att budskap är ensade internt och med andra aktörer. Svenska kraftnät säkerställer avgränsningen mellan sitt och andras kommunikationsansvar. Svenska kraftnät identifierar och prioriterar aktuella målgrupper och budskap, målgruppsanpassar innehåll, form och kommunikationskanal till respektive målgrupp. Ulricehamns kommun har en god förmåga att samordna sin information med andra aktörer för att uppfattas som tydlig och relevant i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. 8
Krisledningen prövar förmågan att hantera relevanta kommunikationskanaler, för intern- och extern kommunikation. Att samordna tydlig och relevant information med andra för kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Att ha tydliga avgränsningar mellan vad som är vårt och andras kommunikationsansvar. Tjänsteman i beredskap arbetar för att samordna information för Arvika, Eda och Säffle kommuner. Tjänstman i beredskap är behjälplig med informationsinhämtningen på regional nivå. Säffle kommun lämnar ett samlat budskap tillsammans med andra aktörer till drabbade, allmänhet och media. Kommunens information styrs till kommunens ansvarsområde. Kommunen upprättar en kommunikationsplan för hur informationsdelning ska ske. Kommunen gör medvetna val i sin kommunikation sett till olika grupper. Kommunen skall ha en god förmåga att i samverkan med andra aktörer samordna kommunikation gentemot drabbade, allmänhet och media. Kommunen skall ha en god förmåga att i samverkan med andra aktörer samordna kommunikation gentemot drabbade, allmänhet och media. Vi har en mycket god förmåga att samordna information och kommunicera med drabbade, allmänheten och media Landstinget samordnar informationsflödet från den egna organisationen och anpassar kommunikationen till drabbade, allmänhet och medier efter samverkan med andra aktörer. Landstinget upprättar en kommunikationsplan för hur informationsdelning ske anpassad till aktuell händelse Munkfors kommun samordnar sin information med andra aktörer, i enlighet med sitt geografiska områdesansvar, och är tydlig och relevant i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Sunne kommun skall använda sin informationsplan. Sunne kommun skall använda hemsida, facebook, intranät, presskonferenser, pressmeddelande för att nå ut med information. Även VMA vid behov. Sunne kommun skall kvalitetssäkras information före release. Sunne kommun skall lämna information på olika språk, funktionsnedsättningar och till personer utan tillgång till internet. Sunne kommun skall omvärldsbevaka. Sunne kommun skall vara snabb ut med rätt och tydlig information och inte ej spekulera. De övande agerar i enlighet med kriskommunikationsplan och samverkar med övriga aktörer för att samordna tydlig och relevant information till drabbade, allmänhet och media. Vi har förmågan att delge tydlig och relevant information både internt och externt. Vi har förmågan att ta emot och efterfråga information samt samordna vår information med andra aktörer. Vi ska följa våra interna rutiner, planer och policys för information och kommunikation. Vi har förmågan att värdera, sortera och använda tillgänglig information. Försvarsmakten har en god förmåga att beskriva myndighetens verksamhet lokalt, regionalt och centralt och att bidra till samordning av aktörsgemensam information. 9
Kommunens information ska vara tydlig och relevant genom hemsida, sociala medier, UC och alternativa kontaktvägar. Kommunen ska hämta in information från omgivningen för att identifiera kommunikationsbehovet och anpassa informationen därefter. Polisen samordnar sin information, på nationell och regional nivå, för att kunna vara tydliga och relevanta i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Resurser och uthållighet De övande aktörerna samordnar tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Aktörernas egna mål Resurser och uthållighet AVRF har en grundläggande förmåga att sammanställa egna resurser och eget resursbehov och dela detta AVRF har en god förmåga att ta emot hjälpresurser från andra aktörer AVRF har en god förmåga att använda egna resurserna effektivt Vårgårda har en grundläggande förmåga att sammanställa egna resurser Vårgårda har en grundläggande förmåga att sammanställa eget resursbehov Har en grundläggande förmåga att ta emot resurser utifrån Vårgårda har en god förmåga att använda egna resurserna effektivt Borås Stad har en god förmåga att tillsammans med övriga aktörer, åstadkomma samordning av tillgängliga resurser (utifrån inventering av resursbehov), för att uppnå uthållig och i övrigt ändamålsenlig resursanvändning. Folkhälsomyndigheten har inget mål för resurser och uthållighet. Kungälvs kommun har grundläggande förmåga att samordna tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Kommunens krisledningsorganisation identifierar och sammanställer vilka behov av resurser som finns. Kommunens krisledningsorganisation uttrycker resursbehov i relevanta forum/kanaler. Kommunens krisledningsorganisation identifierar vilka egna resurser som andra aktörer har uttryckt/kan förväntas ha behov av. Marks kommun inventerar resursbehov. Marks kommun samordnar tillgängliga resurser internt och tillsammans med övriga aktörer. Marks kommun uppnår en uthållig och i övrigt ändamålsenlig resursanvändning. Ale kommun samordnar tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Jordbruksverket har en god förmåga att samordna tillgängliga resurser för att uppnå en uthållig och effektiv krishantering. SOS Alarm har god förmåga att samordna tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Svenska kraftnät genomför resursplanering i syfte att uppnå en uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Svenska kraftnät informerar andra aktörer om vårt eventuella behov av förstärkningsresurser och tillgängliggör resurser för samhällets krishantering. 10
Ulricehamns kommun har en god förmåga att tillsammans med övriga aktörer, åstadkomma samordning av tillgängliga resurser (utifrån inventering av resursbehov), för att uppnå uthållig och i övrigt ändamålsenlig resursanvändning. Krisledningen prövar förmågan till identifiering och samordning av relevanta resurser i kommunens verksamheter. Att identifiera behov av förstärkningsresurser och tillgängliggöra resurser. Att samordna tillgängliga resurser med andra för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Tjänstman i beredskap lyfter samlat behov och resurstillgång för Arvika, Eda och Säffle kommuner. Säffle kommun vågar vid behov fatta beslut om prioriteringar. Kommunen analyserar resursbehov på kort och lång sikt. Kommunen planerar för att förmedla resurser (personella och materiella) internt, mellan förvaltningar. Kommunen prövar befintliga planer. Kommunen skall ha en god förmåga att prioritera sina resurser under övningen. Kommunen skall ha en god förmåga att tillsammans med övriga aktörer, åstadkomma samordning av tillgängliga resurser, för att uppnå uthållig och i övrigt ändamålsenlig resursanvändning. Kommunen skall ha en god förmåga att prioritera sina resurser under övningen. Kommunen skall ha en god förmåga att tillsammans med övriga aktörer, åstadkomma samordning av tillgängliga resurser, för att uppnå uthållig och i övrigt ändamålsenlig resursanvändning. Vi har en god förmåga att samordna våra resurser med övriga aktörer Landstinget har en samlad bild över vilka resurser man behöver för att bedriva sin verksamhet samt vilka egna resurser man förfogar över. Landstinget prioriterar bland sina verksamheter och omfördelar samt flyttar vi behov sina resurser för att stödja dessa. Landstinget kommunicerar resursbehov både internt och till andra aktörer Landstinget tar emot och utnyttjar externa resurser på ett systematiskt sätt. Munkfors kommun samordnar tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning såväl inom den egna organisationen som tillsammans med övriga aktörer. Sunne kommun måste kunna prioritera resurser på ett bra sätt, både inom och utanför kommunens gränser. Sunne kommun måste tillsammans med andra aktörer kunna åstadkomma samordning av tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. De övande samordnar behov och stödjer övriga aktörer för att använda gemensamma resurser så effektivt som möjligt. Vi har förmågan att inventera resurser och upprätta planer. Vi har förmågan att samverka med andra aktörer kring fördelning av tillgängliga resurser. Försvarsmakten har en god förmåga att samordna sina resurser. Försvarsmakten har en god förmåga att i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och berörda länsstyrelser samordna och leverera efterfrågat stöd. 11
Vid behov av samordning av personella och materiella resurser upprättas kontakt med andra kommuner. Omfördelning sker vid behov. Krisledningsgruppen och informationsgruppen har prövat sin förmåga till uthållighet genom skiftgång. Vid behov sker en prioritering och/eller omfördelning av personella och materiella resurser internt i kommunen. Polisen samordnar tillgängliga resurser, på nationell och regional nivå, för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Egna mål utöver de som angivits ovan (lämnade av 13 aktörer) RCB har en grundläggande förmåga att starta upp kommunens krisledning RCB larmar krisledningen inom xx min AVRF staben samlas inom 90 minuter Överlämning vid skiftbyte följer mall Folkhälsomyndigheten samverkar/delar information utifrån rutiner/planer för zoonossamverkan Kungälvs kommun prövar sin krisledningsorganisation och dess olika funktioner i syfte att identifiera förbättringsområden. Identifiera vilka viktiga samhällsfunktioner som drabbas vid översvämningar Identifiera vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka förmågan att hantera höga flöden Klargöra hur prioritering av MTG-gemensamma resurser görs (avser tekniska förvaltningen) Förmåga till krishantering inom tekniska förvaltningen Förmåga till krishantering på central kommunnivå i Mariestad Pröva och utveckla en eventuell tjänstemannastab under realistiska former Ale kommun prövar sina krisledningsdokument/planer och sin ledningsmetodik/förmåga, för att se om detta är fungerande i en krissituation, eller om planer och metodik behöver omarbetas. Jordbruksverket har goda kunskaper om sin roll och sitt ansvar och har en god förmåga att agera i enlighet med dessa. SOS Alarm har god förmåga att hantera driftstörningar och produktionsbortfall. Filipstads kommun skall ha en grundläggande förmåga att kommunicera via Rakel och WIS. Filipstads kommun skall ha en grundläggande förmåga att använda sociala medier för att förmedla budskap och kommunicera med allmänheten. Filipstads kommuns krisledning skall ha en god förmåga att anpassa stabens organisation till rådande läge samt säkerställa uthålligheten för längre tid. Filipstads kommuns krisledningsnämnd skall ha en god förmåga att genomföra sammanträden, fatta inriktningsbeslut, och vid behov ta över verksamhet från annan verksamhet. Storfors kommun har en grundläggande förmåga att kommunicera via Rakel och WIS. Storfors kommun skall ha en grundläggande förmåga att använda sociala medier för att förmedla budskap och kommunicera med allmänheten. Storfors kommuns krisledning skall ha en god förmåga att anpassa stabens organisation till rådande läge samt säkerställa uthålligheten för längre tid. Storfors kommuns krisledningsnämnd skall ha en god förmåga att genomföra sammanträden och fatta inriktningsbeslut. Landstinget genomför samverkan med andra aktörer för att kunna genomföra evakuering av hotade sjukvårdsinrättningar samt flytta verksamheten till annan plats. 12
Landstingets har ledningsfunktioner som fungerar över tid Landstingets ledningsfunktioner kan anpassas dynamiskt efter behovet. Landstingets krisledningsnämnd ska användas Krisledningsnämnden ska kunna o bedöma när en händelse är extraordinär o träda i funktion o överta verksamhet från annan nämnd i förbundet o fatta beslut o återlämna verksamhet o träda ur funktion. Hela krisledningsorganisationen skall öva i denna SAMÖ övning 2016. Man skall arbeta efter de planer och det reglemente som finns. Informationsenheten skall starta sitt arbete efter den informationsplan som finns upprättad. Vi skall pröva alla de kanaler vi har för att få ut och hämta in information. Ingen person skall kunna säga att man inte visste. Alla aktörer som deltar skall känna delaktighet, ansvar och ha kunskap i hur man skall agera i de specifika situationerna som uppkommer. Tjänstemän och politiker skall veta sin roll i övningen. RAKEL och WIS skall användas i övningen. Vattenfall Vattenkrafts egna mål Öva Krisledningar - Att snabbt kunna organisera upp den Operativa krisledningen i Trollhättan inklusive DC i Bispgården och VHI. - Att snabbt kunna organisera upp och fördela rollerna för den Taktiska krisledningen i Luleå. Krisledningslokaler - Att rätt och ändamålsenlig utrustning finns i Krisledningslokalerna. Kommunikationshjälpmedel - Att kommunicera via Rakel. Styrande dokumentation och rutiner - Att hitta relevanta styrande dokument på Rodret. - Att kritiskt granska om dokumenten är lätta att hitta och om behovet av styrning är uppfyllt med hjälp av dessa dokument. - Att mallar för rapportering och samlade lägesbilder finns framtagna. - Att rutiner för informationsdelning finns tillgängliga. Larmvägar - Att larmvägar fungerar. Samverkan krisledningar i företaget - Att samverka mellan den Operativa krisledningen, den Taktiska krisledningen och den 13
Strategiska krisledningen i Vattenfall. Identifiera brister och förbättringsmöjligheter - Att utveckla vår förmåga att hantera allvarliga händelser genom att identifiera brister och föreslå förbättringar. 14