Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Lägre råvarupriser när konjunkturåterhämtningen tappar fart Swedbanks totala råvaruprisindex sjönk på bred front mellan mars och april. Totalt föll indexet med 3,3% i dollar räknat efter att ha stigit sedan slutet av förra året. Exklusive energiråvaror begränsades prisnedgången till 1,3%, men priserna är närmare 18% lägre jämfört med för ett år sedan, vilket har inneburit lägre råvarukostnader för tillverkningsindustrin. Icke-järnmetaller svarade för de största prisfallen i april, med aluminium i spetsen, följt av nickel och koppar. Den lägre prisnivån på omkring 20% jämfört med fjolåret har dock hittills inte inneburit en ökad global efterfrågan på industrimetaller. Med undantag för koppar har metallvarulagren stigit, vilket tyder på att efterfrågan på metaller växer långsammare. En ökad oljeproduktion både inom och utanför OPEC-länderna och en lägre riskpremie på råolja, i samband med att politiska förhandlingar med Iran har återupptagits, har lett till en betydande nedgång i oljepriset. Detta har också en positiv effekt på världsekonomin. Det osäkra geopolitiska läget i Mellanöstern kvarstår dock, samtidigt som oljekonsumtionen i tillväxtekonomierna fortsätter att öka i snabb takt, och detta talar för ett fortsatt högt oljepris framöver. Swedbanks totala råvaruprisindex, USD Under våren har det kommit flera tecken på att den globala konjunkturåterhämtningen har tappat fart, inte minst i EMU-länderna där inköpschefsindex har fallit tillbaka de senaste månaderna. I USA fortsätter dock industrikonjunkturen att stärkas medan arbets- och bostadsmarknaderna fortsätter att vara svaga. Fallande obligationsräntor kan också tyda på osäkrare konjunkturutsikter. Investeringsintresset för statsobligationer ökar på bekostnad av råvarurelaterade placeringar. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 0 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
De konjunkturkänsliga råvarumarknaderna föll tillbaka på bred front under april månad. För första gången sedan december förra året sjönk Swedbanks totala Råvaruprisindex. Mellan mars och april minskade indexet med 3,3 % både i dollar och i kronor räknat. Det största prisfallet svarade industrimetallerna för, vilka föll med 4,3% i genomsnitt och innebar att prisindexet för icke-järnmetaller är drygt 20% lägre i dollartermer jämfört med samma månad förra året. Av metallråvarorna var det aluminium och nickel som hade de största prisnedgångarna med 6,2% respektive 4,4% uttryckt i dollar. Prisfallet på koppar begränsades till 2,3% följt av zink (-1,8%). Blypriset gick mot strömmen, där prisnivån var i stort sett oförändrad jämfört med månaden innan. Råvarumarknaden för basmetaller påverkas samtidigt av stigande lager, en indikation på att den globala efterfrågan på metaller växer långsammare. Den största lageruppbyggnaden gäller zink och nickel, vilken sannolikt är en följd av den lägre stålproduktionsökningen. Avmattningen sker dock från rekordhöga nivåer där den globala stålproduktionen passerade 1 527 miljoner ton under förra året, och där Kina svarar för drygt hälften. I år förväntas den globala stålproduktionsökningen växla ned till drygt 3,5% jämfört med fjolårets 5,6%, inte minst när den kinesiska expansionen avtar. Ton (metric) (millions) 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Metallvarulager, miljoner ton Zink Koppar Nickel, h-axel 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 225000 200000 175000 150000 125000 000 75000 50000 25000-25000 För koppar har lagerutvecklingen varit den omvända. Baserat på London Metall Exchange (LME) statistik har lagernivåerna utanför Kina nått de lägsta nivåerna på över tre år, inte minst på grund av den bristfälliga kopparproduktionen i Bly 0 Ton (metric) Sydamerika, vilken svarar för en tredjedel av den globala kopparutvinningen. Trots de strama utbudsförhållandena har kopparpriset snarare pressats tillbaka. Sannolikt styrs det mer av att det finns en förväntan om en lägre kinesisk efterfrågan på grund av höga kopparlager i de kinesiska företagen. Samtidigt pågår det en gradvis nedkylning av den kinesiska bostadsmarknaden, varför importen av koppar förutses bli svagare under de närmaste månaderna. Ur ett fundamentalt perspektiv bedömer vi dock att koppar har en större prisökningspotential jämfört med aluminium, zink och nickel. Förutom ett stramt utbud är kopparanvändningen per individ låg i tillväxtekonomierna jämfört med de mogna industriländerna. Index, Jan 2011= 115 105 95 85 75 Prisutvecklingen på icke-järnmetaller 2011-12, USD 65 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr 11 12 Koppar Bly Nickel Zink Aluminium Källa: Swedbank Järnmalm och skrotpriser uppvisar en lätt uppåtgående pristrend efter det kraftiga prisfallet under fjolårets andra halvår. Sedan årsskiftet i år har priset på järnmalm i dollar räknat stigit med 4-5%, men är alltjämt på en lägre nivå (närmare 14 %) jämfört med motsvarande period förra året då järnmalmspriset nådde rekordhöga nivåer (drygt 1 dollar per ton). I kronor är priset på järnmalm mellan 5-7% lägre jämfört med fjolårets nivåer. Vi bedömer att en svagare global stålproduktionstillväxt, framför allt i Kina, kommer att dämpa efterfrågan på järnmalmsprodukter under 2012 och därmed priserna på järnmalm. Samtidigt har stålkonsumtionen per capita nått nivåer i Kina som gäller för flera västeuropeiska länder. År 2010 uppgick stålanvändningen per person till 427 kg i Kina, vilket är högre än EU-ländernas 327 kg. Det är dock naturligt i en uppbyggnadsfas att
stålkonsumtionen är högre för att på längre sikt avta när köpkraften och tjänsteproduktionen ökar. I länder som Indien och Indonesien med en befolkning på omkring 1,5 miljard människor, är stålkonsumtionen per person väsentligt lägre (under 60 kg per capita). Här finns således en stor tillväxtpotential på längre sikt om efterfrågetillväxten i Kina mer varaktigt dämpas. Stålproduktionen (%-förändring) och länders produktionsandel av världens stålproduktion Andel (%) 2011 2012 2013 EU-27 11,1 5,4-1,2 3,3 NAFTA 8,8 9,1 5,2 5,1 CIS 3,9 12,1 4,1 5,1 Kina 55,1 6,2 4,0 4,0 Världen 5,6 3,6 4,5 Källa: Worldsteel Oljeprisuppgången bröts Indexet för energiråvaror där råolja och kol ingår sjönk i april med 4,3% i dollar räknat efter att ha kontinuerligt stigit sedan slutet av förra året. I skrivande stund pendlar priset på brentolja kring 112 dollar per fat efter att ha toppat på 130 dollar i början av mars månad. Detta skulle också kunna ha en positiv effekt på den globala konjunkturen även om riskerna för ett högre oljepris kvarstår. USD/Barrel 150 140 130 120 60 50 40 30 jan 07 Råoljepris och Global-PMI 08 Global PMI-index, h-axel 09 Råoljepris, brent, v-axel 10 11 maj 12 Vad är orsaken till det stora prisfallet? Riskpremien på råolja, som steg kraftigt under inledningen av 2012, har sjunkit de senaste veckorna i samband 75 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 Index med att politiska förhandlingar kommer att återupptas med Iran angående landets kärnteknikprogram. Det har sannolikt även minskat risken för att Irans hot om exportembargo i Hormutz-sundet, där 20-30% av de globala oljeleveranserna sker, kommer att genomföras. Samtidigt pressas Iran av att både EU, USA och Japan har vidtagit åtgärder för att minska eller upphöra med oljeimport från Iran. De smärtsamma ekonomiska sanktionerna som är tänkta att träda i kraft den 1 juli kan dock mildras om politiska processen går framåt. En omfattande saudiarabisk oljeproduktionsökning under första kvartalet men också i andra oljeproducerande länder har lett till en ökad tillgång på olja. Saudiarabien är också den oljeproducent som alltjämt har den största oljeproduktionspotentialen. Sedan årsskiftet i år har landets produktion av råolja ökat med 6% och uppgår för närvarande till 11 miljoner fat per dag, vilket är den högsta nivån på över 30 år. Förväntningar om ytterligare produktionsökningar från Saudiarabien har fått stöd i samband med officiella uttalanden om att det nuvarande oljepriset kan äventyra den globala konjunkturåterhämtningen. Det är dock en politik som går stick i stäv med flera andra OPECländer, och som innebär att spänningarna inom OPEC:s medlemsstater kan komma att öka ytterligare. OPEC-mötet i juni kan bli ett test på hur väl samarbetet inom kartellen fungerar. Växande oljelager i OECD-länderna tyder på att balansen mellan efterfrågan och utbud på olja har förbättrats jämfört med i vintras. Stigande lager framkommer bland annat i USA. Svagare tillväxtsiffror från tillväxtekonomierna, vilken svarar för merparten av den globala oljekonsumtionsökningen pressar tillbaka oljepriset. En större inbromsning i Kina skulle således få stora implikationer på oljepriset. Det alltjämt osäkra geopolitiska läget i Mellanöstern och en fortsatt stark oljeimport från tillväxtekonomierna innebär att vi bibehåller vår genomsnittliga oljeprisprognos på 119 dollar per fat för i år. Det är också genomsnittspriset hittills för i år. Förloppsmässigt betyder det att oljepriset förväntas stiga från dagens nivåer under andra hälften av 2012 när den globala tillväxten gradvis stärks. En förnyad statsfinansiell kris i EMU och en väsentligt svagare tillväxt i Kina skulle däremot kunna pressa ned oljepriset ytterligare från dagens nivåer. 3 (5)
Lägre livsmedelspriser men från höga nivåer Prisnedgången på livsmedelsråvaror fortsätter även om korrigeringen sker från fjolårets höga nivåer. I april sjönk Swedbanks råvaruprisindex för livsmedel med 1,4% jämfört med mars och innebär att prisindexet är 18% lägre jämfört med motsvarande tidpunkt förra året. Tropiska drycker och tobak är de råvaror som haft den svagaste prisutvecklingen i år. För oljeväxter, där bland annat sojabönor ingår, där har priserna stigit med hela 26% i genomsnitt sedan årsskiftet. En ökad global efterfrågan inte minst från Kina och ett bristfälligt utbud har drivit upp priserna till de högsta nivåerna sedan början av 2011. Prisindex för spannmål, som under fjolårets första halvår nådde rekordhöga nivåer, visar ännu inga tecken på att vända upp, där indexet är lägre jämfört med för ett år sedan. Variationer finns dock mellan olika sädesslag där priset på korn har stigit med 7-8% medan vetepriset sjunkit med 5% i dollar räknat. Råvaruprisutvecklingen på livsmedel Stora prissvängningar i livsmedelspriserna de senaste åren tyder på att förändringar i efterfrågan eller i utbudet på livsmedel kan få stora effekter på prisbildningen. En växande befolkning, stigande köpkraft och förändrade matvanor ställer ökade krav på en effektiv jordbruksproduktion. Vår bedömning om en återhämtning i livsmedelspriserna ligger fast, även om utvecklingen under årets fyra första månader har blivit något svagare än förväntat. Av jordbruksråvarorna är det främst massapriset som har stärkts. I april steg priset med 1,5% till 850 dollar per ton efter att ha nått 829 dollar i början av 2012. Prisutvecklingen på bomull har varit exceptionell. Mellan tredje kvartalet 2010 och första kvartalet 2011 mer än fördubblades priset på bomull från dollar per pund till 200 dollar - på grund av bristande tillgång på världsmarknaden. Ett ökat utbud på bomull under loppet av 2011 pressade dock snabbt ned priserna som i stort sett är tillbaka till de nivåer som rådde för drygt två år sedan. 200 1 1 2008-12-31= Socker, drycker, tobak Jörgen Kennemar 1 160 150 Livsmedel totalt 140 130 120 Oljeväxter (majs, sojaböner mfl) Spannmål jan 08 09 10 11 12
Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i SEK 2.2012 3.2012 4.2012 Totalt inkl energi 279,0 2,6 282,3 1 mån procent 1,6 4,2-2,9 12 mån procent 17,0 15,2 7,7 Totalt exkl energi 200,4 202,0 200,3 1 mån procent -0,9 0,8-0,8 12 mån procent -10,1-7,1-10,3 Industriråvaror 202,7 205,2 203,5 1 mån procent -0,5 1,2-0,8 12 mån procent -9,2-5,9-10,3 varav massa 600,1 611,4 623,3 1 mån procent -3,1 1,9 2,0 12 mån procent -9,5-8,0-6,8 Icke-järnmetaller 183,6 182,5 175,5 1 mån procent 1,2-0,6-3,9 12 mån procent -12,5-10,6-13,8 varav koppar 6091,9 6177,0 6059,4 1 mån procent 2,0 1,4-1,9 12 mån procent -11,7-5,9-5,1 varav aluminium 1594,6 1594,2 1501,7 1 mån procent 0,3 0,0-5,8 12 mån procent -9,0-9,4-16,3 varav bly 1538,2 1505,4 1513,2 1 mån procent -1,1-2,1 0,5 12 mån procent -14,9-16,7-17,7 varav zink 1488,7 1485,9 1465,2 1 mån procent 1,3-0,2-1,4 12 mån procent -13,6-8,2-8,0 varav nickel 141,2 13663,2 13116,9 1 mån procent 0,7-7,7-4,0 12 mån procent -25,0-26,0-26,1 järnmalm och skrot 457,2 469,0 475,2 1 mån procent -2,6 2,6 1,3 12 mån procent -0,9 2,7-6,9 Energiråvaror 313,9 330,0 318,7 1 mån procent 2,4 5,1-3,4 12 mån procent 27,9 23,2 14,1 varav kol 316,9 296,9 288,9 1 mån procent -2,9-6,3-2,7 12 mån procent -5,4-10,0-9,1 varav råolja 313,7 331,5 320,0 1 mån procent 2,6 5,7-3,4 12 mån procent 30,0 25,1 15,3 Livsmedel 192,6 191,0 189,1 1 mån procent -2,3-0,8-1,0 12 mån procent -13,2-11,2-10,6 varav kaffe 131,8 122,4 117,7 1 mån procent -6,2-7,1-3,9 12 mån procent -12,6-20,8-24,3 Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i USD 2.2012 3.2012 4.2012 Totalt inkl energi 385,4 397,9 384,8 1 mån procent 4,5 3,2-3,3 12 mån procent 12,9 8,7-1,1 Totalt exkl energi 276,9 276,5 273,0 1 mån procent 2,0-0,1-1,3 12 mån procent -13,2-12,3-17,6 Industriråvaror 2,0 2,9 277,4 1 mån procent 2,4 0,3-1,2 12 mån procent -12,3-11,2-17,6 varav massa 829,0 837,0 849,6 1 mån procent -0,3 1,0 1,5 12 mån procent -12,7-13,2-14,4 Icke-järnmetaller 253,6 249,9 239,2 1 mån procent 4,1-1,5-4,3 12 mån procent -15,6-15,7-20,8 varav koppar 8415,2 8456,6 8258,8 1 mån procent 4,9 0,5-2,3 12 mån procent -14,7-11,3-12,9 varav aluminium 2202,8 2182,6 2046,7 1 mån procent 3,1-0,9-6,2 12 mån procent -12,2-14,5-23,1 varav bly 2124,9 2061,0 2062,4 1 mån procent 1,7-3,0 0,1 12 mån procent -17,8-21,4-24,4 varav zink 2056,4 2034,2 1997,0 1 mån procent 4,2-1,1-1,8 12 mån procent -16,6-13,4-15,5 varav nickel 20446,1 185,6 17877,8 1 mån procent 3,5-8,5-4,4 12 mån procent -27,6-30,2-32,1 järnmalm och skrot 631,5 642,1 647,7 1 mån procent 0,2 1,7 0,9 12 mån procent -4,3-3,1-14,5 Energiråvaror 433,6 451,7 434,3 1 mån procent 5,3 4,2-3,8 12 mån procent 23,4 16,2 4,8 varav kol 437,8 406,5 393,8 1 mån procent -0,2-7,1-3,1 12 mån procent -8,7-15,1-16,5 varav råolja 433,4 453,8 436,2 1 mån procent 5,6 4,7-3,9 12 mån procent 25,5 18,0 5,9 Livsmedel 266,1 261,5 257,7 1 mån procent 0,5-1,7-1,4 12 mån procent -16,2-16,3-17,9 varav kaffe 182,1 167,6 160,4 1 mån procent -3,5-8,0-4,3 12 mån procent -15,7-25,3-30,4 Swedbanks Ekonomiska sekretariat 105 34 Stockholm tfn 08-5859 7740 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 5 (5)