HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN TY1111, Tyska, Grundkurs, del I, 15,0 högskolepoäng German, Introductory Level, Part I, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2006-11-20 och senast reviderad 2012-06-21. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2012-09-01. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för språk och litteraturer 2. Inplacering Kursen TY1111,Tyska, Grundkurs, del I, är en grundkurs och utgör 15 hp i en kandidatexamen. För en kandidatexamen med tyska som huvudämne krävs ytterligare 75 hp inom ämnet tyska. Kursen ges som en fristående kurs. Som fortsättning ges kursen TY1112, Tyska, Grundkurs, del II, 15 högskolepoäng.fördjupning: G1N Huvudområde Tyska Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och gymnasiekompetens med lägst betyget Godkänd i Svenska B eller motsvarande förkunskaper. Förutom grundläggande behörighet krävs Tyska C-språk kurs B eller 2åk B-språk/3åkC-språk eller steg 3 eller Tyska, Förberedande kurs, del I och del II (30 hp). Betygen skall vara lägst 3 eller G, eller motsvarande förkunskaper. 4. Innehåll Kursen TY1111,Tyska, Grundkurs, del I, 1-15 hp består av följande tre delkurser: Delkurs 1: Språkvetenskap, 5 högskolepoäng (Linguistics, 5 Higher Education Credits) I delkursen behandlas grundläggande skillnader och likheter mellan det tyska och svenska språket. Stor vikt
läggs vid de skillnader inom tyskans ljudsystem, formlära som kan vålla problem för inlärare och vid diskussion kring metod att avhjälpa dessa, bl.a. med hjälp av IKT. Studenterna ges en översikt av grammatiska begrepp med tyngdpunkt på ordklasser och böjningsformer. Dessa kunskaper och färdigheter fördjupas och övas bl.a. genom analys av läromedel. Den europeiska referensramen för språk presenteras och analyseras. Stor vikt läggs vid grammatikens roll i ett kommunikativt perspektiv. Studenterna får också en orientering om några betydande regionala varianter av tyska. I delkursen övas samtidigt systematiskt hörförståelse samt tal- och skrivfärdighet med hjälp av uttalsövningar i inlärningsstudio, genom muntliga dialog- och referatövningar samt genom skriftliga referat-, analys- och översättningsövningar som fokuserar språkets olika roller i människors liv. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. 2/ 4 Delkurs 2: Kulturkunskap, 5 högskolepoäng (German Studies, 5 Higher Education Credits) I delkursen ges en introduktion till de tyskspråkiga ländernas historia och deras kultur- och samhällsliv. Utgående från olika kulturteorier och analys av läromedel behandlas olika aspekter av kultur. Studenterna tränas i att inhämta information om dessa med hjälp av digitala medel och lär sig att kritiskt granska och värdera denna. Kunskapsinhämtningen övas vidare genom muntliga dialog- och referatövningar samt genom skriftliga referat och analysövningar som fokuserar på kulturens olika roller i människors liv. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. Delkurs 3: Litteraturvetenskap, 5 högskolepoäng (Literary Studies, 5 Higher Education Credits) I delkursen ges en grundläggande inblick i 1900- och 2000-talets tyskspråkiga litteratur och litteraturhistoria. Några centrala skillnader mellan historieskrivning och litterär framställning samt hur individen placerar sig och placeras i historien, diskuteras och bearbetas. Studenterna får en introduktion i ett urval grundprinciper inom berättarteori, som de sedan tillämpar på de lästa texterna. Textläsningens betydelse för egen och andras språk- och identitetsutveckling betonas. Kunskapsinhämtningen övas vidare genom muntliga dialog- och referatövningar samt genom skriftliga referat- och analysövningar som fokuserar på litteraturens olika roller i människors liv. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Detta sker både muntligt och skriftligt. Studenternas språkfärdighet utvecklas i delkursen både genom egen textproduktion och genom analys av egna och andras texter. 5. Mål Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten ökade kunskaper om och färdigheter i det tyska språket, ökad kunskap om tyskspråkig litteratur och kultur samt att öva sig i att anamma ett vetenskapligt förhållningssätt. Därutöver syftar kursen till att lägga en grund för utveckling av kunskapen om hållbar utveckling och en vidareutveckling av generiska kompetenser. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
3/ 4 Kunskap och förståelse: - visa grundläggande kunskap om det tyska språkets uttalsprinciper och grammatiska struktur med fokus på formlära och distinktionen form och funktion genom att med viss hjälp tillämpa och reflektera kring dessa regler inom den egna tal- och textproduktionen, - med viss hjälp beskriva huvuddragen i den tyska 1900- och 2000-tals litteratur- och litteraturhistoriens utveckling i en global kontext, - med viss hjälp redogöra för de tyskspråkiga ländernas historia, kultur och samhällsliv efter 1945 utgående från olika kulturteorier och analys av olika aspekter av kultur, Färdighet och förmåga - uppvisa förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet på en nivå som motsvarar nivå B1-B2 enligt den europeiska referensramen för språk, - utifrån givna frågeställningar muntligt och skriftligt med viss självständighet reflektera över olika sätt att se på språk, kultur och litteratur och betydelsen av deras roll i samhället och om människans ansvar för hur denna används, Värderingsförmåga och förhållningssätt - med visst stöd kritiskt reflektera kring referensmaterial och till det egna lärandet. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. På processinriktade moment utformas examinationen normalt som löpande bedömning. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Delkurs 1 examineras med ett skriftligt prov i grammatik, fonetik och översättning, muntligt uttalsprov samt genom muntliga och skriftliga redovisningar. Delkurs 2 examineras med ett muntligt slutprov samt genom muntliga och skriftliga redovisningar. Delkurs 3 examineras genom ett muntligt slutprov om de lästa seminarietexterna samt genom muntliga och skriftliga redovisningar. Student som blivit underkänd i ett delmoment ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i ett delprov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. Den studerande har inte heller rätt att återkalla inlämnat prov och på så sätt undgå att betygsättas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. I det fall kursen upphör eller genomgår större förändringar garanteras studenten tillgång till tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG).
Kursens lärandemål är tröskelnivåer för de tre kunskapsformerna (Kunskap och Förståelse; Färdighet och Förmåga; Värderingsförmåga och Förhållningssätt). Som tröskelmål anger lärandemålen gränsen för betyget Godkänd. För godkänt betyg på hel kurs krävs att alla lärandemål har uppnåtts. 4/ 4 För betyget Godkänd krävs att studenten kan redogöra för det innehåll som diskuterats och analyserats inom föreläsningar, seminarier och i den lästa litteraturen inom ramen för kursen, och visar att han/hon med hjälp av denna förstått den huvudsakliga argumentationen i innehållet: Studenten kan diskutera och värdera och i viss mån generalisera kursinnehållet till att gälla andra sammanhang och situationer; Studenten kan diskutera dessa ämnen såväl skriftligt och muntligt med en språklig förmåga utan störande språkliga fel vad gäller uttal, vokabulär och grammatik. För betyget Väl godkänd krävs att studenten uppfyller kraven för Godkänt såsom lärandemålen anger dem. För Väl godkänd krävs därutöver en förmåga att utifrån ett holistiskt perspektiv mer självständigt kunna generalisera kursens förvärvade färdigheter och kunskaper för användning i nya sammanhang och situationer, dvs. en mer självständig förmåga till analys, syntes och begreppsbildning; samt att studenten äger en språklig förmåga att därigenom uttrycka mer abstrakta och komplicerade argumentationsmönster utan alltför störande språkliga fel vad gäller uttal, vokabulär och grammatik. 9. Kursvärdering Institutionen ansvarar för att studenternas synpunkter på kursen systematiskt och regelbundet inhämtas. Kursvärderingen ligger till grund för kursens fortsatta utformning. Resultatet av kursvärderingen och eventuella förändringar i kursens upplägg föranledda av kursvärderingen förmedlas både till de studenter som genomförde kursvärderingen och till andra genom digital publicering. 10. Övrigt Undervisningsspråk: tyska och svenska. Kursen TY1111, Tyska, Grundkurs, del I, 15 högskolepoäng, kan tillgodoräknas i en utbildning på grundnivå (kandidatexamen). Denna kurs ersätter fr.o.m. höstterminen 2007 TY0100 Tyska Grundkurs, del I, allmän inriktning (1-10 poäng) och kan inte ingå i en kandidatexamen tillsammans med denna. Likabehandlingsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver skall kursen, i den mån det är relevant, medvetandegöra kring och problematisera ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling.
Humanistiska fakultetsnämnden TY1111, Grundkurs, del I, 15 högskolepoäng TY1111, German, Introductory Course, Part I, 15 Higher Education Credits Grundnivå / First cycle Litteraturlista Denna litteraturlista är fastställd av institutionsstyrelsen vid Institutionen för språk och litteraturer 2010-08-24 att gälla fr.o.m. höstterminen 2010. Obligatorisk kurslitteratur Delkurs Språkvetenskap (5) Andersen, Christiane (2008). Deutsche Phonetik und Aussprache. Lehrmaterial zur Vorlesung. Universitet Göteborg. ISBN 978-91-633-1244-1. 38 s. (Kan köpas på institutionen). Duden: Der kleine Duden, Deutsche Grammatik. Dudenverlag, 2004. Fandrych, Christian & Tallowitz, Ulrike: Klipp und klar. Übungsgrammatik Grundstufe Deutsch. (Ausgabe mit Lösungen: ISBN: 3-12-675326-4). Klett: Stuttgart, 2000. Stencilerat material och övningar som delas ut i samband med undervisningen och/eller läggs ut på GUL. Referenslitteratur Donalies, Elke (2007). Basiswissen Deutsche Wortbildung. Tübingen/Basel :A. Franke Verlag,, 224 s. (valda delar som meddelas av läraren vid kursstart). Frisch, Christine & Ingrid Nordberg : Ins Deutsche. Lund: Studentlitteratur, 1998. Norstedts Tyska ordbok. Svensk-tysk/tysk-svensk ordbok. Stockholm (1998 eller senare). PONS Verbtabellen Plus Deutsch. Klett Ernst/Schulbuch, ISBN: 978-3-12-561354-6, 2007. Renström, Jan: Deutscher Grammatiktest II. Lund: Studentlitteratur, 1999. Delkurs Kulturkunskap (5 hp) Obligatorisk litteratur
Material som läggs ut på GUL ca. 50 sidor. Tatsachen über Deutschland. Hrsg. vom Societäts-Verlag, Frankfurt am Main, in Zusammenarbeit mit dem Auswärtigen Amt, Berlin. Frankfurt am Main/Berlin 2010 (eller senare). finns även online: http://www.tatsachen-ueber-deutschland.de/de/ Delkurs Litteraturvetenskap (5 hp) Obligatorisk litteratur Aichinger, Ilse (2005). Spiegelgeschichte. I: Aichinger, Ilse Der Gefesselte. Erzählungen 1 (1948-1952). Gesammelte Werke (bd. 2). Frankfurt am Main: Fischer, 10 s. Bichsel, Peter (2005). Geschichten. Text und Kommentar. Frankfurt am Main: Suhrkamp. Brussig, Thomas (2000). Am kürzeren Ende der Sonnenallee. Berlin: Volk und Welt, 156 s. Kafka, Franz (1999 eller senare). Die Verwandlung. Mit einem Kommentar von Vladimir Nabokov. Frankfurt/M. : Fischer, 138 s. Süskind, Patrick (1994 eller senare). Die Geschichte von Herrn Sommer. Zürich: Diogenes, 129 s. Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen, ca. 30 sidor Referenslitteratur Metzler Lexikon Literatur. Begriffe und Definitionen. Begründet von Günther und Irmgard Schweikle. Hrsg. von Dieter Burdorf, Christoph Fasbender und Burkhard Moennighoff. 3., völlig neu bearbeitete Auflage. Stuttgart/Weimar: J.B. Metzler, 2007. ISBN 978-3-476-01612-6. XVII, 845 S. Gero von Wilpert: Sachwörterbuch der Literatur. 8., verbesserte und erweiterte Auflage. Stuttgart: A. Kröner, 2001. ISBN 978-3-520-23108-6. IX, 925 S. Wolfgang Beutin, Klaus Ehlert, Wolfgang Emmerich u.a.: Deutsche Literaturgeschichte. Von den Anfängen bis zur Gegenwart. 7., erweiterte Auflage. Stuttgart/Weimar: J.B. Metzler 2008. ISBN 978-3-476-02247-9. XIII, 761 S.