Finansrapport

Kommunstyrelsen 2017-02-14 12, dnr KS/2017:6/04 Finansrapport 2016 12 31 Kommunens upplåning Långivare Utlåning till dotterbolag Låntagare Beteckning Beteckning Skuld 2016 12 31 Typ Skuld 2016 12 31 Aktuell Räntesats Slutdatum GAGNEFS TEKNIK AB Lån 906 5 000 000 2,0090% 2019 03 19 GAGNEFS TEKNIK AB Lån 907 65 796 318 2,0090% 2019 01 01 GAGNEFS TEKNIK AB Lån 908 2 000 000 2,0090% 2019 04 14 GAGNEFS TEKNIK AB Lån 909 1 400 000 2,0090% 2019 04 21 GAGNEFS TEKNIK AB Lån 910 3 000 000 2,0090% 2019 05 27 GAGNEFS TEKNIK AB Lån 911 6 000 000 2,0090% 2020 06 30 GAGNEFS TEKNIK AB Lån 912 5 000 000 2,0090% 2021 06 30 88 196 318 GAGNEFBOSTÄDER AB Lån 806 5 000 000 2,0090% 2020 06 30 GAGNEFBOSTÄDER AB Lån802 146 000 000 2,0090% 2017 06 30 GAGNEFBOSTÄDER AB Lån803 8 000 000 2,0090% 2018 04 09 GAGNEFBOSTÄDER AB Lån805 23 000 000 2,0090% 2018 09 30 182 000 000 Aktuell Räntesats Ursprunglig bindningstid år Kvarvarande räntebindning år Slutdatum Kommuninvest KI_62517 41 200 000 Fast 2,07% 3,8 0,1 2017 02 13 Kommuninvest KI_83417 10 000 000 Rörlig 0,09% 0,1 2017 02 13 Annan LeasingÄlvudden 34 430 148 Rörlig 2,65% 0,2 2017 04 30 Kommuninvest KI_60853 54 500 000 Fast 2,24% 5,0 1,0 2017 12 19 Kommuninvest KI_62516 41 200 000 Fast 2,22% 4,7 1,0 2017 12 19 Kommuninvest KI_69663 30 000 000 Fast 1,82% 4,0 1,4 2018 05 14 Kommuninvest KI_80485 41 000 000 Fast 0,20% 2,0 1,4 2018 05 31 Kommuninvest KI_69657 50 000 000 Fast 2,07% 4,9 2,3 2019 04 17 Kommuninvest KI_77498 45 000 000 Fast 0,62% 4,0 2,9 2019 11 12 Kommuninvest KI_73610 33 000 000 Fast 1,04% 5,0 3,2 2020 03 12 Kommuninvest KI_78633 41 000 000 Fast 1,05% 5,0 4,1 2021 02 08 Kommuninvest KI_78634 34 000 000 Fast 1,54% 6,6 5,6 2022 08 17 Kommuninvest KI_78112 31 000 000 Fast 1,78% 7,0 5,9 2022 12 01 Total/medel 486 330 148 1,58% 2,3 Vid årsskiftet hade dotterbolagen en skuld till kommunen på 270,2 mnkr. Kommunens nettoskuld uppgick till 216,1 mnkr. Finansrapport 2016 12 31 Sidan 1 av 3

Kommande upplåningsbehov Under 2017 ska en stor andel av skulden omsättas då lånen förfaller. Totalt ska finansiering för 181 mnkr omsättas. 35,2 mnkr avser leasingen på Älvudden som enligt plan ska lösas 2017 03 31. Utöver leasingen har vi låneförfall för två lån 2017 02 13 med 51,2 mnkr och för två lån 2017 12 19 med totalt 95,7 mnkr. Upplåningen kommer under året att påverkas av: Kvarstående betalningar investeringar Hedens skola och ridhus 11,3 mnkr Utlåning till Gagnefs Teknik AB 12,5 mnkr juni 2017 Kommunens placeringar Kommunen har i dag inga långsiktiga finansiella placeringar. Kommunens Finansnetto Finansnetto (tkr) Budget 2016 Finansiella intäkter Utfall 2016 12 31 Avvikelse Utdelningar aktier etc 200 1 327 1 127 Ränta på utlån koncernföretag 6 234 5 563 671 Övriga Ränteintäkter 289 162 127 summa finansiella intäkter 6 723 7 051 329 Finansiella kostnader Räntekostnader 8 196 7 918 278 Övriga finansiella kostnader 50 52 2 summa finansiella kostnader 8 246 7 970 276 Finansnetto 1 524 919 605 Räntenetto 1 674 2 193 520 Vid bokslutet 2016 12 13 hade kommunen ett finansnetto på 919 tkr, mot budgeterat 1 524 tkr, en positiv avvikelse med 605 tkr. Huvudorsaken till detta är att aktieutdelningarna varit bättre än budgeterat. Vi har fått två stora poster, dels utdelning från Dala Energi på 511 tkr, dels en utdelning från Kommuninvest på 816 tkr. Räntenettot, dvs skillnaden mellan kommunens utlåning och inlåning är sämre än budgeterat med 520 tkr. En del av orsaken finns i att bolagen har amorterat lån mot kommunen, medan kommunen ökat sin skuld under året. Dessutom tyder utfallet på att budget inte är tillräckligt bra utformat. Finansbudget är den del av budget som läggs först, redan i februari/mars året innan budgetåret. Räntenettot motsvarar en ränta på kommunens egen andel av långfristig skuld på 1,01% Finansrapport 2016 12 31 Sidan 2 av 3

Riskhantering i kommunens finansförvaltning I finansrapporten ska ingå en uppföljning av regelverket i kommunens finanspolicy samt Riktlinjer för riskhanteringen i Gagnefs kommuns finansförvaltning Ränterisker Räntebindning Gränsvärde % 2017 02 01 mindre än 1.0 år 10,00 40,00 37,29% mellan 1.0 år och 2.0 år 10,00 40,00 14,60% mellan 2.0 år och 3.0 år 10,00 40,00 19,53% mer än 3.0 år 10,00 40,00 28,58% Riktlinjerna fastställer att skuldandelen inom varje räntebindningskategori skall hållas inom ovan angivna gränsvärden. Avvikelser får förekomma under särskilda omständigheter. Finansförvaltningen bedömer att alla de krav för hantering av ränterisk som är uppställd i riktlinjerna är uppfyllda per 2016 12 31. Kapitaliseringsrisker Kapitalbindning Gränsvärde % 2017 02 01 mindre än 1.0 år 10,00 40,00 37,29% mellan 1.0 år och 2.0 år 10,00 40,00 14,60% mellan 2.0 år och 3.0 år 10,00 40,00 19,53% mer än 3.0 år 10,00 40,00 28,58% Riktlinjerna fastställer att skuldandelen inom varje kapitalbindningskategori skal hållas inom ovan angivna gränsvärden. Avvikelser får förekomma under särskilda omständigheter. Finansförvaltningen bedömer att alla de krav för hantering av ränterisk som är uppställd i riktlinjerna är uppfyllda per 2016 12 31. Likviditetsrisker och betalningsberedskap Kommunens koncernkonto hade under december ett minimisaldo på 9,0 mnkr den 2016 12 31. Vid det tillfället skedde löneutbetalning innan skatteinbetalningen. Då hade GBAB ett saldo på +9,9 mnkr medan kommunen hade ett negativt saldo om 18,9 mnkr. Kommunens likviditet styrktes en del av en extra utbetalning från Migrationsverket på 5,4 mnkr vid årsslutet. Likviditeten bedöms ligga inom de riktlinjer som kommunstyrelsen fastställt. Kommunen kommer att bli tvungen att styrka sin likviditet genom nyupplåning i början av 2017. Kommunens ekonomi har alltid stora likviditetspåfrestningar under mars/april då fakturan för pensionsavsättningarna till personalen samt gymnasiefakturorna ska betalas. Koncentrationsrisker Kommunens fördelning av lån bedöms ligga inom de ramar kommunens Finanspolicy föreskriver. Hanterings och organisationsrisker Riktlinjerna började gälla per 2016 12 31. Därför finns ingen period att rapportera om när det gäller hanterings och organisationsrisker. Sammanfattning Kommunens finansförvaltning bedöms per 2016 12 31 följa de av kommunstyrelsen fastställda riktlinjerna. Finansrapport 2016 12 31 Sidan 3 av 3

Fastställd av kommunstyrelsen 2016-12-12 226, dnr KS/2016:229/04 Riktlinjer för riskhanteringen i Gagnefs kommuns finansförvaltning Förslag KS 2016-12-12 Syfte Dessa riktlinjer kompletterar kommunens finanspolicy. I finanspolicyn föreskrivs att kommunstyrelsens ansvar inom finansorganisationen är: Att försäkra sig om att riskhanteringen inom Gagnef hanteras tillfredsställande. Att fastställa detaljerade riktlinjer för riskhanteringen i kommunens finansorganisation. Löpande följa upp finansförvaltningens resultat och riskhantering. Dessa riktlinjer har som syfte att svara upp mot de två första av punkterna genom en riskanalys och ett regelverk. Dessutom sätts ramen för uppföljningen av finansförvaltningen. Hantering av ränterisk Andelen rörliga lån i kommunkoncernens upplåning får inte överstiga 40 % av kommunkoncernens totala långfristiga upplåning Räntor får bindas dels genom upptagande av rörliga lån, dels genom swappar. Räntebindningstiden för koncernens lån ska spridas över en period som är minst 4 år. Följande gränsvärden för andel av total skuld ska finnas för räntebindningstiden för kommunens upplåning Räntebidningstid (år) Min skuld Andel % Max skuld andel % 0-1 10 40 1-2 10 40 2-3 10 40 >3 10 40 Avvikelser från ovanstående accepteras för perioder på intill två månader om det beror på att förfallodatum olika år överlappar varandra och avvikelsen antigen är övergående eller att det finns en dokumenterad plan att rätta till detta. För ingen av de definierade perioderna får andelen vid något tillfälle överstiga 50 %. Hantering av kapitaliseringsrisker Andelen rörliga lån utan kapitalbindningstid får inte överstiga 20 % av kommunkoncernens totala långfristiga upplåning Kapitalbindningstiden för koncernens lån ska spridas över en period som är minst 4 år. Följande gränsvärden ska finnas för kapitalbindningstid för kommunens upplåning Kapitalbindningstid (år) Min skuld Andel % Max skuld andel % 0-1 10 40 1-2 10 40 2-3 10 40 >3 10 40 Avvikelser från ovanstående accepteras för perioder på intill två månader om det beror på att förfallodatum olika år överlappar varandra och avvikelsen antigen är övergående eller att det finns en dokumenterad plan att rätta till detta. För ingen av de definierade perioderna får andelen vid något tillfälle överstiga 50 %.

Hantering av likviditetsrisker och betalningsberedskap Finansförvaltningen ska tillse att Gagnefs kommun har en betalningsberedskap genom tillgängliga likvida medel samt inflytande skattemedel. Tillgängliga likvida medel definieras som: o Kassa och bank o Ej utnyttjade kreditlöften (Checkkredit samt offerter på upplåning) o Finansiella tillgångar som kan omsättas inom tre bankdagar. Finansförvaltningen ska fortlöpande och minst en gång i månaden göra en likviditetsprognos för att bedöma kommunens betalningsberedskap Betalningsberedskapen ska motsvara minst 30 betalningsdagar. Det ska finnas en planering av betalningsberedskapen för 60 dagar som inkluderar planering av upplåning. Kommunen ska utöver denna betalningsberedskap ha en buffert i tillgängliga likvida medel och inflytande skattemedel på 15 miljoner kronor. Denna buffert kan under de månader då kommunens löneutbetalningar sker innan skattemedel betalas ut från skatteverket under några dagar få vara så låg som 5 miljoner kronor. Överlikviditet definieras som ett saldo på kassa och bank (kommunens koncernkonto) som överstiger 40 mnkr. Vid överlikviditet ska en utredning göras för att fastställa hur denna bäst hanteras. Hantering av koncentrationsrisker. Inga ytterligare föreskrifter utöver det som står i kommunens finanspolicy Hantering av hanterings- och organisationsrisker. Beslut om upplåning, omsättning av lån eller placering av medel ska bygga på utredningar där minst två tjänstemän deltar i processen. Delegationsbeslut fattas två i förening. Vilka som får delta i utredning och beslut framgår från kommunens delegationsordning. Utredningen och besluten ska dokumenteras i kommunens diarium Uppföljning av Finansförvaltningen Finansförvaltningen ska 3 gångar om året rapportera till kommunstyrelsen. Rapporten ska informera om kommunens upplåning och placeringar, samt innehålla en prognos för årets utfall för kommunens finansnetto. Rapporten ska även innehålla uppföljning av det regelverk som förskrivs genom kommunens finanspolicy och dessa riktlinjer. En gång per år, i samband med årsbokslutet, ska en avrapportering ske till kommunfullmäktige. Avsikten med detta är att säkerställa att finanspolicyn efterlevs, att de finansiella riskerna kontrolleras och att mäta finansnettots utveckling.

Riskanalys Finansförvaltningen Risktyp /Risk Faktorer som ökar risken Åtgärder Ränterisker Högre räntekostnader Kapitaliseringsrisker Svårt-/omöjligt att omsätta lån Lång räntebindning i stabil eller sjunkande räntemarknad Kort räntebindning i stigande räntemarknad Stora positioner omsätts vid samma tillfälle Finanskris/-instabilitet Krediter blir otillgängliga Kortsiktig upplåning Långsiktigt lånebehov finansieras med kortisktig upplåning Spridning i räntebindning Spridning i räntebindning Spridning i räntebindning Spridning i kaptitalbindning Regler om kapitalbindning Medlemskap i Kommuninvest Kommuninvest var tillgänglig för att finansiera kommunsektorn under hela finanskrisen 2008-2009. Riskbedömning S K V 3 3 9 4 4 16 4 4 16 2 5 10 4 3 12 Valutarisker Valutakurser ändras Stora positioner i utländsk valuta Begränsningar i upplåning- eller placering i utländsk valuta 2 5 10 Valutasäkring av större positioner i utländsk valuta 2 5 10 Likviditetsrisker Underlikviditet Kommunen saknar betalingsförmåga Låg grundlikviditet Dålig likviditetsplanering Finanskris/-instabilitet Krediter blir otillgängliga Oförutsedda händelser Omvärdshändelser eller beslut som medför snabbt ökat likvidbehov. Mål för betalningsberedskap Forlöpande likviditetsuppföljning och planering Spridning i Kaptitalbindning 2 5 10 Medlemskap i Kommuninvest 0 Mål för betalningsberedskap 1 5 5

Risktyp /Risk Faktorer som ökar risken Åtgärder Riskbedömning S K V Överlikviditet Placeringsberedskap Det ska finnas policies och regler för hur kommunen får placera överlikviditet 2 2 4 Hög grundlikviditet Mål för betalningsberedskap 4 2 8 Dålig likviditetsplanering Forlöpande likviditetsuppföljning och planering 5 2 10 Upplåning med lång kapitalbindning Koncentrationsrisker Exponering mot en eller få finansiella aktörer Hanterings-/organisationsrisker Kompetensrisk För låg kompetens hos tjänstemännen som hanterar Finansförvaltningen Investeringar genomförs ej och detta leder till överlikviditet Beslut eller händelser som tillför likviditet eller ger minskad likvidbehov Finanskris/-instabilitet Svaga åktörer får problem Placering hos aktörer med svag finansiell ställning Beslutsrisker Ensamt beslutande tjänsteman Tjänstemän fattar dåliga beslut som innebär ökade kostnader eller att andra risker ökar. Sannolikhet=S Konsekvens= K Värde= V Placeringsberedskap Placeringsberedskap Regler om exponering mot enskilda finansiella aktörer Regler om placeringsaktörers finansiella ställning 4 2 8 1 2 2 Splittrad organisation Finansiella beslut fattas på för många platser i organisationen Internbank All upplåning och medelsplacering hanteras centralt i koncernen på kommunens ekonomiavdelning 3 5 15 Byte av ansvariga tjänstemän Fler tjänstmän ska vara involverade i utredning och beslut om om upplåning och placeringar 3 5 15 Dokumenterade processer Det ska finnas dokumentation av hur processer för upplåning och placering fungerar. Tjänstemän förstår inte de instrument man använder Instrumentbegränsningar Begränsningar i vilken typ av finansiella instrument som får användas. Fler tjänstmän ska vara involverade i utredning och beslut om om upplåning och placeringar Svar dokumentation av beslut Dokumentationskrav Utrednings- och dokumentationskrav vid upplånings-, omsättnings- eller placeringsbeslut 5 3 15 är bedömt utifrån sannolikheten att problem/risk kan uppstå under närmaste året om ingen reglering finns. 5-gradig skala är bedömnd på en 5-gradig skala är lika med sannolikhet multiplicerad med konsekvens.