SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS EKHYDDAN-NYBRO-HEMSJÖ

SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS EKHYDDAN-NYBRO-HEMSJÖ Mars, 2016 SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS AV KRAFTLEDNINGSPROJEKT EKHYDDAN-NYBRO-HEMSJÖ Copyright Pöyry Sweden AB

Pöyry Sweden AB Box 24015 (Valhallavägen 211) 104 50 Stockholm Säte Stockholm Org.nr: 556850-0515 Tel 010-474 00 00 www.poyry.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Pöyry Sweden AB Sida 1 (38) 1 MSc Bakgrund Peter Svantesson... 3 2 MSc Sammanfattning Ludvig Lindström... 4 3 Ordlista... 5 4 FE Behovet 724 av ny kraftöverföring... 6 5 107 Urval 76 Stockholm av tekniska utformningar... 7 5.1 +46 Portalstolpe 10 474 00 00... (vx) 7 5.2 Epost: Julgransstolpe fornamn.efternamn@poyry.com... 7 5.3 www.poyry.se Markkabel... 10 5.4 Markkabel i befintlig ledningsgata... 10 5.5 Bild Parallellgång på framsidan: portalstolpar Fotograf David... Thyberg, 2016. Föreställer långfärdsskridskoåkare 11 5.5.1 på Bruksdammen Underhåll... sydväst om Forsmarks kärnkraftverk. 12 6 Analys av förutsättningar... 14 6.1 Markintrång... 14 6.1.1 Luftledning... 14 6.1.2 Markkabel... 14 6.1.3 Upprepade intrång... 15 6.2 Ersättningar... 15 6.2.1 Bestående skador... 15 6.2.2 Tillfälliga skador... 15 6.2.3 Ersättningsnormer... 16 6.2.4 Konsekvenser av ersättningssystemet... 17 6.3 Planförutsättningar... 17 6.3.1 Kommunal översiktsplan (öp) ej bindande... 17 6.3.2 Detaljplan (dp) bindande... 18 6.3.3 Områdesbestämmelser (ob) bindande... 18 6.3.4 Försvårande omständigheter... 18 6.4 Magnetfält... 19 6.5 Koldioxidavtryck... 20 6.6 Samhällsekonomiska värden... 21 6.6.1 Svenska kraftnäts kostnader... 21 6.6.2 Samhällsekonomiskt värde för skog... 23 6.6.3 Samlad bild av samhällsekonomiska värden... 24 7 Samrådet... 26 7.1 Svenska kraftnäts samrådsprocess... 26 7.2 Kommentarer till SvK:s samrådsprocess... 27 7.3 Samrådsredogörelser för Ekhyddan-Nybro-Hemsjö... 28 7.4 Beslut om betydande miljöpåverkan... 28 8 Bedömning av social påverkan... 30 8.1 Metoder för att bedöma social påverkan... 30 8.2 Rekommendationer för kraftledningsprojekt... 31 9 Diskussion... 33 10 Slutsatser... 36 11 Referenser... 38 Copyright Pöyry Sweden AB

Sida 1 (40) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund...3 2 Sammanfattning...4 3 Ordlista...5 4 Behovet av ny kraftöverföring...6 5 Urval av tekniska utformningar...7 5.1 Portalstolpe...7 5.2 Julgransstolpe...7 5.3 Markkabel...9 5.4 Markkabel i befintlig ledningsgata... 10 5.5 Parallellgång portalstolpar... 11 5.5.1 Underhåll... 13 6 Analys av förutsättningar... 14 6.1 Markintrång... 14 6.1.1 Luftledning... 14 6.1.2 Markkabel... 15 6.1.3 Upprepade intrång... 15 6.2 Ersättningar... 15 6.2.1 Bestående skador... 15 6.2.2 Tillfälliga skador... 16 6.2.3 Ersättningsnormer... 16 6.2.4 Konsekvenser av ersättningssystemet... 17 6.3 Planförutsättningar... 18 6.3.1 Kommunal översiktsplan... 18 6.3.2 Detaljplan... 18 6.3.3 Områdesbestämmelser... 18 6.3.4 Försvårande omständigheter... 19 6.4 Magnetfält... 19 6.5 Koldioxidavtryck... 20 6.6 Samhällsekonomiska värden... 21 6.6.1 Svenska kraftnäts kostnader... 22 6.6.2 Samhällsekonomiskt värde för skog... 24 6.6.3 Samlad bild av samhällsekonomiska värden... 26 7 Samrådet... 28 7.1 Svenska kraftnäts samrådsprocess... 28 7.2 Kommentarer till Svenska kraftnäts samrådsprocess... 30 7.3 Samrådsredogörelser för Ekhyddan-Nybro-Hemsjö... 30 7.4 Beslut om betydande miljöpåverkan... 31 8 Bedömning av social påverkan... 32 8.1 Metoder för att bedöma social påverkan... 32 8.2 Rekommendationer för kraftledningsprojekt... 33 9 Diskussion... 35 10 Slutsatser... 38 11 Referenser... 40

2 BILAGOR Bilaga 1 Social Baseline Study Bilaga 2 Carbon Footprint Report

3 1 BAKGRUND Två stora kraftledningsprojekt genomförs mellan Ekhyddan-Nybro och Nybro- Hemsjö. Stamnätsägaren Svenska kraftnät har föreslagit att dessa sträckor skall uppföras som luftledningar med 400 kv växelström. I projekten Ekhyddan-Nybro och Nybro- Hemsjö har flera berörda parter framfört kritik till Svenska kraftnät när det gäller framförallt val av överföringsteknik, ledningssträckning samt hur samråden har genomförts. Valet av luftledning har ifrågasatts och under samrådsmöten har markkabel lyfts fram som ett önskvärt alternativ. En intressegrupp bestående av representanter från länsstyrelserna i Kalmar, Figur 1 Ledningssträckning Ekhyddan-Hemsjö Kronoberg och Blekinge; kommunerna Oskarshamn, Mönsterås, Högsby, Nybro, Emmaboda, Tingsryd, Karlshamn, Ronneby och Olofström samt LRF och Södra Skogsägarna har gett Pöyry Sweden AB i uppdrag att analysera mänskliga och samhällsekonomiska värden inom ramen för ett kraftledningsprojekt och presentera förbättringsmöjligheter och förslag på förändringar. Pöyry är ett internationellt konsult- och ingenjörsföretag som betjänar kunder globalt inom energi- och industrisektorn. Pöyry levererar tjänster bland annat inom projektledning, ingenjörstjänster och miljörådgivning. Pöyrys fokussektorer är kraftgenerering, transmission och distribution, skogsindustrin, kemikalier och bioraffinaderi, gruv- och metall, transport och vatten. Pöyry har ett omfattande lokalt kontorsnät och sysselsätter ca 6000 experter globalt. Pöyry och Svenska kraftnät arbetar tillsammans i många projekt och däribland Ekhyddan- Nybro och Nybro-Hemsjö. Pöyrys uppdrag omfattar förprojektering och teknisk utredning av ny 400 kv-ledning från Ekhyddan till Hemsjö. Pöyry genomför bland annat preliminär stolpplacering av ledningen, byggbarhetsanalyser för inledningssträckningar till berörda stationer, magnetfältsberäkningar samt teknisk utredning av byggnation inom områden med restriktioner på grund av militär flygverksamhet. Denna samhällsekonomiska analys har genomförts med särskild hänsyn till att Pöyry även är involverad i projektet på uppdrag av Svenska kraftnät. Ingen personal på Pöyry som arbetar med Ekhyddan-Nybro-Hemsjö på uppdrag av Svenska kraftnät har bidragit till innehållet i denna analys. Pöyry i Finland har bidragit med analyser inom social konsekvensbedömning samt skogligt koldioxidavtryck. Pöyry är en av de ledande miljökonsulterna i Finland och har omfattande erfarenhet av olika typer av uppdrag inom energisektorn även internationellt. Pöyry har över 200 referensuppdrag inom social konsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivningar och har över 80 miljöexperter. Pöyry i Finland har gedigen erfarenhet inom området med flera kraftledningsrelaterade projekt i Finland under de senaste åren.

4 2 SAMMANFATTNING Detta är en övergripande samhällsekonomisk analys av kraftledningsprojekt i allmänhet och Svenska kraftnäts projekt Ekhyddan-Nybro och Nybro-Hemsjö i synnerhet. Syftet med analysen är att klarlägga förutsättningarna för byggnation av kraftledningar och redogöra för de samhällsekonomiska effekter en kraftledning medför. Vad är det samhällsekonomiska värdet för den yta som tas i anspråk under 50-100 års tid och vilken påverkan har kraftledningen i stort? Analysen behandlar bland annat: samrådsprocessen ersättningssystemens uppbyggnad/expropriationslagens praktiska tillämpning betydelse och omfattning av markintrång tekniska utformningar för elkraftöverföring samhällsekonomisk påverkan I det svenska stamnätet överförs majoriteten av energin i luftledningar. En luftledning kan designas och byggas på flera olika sätt och dess påverkan på omgivningen kan anpassas efter rådande förhållanden. T.ex. kan luftledningar konstrueras på ett sätt som minimerar markintrånget och tar hänsyn till boende, skogsbruk, kommunal verksamhet och lantbruk. Utformningen av en kraftledning styrs idag till stor del av tekniska förutsättningar. När en teknisk utformning har föreslagits påbörjas arbetet med att hitta en lämplig sträckning för aktuell utformning utifrån begränsningar i omgivningen. Att tidigt involvera berörda av kraftledningen i arbetet med val av stråk och korridorer är nödvändigt för att minimera risker med projektet och säkerställa effektivt genomförande. Valet av teknisk utformning sker idag helt utan inblandning av utomstående. Är det rimligt att även involvera boende och andra berörda i valet av teknisk utformning? Kan flera ledningskorridorer och tekniska utformningar hållas levande under hela projektets gång? Kan kompromisser mellan olika kraftledningsutformningar innebära mindre intrång, bibehållen leveranssäkerhet och större acceptans från berörda? Den ersättning som markägare, husägare och skogsägare idag erhåller för kraftledningsetableringar är låg jämfört med den ersättning som betalas ut vid vindkraft- och mobilmastetableringar. Kan intrångsersättningen anpassas eller kompletteras för att bättre motsvara den upplevda påverkan från kraftledningar? Analysen pekar på att ersättningssystemet behöver ses över där faktorer som årlig ersättning och högre värdering av mark och skog beaktas. Upprepade intrång på samma fastighet ger en större påverkan än intrången vart och ett för sig. Privata markägare drabbas extra hårt eftersom möjligheten att uppföra byggnader nära kraftledningen starkt begränsas eller helt omöjliggörs. Finns det ömsesidiga fördelar med att kommuner och ledningsägare har en närmare dialog angående de kommande årens kraftledningssatsningar? Idag finns myndighetsföreträdare som bevakar inverkan på miljö- och kulturvärden. Vem kan företräda, bevaka och säkerställa att även sociala värden ges tillräckligt utrymme?

5 3 ORDLISTA Bonitet Byggnadsfri zon Expropriationslagen Faslina HVAC HVDC Kantzon kv Ledningsgata Ledningsrätt Luftledning Magnetisk flödestäthet Markkabel MKB Sidoområde Skogsgata Stamnät Markens virkesproducerande förmåga i skogskubikmeter per hektar och år ( sk/ha). Område med minimibredd om ca 10 m från ledningens yttersta faslina samt ca 5 m från kabelschakt där inga byggnader får uppföras. Zonens syfte är att skydda kraftledningen. Lagstiftning som reglerar intrångsersättning. Strömbärande ledare för en av tre faser i ett trefassystem. Högspänd växelström. Högspänd likström. Område utanför skogsgatan där kantträd, s.k. "farliga" träd, kan avverkas. Se även "Sidoområde". Spänning mäts i enheten volt. 1 kv = 1000 volt. Område längs en ledning där vissa krav enligt starkströmsföreskrifterna måste uppfyllas. Utgörs i skogsmark av skogsgata plus kantzon/sidoområde. Rättighet att bygga och bibehålla ledning på berörda fastigheter för all framtid. Beslut fattas av lantmäteriet. Ledning för elkraft upphängd mellan kraftledningsstolpar. Storleken på det magnetiska fältet från en kraftledning vilken är beroende av strömstyrkan, avståndet till ledningen, faslinornas höjd och inbördes placering. Mäts i enheten Tesla. Ledning för elkraft som grävs ner i marken. Miljökonsekvensbeskrivning. En process och ett dokument som beskriver en verksamhets inverkan på människors hälsa och miljö. Område utanför skogsgatan där kantträd, s.k. "farliga" träd, kan avverkas. Se även "Kantzon". Område vid kraftledning där inga träd som kan utgöra fara för ledningen får finnas. Omfattar ledningar för 220 och 400 kv inklusive stationer samt utlandsförbindelser vilka förvaltas av Svenska kraftnät.

6 4 BEHOVET AV NY KRAFTÖVERFÖRING Behovet av ny kraftöverföring mellan Ekhyddan-Hemsjö beskrivs i samrådsredogörelser (Samrådsredogörelse Ekhyddan-Nybro, 2015) (Samrådsredogörelse Nybro-Hemsjö, 2015) från Svenska kraftnät och kan sammanfattas i följande huvudpunkter: Förbättrar överföringskapaciteten i regionen och ökar driftsäkerheten i stam- och regionnätet efter att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen tagits i drift Ingår i det internationella klustret NordBalt som ökar effekttransporten genom regionen med 700 MW Eliminerar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kv-nätet som kan överbelastas om befintliga 400 kv ledningar kopplas bort Minimerar risken för omfattande strömavbrott i området till följd av fel i 130 kv-nätet Eftersom ledningen Ekhyddan-Nybro-Hemsjö föreslås löpa principiellt parallellt med andra 400 kv ledningar i området kommer ledningarna att utgöra reserv för varandra om någon av ledningarna skulle kopplas från. Detta eliminerar även problemet med överlaster i 130 kvnätet på grund av fel i 400 kv-nätet. Vidare sägs i ovan nämnda samrådsredogörelser att beträffande effektflödena genom elöverföringssystemet så styrs dessa av var förbrukningen sker vilket i detta fall är söder om Oskarshamn. Samtliga kärnkraftreaktorer och planerad anslutning av vindkraft från Gotland är belägna norr om nu aktuella kraftöverföringar och en eventuell avveckling av dessa produktionskällor påverkar inte effektflödet genom projektområdet. I samrådsredogörelserna för respektive projekt från 2015-12-04 (avsnitt 3.4.2) framgår att den tekniska förstudien, som görs innan projekten startas officiellt, har tagit ställning till att ledningen skall byggas som en luftledning. Att detta ställningstagande skett innan samråd har påbörjats kan uppfattas som ett beslut som inte går att påverka vilket föranleder många synpunkter och även ifrågasättande av behovet av ledningarna. Under avsnitt 3.2.2 i samrådsredogörelserna rörande behovet av en ny ledning nämns att ledningen fungerar som automatisk reserv för övriga ledningar mellan elområde SE3 och SE4. Även detta kan skapa en osäkerhet kring behovet av ledningarna och väcka frågor om hur dessa i praktiken kommer att nyttjas under normaldrift. Det är således av stor vikt att så tidigt som möjligt inför starten av ledningsprojekt förklara behovet av förbindelsen på ett tydligt sätt och till en bred krets av intressenter samt till allmänheten.

7 5 URVAL AV TEKNISKA UTFORMNINGAR Det vanligaste sättet att överföra energi i det svenska stamnätet är med växelström via luftledningar. I projekten Ekhyddan-Nybro och Nybro-Hemsjö har Svenska kraftnät föreslagit att kraftledningen ska uppföras som luftledning med 400 kv växelström. Nedan presenteras exempel på tekniska utformningar för att överföra energi med växelström och/eller likström. Se kapitel 6 för närmare analys av utformningarna. 5.1 Portalstolpe I stamnätet på spänningsnivån 400 kv är portalstolpen den vanligast förekommande typen av kraftledningsstolpe. Portalstolpen är lämplig att använda där kraftledningar byggs i förhållandevis rät linje. När det krävs att kraftledningen byter riktning behövs andra typer av stolpar, som klarar större krafter i sidled. Figur 2 Portalstolpe med tillhörande zonbeskrivningar 5.2 Julgransstolpe Tornstolpen eller julgransstolpen som den också kallas (Figur 3) kan bland annat användas för sambyggnad av två olika ledningar med olika spänning, exempelvis 400 kv och 130 kv. I detta fall sätts 400 kv-ledningen på ena sidan av stolpen och 130 kv-ledningen på andra sidan av stolpen. I Svenska kraftnäts allmänna riktlinjer finns beskrivet att stamnätsledningar inte får sambyggas (Riktlinjer för luftledningar, 2012). Denna policy har dock inte alltid gällt utan tidigare så förekom det att två 400 kv-ledningar sambyggdes. Man kan fortfarande göra undantag från denna regel, till exempel då ledningar behöver gå parallellt in till stationer eller vid kanaliserande terräng där det är brist på utrymme. Sambyggnation av stamnätsledningar med regionnätsledningar får dock förekomma enligt Svenska kraftnäts riktlinjer. Julgransstolpen kan användas för att sambygga ledningar från olika ledningsägare på platser där markintrånget behöver minskas.

8 Figur 3 Julgransstolpe med tillhörande zonbeskrivningar Figur 4 visar exempel på sambyggnation i julgransstolpar i stamnätet av två 400 kvledningar. Parallellt med stamnätsledningarna går två stycken sambyggda 130 kv-ledningar. Figur 5 visar ett exempel på sambyggnation i julgransstolpar i regionnätet med ca 10 km 130 kv luftledningar tillhörande Vattenfall och E.on. Figur 4 Till höger sambyggnation av två stycken 400 kv-ledningar i Svenska kraftnäts nät på en delsträcka mellan Alvesta-Hemsjö. Till vänster sambyggnad av två stycken 130 kv-ledningar i E.on:s nät.

9 Figur 5 Sambyggnation av 130 kv luftledningar mellan Nässjö och Barkeryd, E.on och Vattenfall. 5.3 Markkabel Inom det svenska stamnätet på spänningsnivån 400 kv är det ovanligt med markkabelförläggning (ca 2 % av stamnätet). På regionnätsnivå 1 har användningen av markkabel ökat, men luftledningsutförande är fortfarande dominerande. Nyetablerade lokalnätsledningar 2 byggs idag till stor del som markkabel. Både växelström och likström kan överföras i markkablar, men endast likström kan överföras över långa sträckor utan nämnbara effektförluster. Exempel på användning av markkabel för växelström i Sverige är paraplyprojektet Stockholms Ström där flera ledningsägare byter ut befintliga luftledningar mot markkablar. Syftet med Stockholms Ström är främst att frigöra mark för exploatering. Exempel på projekt där man valt likströmsförbindelser är Svenska kraftnäts projekt Sydvästlänken och NordBalt. 1 30 kv-130 kv enligt den svenska ellagen. 2 Lägre spänning än 30 kv

10 I Sydvästlänken sker överföringen med både likström och växelström. Likströmsförbindelsen består av ca 60 km luftledning och ca 190 km markkabel. Växelströmsförbindelsen består av ca 180 km luftledning. Markkabeln i projektet NordBalt är en förlängning av den sjöförlagda likströmsförbindelsen mellan Sverige och Litauen. Ursprungligen var tanken att sjökablarna skulle ledas in i en terminalstation och likströmmen överföras i luftledning från Sandvik till Nybro. Svenska kraftnät gjorde en bedömning utifrån tekniska förutsättningar och påverkan på landskapsbild, bebyggelse och boendemiljö och valde att markförlägga likströmskabel från Sandvik till Nybro. Figur 6 Markkabel med tillhörande zonbeskrivningar (kablarna på bilden föreställer växelströmskablar) 5.4 Markkabel i befintlig ledningsgata För att minska markintrånget vid förläggning av markkabel kan samförläggning ske med befintliga luftledningar. T.ex. i Svenska kraftnäts projekt Sydvästlänken ligger de två systemen med likströmskablar på vissa sträckor i samma ledningsgata som luftledningar.

11 Figur 7 Samförläggning, Markkabel i befintlig ledningsgata 5.5 Parallellgång portalstolpar Riktlinjer för parallellgång av kraftledningar finns beskrivna av Svenska kraftnät (Parallellavstånd mellan parallella ledningar, 2010) och visar att avståndet mellan två 400 kv system måste vara minst 39 m (centrum till centrum). Avståndet mellan ledningarna är det minsta avstånd som krävs för att under alla omständigheter garantera respektive systems integritet. Parallellgång utnyttjas av olika anledningar, men tre situationer kan nämnas speciellt. När kraftledningar leds in i stationer finns tydliga begränsningar för hur och var ledningen ska samsas/anpassas med övriga kraftledningar. Kraven på inkopplingsriktning och stolpplacering gör att parallellgång är en av få möjliga lösningar nära stationer. Brist på byggbar mark kan innebära att parallellgång kan vara ett rimligt alternativ till två separata kraftledningar. Om den befintliga ledningen är byggd på den enda plats där intrång är acceptabelt kan den nya ledningen behöva byggas parallellt med den befintliga. Parallellgång med befintliga kraftledningar kan minska intrånget på obebyggd mark. Viktigt att tänka på är att parallellgång också innebär ett mindre markintrång än för två separata system. Detta beror på att den gemensamma skogsgatan är cirka 10 m smalare (enligt exempel i Figur 8) och att den gemensamma ledningsgatan har två sidoområden istället för fyra som de separata systemen skulle ha.

12 Figur 8 Parallellgång portalstolpar Figur 9 Parallellgång i Nässjö av bland annat 400 kv, 130 kv och 50 kv. Ledningsägare E.on, Vattenfall och Svenska kraftnät. I förgrunden ligger Sydvästlänkens markkabel parallellt med luftledningarna.

13 5.5.1 Underhåll Livslängden på en ledning eller kabel bestäms dels utifrån erfarenhet, dels med hjälp av matematiska modeller och dels utifrån antaganden baserade på så kallad påskyndad föråldring. Vid påskyndad föråldring utsätts material för större påfrestningar än vid normal användning, t.ex. högre temperatur och högre ström, och förväntas därigenom påvisa snarlika förändringar som naturlig föråldring ger. Både luftledningar och markkablar kan förenklat sägas bestå av två huvuddelar där luftledningar består av strömbärande ledare samt kraftledningsstolpar. En markkabel består av strömbärande ledare samt kabelskarvar. Livslängden på en kraftledning beror bland annat på tillverkningskvalitet, kvalitet på installationsarbete samt omfattning på tekniskt underhåll. Svenska kraftnät bedömer livslängden för en luftledning i stamnätet till ca 85 år. I dagsläget genomför Svenska kraftnät tester för att utreda den förväntade livslängden hos markförlagd likströmskabel. Hittills har inga slutsatser dragits i utredningen, men enligt Svenska kraftnät finns indikationer som pekar på cirka 45-50 års livslängd. För att garantera leveranssäkerhet och livslängd krävs underhåll på kraftledningar. Detta underhåll kan delas upp i skogligt underhåll och tekniskt underhåll. Enligt Svenska kraftnät kan kostnaderna för det skogliga och tekniska underhållet på 400 kvledningar endast presenteras generellt som ett genomsnitt för alla typer av luftledningar. Detta innebär att det inte går att särskilja kostnaderna för t.ex. kraftledningar byggda i parallellgång, sambyggnad med annan ledning eller om den är byggd som enskild ledning. Genomsnittlig kostnad för tekniskt och skogligt underhåll på 400 kv luftledningar 3 : Kostnad för skogligt underhåll: 5986 kr/km Kostnad för tekniskt underhåll: 3447 kr/km För markförlagd kabel i Sverige vid spänningen 400 kv finns idag ingen statistik för det tekniska och skogliga underhållet. Projekten NordBalt och Sydvästlänken kommer efterhand ge information om kostnaden för både tekniskt och skogligt underhåll på markförlagd kabel. Enligt slutsatserna i kapitel 6.6.1 blir det skogliga underhållet billigare och mindre omfattande för markkabel än för luftledning. 3 Rikard Persson, Svenska kraftnät, 2016-01-31

14 6 ANALYS AV FÖRUTSÄTTNINGAR Nedan presenteras de områden som analyserats inom respektive teknisk utformning. Områden som har analyserats: Markintrång Ersättningar Planförutsättningar Magnetfält Koldioxidavtryck Samhällsekonomiska värden 6.1 Markintrång Det markintrång som olika typer av ledningsutformning innebär kan översiktligt beskrivas enligt nedan. 6.1.1 Luftledning I skogsmark omfattas markintrånget av en ledningsgata som i sin tur består av en skogsgata samt sidoområden (se Figur 2). För att ledningen skall vara trädsäker krävs en skogsgata (ca 50 m bred för en 400 kv ledning med portalstolpar), som enligt nuvarande praxis har en fast bredd, vilken hålls fri från vegetation. Inom sidoområdena avverkas kantträd som kan falla på ledningen. Bredden på sidoområdena varierar (vanligen minst 10 m på varje sida) beroende på vilken typ av skog som finns (trädslag, ålder, bonitet etc.). I åkermark utgörs markintrånget av den yta som tas i anspråk av stolpar, stag och andra anordningar som utgör hinder för jordbruket. Generellt gäller att fastighetsägaren inte får fälla träd, spränga, gräva, ändra markanvändningen, uppföra byggnad eller annan anläggning, anordna upplag eller liknande, schakta eller på annat sätt ändra marknivån, så att ledningens säkerhet äventyras. Enligt reglerna i starkströmsföreskrifterna (vilka är avsedda att skydda ledningarna) finns restriktioner för byggnader, exempelvis ekonomibyggnader, friggebodar (ej bostadshus) vilka motsvaras av området under ledningen samt ett skyddsområde för ledningen utanför de yttersta faslinorna, en så kallad byggnadsfri zon. Skyddsområdet utanför de yttersta faslinorna är beroende av ledningens spänning och kan som mest vara 10 meter brett inom detaljplanelagt område. För en 400 kv ledning (portalstolpe i Figur 2) är den totala bredden på den byggnadsfria zonen ca 38 meter. Observera att den byggnadsfria zonen är till för att skydda ledningen vilken inte är densamma som den zon där magnetfältet överstiger 0,4 mikrotesla (ca 200 m bred, se Figur 2) som finns beskriven i kapitel 6.4. Zonen till följd av det förhöjda magnetfältsvärdet från luftledningen utgör ett markintrång såtillvida att inga bostadshus eller byggnader där människor varaktigt vistas får uppföras inom denna.

15 6.1.2 Markkabel I skogsmark utgörs markintrånget av en skogsgata som hålls fri från större buskar och träd. Under anläggningstiden fordras ett bredare område än skogsgatan för att en transportväg och ytor för uppläggning av schaktmassor skall kunna inrymmas. Markkablar i åkermark medför ingen begränsning i brukandet eftersom de förläggs på sådant djup att jordbruksmaskiner kan användas ovanför kablarna. Den byggnadsfria zonen för markkabel är huvudsakligen till för att skydda kablarna från yttre påverkan i form av exempelvis grävning, schaktning eller sprängning. Skyddsområdet sträcker sig vanligen ca 5 meter ut i sidled från kanten på kabelschaktet. 6.1.3 Upprepade intrång Vid upprepade intrång i skogsmark såsom parallellgång med befintliga ledningar eller vägar kan nya och utökade storm- och torkskador uppstå i den befintliga skogsgatans kanter. Placeringen av nya kraftledningsstolpar parallellt med befintliga stolpar i åkermark innebär utökat intrång oavsett om de placeras jämsides eller om avstånden mellan gamla och nya stolpplatser är olika och stolpplatserna hamnar i otakt (annan storlek på parallellgående ledning). I båda fall blir effekten att brukning av marken ytterligare försvåras. Upprepade ledningsintrång innebär ett utökat markanspråk vilket ytterligare begränsar möjligheterna att uppföra byggnader samt att bedriva verksamheter som kan äventyra ledningarnas säkerhet, ex. parkeringsplatser, virkesupplag etc. Upprepade intrång ersätts på samma sätt som vid det första intrångstillfället och någon ersättning för ytterligare skador till följd av det utökade intrånget, i form av exempelvis ökade storm- eller torkskador i den befintliga skogsgatan, regleras inte i expropriationslagen. 6.2 Ersättningar Svensk Energi har tagit fram en policy för markåtkomst (Policy - Markåtkomst, 2014) som man rekommenderar att medlemsföretagen använder. Delar av Svensk Energis policydokument finns i den översiktliga beskrivning som görs nedan av de skadetyper och ersättningsprinciper som förekommer i samband med intrång från kraftledningsbyggnation samt de normer som används vid beräkning av ersättningarnas storlek. 6.2.1 Bestående skador Den bestående skadan är det intrång som görs på fastigheten vilket engångsersätts för all framtid. Intrånget avser vanligen skogsgatans bredd för luftledningar eller markkablar, schaktbredden för markkablar i övrig mark eller stolparnas utbredning i åkermark. Intrång i tomtmark utgör också en bestående skada. Ersättningsprinciperna för kraftledningsintrång grundas på reglerna i Expropriationslagen. Ersättning betalas för fastighetens minskade marknadsvärde och för övrig skada. Övrig skada avser skada på fastighetsägarens ekonomi utöver det minskade marknadsvärdet. Ett

16 påslag om 25 procent tillkommer på ersättningen för det minskade marknadsvärdet. Något påslag på ersättningen för övrig skada görs inte. Därutöver betalas ersättning för så kallad företagsskada där fastighetens marknadsvärde minskar på grund av ledningens förekomst i sig och inte till följd av intrånget från markupplåtelsen. Påslag görs inte heller på denna typ av skada. 6.2.2 Tillfälliga skador Tillfälliga skador kan uppkomma före byggnation i samband med fältarbeten i form av stakning av ledningssträckning och markundersökningar för fundament m.m.. Under byggnation uppstår tillfälliga skador oftast vid anläggande av transportvägar och som körskador vid skogsavverkning eller i form av kör- eller grödskador på åkermark. Vid markkabelförläggning ersätts arbetsområden utanför ledningsgatan som tillfälliga skador. Skadorna ersätts vid skadetillfället. Under ledningens drifttid genomförs besiktningar av skogsgatan ungefär vart 8:e år. I samband med det skogliga underhållet tas även kantträd utanför skogsgatan vilka ersätts som tillfällig skada. För markkablar i skogsmark görs skogligt underhåll ca vart 6:e år. Kantträd tas inte ned vid skogsgator för markkablar. Ersättningar för tillfälliga skador regleras inte i expropriationslagen. Dessa skador ersätts särskilt (vid skadetillfället) och påslag om 25 procent görs ej. 6.2.3 Ersättningsnormer För att varje fastighetsägare skall behandlas likvärdigt ur ersättningssynpunkt och efter för ersättningen relevant omständighet kunna prövas i enlighet med expropriationslagens regler har särskilda ersättningsnormer tagits fram. Gällande normer för skogsmark är 2009 års skogsnorm och för jordbruksmark 1974 års åkernorm. Skogsmark För beräkning av ersättning vid intrång i skogsmark används 2009 års skogsnorm vilken är framtagen av Lantmäteriet. Normen är en uppdatering av 1950 års skogsnorm. Intrångsersättning för bestående skada (för all framtid) betalas för ett antal delposter där följande ersätts med ett påslag om 25 procent: Markvärde, förtidig avverkning, storm- och torkskador samt kantträd vid byggnation. För resterande delposter, kantträd vid ledningsunderhåll och fördyrad avverkning, vilka inte berättigar till intrångsersättning för bestående skada, görs inte ett påslag med 25 procent. Beträffande virket är träden som fälls fastighetsägarens egendom och skall ersättas separat. Om ledningsägaren köper träden görs ett påslag om 25 procent på trädens värde. Om fastighetsägaren avverkar själv betalas en ersättning med 25 procent av trädens värde. Tillfälliga skador som uppkommer i samband med eller till följd av anläggningsarbetena såsom körskador hanteras inte av skogsnormen och påslag med 25 procent görs inte på dessa ersättningar.

17 Jordbruksmark För beräkning av ersättning vid intrång i jordbruksmark används 1974 års åkernorm. För luftledningar med stolpar och stag i åker- och betesmark finns geografiskt anpassade tabeller där värdena uppräknas med Konsumentprisindex (KPI). Ett påslag om 25 procent skall göras på 66 procent av ersättningsbeloppet vilket utgör intrångsersättning för bestående skada. Resterande 34 procent utgör ersättning för övrig skada. För markkablar i jordbruksmark (åkermark, betsmark och impediment) betalas en ersättning med ett belopp per löpmeter schakt. På beloppet som uppräknas med KPI görs ett påslag med 25 procent. Tillfälliga skador i samband med eller till följd av anläggningsarbeten såsom gröd- och körskador ersätts separat utan påslag med 25 procent. Om arrendator till åkermarken finns ersätts arrendatorn för sin del av totalskadan, vanligtvis skada på växande gröda. Något påslag med 25 % görs inte på denna ersättning. Tomtmark Inga särskilda normer finns för beräkning av intrångsersättning i tomtmark utan särskild värdering fordras där hänsyn tas till de specifika förhållandena på platsen. Särskild ersättning vid överenskommelse Om överenskommelse kan träffas mellan ledningsägare och fastighetsägare beträffande intrångsersättningen betalas ett tillägg om 20 procent ut (dock högst 20 % (8860 kr, år 2016) av prisbasbeloppet som är 44 300 kr för år 2016). Detta gäller inte ersättning för virkesvärdet. Den lägsta ersättningen är 3 procent (1329 kr, år 2016) av prisbasbeloppet. 6.2.4 Konsekvenser av ersättningssystemet Ersättning för bestående skador ersätts med engångsbelopp för all framtid enligt reglerna i Expropriationslagen. Tillfälliga skador ersätts vid skadetillfället. Ersättning för markintrånget inom det område längs luftledningar (ca 200 m brett för 400 kv) som påverkas av magnetfält över 0,4 mikrotesla regleras heller inte i expropriationslagen. Restriktionen till följd av intrånget innebär att bostadshus eller byggnader där människor varaktigt vistas inte kan uppföras inom området. Om beviljade bygglov finns kan dock ersättning betalas för att dessa inte kan nyttjas. En jämförelse med exempelvis markintrång till följd av vindkraftetablering och mobilmaster är att årliga ersättningar utbetalas i dessa fall. Ersättningen regleras då genom det arrendeavtal som tecknas mellan vindparks-, respektive mastägaren och fastighetsägaren vilket inte styrs av reglerna i Expropriationslagen. Ersättningen för markintrång är dessutom högre för vindkraft- och mobilmastetableringar än för kraftledningsetableringar.

18 Frågorna om årliga ersättningar och vinstdelning för att bättre kompensera för intrång och produktionsbortfall på grund av kraftledningar har sedan lång tid tillbaka drivits av fastighetsägare och organisationer som företräder dem. 6.3 Planförutsättningar En viktig förutsättning för att så tidigt som möjligt få med nya ledningar och stationer i den fysiska planeringen inklusive de kommunala planerna är att elnätsägare informerar om sina planer till berörda länsstyrelser och kommuner. Denna analys omfattar inte någon utredning om hur länge planerna på nu aktuella ledningssträckor mellan Ekhyddan och Hemsjö varit kända för berörda länsstyrelser och kommuner eller om de diskuterats i den fysiska planeringen. Förutom den kommuntäckande översiktsplanen där den övergripande icke bindande planeringen görs finns även detaljplaner och områdesbestämmelser där planbestämmelserna är bindande. 6.3.1 Kommunal översiktsplan (öp) ej bindande Inför framtagande av förslag till översiktsplan är ett tidigt informationsutbyte mellan kommuner, länsstyrelser och elnätsföretag viktig för att klara ut förutsättningarna. Elnätsföretagen bör stämma av sina planer på nya ledningar och stationer mot samhällsplaneringen och hushållningen med naturresurser vilket innebär kontakter med både länsstyrelser och kommuner. Länsstyrelsen tar även fram annat underlag som stöd för översiktsplanearbetet. Kommunerna rekommenderas att i sin översiktliga planering beakta behovet av mark och vatten för nya och befintliga ledningar (Elnät i fysisk planering, 2014). För att kommunerna ska ha möjlighet att inkludera elnätsföretagens utbyggnadsplaner i sina översiktsplaner bör elnätsföretagen medverka under plansamrådet och utgöra remissinstanser under översiktsplanearbetet. 6.3.2 Detaljplan (dp) bindande Ledningar och stationer får inte strida mot gällande detaljplaner. Om syftet med planen inte motverkas finns dock möjlighet att göra en liten avvikelse från planen. Även under arbetet med framtagande av detaljplaner bör samtliga elnätsföretag som kan tänkas ha utbyggnadsplaner inom kommunen utgöra remissinstanser. Att göra ändringar av befintliga detaljplaner för att nya ledningar skall kunna byggas är ofta tids- och kostnadskrävande vilket medför att andra sträckningar eller utföranden måste studeras. En tidig kontakt med berörda kommuner för att klara ut vilka områden som är detaljplanelagda eller kan vara föremål för kommande detaljplaneläggning är därför viktig. 6.3.3 Områdesbestämmelser (ob) bindande Samma regler som för detaljplan gäller. Områdesbestämmelser används t.ex. för att reservera mark för ett viktigt allmänt ändamål såsom elledningar. Buffertzoner kan läggas ut runt elledningar och utökning av bygglovplikten kan göras runt elanläggningar.

19 6.3.4 Försvårande omständigheter Planeringsmöjligheter för bebyggelse och verksamheter (handel, parkeringsplatser, industriområden etc) begränsas av såväl luftledningar som markkablar. Hänsyn måste tas till såväl befintliga som planerade kraftledningskorridorer. Beträffande bebyggelse skall påverkan från elektromagnetiska fält beaktas. För 400 kv luftledningar är området som påverkas ca 200 m brett. Bebyggelse får inte heller förekomma ovanför markkablar om inte speciella åtgärder vidtas (tunnelförläggning etc.). En komplikation är att ledningsdragningar för VA, el, bredbandsfiber mm måste förlängas, med ökade kostnader som följd, om de planerade bebyggelse- eller verksamhetsområdena hamnar längre bort än planerat och på andra sidan av kraftledningskorridoren. Det finns idag inga ersättningsnormer som reglerar kompensation för förlust av byggbar mark om inte marken är detaljplanelagd eller om bygglov redan är beviljade på den aktuella marken. Om (framtida) ledningskorridorer tas med i översiktsplaneringen finns dock möjlighet att undvika konflikter med planerade ledningar. 6.4 Magnetfält Den forskning som gjorts för magnetfält runt kraftledningar har påvisat en något ökad risk för barnleukemi för boende invid kraftledningar. Det finns dock ingen forskning som funnit någon biologisk mekanism som kan förklara hur magnetfält skulle kunna orsaka leukemi. Detsamma gäller även så kallad elkänslighet som medför olika former av besvär för de personer som drabbas. Forskningen har inte kunnat påvisa några orsakssamband mellan dessa besvär och exponering för fälten från elektrisk utrustning. Referensvärden i form av rekommenderade maxvärden för allmänhetens exponering för magnetfält, som bygger på riktlinjer från EU, har funnits sedan år 2002. De utgör en femtiondel av de värden där negativa hälsorisker har konstaterats. Referensvärdet är 100 mikrotesla (Magnetfält och hälsorisker, 2009) för magnetfält i det svenska elsystemet där frekvensen är 50 Hz. Magnetfältet rakt under stamnätsledningar med spänningen 400 kv ligger på i storleksordningen 10-20 mikrotesla. Beträffande markförlagda kablar är magnetfältet som störst rakt ovanför kablarna och avklingar därefter snabbt i sidled. På ett avstånd om ca 10 meter från kablarnas centrum understiger magnetfältsvärdet 0,4 mikrotesla. Svenska kraftnät har utifrån en tolkning av fem svenska myndigheters rekommendationer antagit en policy där man vid planering av nya ledningar ska se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor vistas varaktigt. Det innebär bland annat att byggnader såsom bostäder, stall/ladugårdar, kontor m.m. inte får förekomma inom ett avstånd om ca 100 meter från en portalstolpe i standardutförande. Utbredningen av magnetfältet kan minskas om andra stolptyper, såsom kompaktstolpar med en annan placering av faslinorna, används. Inlösen av bostadshus erbjuds om inte avstånd kan hållas så att magnetfältsvärdet understiger 0,4 mikrotesla. Motsvarande erbjudande för andra typer av byggnader, såsom ekonomibyggnader i form av ladugårdar m.m. där människor varaktigt vistas, omnämns inte Svenska kraftnäts samrådsunderlag eller samrådsredogörelser för nu aktuella projekt.

20 Bild 1 Område (ca 200 m brett) med magnetfält över 0,4 mikrotesla I olika typer av informationsmaterial, samrådsunderlag samt i miljökonsekvensbeskrivningar används ofta jämförelser mellan magnetfält från kraftledningar och elapparater i hemmet. Detta kan upplevas som missvisande då exponeringen från elapparaterna är kortvarig till skillnad från kraftledningarna där exponeringen är långvarig. Att hitta källor som medför långvarig exponering är svårare men så kallade vagabonderande strömmar kan vara en sådan. Dessa strömmar kan förekomma i bostäder genom att strömmen i de vanliga elledningarna tar smitvägar på vägen tillbaks till elproducenten oftast genom vattenledningsrör och fjärrvärmesystem. Magnetfälten från vagabonderande strömmar är av samma storleksordning som de som kan uppmätas i bostäder nära kraftledningar (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Strålsäkerhetsmyndigheten betraktar årsmedelvärden upp till 0,2 mikrotesla i boendemiljö som normala. I stadsmiljöer förekommer värden upp till 0,4 mikrotesla längs trottoarer på grund av kabelnät och vagabonderande strömmar. På tåg och pendeltåg förekommer medelvärden mellan 2 och 27 mikrotesla. 6.5 Koldioxidavtryck När en kraftledning byggs avverkas skog för att anlägga skogsgatan. Skogsgatan skiljer sig i bredd beroende på kraftledningens utformning. I bilagan Carbon Footprint åskådliggörs hur koldioxidavtrycket skiljer sig mellan de olika exemplen på utformningar. Koldioxidavtrycket består av två delar: Utsläpp som uppstår vid avverkning och virkeshantering. Förlust av bruttoupptag av som uppstår på grund av att skog tas ur produktion. Skogsgatornas bredd vid luftledningsutformning är i koldioxidberäkningarna angivna utifrån antagandet att halva bredden av sidoområdena avverkas (20/2 = 10 m) inom några år.

21 Tannenbaum i OPT2 i Figur 10 är detsamma som julgransstolpe. OPT3 beskriver ett scenario där hälften av sträckan består av markförlagd kabel och den andra hälften av luftledning (likt Sydvästlänken). Då skogsgatan med markkabel är smalast visar också analysen att denna utformning ger minst koldioxidavtryck per km. För att avgöra hur stort det totala koldioxidavtrycket är för de tekniska utformningarna måste även data för tillverkning och installation inkluderas i beräkningarna. Analysen i Bilaga 2 inkluderar inte dessa delar. Figur 10 Utsläpp i samband med avverkning av kraftledningsgata. Utdrag från Bilaga 2. 6.6 Samhällsekonomiska värden Under samrådsprocessen för ett ledningsprojekt framförs ofta synpunkter från såväl myndigheter som kommuner och fastighetsägare på att en mer fullständig samhällsekonomisk analys bör redovisas. En sådan analys kan innefatta många olika parametrar och jämförelser göras mellan olika alternativ och tekniska utföranden. En aspekt som är viktig är den tidsperiod som jämförelsen avser vilken för kraftledningar är förhållandevis lång, minst 70 år för luftledningar. Även omloppstiden för skogsbruket brukar sättas till ca 70 år (i södra Sverige). Förutom de parametrar som tas med i den ekonomiska kalkylen hos ledningsägaren såsom kostnader för material (luftledning/markkabel/stationer) inklusive byggnation samt ersättningar till fastighetsägare finns andra parametrar att beakta i en samhällsekonomisk analys. Några av dessa är: - Förädlingsvärdet på skogen - Skogens koldioxidbindande förmåga

22 - Kostnader för skogligt underhåll - Hinder för markutnyttjande på grund av elektromagnetiska fält - Barriäreffekter - Landskapspåverkan 6.6.1 Svenska kraftnäts kostnader De grundläggande kostnadsparametrar för investeringen som redovisas i Svenska kraftnäts samrådsredogörelser för ledningarna Ekhyddan-Nybro-Hemsjö avser kostnaderna för två olika utföranden: 400 kv luftledning (växelström) och 400 kv markkabel (likström). Kostnadsposterna är lednings- respektive kabelmaterial inklusive entreprenader, mark och tillstånd samt stationsåtgärder. Det framgår inte av posten mark och tillstånd hur stor andel som avser intrångsersättning till fastighetsägare. Beträffande kostnaden för ersättning till fastighetsägare så kan förutsättningarna skilja sig åt rent geografiskt eftersom en markkabelsträckning normalt följer befintlig infrastruktur, såsom vägar och kraftledningar, och kabelsträckningen kan därigenom bli längre än för en luftledning. I Svenska kraftnäts kalkyl har ett antagande om en förlängning av markkabellängden med 15 % gjorts mot bakgrund av erfarenheterna från SydVästlänken och NordBalt. På sträckan Ekhyddan-Nybro-Hemsjö bedöms dock förutsättningarna som goda att till övervägande del förlägga en markkabel parallellt med befintliga kraftledningar. Möjligheterna att förlägga en markkabel parallellt med befintliga luftledningar är av utrymmesskäl bättre än för ytterligare en parallell luftledning. Markkabellängden för nu aktuell ledningssträcka bedöms därför inte överstiga längden på en ny luftledning (189 km) (Översiktskarta Ekhyddan-Nybro, 2015) (Översiktskarta Nybro-Hemsjö, 2015). Vid parallellgång med befintliga luftledningar minskar det nya skogsintrånget för portalstolpar med ca 10 meter för parallellgång med 400 kv respektive ca 20 meter för 130 kv. Den totala andelen parallellgång med andra ledningar på sträckan Ekhyddan-Nybro- Hemsjö uppskattas utifrån Svenska kraftnäts kartor och samrådsunderlag (januari 2015) till ca 150 km (av totalt 189 km). Om sambyggnation med befintliga ledningar sker i julgransstolpar kan det totala skogsintrånget minskas till ca 40 meter när den befintliga ledningen tas bort. Kostnaden för framtida tekniskt och skogligt underhåll tas inte med i Svenska kraftnäts kalkyl. Vid en samhällsekonomisk bedömning bör denna parameter finnas med åtminstone avseende de skogliga underhållskostnaderna som på grund av den betydligt smalare skogsgatan för markkabel kommer att skilja sig åt markant. Enligt uppgifter från Svenska kraftnät är den genomsnittliga kostnaden för skogligt ledningsunderhåll i stamnätet 5986 kr/km (se kapitel 5.5.1). Bredden på skötselområdet för en 400 kv luftledning med portalstolpar uppskattas, för en skogsgata om 50 meter samt sidoområden på 2 x 10 meter, till totalt 70 meter. Skogsgatan för en markkabel är ca 10 meter och några sidoområden finns inte eftersom kantträd inte behöver tas ned. Kostnaden för det skogliga underhållet för markkabel uppskattas härigenom bli ca 1/7 av kostnaden för en luftledning, ca 855 kr/km. Om markkabel förläggs parallellt med befintliga luftledningar inom befintlig skogsgata tillkommer dock ingen kostnad för skogligt underhåll.

23 Några kostnadsuppgifter rörande det tekniska underhållet för markkabel finns inte tillgängliga hos Svenska kraftnät på grund av att sådana uppgifter från motsvarande markkabelprojekt ännu inte dokumenterats. Nedanstående Tabell 1 visar uppskattade kostnader för skogligt underhåll samt engångsersättning till fastighetsägare avseende skogsintrång för följande tekniska utföranden: - Portalstolpe parallellt med befintliga 130 kv och 400 kv ledningar samt i ny sträckning där parallellgång ej är möjlig. - Julgransstolpe för sambyggnation med befintliga 130 kv och 400 kv ledningar samt portalstolpe i ny sträckning där sambyggnation ej är möjlig. - Markkabel parallellt med befintliga 130 kv och 400 kv ledningar i befintliga ledningsgator. Det tekniska utförandet där markkabel med spänningen 400 kv används på hela sträckan är förenat med tekniska komplikationer om växelströmsöverföring används. Om kabellängden överstiger ca 20 km behövs så kallade kompenseringsstationer för att korrigera dessa komplikationer. Däremot kan markkabel användas på vissa delsträckor och luftledning på resterande delar för att undvika komplikationerna. Ett sådant tekniskt utförande fordrar en fördjupad diskussion med berörda intressenter vid samråd för att kunna definiera hur fördelningen mellan dessa utföranden kan se ut. Några bedömningar av fördelningen mellan markkabel och luftledning görs därför inte i denna analys utan markkabelutförandet beskrivs som markkabel i sin helhet. Ett ytterligare skäl till att markkabel redovisas i sin helhet är att en överföring med likströmsteknik möjliggör markkabelutförande på hela sträckan. Några gemensamma förutsättningar för de olika utförandena i tabellen är att andelen skogsmark uppskattas till ca 65 % och att engångsersättningen för skogsintrång baseras på ett exempel med ett virkesförråd om 185 sk/ha och en medelålder på skogen om 63 år.

24 Tabell 1 Exempel: Svenska kraftnäts kostnader för projektet Ekhyddan-Hemsjö Skogligt underhåll (70 år) Engångsersättning till fastighetsägare (skogsintrång) Portalstolpe (Ca 150 km parallellgång med befintliga 130 kv resp. 400 kv ledningar samt ca 39 km ny sträckning) Julgransstolpe samt portalstolpe (Ca 150 km sambyggnation med befintliga 130 kv resp. 400 kv ledningar samt ca 39 km ny sträckning i portalstolpe) Markkabel (i befintliga ledningsgator, ca 189 km) 51,5 milj. kr 51,5 milj. kr Ingen tillkommande kostnad vid förläggning i befintliga skogsgator * 31,3 milj. kr 32,2 milj. kr 9,8 milj. kr Förutsättningar Ledningslängd parallellgång: 150 km Skogsgata: Breddning 30 m (parallellgång med 130 kv - 17 km, 33,1 ha) Breddning 40 m (parallellgång med 400 kv - 133 km, 345,8 ha) Sidoområde: 10 m Ledningslängd ny sträckning: 39 km Skogsgata: 50 m (12,7 ha) Sidoområden:10 + 10 m Ledningslängd sambyggnation: 150 km Skogsgata: 40 m (390 ha) Sidoområden: 10 + 10 m Ledningslängd ny sträckning: 39 km Skogsgata: 50 m (12,7 ha) Sidoområden: 10 + 10 m *) 7,4 milj. kr om ny skogsgata för markkabel tillkommer Ledningslängd: 189 km Skogsgata: 10 m (122,8 ha) 6.6.2 Samhällsekonomiskt värde för skog För att kunna jämföra de samhällsekonomiska värdena för parametrar relaterade till skog för olika tekniska utföranden har tillväxtvolymen som försvinner under omloppstiden 70 år beräknats. Avverkningsområdet för en luftledning med 50 meters skogsgata samt sidområden om ca 10 + 10 meter kan uppskattas till en total bredd på skogsgatan av 60 meter eftersom inte all skog avverkas i sidoområdena. Vid parallellgång med 130 kv ledningar görs en breddning av skogsgatan med ca 30 meter och för 400 kv med ca 40 meter. Ett sidoområde om ca 10 meter i båda fallen ger en totalbredd om ca 35 respektive 45 meter. I fallet med sambyggnation i julgransstolpar är skogsgatan ca 40 meter plus sidoområden på 10 + 10 meter vilket ger totalbredden ca 50 meter.

25 Tillväxtvolymen som uteblir under en tidsperiod på 70 år för respektive utförande: ä 70 å = den totala virkesvolym som försvinner. Andelen skogsmark för respektive ledningslängd uppskattas till ca 65 procent och medelboniteten (tillväxten) i denna del av landet är ca 9,3 skogskubikmeter per hektar. Utifrån detta värde kan ett förädlingsvärde på skogen räknas ut. Förädlingsvärdet är värdet av de tjänster och produkter som en bransch producerar när värdet av de tjänster, råvaror och halvfabrikat som används i produktionen räknats bort. I rapporten Ekonomisk beskrivning av konsekvenser i samband med ledningsintrång i skogsmark framtagen av Skogsstyrelsen och Energimarknadsinspektionen framgår att förädlingsvärdet av en hektar skogsmark är ca 6000 kr per hektar och år för nu aktuell del av Sverige (Ekonomisk beskrivning av konsekvenser i samband med ledningsintrång i skogsmark, 2009). Den totala virkesvolymen kan även användas för att räkna ut skogens koldioxidbindande förmåga. En skogskubikmeter binder i genomsnitt 1400 kg koldioxid under en omloppstid. Det genomsnittliga virkesförrådet är ca 185 sk per hektar. Beräkningar av utebliven tillväxtvolym, förädlingsvärde som bortfaller samt minskning av koldioxidupptag framgår av Tabell 2 nedan.

26 Tabell 2 Samhällsekonomiskt värde skog Utebliven tillväxtvolym under 70 år Förädlingsvärde som bortfaller under 70 år Minskning av koldioxidupptag (CO2) under 70 år Förutsättningar Portalstolpe (Ca 150 km parallellgång med befintliga 130 kv resp. 400 kv ledningar samt ca 39 km ny sträckning) Julgransstolpe samt portalstolpe (Ca 150 km sambyggnation med befintliga 130 kv resp. 400 kv ledningar samt ca 39 km ny sträckning i portalstolpe) Markkabel (i befintliga ledningsgator, ca 189 km) 288 000 sk 327 000 sk Ingen ytterligare avverkning vid förläggning i befintliga skogsgator * 186 miljoner kr 211 miljoner kr Inget förädlingsvärde bortfaller vid förläggning i befintliga skogsgator ** 115 000 ton 130 000 ton Ingen ytterligare minskning av koldioxidupptag vid förläggning i befintliga skogsgator *** Ledningslängd parallellgång: ca 150 km Skogsgata: Breddning 35 m (parallellgång med 130 kv - 17 km, 38,7 ha) Breddning 45 m (parallellgång med 400 kv - 133 km, 389 ha) Sidoområde:10 m Ledningslängd ny sträckning: ca 39 km Skogsgata: 60 m (15,2 ha) Sidoområden: 10 + 10 m Ledningslängd sambyggnation: ca 150 km Skogsgata: 50 m (487,5 ha) Sidoområden: 10 + 10 m Ledningslängd ny sträckning: ca 39 km Skogsgata: 60 m (15,2 ha) Sidoområden: 10 + 10 m Ledningslängd: 189 km Skogsgata: 10 m (122,8 ha) *) 79 900 sk om ny skogsgata för markkabel tillkommer **) 51,6 milj. kr bortfaller i förädlingsvärde om ny skogsgata för markkabel tillkommer ***) 32 000 ton i minskat koldioxidupptag om ny skogsgata för markkabel tillkommer 6.6.3 Samlad bild av samhällsekonomiska värden Vid en jämförelse av värdena för olika tekniska utföranden i ovanstående tabeller kan de samhällsekonomiska vinster som görs på grund av olika omfattningar på markanspråk visas.