Arbetsplan. för Leklustans förskola Vad kan Hållbar framtid bli, i ett utforskandet tillsammans med barnen?

Relevanta dokument
Arbetsplan för Mosjö förskola

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Arbetsplan för Mosjö förskola

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Arbetsplan 16/17 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Välkommen till Torps förskoleområde

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Arbetsplan 15/16 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan 2015/2016

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Verksamhetsplan. Järnboås förskola 2014/2015

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2016/2017

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Arbetsplan för förskolorna på Öster 1

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Arbetsplan - Mariebergs förskola

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

2.1 Normer och värden

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Senast ändrat

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Lokal arbetsplan för

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Verksamhetsplan Förskolan 2017

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Transkript:

Arbetsplan för Leklustans förskola 2016-2019 Vad kan Hållbar framtid bli, i ett utforskandet tillsammans med barnen?

Inledning Arbetsplanen för Leklustans förskola är ett resultat av vårt sätt att beskriva våra ställningstaganden och strävan för att nå de mål som styr vår verksamhet. Dessa mål beskrivs i de olika styrdokumenten som vår arbetsplan är den del av. Vi arbetar återkommande med att reflektera omkring vår verksamhet och värdera den utifrån de styrdokumenten. Det är en ständigt pågående process, där delaktigheten är viktig och central. Vi har enats om en gemensam syn på uppdraget och tagit ställning för ett arbetssätt samt olika verktyg som vi behöver för att kunna genomföra den verksamhet vi tillsammans vill bygga. Vi strävar efter en hållning där vi ständigt lär och utvecklas tillsammans genom att prova, leva och undersöka vår arbetsplan tillsammans med barn och familjer i vår verksamhet. Sid 2 2

Våra styrdokument Internationella styrdokument FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention och Agenda 21 Nationella styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Kommunala styrdokument Övergripande strategi och budget samt verksamhetsplan för barn och utbildning i Örebro kommun. Lokala styrdokument Lokal arbetsplan för Leklustans förskola, med verksamhetsmål för innevarande läsår samt Trygghetsplanen för Leklustans förskola Sid 3 3

Innehållsförteckning Inledning 2 Våra styrdokument 3 Innehållsförteckning 4 Vår syn på uppdraget 5-6 Vår vision 7 Vår barnsyn och kunskapssyn 8-9 Ekologi och hållbar framtid 10 Våra ställningstaganden och värden som stödjer vår vision 12-13 Varma relationer 12 Mångfald 12 Delaktighet 12 Utforskande 13 Jämställdhet 13 Viktiga förutsättningar som stödjer vår vision 14 Pedagogisk dokumentation 14 Projektinriktat/utforskande arbetssätt 15 Miljö och material 16 Tydlig och genomtänkt organisation 17 Det pedagogiska årshjulet 18 Trygghetsplanen är en del av helheten 19 Förskola hem 20 Förskola förskoleklass fritids skola 20 Verksamhetsmål för 2016-17 Bilaga 1 Sid 20

Vår syn på uppdraget Vårt uppdrag är att vara ett komplement till hemmet där omsorg, fostran och lärande går i varandra och bildar en helhet. Därmed är vårt samarbete med barn och familjer något viktigt som vi vill värna om. I vårt sätt att se på uppdraget vill vi lyfta fram vår syn på varje barns kompetens och som en viktig och jämbördig medlem av samhället. Vi väljer att se barn med stor kompetens, som utforskar och upptäcker sin omvärld med stöd av medforskande vuxna och barn fulla av frågor och ivriga att förstå som aktivt skapar kunskap och identitet tillsammans med andra som kan redan från början, bara vi vuxna ger möjligheter. Det här får konsekvenser för hur vi tänker omkring vår verksamhet och hur den kunskapssyn vi har kommer till uttryck i de dagliga aktiviteterna. Vi vuxna behöver därför vara aktivt nyfikna på barnen. Vi behöver försöka förstå vad barnen gör, hur de tänker, vilka frågor de har och genom detta utmana barnen vidare. Sid 5 5

Sid 6

Vår vision Vår förskola är en plats där små och stora människor får möjlighet att utvecklas genom att, utforskande och nyfikenhet, fakta och fantasi, glädje och gemenskap, alltid är närvarande! Barn föds in i ett samhälle som idag bygger mycket på att man samspelar och kommunicerar med andra och genom det utbyter och utvecklar nya kompetenser. Det är även i mötet med andra vi blir till, alltså skapar vår identitet och lär nytt. Därför ser vi att det är viktigt att vi ger barn möjligheten att få goda erfarenheter av samspel med andra, där möten är lustfyllda, meningsfulla och där man får använda sin fantasi och kreativitet. I ett globalt perspektiv vill vi ge barnen redskap för en hållbar framtid med omsorg om både människor och miljö. Möjligheterna ges till barnen genom hur vi pedagoger skapar goda möten och tid för ett undersökande av ekologiska samband och relationer. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle. Lpfö 98 Sid 7 7

Vår barnsyn och kunskapssyn Vår barnsyn innebär att vi utgår från att barn är kompetenta med stora potentialer och oändliga möjligheter att lära och utvecklas, om de ges de rätta förutsättningarna och möjligheterna. Barn är fulla av frågor och ivriga att förstå sin omvärld. De upptäcker och utforskar ständigt saker i sin närhet och skapar kunskap och identitet i aktivt möte med andra barn och medforskande vuxna. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap del i utveckling och lärande. Förskolan kommer till uttryck i olika former såsom ska ge barnen stöd i att utveckla en fakta, förståelse, färdighet och positiv uppfattning om sig själva som förtrogenhet som förutsätter och lärande och skapande individer. Lpfö 98 samspelar med varandra. Lpfö 98 Sid 8 I vår kunskapssyn finns det inga sanningar, allt kan ses från olika perspektiv och prövas igen. Kunskap är oändlig, tar aldrig slut och blir aldrig färdig. Barn lär genom att få försöka, undersöka, förundras, fantisera, uppleva och få dra slutsatser, själva och tillsammans med andra. Alla människor har olika sätt att lära och bearbetar intryck. Genom ett rikt språk, med möjlighet till olika uttryckssätt, ger vi alla barn möjlighet att utvecklas. 8

Barn lär genom att försöka, undersöka, förundras, fantisera, uppleva och få dra slutsatser, själva och tillsammans med andra.

Ekologi och hållbar framtid Läroplanen i förskolan lyfter fram vikten av att ge barnen större möjligheter att arbeta med naturvetenskap och teknik som en del av att utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Förskolan ska sträva efter att vara en plats där barn får utforska och utveckla sin förståelse för naturvetenskap, sitt kunnande om växter, djur, enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. För att detta ska bli möjligt har vi på vår förskola bestämt oss för att tillsammans med barnen intressera oss för naturvetenskap och ekologi för en hållbar framtid. Genom att konkret inom olika projekt, lägga stor vikt vid att undersöka ekologiska samband och relationer, vill vi ge barnen möjlighet att förstå, ta ansvar för och visa omsorg om vår natur och miljö. Ekologi handlar om människans och naturens ömsesidiga beroende. Genom att arbeta med lärande för en hållbar framtid handlar det också om att arbeta med förskolans värden och omsorg om både människor och natur. Förskolans viktigaste uppgift är att bidra till HOPP om en hållbar framtid. Vi är alla en del av problemet och kan alla vara en del av lösningen. Mattias Klum Återbruk är ett sätt att använda olika material flera gånger och ett sätt att arbeta med kreativa processer där vi samtidigt tar ett ansvar för hur vi kan undvika att belasta vår natur med att slänga det som kan användas mer. Inom forskningen lyfts kreativitet fram som en avgörande faktor för att lösa vår gemensamma framtid ur det ekologiska perspektivet. Därför kommer återbruk att vara en viktig del i vårt arbete för en hållbar framtid. Giftfri förskola är ett projekt som innebär att reducera giftiga ämnen i allt material i förskolan. För oss ingår det som en självklar del i den helhet vi eftersträvar. Genom att använda Örebro kommuns inköpsportal säkerställer vi att varor och produkter till förskolans verksamhet är granskade och giftfria i så lång utsträckning som möjligt. Vi följer både en egen och en kommunövergripande plan för giftbantning i förskolans miljö och materialval. Ekologisk och klimatsmart mat på våra förskolor och att minska matsvinn, har vi arbetat med under flera år. Genom ett långsiktigt arbete för en hållbar framtid vill vi knyta ihop flera delar till en förenande helhet. Imorgon är idag. Framtiden är nu Okänd Sid 10

Sortera Sid 11

Ställningstaganden som stödjer vår vision Våra gemensamma värden är Varma relationer Alla, barn och vuxna ska få känna sig välkomna till vår förskola. Grunden för en positiv identitetsutveckling är att få uppleva att man är del av ett sammanhang och betyder något för andra. Det goda mötet och samspelet mellan barnen och mellan barn och vuxna har därför ett stort värde. Förskolan ska vara en plats där goda möten sker genom samtal, att bli lyssnad till och att lyssna till andra samt få erfara att andras tankar föder nya tankar. Vi behöver varandra för att växa och utvecklas. Tillit är en del av varma relationer och är viktigt för att hålla ihop t.ex samhällen och organisationer. Tillit handlar om att vi tror gott om både oss själva och andra, vilket är en utmaning i mötet med andra. Mångfald För oss innefattar begreppet mångfald ett ställningstagande för värden som likhet, olikhet, skillnad, subjektivitet och allas lika värde oberoende av kön, etnisk tillhörighet, social bakgrund, religion, olika familjebildningar eller funktionshinder. Vi vill skapa en verksamhet för alla. Det innebär bland annat att ge alla likvärdiga villkor och förutsättningar för att utforska, upptäcka, prova och utveckla hela sin potential. Genom att låta barnen mötas på olika sätt och i olika sammanhang, skapar vi möjligheter för barnen att sätt ord på sina tankar och idéer, lyssna och förstå att det finns andra sätt att tänka, andra sätt att göra, olika klokskap, olika förmågor och sätt att lära. Genom förståelse kan vi visa respekt för allas olikhet. Mångfald ska vara synlig i miljön, där barnen får möjlighet att konkret få uppleva att saker och ting är olika. Olikheten i tingen kan hjälpa barnen att även se mångfald och olikhet hos varandra. Sid 12

Delaktighet Delaktighet är en förutsättning för att utveckla verksamheten för både barn, pedagoger och föräldrar. Vi behöver skapa möjligheter för inflytande men det kräver också ett gemensamt och individuellt ansvar för verksamheten. Genom delaktighet skapas motivation och ett personligt engagemang. Genom att ges möjlighet att bli delaktig måste var och en formulera sig, argumentera och förhandla. Det ger erfarenheter och förmågor som är nödvändiga i demokratiska processer. Genom att leva demokrati i vardagen, fostras samhällsmedborgare för morgondagen. Utforskande I förskolan, som alla andra platser i samhället, samspelar vi med den samtid och värld vi lever i. Olika synsätt värden och företeelser talar till oss genom olika möten med omvärlden och är viktiga att få undersöka. Också den pedagogiska miljön, materialet och organisationen samspelar med barnets lärande och utveckling som människa. Vi vill erbjuda en verksamhet som ger rika möjligheter till kreativitet, där material och miljö, inne och ute, inbjuder till olika lösningar och idéer. I en innehållsrik pedagogisk miljö kan barnens utforskande bli kreativt. Vi tror att människan har lust att lära och redan som liten har man rätt till lustfyllt, meningsfullt och innehållsrikt lärande. Sid 13

Viktiga förutsättningar och organisation som stödjer vår vision Kan vi, genom att komma överens om ett arbetssätt, stödja att ett visst förhållningssätt utvecklas? Kan vi genom att söka ett visst förhållningssätt, utveckla ett särskilt arbetssätt? Per Bernemyr Pedagogik och organisation hänger ihop och är förutsättningar för varandra. Vi måste skapa förutsättningar och göra olika val för att kunna stå för den syn på barnen och lärande som vi har sagt att vi är överens om. Det innebär att vi måste organisera ett arbetssätt, miljö och material, ett lyssnande och seende för att kunna leva våra ställningstaganden. Pedagogisk dokumentation Är ett av våra viktigaste verktyg där observation, dokumentation och reflektion ingår. Vi är nyfikna och har ett seriöst intresse att bättre förstå och lära känna barnen. Genom observation och dokumentation försöker vi visa vilken kompetens varje enskilt barn har, men också den kompetens som en grupp barn tillsammans skapar. Genom dokumentationen kan vi också få fatt i barnens nyfikenhet och fascination likväl som deras förändrade kunnande över tid. Dokumentationen är också en hjälp för barnen att diskutera och reflektera över vad de har gjort och få syn på sitt eget och kamraternas lärande. Observationen och dokumentationen är ett arbetsmaterial för pedagogerna att reflektera omkring och lära av. Genom att dela sina egna observationer och tankar med kollegor, ökar vi förståelsen för barnens vardag och göranden. Därmed kan vi också ta tillvara och lägga till, i barnens sammanhang för att utmana dem i ett förändrat kunnande. Som observationsverktyg använder vi oss av digitalkamera, anteckningar, videofilmer, barnens bilder m.m Sid 14

Ett utforskande/projekterande arbetssätt Arbetssättet innebär att vi ger barnen möjlighet att under en längre tid tränga djupare in i något och verkligen relatera till fenomen, begrepp, ting m.m. När vi vuxna aktivt lyssna på barnens frågor och hur de skapar teorier omkring det de erfar, kan vi också utmana dem vidare utifrån det. Genom ett projekterande arbetssätt får barnen möjlighet att arbeta i mindre grupper där både individers olika förmågor kan bli synliga och tas tillvara och där barnens samtal med varandra får ett stort utrymme. Det blir i den meningen, ett arbetssätt med stor tonvikt vid språk och kommunikation. Även matematiska begrepp och förståelse blir ett konkret del i de olika projektens sammanhang och meningsskapande. Att få möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt t.ex genom bild, musik, dans, skapande ger alla barn både tillgång till ett rikt språk och en djupare förståelse. När barnen och de vuxna möts kring ett gemensamt innehåll som bygger på gruppens egna intressen och frågor, skapas de meningsfulla sammanhang som i sin tur har betydelse för både det egna kunnandet och gemenskapen i gruppen. Sid 15

Miljö och material Den pedagogiska miljön, inne och ute, är ett sätt att synliggöra och stärka våra valda värden och vår barn- och kunskapssyn. Vi vill att vår miljö ska vara välkomnande, inspirerande och ge förutsättningar för delaktighet. Där ska finnas möjlighet för det egna undersökandet. Möjligheter att i eperimenterandet, leken och fantasin möta andra barn och vuxna i ett utbyte. Vi vill att vår förskola ska vara en plats för goda möten av olika slag mellan barnbarn, barn-vuxna, barn-material och vuxna-vuxna. Vi har valt att organisera oss i grupper där barnen är nära varandra i ålder och där skapa miljöer som gör det möjligt för oss att utmana barnen med material anpassat för deras förutsättningar och behov, vilket stärker deras delaktighet. Genom att erbjuda ett mer flexibelt, kreativt och ofärdigt material, kan barnens egen fantasi och kreativitet få större utrymme. Vi tror också att det ger både flickor och pojkar ett större personligt utrymme till lek och skapande, med mindre inverkan av val utifrån kön. Sid 16

Tydlig och genomtänkt organisation Ett viktigt verktyg för att möjliggöra våra mål och strävanden, är en tydlig och genomtänkt organisation. Den är viktig för att skapa lugn, arbetsro och möjlighet till meningsfull fördjupning för barn och pedagoger, i mindre och större sammanhang. Vi har en organisation för dagen, veckan, terminen och året. Dagen på varje avdelning har en struktur för lek och aktiviteter i mindre och större grupper. Där görs barnen delaktiga i den dagliga planeringen och i gemensamma rutiner som t.ex dukning, städning, utflykter, projektgrupper m.m. Varje vecka har alla pedagoger en timmes tid för reflektion omkring observationer och dokumentationer, tillsammans med sina kollegor på avdelningen. Då kan pedagogerna tillsammans hitta utmaningar för barnen i ett fortsatt utforskande eller synliggöra ett förändrat kunnande för enskilda barn eller grupper av barn. En gång i månaden genomförs nätverksträffar med representanter från varje avdelning. Dessa syftar till att att organisera för ett kollegialt lärande och en form av intern kompetensutveckling. Varje månad har vi dessutom arbetsplatsträffar och kvällskonferenser med ett pedagogiskt innehåll. Där diskuterar och relaterar vi ständigt till våra mål och värden som vi styr vårt arbete mot. Sid 17

Pedagogiska året I vår strävan att skapa en tydlig och genomtänkt organisation för hela förskolan, har vi också skapat en bild och struktur för hela läsåret. Det pedagogiska året är ett stöd för verksamhetsstyrning, uppföljning och utvärdering under året. Genom den tydliga strukturen får vi också möjlighet till en återkommande fördjupning av vår egen förståelse och kunskap inom vissa fokusområden. Detta sker då vid samma tidpunkt för alla på förskolan och möjliggör därmed en gemensam reflektion och erfarenhetsutbyte. Uppföljning görs därmed återkommande och med viss kontinuitet, utifrån dessa fokusområden. Den uppföljningen är då färsk och kan även vid behov, åtgärdas innan kvalitetsrapporten skrivs. Utifrån den här tydligheten har vi skapat en organisation som är synlig och därmed möjliggör allas delaktighet. Sid 18

Trygghet och likabehandling är inte del av helheten, utan ÄR helheten! Likabehandlingsplan och trygghetsplanen är dokument vi enligt skollag och diskrimineringslagen, måste ha. Hos oss finns de levande i hela verksamheten, genom vårt arbetssätt och genom att eftersträva att leva de värden vi tagit ställning för. Vi utgår från allas styrkor och kompetenser istället för att söka efter brister och vårt ansvar är att göra tydligt för alla, barn och vuxna, att allas tankar och teorier behövs för att skapa ny kunskap och utveckla vår förskola. Det viktiga är inte vilket kön, etnisk tillhörighet, religion, social bakgrund individen har, utan istället vill vi lägga fokus på hur vi tar tillvara allas styrkor och erfarenheter i vår verksamhet. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Läroplanen för förskolan ICDP-vägledande samspel Är ett program som all verksamhet inom förskola och skola i Örebro kommun, arbetar utifrån. Med det som stöd strävar vi efter att skapa goda relationer, ett positivt sätt att reglera och sätta gränser samt utöka och vidga våra perspektiv. Genom detta förhållningssätt finns en röd tråd genom våra verksamheter för barn och unga och där man som både barn och vuxen, kan känna igen sig. Genom återkommande kompetensutveckling får alla pedagoger tillgång till Vägledande samspel som ett förhållningssätt. Sid 19

Förskola och hem Föräldrarna är huvudpersonerna i sina barns liv och har huvudansvaret för sina barns omsorg, fostran och lärande. Därför har alla föräldrar rätt att få veta hur förskolan arbetar och vad deras barn är med om på förskolan. Genom en genomtänkt introduktion, kommunikation genom daglig kontakt, via Unikum och olika gemensamma aktiviteter strävar vi efter en nära kontakt med barnens familjer. Förskolan är ett komplement till hemmet där barnen tillsammans med andra barn får möjlighet att lära och utvecklas. Förskola-förskoleklass-fritidshem skola Förskolan är idag en del av skolväsendet i Sverige. Vi har ett gemensamt uppdrag tillsammans med skolan att ge varje barn goda förutsättningar att lyckas i sitt lärande, utveckling och syn på sin egen förmåga och möjligheter. För att lyckas i det uppdraget behöver vi ha ett gott samarbete och en god samsyn omkring våra uppdrag, styrdokument och arbetssätt. Sid 20

Verksamhetsmål för 2016-17 Leklustans förskola MÅL UTIFRÅN LÄROPLANSUPPDRAGET samt SPRÅK- OCH MATEMATIKUTVECKLING (se utförlig beskrivning i vår arbetsplan om hur vi i ett sammanhang ständigt arbetar med språk och matematik i ett projekterande) Alla avdelningar har arbetat projekterande med utgångspunkt i lärande för en hållbar framtid. Vi har haft minst ett pedagogiskt kafé med erfarenhetsutbyte kring dokumentationer från de olika projekten. All ny personal har via nätverk fått introduktion kring ett utforskande arbetssätt/projekterande, pedagogisk dokumentation och individuell dokumentation samt miljöns betydelse. Personal har deltagit i kompetensutveckling kring arbete med det digitala språket. Vi har inspirerat och motiverat föräldrar till ett ökat användande av unikum. LIKVÄRDIG FÖRSKOLA Utifrån föreläsningen på studiedagen v. 44 har vi relaterat till och granskat vår egen verksamhet under arbetsperiod 2. Vi har granskat vår verksamhet utifrån riktlinjerna för kostnadsfri förskola och tagit fram nödvändiga åtgärder och strategier. Brukarenkätens resultat har följts upp och till vissa delar analyserats tillsammans med föräldrar. HÅLLBAR UTVECKLING Vi mäter matsvinn 2 gånger/år. Vi deltar i ett nätverk för förskolor som arbetar med Hållbar framtid via Reggio Emilia institutet. Vi byter ut alla madrasser för vila mot giftfria. I övrigt, se vår arbetsplan under rubriken Hållbar framtid