Regional tillväxt - kan det va nåt? och vad kan vi göra åt det? Landstingets regionala uppdrag Norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt Seminarium för s landsting, 2007-12-19 Peter Kempinsky Christina Johannesson FBA Det nya Norrbotten - en förutsättning för välfärd och tillväxt i Europa Vilka är de största utmaningarna med visionen? Vad är poängen med tillväxt? Ej förvärvsarbetande (barn, äldre) Lokal offentlig service Lokal kommersiell service Verksamheter med marknad utanför regionen Vad säger den nationella politiken? Målet för den regionala tillväxtpolitiken ska vara utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft (Budgetprop. 2008, Utgiftsområde 19, s. 15) Att stärka den regionala konkurrenskraften handlar om att skapa möjligheter för kvinnor, män och företag att ta tillvara och utveckla sina egna samt sin lokala och regionala miljös unika förutsättningar. (Maud Olofsson i En nationell strategi för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 - en sammanfattning, s 5) Från regional fördelningspolitik till regional tillväxtpolitik Utveckling för tillväxt ej nationell fördelning av resurser Fokus på internationell konkurrenskraft Inget nollsummespel utan dynamiskt system från vinnare och förlorare till win-win Begränsade resurser (regionalt och nationellt) för att klara offentliga åtaganden Utgå från regionens styrkor & svagheter intern mobilisering Gränsöverskridande förutsättning för tillväxt Funktionella samband ej administrativ indelning
7 viktiga faktorer för regional tillväxt Stadssystem av medelstora städer som har 40-150 000 inv God tillgång till välutbildad arbetskraft God tillgänglighet till större marknader och städer Omfattningen av FoU och annan kreativ verksamhet En institutionell infrastruktur som stödjer lokala utvecklingsstrategier Ett positivt socialt klimat och en lokal miljö som främjar samarbete, entreprenörskap och nyföretagande En gynnsam näringsstruktur, många små och medelstora företag istället för dominans av några få storföretag Vad säger forskningen? Dynamiska kluster skapar utveckling (Michael Porter) Triple helix-samverkan framgångsrecept för regionala innovationssystem (Henry Eskowitz) Socialt kapital skapar ett gynnsamt utvecklingsklimat (Robert Putnam) Mångfald och tolerans attraherar den den kreativa klassen som väljer vinnarregionerna (Richard Florida) Framgång förutsätter interaktivt lärande Fokus på samverkan och samhandling, täthet och mångfald, hårda och mjuka aspekter Regionalt tillväxtarbete Ingenting kommer från ingenting - tillväxten drivs av förmågan att utveckla (förnyelse och innovation) de tillgångar man har i regionen Från naturgivna fördelar och konkurrensfördelar till samverkansfördelar Synvändans betydelse - omformulera förutsättningarna: Ligger ni i Europas utkant eller i Europas mest dynamiska tillväxtregion - och vad skall synvändan få för konsekvenser? Vad innebär en sådan synvända - vad krävs för att realisera den? Landstingets regionala uppdrag Förutsättningar för visionen är en region med: Attraktiva livsmiljöer Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet Ett tydligt politiskt ledarskap
Landstingets regionala uppdrag Vad formar attraktivitet? Förutsättningar för visionen är en region med: Attraktiva livsmiljöer Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet Ett tydligt politiskt ledarskap Infrastruktur Natur & kultur Omsorg Service ATTRAKTIVITET Hälsa Varumärke Arbetsmarknad Ekonomi Näringsliv Soc. kap. Boende Utbildning Vad attraherar? Goda livsbetingelser Den emotionella attraktiviteten berör mjuka områden som identitet, natur, kultur, inflytande etc. Den funktionella attraktiviteten handlar om utbud av offentlig och privat service, arbetstillfällen, infrastruktur, etc. Balansen Attraktivitet uppstår när vi känner att alla delar av vårt liv fungerar tillsammans. Människor väljer att bosätta sig i emotionellt attraktiva miljöer inom väl fungerande funktionella regioner. Tillit och socialt kapital Kollektiv nyttighet - kan ej ägas Växer genom användning Kräver ledarskap som odlar kapitalet Måste vårdas och underhållas Sammanbindande och överbryggande Del i lokal/regional attraktionskraft/kapital Gränsöverskridande (sektorer, regioner) Socialt kapital - tillgång eller hinder Vad formar attraktivitet? Öppet - Slutet Inkluderande - Exkluderande Omsorg Service Hälsa Dynamisk - Fastlåsande Infrastruktur Varumärke Historiska rötter - Medvetet utvecklat Främja - Hämma ekonomisk utveckling Natur & kultur ATTRAKTIVITET Arbetsmarknad Ekonomi Näringsliv Soc. kap. Boende Utbildning
Vad har ni lagt tyngdpunkten hittills? Landstingets regionala uppdrag Förutsättningar för visionen är en region med: Attraktiva livsmiljöer Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet Ett tydligt politiskt ledarskap Mobilisering och fokusering 15.000 miljarder till Barents regionen! MacDonalds Regionen Resurser Uppdrag RISKER Begränsade resurser Underkritisk massa (FoI-miljöer, kompetens, företag) Bristande attraktionskraft Konkurrens till döds UTMANINGEN Forma virtuell och (inter-)nationell samverkan samt specialisering och gemensam profilering Vad gör ni? Generera och främja dynamik Testverksamhet Upplevelsenäring TILLVÄXTFRÄMJANDE Energi och miljöteknik Basindustri (skog, gruvnäring) Kunskapsbaserad näring Kriskommunikation Tillverkning Tjänster TILLVÄXTGENERERANDE Testverksamhet Upplevelsenäringar Energi och miljöteknik Entrepr. Innov. miljöer Int. samarb. Reg. attrakt. Basindustri IKT Bioteknik
Entreprenörskap Att vara företagsam - inte att driva företag Entreprenörer i företag, samhälle och förvaltning, ideell sektor Möjligheter - Motivation - Kunskap Rädda världen - Ha kul - Tjäna pengar! Innovationer - inte bara teknik Sociala innovationer är ofta en förutsättning för teknologisk innovation Individen. Hur vi interagerar, gör saker och tänker värderingar, attityder och kultur mindset; Beroenden/länkar. Hur vi organiserar (oss i) våra utvecklings- och förändringsprocesser; Handling. Hur vi verkar tillsammans samhandlar! Vilken del av näringslivet får mest uppmärksamhet idag? Landstingets regionala uppdrag Förutsättningar för visionen är en region med: Attraktiva livsmiljöer Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet Ett tydligt politiskt ledarskap Samhandlingstrappan Regionalt ledarskap Källa: Arne Eriksson Regional utveckling och tillväxt Samhandling Hur ska det göras och av vilka? Samverkan Vilka behövs för att göra? Samsyn Vad bör göras? Samtal Vem vill och varför? Självständiga aktörer med egna resurser och intressen Representerar olika verksamhetslogiker- och kulturer Uppbundna i strukturer som möjliggör vissa handlingsalternativ och omöjliggör andra Ingen enskild aktör har legitimitet att styra över den andre Utveckling och lärande sker genom interaktion mellan individuella och kollektiva aktörer (drivs av intresse, makt, resurser, strategier) Källa: Bernd Hofmaier, Högskolan i Halmstad
Regionalt ledarskap Mjuka processer och hårda beslut Gemensamt synsätt/ mindset Storytelling och image Vision och strategi Förmåga att leverera, visa resultat, low hanging fruits Utmaningen HANTERA EGENNYTTA OCH GEMENSAM NYTTA Det bästa är av vi får investeringen det näst bästa är grannen inte får investeringen NLL seminarium, 19 februari 2008 NLL seminarium, 19 februari 2008 Lärande vad är det? En arena för ett gemensamt kom-ihåg Ta reda på vad som funkar Vilka stories vill ni kunna berätta om Norrbotten om 8 år? Vad kräver det idag (beslut, tidiga resultat)? Samla, analysera och sprida information, på ett genomtänkt sätt, i en interaktiv process i syfte att uppnå förbättringar Ur Det regionalpolitiska experimentet, Statskontoret 2004:5 Hur ser det ut i Norrbotten?
er Effektkedjan FA (s kommun) FA (s kommun) FA (Kommunerna Kalix, Älvsbyn,, Piteå och Boden) FA ( kommun) FA ( kommun) FA ( kommun) Input (investeringar) FoU Utbildning Interaktivt lärande Fysisk infrastruktur Regionala egenskaper Tillgänglighet Storlek Diversifiering Output Kunskaps- Ackumulation Kunskapsspridning Innovationer Entreprenörskap Impact Regional tillväxt FA ( kommun) FA (s kommun) FA ( kommun) FA ( kommun) Folkmängd 1993 och 2004 Folkmängd 1993 och 2006 ernas andel av länets BRP 1993 och 2004 ernas andel av länets BRP 1993 och 2004 2006 1993 Andel 2004 Andel 1993 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Antal invånare (1000-tal) 0.0% 10.0% 20.0% 30.0% 40.0% 50.0% 60.0% 70.0% Andel % Genomsnittlig årlig tillväxt i BRP 1993-2004 Genomsnittlig årlig produktivitetstillväxt 1993-2004 Genomsnittlig årig l tillväxt i BRP 1993-2004 Genomsn årlig produktivitetstillväxt i erna 1993-2004 0.0% 1.0% 2.0% 3.0% 4.0% 5.0% Tillväxt % 0.0% 1.0% 2.0% 3.0% 4.0% 5.0% 6.0% Tillväxt %
Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt 1993-2004 Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt i erna 1993-2004 Patentintensiteten (medeltal 1994-2004) Antal ansökta patent per 10 000 i arb kraften (medeltal 1994-2004) -1.5% -1.0% -0.5% 0.0% 0.5% 1.0% 1.5% Tillväxt % Länet 0.00 0.10 0.20 0.30 0.40 0.50 0.60 0.70 Antal patentansökningar per 10 000 i arb kraften Vad förklarar skillnader i patentansökan per 10 000 inv 1994-2004 Patent ansökan Andel syss i (medel 94- Högutb 1 Högutb 2 FoU Bus stora arb stmedel 5 3 4 4 5 4.0 5 4 2 3 5 3.5 3 1 1 2 3 1.8 3 5 5 4 5 4.8 5 3 3 3 5 3.5 5 4 5 3 5 4.3 5 4 5 4 5 4.5 4 3 2 5 5 3.8 5 4 4 4 1 3.3 5 3 1 3 1 2.0 Medel 4.5 3.4 3.2 3.5 4 Nyföretagandet (antal nya ftg per 1000 i arbetskraften 2004) Antal nya företag per 1000 i arb kraften 2004 0.0 2.0 4.0 6.0 8.0 10.0 12.0 14.0 16.0 18.0 Antal nya företag per 1000 i arberskraften Faktorer som förklarar regionala skillnader i nyföretagande 1994-2004 And syss i Nyftg/1000 inv arbst <10 syss Högutb 1 Medel 1 1 3 2 1 1 4 2.5 1 3 1 2 1 1 5 3 1 1 3 2 1 1 4 2.5 1 1 4 2.5 1 1 3 2 1 4 4 4 1 5 3 4 Medel 1 1.9 3.4 Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt i erna 1993-2004 Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt i erna 1993-2004 -1.5% -1.0% -0.5% 0.0% 0.5% 1.0% 1.5% Tillväxt %
Faktorer som förklarar regionala skillnader i sysselsättning 1994-2004 Syss tillväxt 1994-2004 Högutb 1 Branschmix Medel 5 3 3 3 5 4 1 2.5 5 1 4 2.5 5 5 2 3.5 5 3 2 2.5 5 4 2 3 5 4 1 2.5 5 3 1 2 5 4 2 3 5 3 2 2.5 Medel 5 3.4 2 Inget samband mellan nyföretagande och sysselsättningstillväxt 1994-2004 Syss tillväxt Nyftg/1000 inv 1994-2004 1 5 1 5 1 5 1 5 1 5 1 5 1 5 1 5 1 5 1 5 Medel 1 5 Reflektioner Arbetsmarknadsdrivet företagande Överlevnadsföretagande Ej entreprenöriellt och tillväxtorienterat Hur kan nyföretagandet bli mer entreprenöriellt? Hur stödja innovationer som inte är FoU-drivna? Hur ser innovationssystemet ut för inlandet? Förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt Utveckling Länet har en kärna (FA ) som har stora förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt I inlandet finns förutsättningar för en kunskapsdriven tillväxt som bygger på en förädling av naturresurserna. Globalisering och klimatförändringar ger ökad efterfrågan Tudelat län: FA har kunskapstillgångar men lägre nyföretagande. Övriga FA: Svagt utvecklade kunskapstillgångar men ett frekvent nyföretagande och relativt hög patentintensitet Det finns förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt i Norrbotten men det krävs en politik för kusten och en annan för inlandet och ändå måste det hållas samman NLL seminaeium 1, 19 februari 2008 Är det en rättvisande bild? Hur kan den användas? Christina Johannesson christina@fba.se 0709-759 400 Tack för oss! Peter Kempinsky peter@fba.se 0709-759 401 www.fba.se www.fba.se FBA seminarium, 19 februari 2008