2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering



Relevanta dokument
Trafikbuller och hälsa

Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

ALLERGI STRATEGI. för Strömstad kommun Antagen av kommunfullmäktige

Inomhusmiljön i skola och förskola

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Varför är det viktigt att arbeta med buller?

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Barn, miljö och hälsa

Luftkvalitet och människors hälsa

Regional miljöhälsorapport 2017

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Kemikalier i inomhusmiljö

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Hur kan vi förbättra skolmiljön i våra barns vardag

Minnesanteckningar från Hälsoskyddsträff

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Astma- och Allergiförbundets medlemsenkät om tillgänglighet Faktorer 2018

Städas golv i korridor och lekrum/klassrum dagligen med en bra, dammansamlande metod?

Bilaga 2. Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats

Bilaga 2 del B. Checklistan i exemplet består av två delar, formulär A och B. Formulär A är en allmän del som gäller en hel byggnad.

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Finns det skriftliga rutiner över hur hantering av klagomål/incidencer ska gå till

Astma och Allergipolicy

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Städning och ventilation

HUR PÅVERKAS ELEVERNAS PRESTATION OCH HÄLSA AV SKOLANS INOMHUSLUFT?

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

Bakgrund Inledning Städningens betydelse för inomhusmiljön Förskolan och skolan

Egenkontroll Förskola och skola

Åtgärdsprogram för allergiförebyggande arbete inom vård- och omsorgsförvaltningen

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Nationellt tillsynsprojekt Hygien i förskolan

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier

Barns miljö och hälsa i Landskrona kommun 2006

Checklista för tillsyn av förskola

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Enkät egenkontroll skolor och förskolor

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Egenkontroll enligt miljöbalken i förskolor och skolor i Trelleborgs kommun

HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

STÄDPOLICY

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Allergi och Astma REGIONAL BARNMILJÖHÄLSORAPPORT 2013 (BMHE 11)

1.4 Rekommendationer och miljökrav

Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan

STÄDPOLICY

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET

Allergi och överkänslighet i vård- och omsorgsverksamheter

Egenkontroll enligt miljöbalken


ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg

Trelleborgs kommun: Allergiförebyggande arbete i förskolor och skolor. Folkhälsostrateg Susanne Larsson Miljöinspektör Lilian Flygare Ivarsson

Samrådsyttrande över detaljplan för del av Gammelstad, Öhemmanet 1:250 och del av Öhemmanet 1:11, förskola i Ektjärn, SBF 2015/616

Allergener från pälsdjur i skola och förskola. Anne-Sophie Merritt med dr miljömedicin

Socialstyrelsen. Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Fukt inomhusmiljö FTF

en allergianpassad kommun

ALLERGISTANDARD FÖR FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

Dnr: 2013/2493-BaUN Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

Nationellt tillsynsprojekt Hygien i förskolan

Hur kan vi möta barn med allergier i skolan. Marina Jonsson Barnsjuksköterska, allergisamordnare

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Hur många barn/elever har detta gällt de senaste fem åren? Ange antal

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Miljö- och hälsoskydd på förskolor i Mora och Orsa

Vilka barn kan få FaR? Inaktivitet kontra DCD Psykisk ohälsa & Fysisk självkänsla Ulrika Myhr, barnsjukgymnast

Inledning. Anmälan enligt miljöbalken. Lokalisering. Lokalyta och toaletter INFORMATIONSBLAD: ATT STARTA SKOLA OCH FÖRSKOLA

Inomhusmiljö och hälsa

Hur påverkar miljön kronobergarnas hälsa?

TILLSYN AV SOLSKYDD OCH TOBAK PÅ FÖRSKOLEGÅRDAR

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande

Klimat- och sårbarhetsanalys

Allergichecklista inför nybyggnation och inredning av förskola, skol- och fritidslokaler

4. Behov av hälso- och sjukvård

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Hur kan man följa trender och utveckling. av människors hälsa i våra län i den. regionala miljöövervakningen?

Transkript:

Barnens miljö vuxnas ansvar Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering 1

Den nationella barnmiljöhälsoenkäten Skolungdomsenkäter i länen (Kronoberg 2009) Förskoleenkäter (Växjö 2011) Data från mödravård (Medicinska födelseregistret) Data från SCB Data från Folkhälsoinstitutet Forskningsrapporter Inkomna svar (50-55% svarsfrekvens) 8 månader 4 år 12 år Riket 8690 12900 14521 Kronoberg 109 571 532 Blekinge 375 276 285 Skåne 646 636 619 2

Nästan alla föräldrar tycker att deras barn mår bra eller mycket bra % 2011 (% 2003) 8 mån 4 år 12 år Riket 98 (89) 95 (90) 94 (93) Kronoberg 97 (92) 98 (91) 96 (96) Blekinge 99 (93) 99 (93) 99 (94) Skåne 98 (91) 98 (89) 95 (93) De flesta 12-åringar är inte oroliga eller nedstämda - men 15-20 % är det i viss utsträckning % 2011 (% 2003) Flickor Pojkar Riket 80 (83) 81 (83) Kronoberg 85 (87) 84 (87) Blekinge 86 (88) 86 (87) Skåne 82 (84) 81 (80) 3

Skillnader i barns allmänna hälsotillstånd finns, och de syns inte tydligt i BMHE 2011 De sociala, ekonomiska och hälsomässiga skillnaderna har ökat Kronoberg: Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll var 12% år 2010 jämfört med 9 % år 2003 Diagram baserad på uppgifter från SCB och Folkhälsoinstitutet; barn 0-17 år 4

De flesta barnen bor i småhus Luftföroreningar 60% har vedeldande granne inom 200 m eller eldar själv med ved 5

Att själv kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter beror på var man bor Riket Kronoberg Blekinge Skåne Går eller cyklar 4 år 27 22 18 30 12 år 44 46 36 54 Åker bil 4 år 38 43 49 36 12 år 8 9 13 8 Åker kollektivt, eller flera sätt 4 år 35 35 34 34 12 år 49 45 51 40 För 15% av 12-åringarna i Kronobergs län tar transporterna mer än 1 timme om dagen Fysisk aktivitet i vardagen Vardagsmotion på väg till och från skola och fritidsaktiviteter Skolgårdar som stimulerar till rörelse även för äldre barn Skolgympa där alla är med Idrott och träning som är en möjlighet för alla 6

Sitta still i skolan, sitta still hemma I den skånska skolungdomsundersökningen år 2012 deltog nästan 10 000 sjätteklassare. Hälften av flickorna och nästan 60% av pojkarna satt vid TV och dator mer än 3 timmar om dagen. Tid med mobiltelefon efterfrågades ej. Färre överviktiga barn i Kronobergs län 7

Fyraåringarna är oftast ute i naturmiljöer så gott som dagligen Skydd mot solens UV-ljus 8

Skuggade lekplatser UV-ljus + Behövs för D-vitaminbildning - Ökad risk för hudcancer Kommunala och privata förskolors gårdar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Träd och buskar Skugga Växjö: 70% träd och buskar, 86% skugga 9

Motorisk träning Ojämn terräng, vegetation som kan användas och stora ytor ger barnen en grovmotorisk träning, som utvecklar deras muskler och balans En utvecklad motorik understödjer inte bara rörelseförmågan utan ger också goda förutsättningar för koncentration och inlärning i allmänhet Gården vid förskolan är 60 50 40 30 20 10 0 10

70% av Växjös förskolegårdar ansågs vara barnvänliga % Barnvänlig 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kävlinge (10) Trelleborg (18) Helsingborg (104) Växjö (57) Halmstad (94) Malmö (219) Burlöv (18) Egen gård i förskolan? Bara 47 % av förskolorna var ursprungligen byggda som förskolor 11

Stora skillnader i barns uppväxtmiljö även i förskolan! I proportion till sin vikt och kroppsmassa andas barn in mer luft än vuxna och absorberar därmed mer föroreningar/kg kroppsvikt. Under ett dygn andas ett 6 månader gammalt barn in ca 0,5 m 3 luft/kg. Motsvarande siffra för en vuxen är 0,25m 3 luft/kg 12

Barnens miljö vuxnas ansvar Barnens inomhusmiljö i hem, förskola och skola buller fukt och mögel hygien och städning astma och allergi vuxnas rökning miljögifter dricksvatten 13

Buller - inlärning Sämre prestation i psykologiska test Pusselläggning Läsförståelse Motivationsförmåga Barn med hörselnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter, annat modersmål eller adhd påverkas mer negativt Ökande effekt med exponeringstid ingen tillvänjning Förskolor/skolor ska inte lokaliseras nära motorvägar, flygplatser och industrier Vad gör man på förskolor för att minska höga ljudnivåer? Golv och tak är ljuddämpande Ljudisolerande plattor / akustikplattor Ljuddämpat väggar Avgränsningar i lokaler Tyg på väggarna Bytt möbler Ljuddämpade bord Tennisbollar på stolsbenen Tysta material och klossar att bygga med Tysta tecken Öra Smågruppindelningar 14

VAD GÖRA? Byggnadstekniska åtgärder Inredning som dämpar ljud Förändringar i verksamheten Färre barn samtidigt Fukt och mikroorganismer Det finns klara samband mellan fukt och ohälsa - speciellt när det gäller barn. Luftvägssymptom Luftvägsinfektioner Försämring av astma Nyinsjuknande av astma Känsliga individer (atopiker) kan utveckla allergier BARN SKA INTE VISTAS I FUKTSKADADE BYGGNADER 15

Luftkvalitet hemma * 12-åringars svar, i övrigt föräldrauppgifter Luftkvalitet i förskolor Av 652 förskolor hade 15% tecken på fuktskada 4% synlig mögelväxt 8% mögellukt 16

Allergi och astma Barn med allergi och astma är vanligt och dessa barn är särskilt känsliga för luftföroreningar. Under de senaste tio åren har det skett en ökning med 3-4% avseende förekomst av astmadiagnos i landet. Även besvär från nedre luftvägarna som hindrar dagliga aktiviteter har ökat i landet med 6% jämfört med 2003. 17

Vad gör man på förskolorna? Några vanliga svar.. Städning/städmaterial Möblering Kost Växter Allergiframkallande material undviks "Dammsamlare tas bort Mattor och textiler minimeras Ingen parfym hos de vuxna på förskolan Allergirond Storstädning Arbetar utifrån häftet "Allergi i förskolan" (Astma och Allergiförbundet) Klassrum och motsvarande lokaler inom barnomsorgen Lokaler där barn och personal stadigvarande vistas bör i regel städas dagligen. Socialstyrelsen allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar SOSFS 1996:33 * ** * ** 652 förskolor i södra Sverige 132 förskolor i Malmö 18

Att påverka sitt utseende och därmed få ökad risk för hudallergier - är vanligt bland flickor Att påverka sitt utseende och därmed få ökad risk för hudallergier - är också ganska vanligt bland pojkar 19

Rökning vid inskrivning på MVC 2001-2010 1991-2000 1983-1990 Rökning vid inskrivning på MVC 2001-2010 1991-2000 1983-1990 BMHE 2011: Minst en daglig rökare i hushållet 8 mån 7 % 4 år 11 % 12 år 13 % 20

Både mer och mindre miljögifter Dricksvatten Kommunalt vatten Egen grävd brunn Egen borrad brunn Riket Kronoberg Blekinge Skåne 85 78 81 90 5 10 7 4 6 11 12 4 12-åringar, deltagare i BMHE 2011, Andel, % Översvämningar och skyfall Föroreningar från mark (geologi) Förorenad mark från verksamheter Material i rör och kranar 21

22