Samrådshandling GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande Detaljplan för Del av Gripsholm 4:1 Tredje Backe, Mariefred STRÄNGNÄS KOMMUN Upprättat 2010-10-22 Sweco Architects
2 Innehåll Inledning, bakgrund 3 Trädgårdsstaden 3 Övergripande gestaltningsidéer för Tredje Backe 3 Gatusektioner och gaturum 4 Utnyttjandegrad 6 Placering av byggnader 6 Utformning 8 Utseende 8
3 INLEDNING, BAKGRUND Getaltningsprogrammet är upprättat av Sweco Architects i samarbete med Strängnäs kommun, Småa och Lotén Arkitekter. Illustrationerna har gjorts av Lotén arkitekter. Programmet innehåller: planbestämmelser om tomternas utnyttjandegrad, byggnadskropparnas placering, bebyggelsens kulörer allmän text som syftar till att illustrera och tydliggöra planens intentioner samt att utgöra underlag och stöd för kommande projektering och bygglovsprövning. TRÄDGÅRDSSTADEN Trädgårdsstaden är den bärande gestaltningsidén bakom utformningen av Tredje Backe. Den idémässiga bakgrunden formulerades för mer än 100 år sedan av den engelske arkitekten Ebenezer Howard. Tanken var att skapa självförvaltande små städer fria från klassmässig segregation och markspekulation. Ingen trångboddhet skulle förekomma och varje bostad skulle få en trädgård. ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGSIDÉER FÖR TREDJE BACKE Följande beskrivna idéer gäller för den del av planområdet som ligger öster on infartsgtan. I tillämpliga delar gäller det även för de byggnader som är placerade utmed infartsgatans västra sida och kvartersgatorna på den sidan. Gaturummet är viktigt. Byggnader ska placeras med sina fasader strikt utmed en linje i förgårdsmarken. Garage eller carport ska dras tillbaks längre in på tomten. Häckar och alléer är rumsbildande element. Byggnaderna kan vara individuellt utformade men bör ha har många gemensamma arkitektoniska element. Fasaderna ska vara kulörsatta på ett sammanhållet sätt. Huvudbyggnader ska ha sadeltak och komplementbyggnader pulpettak. I Sverige byggdes under 1900-talets första decennier ett antal områden inspirerade av trädgårdsstadsidealet där främst de stadsbildsmässiga och arkitektoniska kännetecknen togs upp. Under de senaste 10-15 åren har trädgårdsstaden fått en renässans som ett alternativ till den glesare villastaden. Ett bekant exempel är Tullinge Trädgårdsstad med en första etapp år 2003. Småhusen sedda från ängen mellan etapp 1 och 2
4 GATUSEKTIONER OCH GATURUM De flesta gatorna inom planområdet är i formell mening allmän plats med kommunen som huvudman. De korta gatorna väster om infartgatan ligger på kvartersmark och förvaltas av respektive fastighetsägare. Allmänt gäller att på gatornas ena sida löper ett grunt dräneringsdike med uppgift att fördröja och leda bort dagvattnet söderut mot naturområdet närmare Mälaren. Övriga gator är sammanlagt 8,5 m breda (körbana 5,0 m + trottoar 1,5 m + dike och sidoremsor 2,0 m). Grusvägen utmed planområdets norra avgränsning behåller sin ursprungliga bredd. I tomtgräns mot gata ska finnas en klippt häck. Infartsgatan på sträckan från Ärnäsvägen och söderut mot första knäet har en total bredd om 10 m (körbana 6,0 m + trottoar 2 m + dike och sidoremsor 2,0 m). Bild från alléstråket sommartid Alléstråket vintertid
5 lokalgata (G2) lokalgata (G2) lokalgata (G1) infartsgatan allén lokalgata (G2)
6 UTNYTTJANDEGRAD De två kvarteren väster om infartsgatan (områdena A och B) planeras för radhus och flerbostadshus alternativt förskola, radhus och flerbostadshus. Förskolans skissade tomt har en areal om ca 7 500 m 2. Exploateringen i kvarteren regleras med uppgifter om största tillåtna bruttoarea. För kvarteren som bebyggs med friliggande småhus (områdena C, D och E) gäller generellt att för varje fastighet är den största tillåtna bruttoarean 1 300 m 2 och största tillåtna byggnadsarean 2 180 m 2. Varje område har även uppgift om det antal tomter som området får delas in i. PLACERING AV BYGGNADER Plankartan redovisar förgårdsmark 5 m djup utmed gatorna. För att slå vakt om trädgårdsstadens rumsliga kvaliteter innehåller detta program bestämmelser om hur byggnaderna placeras på tomterna. 1) Den sammanlagda arean av alla våningsplan inklusive ytterväggar 2) Den area byggnaden upptar på marken För områdena A och B (områdena väster om infartsgatan) gäller följande bestämmelser: Huvudbyggnader utmed infartsgatan ska placeras med sina fasader i förgårdsmarkens linje. Små entréskärmtak och grunda burspråk får sticka ut över förgårdsmark. För områdena C,D och E (områdena öster om infartsgatan) gäller följande bestämmelser: Huvudbyggnader ska placeras med sina fasader i förgårdsmarkens linje. Garage/carport ska dras in 10 m från gatan. Huvudbyggnad respektive komplementbyggnader skall placeras på sätt som framgår av vidstående tomtillustration och illustrationskartan. Miljöbild från trädgårdssidan Karta med områdenas benämning
Tomtillustration, hustyp A - placering och utformning 7
8 UTFORMNING När byggnader uppförs i gräns mot granne på små tomter är det nödvändigt att fastlägga gränserna för deras utsträckning. För områdena A och B (områdena väster om infartsgatan) gäller följande bestämmelser: Högsta byggnadshöjd för huvudbyggnad är 6,5 m. Högsta byggnadshöjd för komplementbyggnad är 3,0 m Huvudbyggnader skall ha sadeltak med en lutning i intervallet 20-30 grader. Entréskärmtak mot infartsgatan skall ha nätta dimensioner och kraga fritt ut från fasaden Burspråk som ej går ner till mark med ett djup om högst 0,6 m och en bredd om högst 1,5 m för byggas ut över förgårdsmark. Om förskolan byggs ut i område A gäller de bestämmelser som finns på plankartan. För områdena C,D och E (områdena öster om infartsgatan) gäller följande bestämmelser: Högsta byggnadshöjd för huvudbyggnad är 6,5 m. Högsta tillåtna totalhöjd för komplementbyggnad är 3,8 m Huvudbyggnader skall ha sadeltak med en lutning i intervallet 20-30 grader. Komplementbyggnader inklusive garage skall ha pulpettak med lutning mot egen tomt. Entréskärmtak mot lokalgator skall ha nätta dimensioner och kraga fritt ut från fasaden Tomten ska avskiljas mot gata med klippt häck. UTSEENDE I det gestaltningsprogram som gäller för bebyggelsen i etapp 1 anges bland annat att husen ska ha fasader av träpanel eller puts. De hus som vetter mot ängen ska målas i brutet vitt eller ljusgrått. Övriga hus kan ha mustigare kulörer. För att få ett harmoniskt helhetsintryck tas korresponderande idéer upp i denna detaljplan. För hela området gäller följande bestämmelser: Det huvudsakliga fasadmaterialet skall vara antingen träpanel eller puts. Mindre ytor med andra material får förekomma. Träpanel ska vara locklist- eller slät/spontad panel. Huvudbyggnaders fasader skall färgsättas med de kulörer som visas på vidstående figur. Eventuella knutbrädor ska färgsättas i samma kulör som fasaden i övrigt. Komplementbyggnader färgsätts som huvudbyggnader. Huvudbyggnaders tak skall täckas av tegelröda pannor eller bandtäckt plåt. Komplementbyggnaders tak skall täckas av papp eller bandtäckt plåt. Huvudbyggnads längd utmed gata får vara högst 10 m. Den del av huvudbyggnad som är två våningar hög får vara högst 10 m djup. Garage får vara högst 3.7 m brett och 7 m långt. Annan komplementbyggnad än garage får vara högst 4,6 m bred Plank får vara högst 2 m högt.
På denna sida ska redovisas fasadkulörer för de olika områdena. Förslag utarbetas under samrådstiden. 9